JT AO vyrreTrY yrevertryfyvy ry! N verevyrv Se y vyrt STVTYYYTYSYVVIFYIYPYEYPYY VY FEV VT OYPVYYV D , av Mi bart, att länsstyrelserna på” många +" hustighelsbegränsningarnas följder F . derstiga förkrigsnivån med en tionz . kg. fläsk, drygt 10 kg ägg samt 15 "emellertid: >ännu inte göras, heter | ' kostar” mu över tio miljarder kr CKHOLM:' - är svenska folkhushållet Kon ”"Skalderna har varit frikostige sumerades i fjol livsmedel och njut-= mot bonden,. åtminstone gäller det- il ningsämnen för drygt 10 24 mi farder och det betyder, att det bli- vit en fortsatt,” dock inte särskilt I-.. "stor standardförbättring, sidor dens gärning och, ger oss till att Fer. förste aktuarien i jordb ta efter dikter, som behandlar; bon: di :H. Lebert "fem proc, större” än det ”närmåst föregående året och” belöper till två dens arbete med sikte på. vissa å tider och speciella göromål, finn proc. på ökad volym och till trej"l 5 proc, på prisstegring, När det gäl- Jer konsumtionen! av: livsmedel vi- sar det sig, att vi ytterligare ökat |” förbruk av dyrare liv. bl a. socker, frukt och bär, tjock [5 snart får du bruka dem. — grädde samt helfet ost. Samtidigt Snårt skär. de tunga Fjuler livsmedel, bl, a. mjöl, tunn grädde |: och halvfet ost, gått tillbaka, Nä- ringsmässigt har, det. blivit" en min- dre ökning av, kalorif brukningen |, pr person, - - : Vad vi konsumerade i fjol kös de oss mer än tre gånger så myc- i vägarnas grus: och, slem ket som krigsåret. 1939. Detta bety [ba bär den, ut på I Å din. FYEG, der givetvis inte att förbrukningen medan de' kära .tingen ökats väldeligen utan ökningen av konsumtionens värde beror huvud- "gakligen på prisstegring som skett. - Beräkningar visar, att den genom- griper i Fagen och "sår: snittliga prishöjningen för födo- och | kornet faller, och orden” . njutningsämnen sedan 1939 utgör förmas till bön c:a 170 proc, Mest har konsumtions- värdet under denna tid ökat för to "Snart "kommer. sommaren a och det bak, specerier och frukt, minst för blir: . tids att ”Hacka bedor"; som mjölk och grädde, " : . En detaljgranskning av. $ konsumtion” ger vid handen,:att för- brukningen' av vete- och rågmjöl 3 : per person fortsatt att minska och nu' ligger hela' 15 proc. under för]: krigsnivån, Att' socker" rönt” "starkt ökad efterfrågan' sammanhänger sä- :.kerligen,' med "att, den: inhemska "skörden av frukter och bär var red kordartad. "Samtidigt har ökad söt: sakskonsumtiön medfört att socker- behovet inom sötvaruindustrien 'ö- kat, 'Av grönsaker 'och 'rotfrukter « nedgick konsumtionen "något, me- "dun "förbrukningen. av inhemska ” frukter och: bär blev: rekordhög; ' Kaffekonsumftionen». höll sig ” an- -märkningsvärt nog "på samma höga | s nivå som tidigare trots starkt höjt ” pris. Dét återstår. bara fem proc. ker sig på skånskt bygdemål . för alt vi skall vara tillbaka på den |. höga förkrigsnivån. Likväl har: kaf- - rigets, slut” nästan, pu mer; "än den är, dubbelt så 'stor' som” före" kriget, « Däremot 'har : mjölkkohsumtionen' | däntågsvis så inycket "att ' " gått något tillbaka, och samma gäl | till hötjugan! Vilhelm von Brauns "ler om smöret, medan; margärinkurs-|hågot ekivoka dikt: förtjänar i vis-"s erligen” "inte cite 5, men väl Karlo i + van fortsätter att stiga, När det' gall |s ler: konsumtionen” av "ost-"notöras' en viss återhämtning, Däremot öka= |nami de vil fjol vår förbrukning av kött och fläsk mycket kraftigt, Fiskkon= 1 > sumtlonen tyckes fortfarande un- del, Ifråga om drycker: lägger man. -märke till att pilsner och läskedryc- .ker hållit sig i stort sett. på : års höga nivå — pr person bli drygt 27 liter pilsner "och nära 26 "liter Jöskedrycker . under /ett' år. Svagdrickat röner . däremot allt « mindre efterfrågan och förbruknin.'