" , | Manchester Guar d jan 100 å , Måndagen den L'dyster tvegRng semi man: dels av hur välklädåa ÄR aln '8-augusti 1955 > väntan” -: I den tyska kolgrivan Nordstern: vid Gelsenkirchen inträffi ligen en explosionsolycka, som krävde 13 dödsojfer. På bilden ser. man anhöriga till gruvarbetarna i nervös väntan. utanför gruvan Vid en jämförelse med tidigare bilder av liknande: art frapperas” : gruvarbetarnas anhöriga är liksom själ- ; - va gruvbyggnadernas rena och moderna prägel, vilket ' vist - + gruvarbetarnas levnadsvillkor avsevärt, förbättrats. Cs > så ar att” år "LONDON. (AEP) 3 : ls: . Den 2 juli "firar Manchester Guardian, » en åv: världens. mest citefade" tidningar,” ett "märkligt jubileum. Fastän tidningen grun>- g ” Scott 'skrev ledare söm :saknäde humor och charme? Hän var oftast så saklig att han blev tråkig. Men han hade mod, och satte sig i re- spekt hos alla; när det gällde dit » strida för rätt, sanning och för- .nuft. Manct Guardian våga- : dades år. 1821. som. veckotidni g har den endast från och med den I 2 juli 1855 varit "dagstidning. ' Månchester Guardian, bara en dan "NER fändsörtstidning, räknas till: värl. dens fem eller sex mest ansedda " tidningar. Den trycks dagligen i , 146.000 exemplar, vilket låter o- betydligt ' mot de »jätteupplagor söm” de ” stora ' ”drakarna” har, Daily Mirror mer, än 5 milj., Dai- «ly Express över 4 milj. och Daily ' Mail 'omkring 3 milj. Daily He- rald '2',och New Chronicle den minsta bland de stora 1 milj. ex- + emplar per dag. För: bara 10 år sedan hade' Manchester Guardian sinte mer än 80.000 exemplar. Se- "dan dess har. det liberala partiet, . vars främsta språkrör tidningen är, gått kräftgången, men Man- " ehester -Guardian har ökat sin upplaga, utan publikfrieri, utan den tekniska utrustning, som nu- i mera” anses utgöra förutsättnin> ' gen för framgång i tidningsvärl- så Manchester Guardian. erövrade + sin ledande ställning under: den « store” chefredaktören C. P, Scott ;' som Jedde tidningen under den ) långa tiden från 1872 till och med 7 1929. Scott var puritan av renaste vatten, Han gjorde iuga eftergif- ter, varken i publikfriande syfte eller politiskt, Han gav tidningen . Gess karaktär genom att uppställa följande grundsats "för redaktio- nens verksamhet: -Läsarna utgör de alltid att uppträda -opopulärt och - mot: folkstämningen :'om - det | behövdes. Under boerkriget t. ex. måste redakiionens. lokaler beva- kas av poliser öch skyddas ' mot folkets vréde.: Manchester! Guatz- -diari ogillade böerkriget och kri- tiserade "nationalistiska "excésser på båda" sidor "om frontlinjen. oh - Manchester "Guardian har under årtionden + argumenterat för Ir- lands; frihet, också då det var "riskabelt för upplagan och för re- daktörernas ' personliga säkerhet. År 1918 krävde Manchester Guar- dian som enda engelsk tidning att irländarna får förvandla sitt land till: självständig republik, väl att . märka, till republik. Detta var ett | krav som då ansågs vara identiskt med . landsförräderi, '. Manchester Guardians ." upplaga - sjönk ” till 20.000 exemplar. Men C. "P, Scott "kapitulerade; inte. ' Han fortsatte att strida för allt vad han ansåg "söm rätt och sannihgi «+ Fi Den andra "blomstringsperioden efter P, C, Scotts avgång år 1929 kom :med' Alfred: P. Wadsworth. "Denne var sedan år 1917 reporter - och utlandskorrespondent'hos tid- ningen : och övertog ledningen år 1933, Manchester Guardian var den första utländska tidning som av Adolf Hitler hade förbjudits i Tyskland, I kampen mot nazism och eftergiftspolitik