L "år enligt ek , / ; ”” LAROLMS TIDNING +" :/ - ket” förmi landslagsinner Lenita jren,. Halmstads Bollklubb, skri- ; dag får sam- M vit p Ima > förbund ett, nytt papper där samme Westergren äterkallat sin Jövergång” ock förklarat sig bliva” Det. går. med andra "ord ga att ändra sig, På .- 57. omliga/ 3ig.; "l elever. genom inrättande "av: hjälp- klasser och "andra, former för Spe-. NEädast stor tätort | specialundervisning : STOCKHOLM (PRK) + i En differentiering av folkskolan cialundervisning anses numera va- Ta; ett: oundgängligt, instrument ' i skolarbetet, men än så länge är det. huvudsakligen endast de större tät- orterna som här tillgång till, denna ifferentieri form. .... Glesbebyg gelse med > åtföljande 7 centralise- ringssvårigheter har varit ;och" är ortfarande en av stötestenarna för bjälpklassorganisati utbyg- eftér" "Melbourneolympiaden : nästa . Je Intervju” i en. tjecko- elovakisk' tidning. — Jag käriner att jag : nalkas" slutey-på min aktiva karriär. söm.” löpare, "sade "Zatopek, Men jag 'skaH" tävla på .10,000 och maråtori "i Melbourne, Därefter säs ger jag farväl'åt idrotten. "Resultat av BF-motion tydde "svår ekonomiska, förluster för jordbruket särskilt/i-Norrbotten och Västerbotten: "I'stora "områden |" deskadorna' hårt drabbade -Jordbru”' karna; Till ;stödlånen-kunde :dispo- neras ,36,8..m Invägningen'” vid "mi minskades kraftigt, medan däremot me ; PAA "tänker "lägga upp : ra skördeskado bez:l. | håde "1,34: procent hjälpklasselev mejeriernå fälvsborgs västra 1,14 procent. gande, framhåller Svensk Skoltid- ning.: Andra, hinder. är; lokalbriste rare; för denna: krävande, form av befanns" att av .de 924 'i hjälpklass tjähstgörande: lärarna endast om- «ring. 270 .hade' fullständigt hjälp- klasslärarutbildning + — : en ter- minskurs i Stockholm eller två sex- veckorskurser. i: Göteborg. Av :de omkring -1,200 lärare som förlidet läsår tjänstgjorde 'i. hjälpklass tor- de. med '- nämnda : siffra. som” ut-: å nkt och med kännedom om den nuvarande" utbildhingstakten "endast drygt 25 proc, har sådan ut- bildning. Att det gamla önskemålet 'om En vidgad speciallärarutbildning blivit en fråga av högsta .angelägen- hétsgrad framgår kanske påtagligast av; det. faktum "att. det "årliga ' till< skottet "av + hjälpklassavdelningar numera avsevärt överstiger 100 mé- llförseln' av : specialutbildade e för dessa avdelningar endast t Utöver hjälpklasserna' förekom- mer "andra former av specialunder- visning t.ex. Kälsb-, frilufts-. och hörselklasser: samt: individuell. un- ; | dervisning ;:av; barn. med: läs-" och skrivsvårigheter. Inalles / undervisa= des läsåret 1954—55 19,240 barn, dvs: 2,41” proc. ” av. folkskolornas hela Felevantal, i hjälp- eller andra spe> ialklasser, . Högsta' procenttalets .specialklasselever : uppvisar. de 'inz spektionsornråden : som; endast 'om- attarenistad. Hälsingborg med 6,12 gger ten; Låga tal: upp- :Fvisar- huvudsakligen - områderi: medå | [få 'eller" inga. större -tätorter,' alltså åden med 't åsakligen 'jord- Hallands: läns :-inspekti 20 san 1. ndet. : STOCKHOLM. (Press) ON ionen' i Iokalisering.:i' skogs< och glesbyg- derna "bör ivas "med en viss återhållsamhet," aneér', domänstyrel- sen; Centraliseringen,” framför allt den” ökade" omfattningen av '”skol- ve Utskottsmajoriteten '; vill 7e tid, att det inte skulle sams mankopplas "ned de prisreglerande åtgärderna utan i stället läninas ”i ”; döv; s. fördelas "mot: denna” bind> iksnämnderna. En- å& borde regeri få möjligheter att pröva på vilket sätt de i. bondeförbundsmotionen é a L ämnat kunde beaktas — intill ett belopp av 2,5 milj. kronor. Riksdagens be-I Det blev alltså härmed. möjligt för regeringen att lämna "de 2,5 miljonerna. till-fordbruket 