H YerevyvY NTA a dad da SALA ae a data a aa an adadense dana ne as ba ha yyrereryfyv veerreeryverYYTYYYTY NVS VY rt rr seg rm ERNA on Lo PEFYPFePevO VETE VV a I bland - tillverkas det. degord. kanske - var berättigade i en en situation och Tu viss tid men som inte är allmängiltiga på långt när, Det fanns en tid då varje ar- i var en blod "och varje” bonde : födde sina . drängar « med vattvälling och sur mjölk, när "alla arbetare: var. busar och alla beväringar berusade. Man fick åt- minstone den uppfattningen om dem när man hörde hur folk talade om sin nästa. Numera har man > övergivit de” där elagorden såsom förlegade, men i "stället har man myntat andfa slagord. Två av de mest kända gäller nutidens för- 'sumliga föräldrar och vild ungdom. Naturligtvis finns det fö sumliga föräldrar och vilda ungdomar. "Det finns " ogräs både bland vete och klöver, Men den som ibland ”blir både förvånad och tack- sam över 'att' de gvenska "ungdo- mar man får I sällskap på färd är så väl uppfostrade : som de jär. "Det måtte finnas'en hel mängd” bra föräldrar här i landet, i annat 'fall kunde” vi inte ha. så' mycken "fin och välbaläniserad: ungdom "som" vi har, När jag å' min ungdom reste till riet i en ” och fick göra de” vanliga” besöken hemma vid jul och påsk” vat, det '7 en fasa att få sällskap med bevä- ringarna, :Det var merendels några handfasta kärlar ”med : tåget "som bar :in', de värsta bråkstakarna i N "någon bockapsvagn; som" också följ-|; de med tåget som 1 finka, Ett sådant . supande " och." vrålande: och” skrå- lande som det var då kan man inte : drömma om nu, Och -jag undrar Fattigvårdsstörelsån 1 . mun:i södra" Småland hade: bestämt I att 75-åriga: "Johapna, som bodde en liten AN stuga, skulle om- är Många ' av gränd » |Burer. och många "av fängelsernas ”Iklienter. här hör ' till" denna kate ” hanna öppnade SS Ten dan omedelbart: tänga; ron:;— Vet han'inte hut, gamla . karn? Gå han hem till gumman och . låt mig vara ifred.x., Och ordföranden. hade” inget. 'ån. RAKRILLSISKR, NN via temtiden ror -- ut. mellan - + de långsträckta,s halvt raserade pirarna i Skäldervikens hamn. ” tog Ån det ännu är kvar, : En femtio "Meter. utanför pir huvudet "kommer. vh slirekt, In stimmet, Runtomkring, båten, gå den vilda jaktea och. maktilen » är ända uppe” t ytah och kör efst: ter småsillen. De två männen; på Piren, som tydligen kastar med ganska tunga Pirkar och spinner . ån dem ojämt så att de lår dem att gå som en pirk skal) Förs, får fortfarande: fisk på de..fles- tidigare ' använt oss av, skall vi denna gång pröva några” spin: Dare av en typ som vI gjort spe: ciellt med tunke på makrilfis- ket, Egentligen är detsvanliga ABU-spinnare av. största typen + soin vi har, men vi har låtit för- nickla Ssjölva kroppen på spin- . Baren, som 'annars oftast är i en "röd färgton, så att den mer kom? mit att likna en glänsande Små sill då den går genom Yattnet! En kort blt — frmulör spinnare! "fannan järnväg och! något: anhat tåg » bat att göra än att gå he med : I kikaren hade'vi sett hemifrån verandan att makrillen : går Uwl ute 1 viken, Ett par fiskare. som står och kastar från pirhuvudet fisk efter så gott som var- Je kast, Tydligen är det ett mak- rillstim som följt efter .småsillen i ända in mot hamninloppet, Och > VI vill helst konima dit ut. medan .. [Snabbt av. och - kastar; på nytt |; ta kasten, Vi beslutar oss opkså för att" använda kastspöna. så länge Makrillstimmet går -uppa: I ytan. Men 1 stället för: de för ”nicklade Pirkarna, som vi också just hur det var med de klankar på den nutida "urigdomen. Jag vet att det faktiskt finn: bland dem" som" under be tiden för länge sen åkte hem i fin- kan därför att ingen kunde ha dem bland folk. på tåget. under . bevä- ringsresornå.: Men det är ju gläd- jande när folk” bättrar sig. på ett tåg som var så gott. som full> satt , med : inryckande: värnplikts- ungdom.'