ökade Man- chester Guardians upplaga till det >" Manchest «, ett auditorium, som bör respekt ra förnuftet, Läsarna måste över- .fygag om sanningen, De måste undervisas för att kunna använda sitt förnuft, Att ge underhållning - eller att fiska efter sensationer är ovärdigt både för vår tidning som representerar förnuftet och pub- . liken som borde orientera sig ef- fer "sanningen : somt ledstjärna”. Å Guardian vågar stå fast "mot opinionens växlingar, det kan gälla soctala problem el- ler '- utrikespolitiska, — allmänt mänskliga eller litterära och kul- turella. Manchester Guardian är och förblir, sanningssägaren utan hänsyn till rådande insikter hos publiken, : de mäktiga eller ! söt oa 7 IL Tasiemka Tvåmetersprästen 1 i den röda staden ROM (AEP) oso : Hela Italien talar om Don Vul- cano, den katolske prästen i den lilla "staden Felina, där 82 pro- cent av valmännen röstar kom- munistiskt. Don . Vulcano heter egentligen don Artemio och har blivit präst i Felina för tre vec. kor sedan, . "Don Artemio är 2,03 meter lång, väger 122 kilo, är stark som en oxe och spänstig som en idrottsmästare, Den katolska kyr- kan visste vad den gjorde, då den skickade ' don' Artemio till Felina, i den helröda staden. Det var lördag eftermiddag för tre " veckor ' sedan, . då en man, klädd i 'vitlackerad störthjälm, blå overall och med löparskor på « fötterna, anlände på sin motor. cykel till Felina. Han tågade in i staden med. 150, kilometers fart, utan " hänsyn till trafikstadgan, Gatorna var fyllda 'av människor, torget var svart av Politiserande » Massor, , som sökte svalka kring . brunnen, De :måste springa för livet då den rasande motorcyk- listen gjorde sina ronder, både på gatorna och på torget... Under 20 . minuter” avstannade' livet. i den Nilla staden; Alla sökte skydd un- ' der portarna och vid husväggar- na medan motorcyklisten visade sina konster. Till slut stannade han... på 'piazzan. Då kom unga män fram och frågade om han var tävlingsförare eller bara ville säl- . ja motorcyklar i Felina. Motor- cyklisten rev av störthjälmensogh skrek så att alla hörde det: "Jag är Er nya präst, Och jag utma- nar Er till. en motorcykeltävling med 20 flaskor vin som. insats”. Därmed var Felinas nya präst in- stallerad. so soft få Nästa dag, på söndag eftermid- dag, fanns det'ett; kommunistiskt propagandamöte på torget med tal om fred och krigshetgare o. s. qv: Där satt don Artemio och gjor- de änteckningar, Han talade inte, Men på måndag kväll damp' i al- la - bostäder. ned: fyra duplicerade " sidor text. De innehöll, prästens svar på den kommunistiska tala- rens .propagandatal.;' Kommunis- terna sammankallade ett nytt mö te. Prästen infann sig och bad att - få tala. Han höll ett sjudundran- "de tal om fred och, social rättvisa. På söndagen var, kyrkan fullsatt! med ' nyfikha som; ville höra, don Vulcanos predikan, Han fick det- |”;ta” hödersnamn,” då :hjans röst är som vulcanens, hans ord som lå-: . gor, hans. kraft' som; eldens." : an Cert PAR bb Corea Liggstolen, "=" eco Wien dansar och ler på nytt och i cinemascope Två tyska filmbolag i samverkan skall på nytt inspela den berömda filmen från år 1931 ”Wien dansar och ' ler” som 'i originalversionen hade Lilian" Hervey och : Willy Fritsch . i huvudrollerna. Under ledning av regissören Franz Antel skall den gamla filmen om Wien- köngressen år 1815 återuppstå i färg och cinemascope, + Å,. = '— Att du kommer hem sex på morgonen i stället för sex på kväl- len må vara, men att du påstår att din klocka går tolv timmar efter år väl