'i:Norr- botten och Västerbotten i form av bidrag för mejerimjölken. Regerin- gen har nu bemyndigat joräbruks- nämnden att på sådant sätt dispo- nera-de 2,5 .miljonerna. Bidragsbe- loppet har uppdelats 'enligt följan de: Norrbottens läns producentför- ening får 1,350,000 kr, Lappmarkens Mejeriförening 370,000 kr, Skellefté- ortens, mejeriförening' '460,000, kr och Västerbottens södra samt Kol- I 10000 kr. Be- MR tillställas slut blev i'enlighet med reserva- -"Ejnar: Gustafsson '- Ejnar Guståfkson, ; föreståndaren för SLU:s föreningsgård Mem, har Tihem Ista klassen,-;/ 'kordering av”barnen, innel ment 4 landsbygdens liv, «Det "är | därför . önskvärt -- att ” skolskjutsar trots de stora -kostnaderna kan komma till stånd i ökad 'utsträck- nig, > : : ls : Centraliseringen "innebär. kanske avsevärda kostnadsbesparingar, mer den .ökar samtidigt. obenägenheten bi å landsbygden och :: dess ;. avfolkning, säger styrelsen i. ett yttrande över arbetsmarknadsstyrelsens utredning Nas och bristen på specialutbildade lä | eller: skogsbrukande :' befolkning. |. ett -istarkt «+ irritationsmo-|i; F vänstertrafiken några "påtagliga omläggning," :: = ra övergången . till Internz Der trafi mycl avhåller 3 ledare ' hipp” som : happ Man +: vill ; gö internationell omnämnts, i :;:Folkomröstning : Denna gång bestämde rege att folkets mening skulle, inhämtas genom folkomröstning:;En omlägg- ning. skulle" endast bli, för ett.fåtal: de svenska Berlin, "som hade”kört c hit-' samt " sedån”-. bil Sverige i 14 d a så, 'att ”det"inte "var Hågo het: att: köra här.' Den" tredj Minnesota; och han 'sade; 3 Olyckor Englånd-Tyskl: rn NAR gin mitté, som , utredde frågan, sig inte kunna styrka det, De n : statistilc,.; detta ””sammar men som bör studeras, Den visar ; Den. 1 icke kund ”fördelår högertrafik chockartad "omvälvning "med lång variga | besvärligheter. och: kostna- der i: människoliv och perigar tonalism . N tersta" drivkraften bakom kraven om "högertrafik är. den öka- dé. "internationalismen, ;' som bl, a. tar sig uttryck i allt intensivare ternationella': konimunikationer "av olika : slag och en växahde rese- ström' mellan länderna, Vi är emel< lertid alla övertygade om ätt vi med framgång "kan "utveckla" det" inter- nationella utbytet utan' att köra på andrå sidan vägen. Man säger ock- så, "att det skulle komma fler tu- rister hit, om vi lade om: till höger- <;. Det får man väl, säga. t ohållbärt "argument, - vi oss från att åka ör demokratiska öm” man: vänster= "eller 7 högerftrafik" Han tyckte vidare; att här” det kostat å ket; pengar;' så kunde han inte arför vi skulle, lägga om till -H br som . a or. ' : : . Bor gerrådet Helge Berglund rågan' om "vänster- eller : höger- | trafik i Sverige har aktualisen rats gång efter arman 'under de se naste 35 åren. Hittills har dock för-| brilannien : slagen avvisats, Ånyo har saken ta- : gits upp och den har nu utretts av en 'statlig kommitté. Denna var öe- nig. "Dess" ordförande” Yrkade,” att än .'skulle bibehållas, medan : kommittén i övrigt tanken på högertrafi! 1 det, trots' att den fördelaktig |. Ä € r, som någ- kor värt - annat, eller vart tredje år turistar utrikes, och tu. risterna från ”högerländerna”,' som besöker "oss en kort tid .om som- rarnä.” Men. för alla 'andra' skulle de, a J ” vi bl.'a. hur "det förhöll sig med tra- fikolyckorna i ”vänster”- och ”hö- ger”-länder' undér år 1953. I Stor "som "har vänstertrafik, hade man mer än dubbelt så många Privatbilar - som -””höger”-landet Väst-Tyskland, men Väst-Tyskland hade mer än dubbelt så många dö- dade i trafiken. Siffrorna för anta- let dödade per 10.000 bilar visar, att Storbritannien hade endast bråkde- len” av! Väst-Tysklands.' dödsskörd. n Hur kan man sedan" säga, att