. Jag 'skulle:iså' gärna » här velat nå fem alla med ett tack för det sätt på et' de hedrade” sig” själva,” sina ldrar och sitt, land." Det 'var trevliga klarögda- och väl- uppfosrade pojkar, kvinna 'som helst" skulle velat vara mor.-åt," Måhända fanns det någori där det fanns bisar som "uppförde sig. illa. Men jäg gick igenom flera vagnar i'det- här. tåget därför; att] jag "tyckte det var roligt att se hur den förvildade ungdomen tar sig ut när den åker: hemifrån för alt tjäna sitt land och jag tyckte faktiskt att det var. roligt att se. varenda "en. Det enda "man "kunde :göra . var att domaår”skall bli bevarade åt landet och friheten och slippa bli - mördade skyttegravar; - . Nu kom ju dessa” ungdomar från mindre städer och. samhällen samt har det-inte: blivit] bättre: även "där? Verkar det inte alla! fall hade" skaffat. sig” RE idea och" försökte, följa, dem” så "gott. det] går? ; "Även. om busandan skulle h . ånga, olyckliga Och löskyldiga människor. .Fängelserha fs ömdes: Också: och många, av: dess vagabonder drev: över hit och fort=- sätter. här «sitt: gamla 1 gsfå ma. gamla farbröder, ,. som.. altid Ö 15 Nu i maj råkade jag kotams med .r som- ' vilken]. önskä” och be att dessa fina: urnig-]e av. krigets Molok'i bunkers och i på Sig; vid något ;särskilt: tillfälle: så |: yck i Örtro gä stunder er ia mäster ni åga bör och: försöka” egen tillvaro. Eller ock- i fortfarande / fi ert fög: 'behagliga' je —' och göra det: bästa !av det. Jag. ”trör faktiskt, att jag skulle råda er att "hålla ut, i synnerhet som ni själv: inte. vill skiljas ; inhersi inne;' De 'öckså : ganska!' troligt att er make just nu fn "sig i ”den andra våren” då vill visa att de. fortfa- "göride'ge skyldig Sippvaktning” "av unga "god- | trogha jäntor, Naturligtvis bar "sig et mi mycket, illa åt, när han inte, ännas vid, er, men; män. är ofta ”allb-annat än modiga? och "gör. ibland -vad som” helst hellre än att det : blint /”bråk”. för. var dét klokt. avser "att Tas om ingenting] Karr' ni Kålla ut litet' till, så kanske |: er make: kommer ur sin ”andra vår” och .återkoi [umer, glad och tacksam över att ni visat så. mycken förstå- j.! jag: tycker inte ni:skaj? samma. mynt. , Däremot |t 'ölj :med språkkurserna i io;rlåna böcker: på: biblioteket; skaffa 'er en trevlig hobby-och bjud Hem trä bekanta: ribland : på k gon trevlig fö ä det- bästa äv er egen uilvara. 5 Juristen, "fangeri diskuterat ett problem. n ned it”strafflagen. : Efter -&n stund komm n Hillbakar? yo ”Källarmästaten hälsar och sä- uti I genom freden dr Moskva. nödgades 3 dessa. frågor. intar. "kampen mot som en stund på restau- PF "fir ”Storstadslivets> "rytm" är "inte mn riktiga för bam. och ungdom, öl olans. värde inte, fullt bra. den kans brottsmålå: inte förfelad.", för Ett.är j; alla fall dom jag« rycka plikt; i, år; är "den -bästa ungdom Jag sett. ; och ett! 2 löfte « för: fram: ta" ekonomiska jetunionen, och placeringen: av: den befolkning, ' som. håde bott'och ver- kat, på: de områderi, vilka inland avträda till Ryssland.” Vid sidan av flationen; ski” givnä: plats. Men me Vinga del” av Fhela” körmblextt; Ar efterkriåsproblem har man rält att - karakterisera, skadeståndet till Sov- 1: dan: skadeståndet: helt :avklarades: il: | slutet av sommaren 1952, har jord- änskaftningen, ill de förflyttade” ! DEN: . OPINIONSUNDERSÖK- NING Om "ungdomens. syn. på poli- tiken, som företagits bland 700 ung= domar ' från” olika "samhällsskikt, ger klart besked om att det bland SLU- ungdomen finns.'en konsekvent po- litisk uppfattning, :skriver Politisk” Tidskrift (SLU) i en kommentar till undersökningen; :Evad det gäller Klassutjämnan- de åtgärder, inkomstfördelning och samhällets omsorg om den 'enskil- des trygghet har SLU-arna en'ra- «dikal inställning; Saninilkt -moti- .veras detta 'av att landsbygdens "ungdom ' så "gott som uteslutande är. att återfinna bland de kropps- " arbetaride grupperna i samhället, 'som jordbruks-.: -skogsarbetare el- :ler