|! 21953 Men liarnd slå : det |OCH räfsorna gå gen utgör numera inte stort mer än |i doft:av"bär och, gräs "och " hälften av vad den var före kriget, +. Till sist kan nämnas några siff- | Men liarna slå"; ror som belyser "konsumtionen pr av. smultron och av. klövi och räfsorna gå, . - Person; de ger vid handen att sven och snarfär sommarn öve sken pr år, konsumerar i'genom- snitt 48,8” kg vete- och 24,7 kg, råg- "”möjöl, 105 kg matpotatis, 45 kg soc- ker, 23 4 kg grönsaker och rotfruk- ter, 62 V; kg färska frukter och bär (dlirav 29 kg importerade), 6 kg Bonde kallar Hö; kaffe, 0,16 kg te; 201 liter mjölk, | sp "2,8 kg tjock och 3,4 kg tunn gräd- . de 11 34 kg smör och 13 kg marga- "gta, 64 kg ost, 21 kg kött och 27 > KB fisk. 'N | Ingen smidig t trafik SN med 50 km:s- fart In a id Någon större” erfarenhet orå de Nya trafikbestämmelsernas praktis- " ka tillämpning anser man sig inom Sv, droskbilägareförbundet ännu inte ha fått. Dock synes det Uppen= håll varit alltför njugga då det gällt att utnyttja rätten att medge hög. "syre hastighet än 50 km. inom de tätt. bebyggda samhällena, Från flera ., städer har klagomål anförts över att Mrafikenshindras' och inte löper så "smidigt som, den kunde” göra, om man från myndigheternas. sida gi- SN förarna en Dågot vidare ram vid i h Ja, "ja tror, dä vore' bra köra e eng i mörén "daj. ; för ”en' ved ju ente naur räjned ' ud ve' Porten staur, Olas, daj behövde ha Pp Jass pau lass pau lass mä hi Stack pau stack 'frau' äng- [ geck mod hemined, hajla dan, « melserna, cs > Men valltför kategoriska utlåtan- ". den I en eller andra riktningen kan LES förbundets organ, Dock bör slås. fast att motorfolket | .dar' rätt att kräva de ändringar som behöes så” snart tillräcklig kunskap om blivit fullt uppenbara, Syitet är ju dock att vid sidan av säkerhetsmo- mentet få fram en smidig trafik och ”aetta får inte hindras av bestäm. melser utfärdade innan man haft möjlighet vinna Dräcklig erfaren= het, . och skalden 7 Anders jung i Djurröd har skrivit en dikt, som" han på. sin hembygds dia kt en... Kovisa”; Sik sitt. mått, . + ken" släntar” ” och, efter. den, traska E tt djuren. fick gå fria, men i som=- liga. trakter sker det” nog: så fort. som". han själv satt . stäverna;” tills: de- fått, kvällssoln” lyser "röd, vu'sista bac- n är. öppen; skällkon först, På sommaren 'går korad I hageva ft 0 nom Sr Irodern han rider tillbaka [på landsbygd och i stad och där r ; och läriga « träd, Det är made. och på ' folkhögskolan; allt skall ara, fejat och fint, alla kappsäckar packade, alla avskedsvisiter: Ejorda, dearbetet ; i bygden ligger "ne- re, Bilar, mopeder -och cyklar tycks båra ha ett enda mål, folkhögsko- lan, denna dag. Släkt. och vänner skall vara med på avslutningen, skall se bedrifterna. vid gymnästik-| ppvisni titta på flickorna, som själva sytt det de visar, ' trängas 4 slöjdsalarna och kring kaffebordet och till sist sam- Jas i den ljusa högtidssalen för att än en gång manifestera den samhö- righet som växt