hö- gertrafik” spar människoliv? - Nog kan man”av' denna jämförelse 'åt- |hinstone läsa ut, att det är andra faktorer än ”vänster-' eller höger- trafik, som avgör olycksstatistiken. som spårvägen ombesi jer omkring 70 proc, av trafiken :i staden, Cirka 200 spårvagnar och 400 bussar => som. alla är moderna fordon >— skulle man vara tvungen att ta ur trafik och bygga om. Under över- gång av bussar av äldre modell, stödde och krav på större personal. Bola- get skulle behöva ytterligare” 500 man, och likväl, skulle- trafikkapa- äl re restid morgon och kväll på sina dagliga resor till och från arbetet under de tre år omläggningen be. räknas pågå. S : . gen, Ölyckor i hemmatrafiken- : Vi är naturligtvis inte okunni; 2 : Bilskattemedel ag-är vänstertrafikman ' Bångstiden måste trafiken hållas il: vilket innebär sämre trafikservice å citeten sjunka med över 10 proc, |: Folk skulle få 15—30 minuters läng- | . : I vid. Operan, a - Verdens Gamy:. Gerhardsen ' NÅ bör se u pp. "med ' Sovjet: "OSLO. (TT-NTEY > borean lan Verdens Gang behandlar på onsa en dagen i en ledare uttalanden i: ” moskvaradion nyligen om att nöu- . traliseringstanken i Norge och Danz mark , stadigt vinner terräng, Det "I > som gör uttalandena inlressänta' är > att de "sammanfaller med "meddes.'. NN i > landet om att statsminister Ger hardsen skal resa på officlellpsån:' - ”. MÖTE EFTER SOMMARN. Operan har "åter samlats efter sommarferi- erna och här ses, italienaren Luigi Carrara, som nu blivit stipendiat 9e Kjerstin Dellert en sök till Sovjet; anser "tidningen. tå Det är naturligtvis - svårt förts ON utomstående att veta i vad mån In- ” bjudni « och radiopropagåndag varm viälk . Carrara ska i - Väl om att kostnader- na för en omläggning är en: besk medicin,. som det: blir svårt- att få allmänheten att. svälja, - har ' män från. högertrafikhåll sökt blanda bort korten 1 kostnadsfrågan. I pressen har nämligen skymtat upp- gifter. att ingen skattehöjning, av vilket slag det vara må, skulle va. 23 ; ra ändig för att fi i om att; det. inträffar. olyckor därför att svenskar i utlandet-eller. utländ- ska turister i Sverige kör på fel sida. Men. vi -vill, understryka, att den ' minskning . avs dessa olyckor. man skulle vinna på intet sätt kom- är: att ”Uppväga: den -katastrofala kningen av olyckor i hemmatrafi- . En sådan kommer ofrånkom- bli, en för norsk neutralitet är samordhådes ör! från högsta håll, men är bägge "lå " i en medveten: politik från Ir - « |håll;' då finns det anledning att” co te SRA guedelbart ge klart beskéd om mit: t.v KE NS et inte finns någon grundval fir” Expörtöverskott .> Iförväntningar ” att” statsmir slegn” ÄJPl gt sf sor under sitt besök skall inlåta sig på ” ijuli månad DIA att dryfta norsk. heuträlism, betots ” ' SH höst få sjunga Cavaradossi i Tosca På svenska, Partiet har han tidigare sta gjort på italiensk kholn "IHligt, då hela' svenska folket” fe "] bara" vana trafikanter utan också barn och åldringar — helt- plötsligt skall" rätta 'sig efter helt omvända trafikregler, Redan när 1939 års hö- > i Bertrafikutredning avgav sitt betän- karide räknade expertisen med att trafikolyckorna. skulle öka med' 40 proc. omedelbart efter. en omlägg- ning, Sedan 'dess har antalet motor- fordon i: vårt land tredubbl >Från 'bögertrafikhåll Kar” man giort ett stort nummer "av resone- manget om rattens placering. 