sysselsatta' i industri. I den mån de: serviceyrken' som ''handels.' och -" samfärdsel förändras inte bilden, av inkönisttagare långt ned på lö- neskalanwir konto ice + Den” motsatta uppfattningen på detta:frågeavsnitt förträdes främst + av: högerungdomen, som trots att hr, . Hjalmarson söker'-vara. före- | ör de s. k.'vardagsmän« te. tycks ; ha mycket | : :.med, de, små ink finns representerade il Enskilda vägar |: "blir allmänna X v gm nästör. Nilson, "iDe under senare. är "framför- rikliga. automobilskatte- "medlen har möjliggjort en gläd- jande förbättring av vårt väg- . »nät...Den inbördes :angelägen- : växt. het. Fl av upprustning olika Kampen för mv j . stabi, litet, och mot inflationen pågår. allt. la 'sBakgrunden- till. -problemet -fatt- förse” ;den ; förflyttade. befolkningen jord,'. ett: problem - som” man genom att» stifta en:speciellt" ordanskaffningslag,' är det faktum innebar. att mer än a 000 må nni-, | skör blev, hemlösa; bland, dem drygt Syftet". med sonistvav Jordbraket 25:] var-helt "enkelt att ge dessa hem- ni lösa” en fast. placering. och bereda ös Uppgiften föreföll c det” Jäge som Ficland b aj CCT ar! Aas kom att: utvidgas så, att den skulle; trygga Tordbehovet inte: blott] att "gå något djupare län” vad” "det annars gör. Tidigare har: ve fågit ”ätskilligt ' med 'maki set Star sd årsvis AMGR ng kastar ; nästan. på. samma , ; gång. Genast vi. börjar veva in har vi hugg. De” smidiga: lättspinnspöna står böjda”? stånd, detta”mötstånä com är knyckar'. 0 segdragande, "inget tungt 1 ch syck, rätta ögonblicket.;: Vi & krokar spinnarna ini stimmet.; -Även denna "gång .kommér': ” huggen I. 1. ssekftidigt;” men” nu : har; jag en stång, Nl ' I..bortåt en 'halvtirame an vi ligga. på samma ställe och "kasta, Des gånger, vi. vavar in; utan att få -hugg» är: lätt ; räknade. Ett trettiotal. makrillar ligger redan, vn AR å rg . rill” på vanliga" "ABU-spinrniare och : st : Vi: får snabbt spöna klara och lr utmärkande för makrillen, Inga l ; större fisk som Ber. .bättre- möts t 3 på durken.. Men nu börjar, det - under” tiden-kastar min kam ger vi oss stilla och börjar pils g : Enistrar; | gar Och en god' fisk är det. Får man nyfångad ! småmakrill, "stekt i smör. med persilja, .är det inta ta sig med dej rea mna t jord torrlågts: och att inemot, 100, 000 säg makrillen: 2droppas: SR I : def. senaste decenniet; då alltså den kår met än 130000 1 varituft E fade väntan på att stimmet even] mycket saltsjöfisk som jan må- | V: "lår 1945.- Ingen. har heller bestritt | tade. befolkningen, : iffrorna. att mer än 160, 000 hektar hektar: ; åkermark både” om; An FN "praktiska ti Samhälle med "fri åsi iktsbildning. id man framför allt: riktat & I geri gällde näringslivets frihet, Jståndpunkt.” 1 ci : pustar” 1 efter preståt ipniinge L kan. inte vara annorlunda i "ett ji ”tågarnas problem där SLU-arriå /som, väntat intog. en klar |” it jan sbygdensungdomån. vär åvgjort ” för : konkurrens och fri + prisbildfiing , ingen överrask- --nings=Svaret) denna ' fråga: är glädjande för alla dem som tror » på ett samhälle” av ungefär den be- skaffenhet vi nu har, men ned- ” slående för socialiseringens' före] +, - vägtyper emellan har ibland va= . rit en svår fråga att bedöma, då ” "allmänna, privata och rent Ioka- >1a intressen ofta: hyst motsatt; : uppfattning om vilka vägar det: för tillfället varit mest .angelä- get att rusta upp, sade vägmi-. nister Hjalmar Nilson i ett före- > drag i går, =; iv Lika angeläget som a det måste va- + | mycket "lättare, att man redan nu, -Istaurang tjata till sig några centili. "Bolag och krogar har. redan, lättat” "på 'brattsystemet. STOCKHOLM | : > Brattsystemet ör redan, sfast "det är ett par månader kvar, till den of=:;"- ficiella 'gravsättningen, satt ur spel i praktiken, Liberala ' extratil ningar på systembolagen;" och ynin g överservering på restaurangerna, . har gjort 'de brända och destillerade' dryckerna