starkt! >; | oo I förtroliga stunder ; Svar till” ”Tacksam för svar”: Brudgummens far brukar hålla tal, gedan brudens pappa och prästen hållit sina tal. Om han är en ovan talare ' behöver han faktiskt bara täga:. "Tyvärr, kära barn, har jag inte Jätt att finna de rätta orden, allra minst i dag, då jag borde ha så mycket att säga er. Men jag vet, . alt ni båda förstår hur jag känner det,”att ni vet hur glada jag och din mor, är över att du Sven nu funnit den rätta. Och jag ber dig, kära Anna, att vara övertygad om att det är med största glädje vi hälsar dig välkommen som 'en dot- ter i vår familj. Samtidigt som jag önskar er all tänkbar lycka i livet ber jag de andra gästerna-förena sig med i en hjärtevarm skål för fe nygifta. Och så låter vi skålen följas av ett fyrfaldigt leve! Leve brudparet! Då”han tackar' för ma- ten räcker det om han 'säger: Jag ber att ni alla vill instämma i ett hjärtligt tack till Fredrik och Elsa (brudens föräldrar). för att vi har fått vara med om denna. strålande bröllopsfest, som kommer att bli ett minne för livet! Tack, kära vänner! Lycka till! : ”Gallie” "Litet utrymme”: För en . Svar' till t:o dagars bilsemester behöver man inte ha mycket med sig, Er make kör väl i oömma byxor, lättvättad nylonskjorta eller mörk sportskjor- tå och har en udda rock och ett par snyggare byxor med sig för ho- tellbesök. och fingående. . Är det varmt har san förstås med sig shorts, badgrejor, ett par ombyten skjortor och något regnplagg. Nå- gon '”hel kostym” är absolut inte nödvändigt, Om hi är något så när smal är väl shorts eller långbyxor med blus eller jumper det lämpli- gaste under själva färden, Är lång- byxorna snygga och blusen ren, kan ni mycket väl uta lunch i dem på vilken restaurang som helst. För finbruk tar ni med en eller två skrynkelfria bomullsklänningar, den ena en andra; badgrejor och någon jacka, event, ett regnplagg. Lycklig resa! smula elegantare än den, ” =. > Det var internordisk förbi '-.gen inbjädits att överyara övninga i allra högsta 'grad, Inte minst i rödring på Hallands regemente på fre dagen. Kädettmötet, som för närvarande gästar Varberg, ; inbj ir på Nyårsåsen, - Uppvisning som hette duga; Även om vägen, så är det väl fråga om inte gårdagens ' övningar" imponerad hot, Moderna vapen och nap imponarade på d i > rea och "det blev; - neralmajor CA Ehrensvärd, vara, "tiska skådespel som bjöds, ras lärare. Efter övningarna med vädret, något som givetvis bi- drog till. att göra dagen så lyckad, På! morgonen såg det faktiskt. lite misstänkt ut ett slag,' men::under hand 'skingrades molnen, ' och! när general. Ehrensvärd på utsatt klock- slag — fattas bara annat— klev ur sin :vimpelprydda 'Dodge' och tog emot trupperna, tittade solen fram. De, tre ländernas kadetter, jämte chefer; och. lärare. transporterades till ". Nyårsåsen, där." uppvisningen gick av stapeln, i krigsskolans pryd- liga, bussar. De. stod: uppställda i öppen fyrkant och på uppställnings- platsen :vajade de tre nalionslanorna Askrigarnas chef, Carl' Klingenstierna, tog emot: armé- chefen, och :dé tre kodettskolorna avlämnades” till: hononi av överste föredömligt korta tal. Jag är över- tygåd om; att detta möte. har. en stor, uppgift att fylla, när: det att föra : kadetterna från. våra tre grannländer närmare" varann. Jag vet -också,. att. dessa. möten präglas 5 . Han följde intresserat det realis. sedan han först hätsat skolorna och de- — uppvisningarna kanske är det rätta ordet — var samtliga skolor invi!erade till lunch i regementets gym "mastiksal, där förutom