7: - '; Men" följande" förhållanden: talar för vänstertrafik med vänsterratt! ' . |: 1: Hela vägbanan kommer inte att | "1. omläggning. ere fbe nn a - Men det går inte att trolla bort et-i och för sig självklara faktum, att allmänheten får bekosta fioler= na vid en omläggning, Kommittén har beräknat kostna- derna till 215 miljoner kronor: Man har" emellertid: i denna beräknin; förbisett : ett: flertal. .kostnadsslag. ittén. har: också dgivit, att man inte 'räknat med några indi, rekta kostnader. Bland viktiga kost- nadsposter — direkta eller indirek- ta — som ej medtagits kan följande är ett "Inte . i 4 rikes] kunna utnyttjas vid möten på sma. |nader. ye oe io 2 - trafik Ila vägar. tes oc venaes : 2.' Kostnader ' för : ökade olycks- :'2, Olycksfallsriskerna för fc -| fall; "Trafikolyckorna drar of. nen kostnad av. ungefär 300 miljoner år ligen, 71. na UU 3, Sämre 'och dyrare; service' för bilägare och "andra motorfordons- ägare: på bilverkstäderna; , 5 "4, Flyttning av, dörrlåsen på bi larna:" Troligen "kommer. många ätt föredraga 'att flytta låsen till högra bildörren för att undvika att behö va stå ute i körbanan”öch låsa len, IS Ina io AN Dörrlåsen, pi ilarna' är i regel placerade 'på samma" sida som "rat-- dr en El vi "under juli inte ”förköpt” oss utan : bla minskat vår införsel. av livs- - (Ol . |gare månad i år/Kollegiet konstate- utså' split och, osäkerhet i världen a. "I rar sh ar tid H ivata Iastan- den 24 (Pröss) ” anvubet fiosnn snävt nar den norska tidningen, > c fock l ; Verdens” Gang hänvisar ti -.Det är, inte ofta numera som vi : er 1940 då NA rättar mun ; efter, matsäcken så- utvecklingen efter” 1949, då Norse; tillvida, att vi ' håller: våra inköp från utlandet inorå ramen för vad gick "med 1 Atlavtaskten, på, ett Övertygande. sätt har visat att. det, rån utl nord för var. ett riktigt val och att det, är, vit? säljer” dit... För ovanlighetens | otänkbart att, uppge. denna politik, > skull -kan emellertid kommersko- | bara. därför att ryssarna. har gjort N legiet ; i” sin. senaste , månadsö förhållandevis . oväsentliga. . 7 N sikt "över utrikeshandel notera; att några : falla eftergifter. Detta borde också. stå t | fullständigt, klart. i, och form” som', statsminister i Gerhjr, S. svar på den ryska inbjudan har fått,'Detta svar innebär e: M precisering på förhand åv a! äl handlingar, under , besöket, som gatt > tisk t.om! "kan: inregistrera "ett export- överskott på .den' ingalunda förakt. liga: summan av 23 milj, kr. Impor- ten "under juli uppgick sålunda till 727 milj., exporten till 1750 milj; kr. "Handelsstatistiken :” visar : att vi lägga -om + Norges utrikespolitiska : medel," "textilvaror, samt bilar och bildelar! Vad bilimporten' angår kan nämnas, "att. den nedgick' från. 9.608 il Fögtto os ålunda)-att facit fö il i väster, slutar tidningen; ägas erade' bilar "och bildelar från BETA till. 456-'milj, kr. Vår textilvaritr "> C om Å.874 milj, dvs, det föreligger ett ått i handelsbaläns or a derd fer. IV . utr gen. än | nat 'med fram till. 1959, Vi har ie- dat haft. en prishöjning sedan redningen . avgav sitt betänkande. K dskalkylen” håller: sålunda inte i dagens läge. Främst på grund av de ovan angivna förbisedda kost- nadsslagen -: och "med hänsyn :till s ED 'sak, "som man "underskat at väsentligt från högertrafikhåll är de oraktis het: av en :om=- praktiska' ol Ha torde veta hur besvärlig tra- d n i huvudstaden är i dagens lär . Mid: en omläggning; skulle plå- |, .Jnerin; éxperternä: och arbetskraf- A rrigt få sättas in på ombygg- Bortåt '400 milj får svi G Ar joner får" sve nad av, frafikplatser, flyttning av folket: med säkerhet ge” ut fören refuger' och trafiksignaler;.'omlägg- SÅ "De ”pårigarn En. allvarlig. fördcöjötng. av Måste /ivewvis. botalas, av allmän” En all ST 'o Iheten, De kommer att tas ut'i. ORK SSE Sala be av höjda skatter, höjda "bensin - gens" i 1 BV 5 Nästan - alla |5ET och höjda transport- och "res vägens I are, n alla " intel stockholmare ; berörs - därav, "efter. | avgifter. De två stora. problemen: i om folkskolan i skogsbygden. För- äldrarna