lättare tillgängliga, ja, så i vissa fall kan säga att den, fria spriten är' verklighet. Denna libé= ralisering av utminutering och ut. skänkning har emellertid icke méd=" fört ökat fylleri eller andra. tecken på försämrad folknykterhet,. Man : ] kan därför hoppas att den 2.oktober,. :' då den nya given träder i kräft, inte ' "att medföra ett landsomfat= . tande fyllslag av så gigantiska mått som många befarat, a : + Givetvis kunde redan tidigare den som vär. stamkund eller i varje. ”- fall någorlunda väl” känd på en re=.. ter över de lagstadgade 15. Nu det möjligt att på de flesta ställen” även :på restauranger av .saratyp, . ; ' få betydligt utöver det tillåtna, och detta inte bara för den som är stam.« " kund på ett ställe utan praktiskt ta— get för envar som ser nykter och hyfsad ut, På många håll är tilld ningen praktiskt, taget obegränsad och de droppar som inbärs Utö lagstadgade betraktas icke, som en ” nådegåva utan som en självklar sak, På samma sätt har. systembolagen , i blivit generösare. En känd" finans=" män "med | ra att se. till att den d trafiken hab vägbanor till sitt för- de, som möjliggör ett tekniskt- ”språkare: Den fulla sy > gån och. dess. upprätthållande vär- deras.' inte: oväntat relativt högt, mest bland bf-ungdom och minst » bland.;+ högerungdomen. Yrkes- "grupper, med” låg inkomst upp- "skatta tydligen. den fulla syssel> sättningen 'mera än" vad som 'är » fallet med de;välsituerade i sam- hället. Detta är förklarligt. | Undersökningen ger klart besked om. att den "enskilde individen öns- kal e möjligheter .att genom égna. i "skaffa sig trygghet, fortsätter den citerade tid- : Detta är Venomgående för alla ”vavsett färg, störst dock bland hö- "ger-;-.bf- och fp-ungdom: medari. önskemålet & är något mindre bland 'den socialdemokratiska ungdomen. De : intervjuade. ungdomarna har, lämnat ett otvetydigt svar — ; öv de ekonmiskt gott utbyte av transpor- ter: av de betydande mängder gods, som nu fraktas mellan produktions- och konsumtionscentra, lika ange- läget har jag funnit det. vara, att bygdevägarna " och även de en- skilda vägarna skall få sin del av de tillgängliga medlen. De enskilda vägarna " betjänar ju också de en icke oväsentlig del av för vår folk- hushållning livsviktiga varor. Det har därför "ansetts vara berättigat att' stödja de enskilda väghållarna genom rikligare bidrag till en för dem” ofta ' synnerligen -betungande väghållning. . 1: enlighet dö ned har "under de senaste åren en fortgående utveck- ling "mot /förmånligare statsbidrag | till. den. enskilda väghållningen. ägt rum. De ändri tionsskyldighet har.. berättat : för PER att han måst begära extratill= " delning för representation ett på 7 tre: gånger om året. Tidigare har. han alltid fått hälften av- vad han . sa begärt, varför han plägat begära det . = : dubbla" av .vad han behövt. Nu I sommar. lade han in ansökan om tio . . . liter extra — och fick alla tio, ”Jag behövde :dem inte, men måste för”: : skams skull ta ut dem”,. berättar han, Det förekommer även att folk utan vidare får ”överservering” på. systembolagen, Personalen bryr sig helt enkelt inte om om det blir nå= gan flaska mer än vad som finns kvar 'på boken. Hela kontrollappa= raten har nämligen avvecklats, eller '. befinner sig under avveckling, och : det finns inte längre någon som ser - efter hur mycket byggnadsarbetare , och hbankdirektå ätälgn Bell som” rå uu tim- Sd mar "och: 36 minuter uwoderkade :di- stansen och välkomnades. av tusen- täls åskådare vid Dover. Kanade 'Isibka "sportens grand old "män, Gus Ryder ger Miss Bell en gratul » |en.uppmjukning É bidragsverksamheter. » latt erhålla: lånegaranti eller statsbi- -Ira beaktas av de enskilda väghållar- | nat sökas avsevärt under. den. sista Å. dernålk. av: enskilda:-vägar "mim. & : | betydelse gens. "godkännepd dert,1.januåri 195 stämmelserna" och manhang vill jag gärna Peka På de | möjligheter enskilda väghållare har drag till anskaffning av” maskiner och 'rådskap för xatiorialisering av underhållsarbetet: å ' vissa enskilda vägar. Denna "bidragsförm .synes i högre grad än vad hittills'skett bö- idragsanslagen far också käns ng M För I året 1950 |; /5h förbrukades för bidrag till un- kr Förs budgetåret... 