fram mellan ele- verna och mellan elever 'och lära- re vid skolan, för att få sjunga ti de gamla folkhö gerna. och hembygdssångerna, som vid avslutningen och sen spridas|i ut över hemmen i länet, hemmen föra folkhögskoleandan vidare, |. Det ' är . underligt 'med folkhög-. skolan; Den har stått sig trots allt. "IDen har aldrig kommit med "hög- trävande” fraser - och stora. löften. Men- inom den har funnits något av det oförgängliga, som inte kan " Jgå under om så riken och världar "Sommaren går och säden gulnar; Kari det iinnas inågot' vackrare att å för en jordens brakare, än ;Agängliga arv,.- I gett så. många Jullar och så inånga störtar " samman, Den har aldrig haft någon ritual och ändå har man mött ungefär detsamma vid vilken [fölkhögskola” där man än fått för- månen, att komma. som gäst. Den djupa, "varma ” förståelsen för det väsentliga och förmågan att se bort från "oväsentligheter är det, oför- som folkhögskolan av svensk Den. har j ju haft den fördelen, fram. för många andra skolor, . verna. » kommit .- > drivilligt,.. , melurer. på. 'ett eller annat sätt, vi har vår .egenart med rynkor. och 7 "| veck, Det material som folkhögsko-' Itt: "Lidarände: Den synen blir 'ho- he olger” Wasstorp skald Jan fått har i i stor utsträckning haft kanske inte alltid varit så lätt. att ålav d detta i dividuella skapa en sam- klang som, värmde hjärtan och sin khögskolan så många generationer förut sjungit" individuell... . särprägel och . det. bar]: L liy och gämiög burit folkhögs letanken framåt I vårt” samhälle. ” "De flesta av dem' är nu ledare c folkrörelserna och Kommöänern 26 ter! » folkhögskoleåren, - Många ', a och "1 g 1eda=. möter,'; många" av våra” författare högskola” att tacka f de gnistan, ot Numera ha: å rymn; många” "praktiska" uppgifter i folk högskolans ' lärokurser' son ingen hade tänkt sig där från bötj vecklingen har lett det dit, hän, D ligger" inte någon fara. att. så äl och "verickta I i vår i det som rör, vår innersta männi. ska. Många här” förutspått” att' när enhetsskolan kommet och övertar de ”prektiska uppgifterna: komm folkhögskolan Men just ”då kommer de än mer nödvändig. Det finns vid der och rymder som inte kan träns gas im i bokstavens'” och "reglemén= kan mötas över partigränser och ståndsgränser bortom det '. störa” jäktet och ägna några månader å' förståndet, glädjen och själens frid och. att söka anden bakom: boksta= ” tetsförbättring "sedan förkrigstiden ramhåller -s + Professor. Hur många svénska folkhögsko- |år illor jag, under årens lopp fått gästa jär inte lätt att komma ihåg. Och [hur många elever som kommit från folkhö lan ; och. som: har elev- Nu'sjunger liarna i -mogn h båköm ligg backe tavlan på väggen eller, elevalbumet , på h 1 i sitt hus är än- Inu svårare att ta reda på. Men om + Idet varit en högtid att gästa fölk- ja då kan man säga att också "lett ymnigt och forsande SE 2 Labolnis Tidning ä är 0 Rare ersätilig. som » ännonsorgan I 1: södra Fälländ Det Iönar by + i blann, om nöttna i aitthöstatina, . Inäu maanen, tövar o solna hon: ä ten. Håns dikter Sång efter skörde- andény öva citeras: Per Anjegård a spinner iIde ä : ställda av "dylika citat, men: någon Dai ä aunigesinri nu, men ja agrar 7 "Karlfeldt tillhör de svenska skal. "der," som: flitigast skrivit om hös- högskolorna 'så har, det varit en ännu starkare upplevelse att gästa deras. många elever