håvorna från det tydligen ö även bjöds på musik, Naturligtvis helt nordisk." ' ' Arrangörerna 'hade'en sagolik tur] ” Eealistiska övningar 4 bild: av. hur. det; egentligen, gå välförsedda +. lärorika |. - : Att” det 'övenska - försvårat” har möjligheter att bita ifrån sig:-5 göra det ordentligt — gav de upp. visningar som ' omedelbart "fö slående bevis för, "= - i Övningsledaren, måjor Carl Eric!. Ericsson, och " hans ' rhanniar"' 'ficl mycket beröm, liksom också tropp. chefskolan, som svarade för de ”kri tande" eldöverfall, fallstyfkorna intog därefter sina an. "I givna mål. Överste | sä; - sägas, » att ; målanordningarna ; gjorts. så naturliga; att man fick Och: det mn. 7 fortsättningen tillbaka ett motanfall, tre sekunder inte mindre än 1.000 och slutligen fick niär följa slutmp> | värmegrader. Manniarna väntade tå- mentet på nära håll, skjutning från |ligt till den värsta faran: var över, ett :stridsnäste, som med flyg a h av :kamratlighet och ' god”, och att "det ger et många rika: er- hade nämli. . ock" Carl. Klingenstierna,. följer i d fällde "napalmbomben med "kuslig äldig -knåll och hela. tens reg- varefter de efter all: ens re ade'”eldgiv- Än Re od De nordiska kadettskolornas chefer, fr. v. O. J, Bangstad, A. Myn- " NI Ga ding och B. Hjelma > dl asek or ära håll följa den. > "7 . "Det 'är väl onödigt att oömtala, att man satt in alla nya, vapen i stri- den; . Kulsprutor : och "maskingevär " knäastrade, ' ral 2 ären " dundrad med precision in mot målen, gra- natkastarna arbetade 'med stor sä- kerhet, liksom "handgranatkastarna. Précision är tydligen melodi- ' ; en vid Hallands regemente, och ”.. någon har påstått, att man inte ' ; haft. en enda bom sedan 1922, Och- då yar det fråga om en studs! -. Al ata a +" Skämt åsido. Hallands regemente .:s har god renommé, och på fredagen fick man ett utsökt tillfälle att inför « sakkunnigt folk ytterligare accentu- "era denna "et ess os "PR NAR NLA rst) te älmbömbangal LL. iordiska kadettmötet . Arméchefen, general V. A. Ehrensvär. å lde var imponerade av hallands] ; Undra sen på att regementschef- " vän — men i dag är jag ariska svar. - ru salang Vona . > en;' . överste 'Klingéå kapp med augustisolén; j sade sina gäster "välkomna till bords, j Han, underströk regementets' klädjö Md över, att ha kunnat ta emot, kädett=',; skolorna, och hoppades att'det intg ” ar sista gången man skulle ha den äran.. 4. SF Ka. kadettskolorna, respek starna ÅA, Mygind och O. ; y stad, stack inte under stol med; att, garnas uppvisning, . . ko, i. Övningarna ' var realistiska VA och väl upplagda, förklarade de, , "och särskilt när det gäller vår "taktiska utbildning, gav de rarna många värdefulla lärdo ” mar, Övningarna bekräftade p | - ett övertygande bätt,. att sven< skarna, när det gäller material ” och utbildning, står på topper av bad man kan se någonstans. ; Det där var ju inga dåliga super=" " lativer precis, och 'det bästa var! > kanske, att båda överstarna tyck tesi ef allvarligt mena vad de sade, i i > Där fick han: Den skarpa Sacha Guitry har för . s xo Söngs' skull blivit svaret skyls ; dig — och hans motståndare" var H givetvis .den store Marcel, Pagnol ; Nån Marseille, : ine De möttes "hos Foupuet på: |Champs-Elysées och Sacha' sa: >: £ — Jar har varit riktigt:slö, käre nig själt: Foannengg gen. a. SR — Kondolerar, var Pagnols Tapi ”Gallie” Så här såg det ut på Nyårsåsen. omedelbart: efter det si et | sens = triderna gått fram. 1 4 M M ” a önar sig att annonsera” Air
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.