1954/55 anslagit 12,5 milj, kr. Mot- 11,0. 13,0. milj. kr. Den successi- realförbå bidrag till" enskild "genom" den sista anslagshöjningen. :-En viss: förbättring har även in- tvätt såvitt 'avser förändringen" av enskilda vägar. till ' allmänna, Un- der förra budgetåret förändrades i ruht tal 150 km enskilda "vägar till allmänna -under det” att. för 'den kyss.då hon: tycklig men medtatgen hektar; odlad. ttningen "utgått i pengar, som längre. fram. visade sig ha ett lägre värde än, det; man. "opererade" med att ojämnheter förekommit, att. lös- ningarna ibland. varit alltför sche- matiska och:att det funnits "med- borgare, som gjort sig "vinster "på jordäg; ; bekostnad. Men refor: men var. gundgängli Hade Finland na: cha blivit ett. oröselement, dad- a tl. vilka ert dat. av "missnöje och föremål för, d got år ienare uppskattades kostna- derna till 80 miljarder. Under de "kos hela krigsskad, tåndet. ” Det. har jorts "gällande; att kostna- vv det närmaste skulle: mot- agitatoriska påverkningar av: föga önskvärt slag. Pet var dock fråga idning. är oersättlig som. annonsor an: i. EN Vv Land om. socialt inställd och patriotisk : de, total la stalsutgifterna” un? ett Holt” är. 2 40 miljarder mark, men nås ja förel de tioå rioden . väglängd ick till 0: km, per År.. Jag vill 3 att det skall bli möjligt, att | - betydande trafik till alli n ytterligare ökad takt, i ”Torkan orsakar” svår l "mjölkbrist i i Finland '; Jångvariga forkan hb bö rjar nu söra sig: kännbar i vå a produktion en," fam mjölk- | Som ” hittills atten till manage dades ån a |Imatrå, ? Trots . dessa sa Järda, från örn mjölktransporter förefaller det soni om mjölkbrist" skulle u) stå - unde IPps i hu je s Erna är äre da ”fäonenr Å å krättak. far lösta södra. Halland Der dönar YH "Il icke haft några menliga "följder. | Fylleriet "stiger, bland ungdomen, mi N 'abslogs 10,5 :milj.. kr: och för inne- |: svarande siffror för;; bidraget , till | > byggande. av. enskilda, vägar är, 4,1, h vå ökningen, av sänslagen utgör: en |" tring.. av: icke. oväsentlig . De anmi Ida behoven. av | nes också;i Stort sett vara beaktade - Lundströra tar ut på sina motböcker. >. Denna: faktiskt "kring av. br har Y som har, mera pengar att göra av med än. tidigare; och :bland kvin-: nornay som :i växande. utsträckning lägger, sig till "med ungkalrsvanor:': Men denna utveckling har pågått i- : ” åratal och har icke-accelererats un=. der, de senaste månaderna, i-varje + fall icke. så > vitt statspolisen; och”, nykterhétsnämniden i i Stockholm har. sig bekant, Det kanske ä ökat" supande, i men likväl ä är de utebli menliga' följderna "av vissa "restriktioners bortfall t ägnade” att minska: .pessi mismen. inför” den: & kräver. förbud : regeringen . ER dar :; förbud I mot att: halmen .bränmes upp eller på annat sätt sätt förstöres samt-att, rogerin= gen xedah mt använder alla till :. " buds" stående "medel . säkra, ett: rimligt: pris' på > säd, aljekrafifoder ' och fodermjöl, vw Den sena, "kalla. såren > öch den ” ; intensiva torkan under högsommas. ren hotar att leda till en omfattan. | de katastrof. Det blir brist på både ."- > 2 stråfoder. och , fodersäd. . Även: om: en del djur- slaktas . blir, flertalet jordbrukare . ödsakade att ; köpa” foder, En så stark. decimering” av, djurstammen . att den. Motsvarar årets skörd måste undergräva pro-" duktionen, för flera år framåt. Lä-' get förvärras givetvis av att även -;. andra, delar av, . svår. torka, . kan der Skabbats NM ungen” att S inte varit se långväga "ifrån. Fin tt sig : alt. annonsera i Å IT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.