och se hur de — Hösten : är : lyckans. årstid för "männen som plöjde och 'sådde "| strävsam och trogen id, medan året var soligt och ungt; för dem är hösten allenast e t -hägrandé mål de nådde och icke en tid då de- suckade; sorgset och svårmodigt tungt, >= F dem som sjunger” trösken på fälten likt' vårarnas strida bäckar, :.': I gårdar i fältmässiga . försöks-' och ; demon= ' strationsverksamheten, Sådan verk." samhet förekommer redan på olika håll i världen, bl. a. har Norge va« vit ett av de länder, som först jade intressera sig för dessa fri badrevs' 1948-1953. i Vinköls” soca ken av Skaraborgs, läns” hushåll i att skillnaden mellan” inkomsterna från >: försöksgårdarna” | net. under perlode; i från- 800 till: 8,000 kry; samhet s och 7 .det:' finns. troligen många vägar ätt pröva sig fram. på, Förf som .vräkte sitt .ymnighetsh n ” majdag utför: ett fall, Så ;strilar det gyllene "kornet ör dem i tunnör och säckar, - gyllene vårbäckssvall. 1 Vi bar | gjort ett litet äxblock av citat ur” dikter om ”bondens år”, I Vi har gjort dessa dikteitat ”efter egna erfarenheter”, så bly sr korthet,.för denna i, artikeln: Eftér har nyligen Jagt. fråm en plari till en dylik. verksamhet. ett norrländskt. län -och redogör en: lönsamhetsundersökning: under ett 'pariår, dels mera allmänt hela länet, dels, ;mera. intensi' Det finns: böcker, planer. . till ..: ittringsåtgärder kunna Kggas fram, . Effekten” av. bl förbätt; rna bör. studeras under en fen å I iod,; svarvis av ” dessa; har: vi: inte. använt för denna "artikel, Till. slut skall-vi återge ett par strofer ur Olle Bern- ske”, :-Skalden..k ihåg, ått han" som, barn vaknade ti- diga höstmorgnar av slagornas: dun-= narnas” 'skum.: Men slagan kallas ”pläjel” På Skåne och Sydsverige. i — Ja kommar ihu, öd agnade te fa snaua bau mä o väama o skina, Dau konne; .en lyas på | pläjla, som 7 andau: 7 iblann. i skomma' aitthöstan? ta, o ja tycka jä lyss” på: plöj ers, "slau slå dog :som farud,' nau sla glötta, men” snaat sa fastan ja, ckså Pp ”höstdyrkandets"-. ”Bondehöst”;- ter sgrint kande på grannens: loge. Söm, vuxen NS Iman tycker han' sig åter. gorhas' monotona ljud-i'höstmorg- | ra sla |: "sjönk i" Vigorbukten: tas VI till utvecklingen Stu;: |diegårdarna bör anvä "de. Den spanska” regeringen ”b de vid ett sammanträde, 1 San: bastian på” onsdag: ;vällen et 6 kanskt bolag tillstån. alt söka bär. - ga ett antal, spanska gall; ner söm ' i. hordväsi Spanien :för' omkring '250 år sedan, Fartygen gick tilll botten; efter att” ha" blivit beskjutna av" et flottstyrka; Va "Om: bolaget ly, : nerna "skall spanska s in av de, skatter ' "sol kan: bärgas, - och, folkbildare har själva en folk- 2 : den tän . Ute > så ; länge folkhögskolan / "behåller" t greppet om det väsentliga I sin” upp? l gift, den att dara människor, att vidga deras livssyn, att lära; deri , - tenas "trånga ram, det behövs et - skola där' folk ur "alla" kategorier : - att söka visheten, godheten; gam = or I "Sverige" kan nämnas försöken ” med ”de norrländska todlegårdar- H na” 1942-1952 och-de försö br 3 Vi" står dock ännuepi rsöksa - stadiet beträffande eri driftsekonos : miskt. inriktad >.upplysningsverk. : 3 ett ; begränsat; antal. gårdar," bör A. uppgår at c:a 35 proc, finns stort - fortsatt rationalise- rr Den sistnämnda” "råd Fe Yyrryyrveyppyyt EFT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.