kan; knappast. önska: en utveckling, som innebär, att.de re- dan på att myckat tidigt' stadium berövas omvårdnaden av sina' barn, Barnen. ryckes från sin uppväxt- miljö: med de konsekvenser detta medför för deras yrkesval. Bygder- na, berövas också de små' kultur- centra. som ' folkskolan utgjort. Vid: enhetsskolans ' genomförande torde det uppenbarligen vara nöd- ändigt att centralisera. klasserna 7 Barnen måste då i stor ut- sträckning bo på .skolorten: eller i skolhem;- Det är emellertid önsk- värt, att barnen så länge som möj- ligt "kan bo i hemmet. Centralise- ring' av. klasserna 5—6 bör därför ömmöjligt undvikas och ifråga om klasserna 14 finner styrelsen det synnerligen angeläget, att, dessa bi- behålles' i' bygdeskolans, form. ”: I utredningen. förordas, att sam- 'avbete ' komniér ' till” stånd . mellan skogsbruk och skolväsénde i frågor om skolornas lokalisering, Domän- styrelsen tillstyrker” varmt, att ett sådant "såmarbete ' kommer ' till stånd, eta Sr tilldelats Finlands Lejonorden;: - 4 es re SLU tog initiativet” till Jordbru- dkets arbetshjälp till Finland under krigsåren -:och'. Gustafsson gjorde i denna verksamhet uppmärksamma” de insatser. Han var med den första arbetsgruppen i Finland 1941 som dess' chef och organisatör .och var ett : par år senare bl, a, chef.för verk het kansli, Utmärkel: överbringades till hr Gustarsson av, för sina insatser I hjälpverksamh2- tel k Kung Frederi ningen som; : och danske B ; ett gammalt ärnäma "Ke aw : b Pööderskap” anordnar. Sällskapet kar sitt ursprung i köpmansgille, tadsrätt, och dlemmar. Pi - Kr av Danmark deltar ket och inflatiörnsfaran." Skall det läget öka skattetrycket ” för en'så i tiv sak sont de + Ina? Vad säger. de,.'som 'lider; av till dem, som vet att våra sjukhus är : otillräckliga " och i mål f skandalöst överfyllda och fö dra= de, detta gäller speciellt sinnessjuk- husen. Eller för att' hålla oss, till trafiken: har, vi glömt; att vi”behö- ver skenfria järnvägskorsningar på en massa ställen och att vi behöver "| bättre vägar? Det går. att använda "1400" miljoner till många förnuftiga "ländamål. Men det går knappast. att finna ett mer onyttigt objekt än en omläggning till högertrafik. . v o Brandkårer: = .: Vv 2 i o räddar skånsk fruktodling ; YSTAD (TT) net : Den ihållande . torkan har gjort situationen prékär för de: fruktod- lingar i Österlen, som ej har till- gång ;. till-- konstbevattning. Än så länge är frukten fin, men den har börjat, stagnera i växten och träden slokar. I Baskemölle, Vitaby och ett par andra. platser frÖsterlen har man löst problemet .så, att man lå- ter brandkårerna rycka ut och be- vattna - odlingarna... Kommunerna " dhar t, om: särskilda taxor för be” vattningen. I Baskemölla t. ex. kos- tar det 15 kr i timmen plus avgi” ter för slangutläggning 'och skötsel 1 far Ben 9 tid iden årliga Jerduveskjut-. ine Köbenhavnske 'Skydeselskab ö å istoffers som första. gången omtalas i Kris! som fa räknat många danska kungar :- svensk politik i dag är Skattetrye- : produktiv sak som den-|- bostadsbristen? Frågan , går "också | . lamerikanska flyget och USA-flot- |: Ett närmare"studfum äv import=) siffrorna för: årets'sju första måna. der ger:bl-a, vid handenyattivi ökat införseln av kol:och koks från 23 till 3,1-mij; 'ton av nmineraloljor.frå 3,6 till 4,4 milj, ton samt-åv handels- färdigt. järn >och stål. från 389.000 till.544,000 ton. Antalet if : lar har stigit från 49,723" 65.099 1 år och värdet" a skicka "marktruppér till Ko- yfte att stoppa köm< en. där, om lar tney. ;Whilney detta. efter att "personligen ha in-' spekterat fronten, Han hade sett det I Sydkoreanska försvaret smulas sön der. USA hade bara satt i flott- ';Denz m : den - nuvarande linjen "och ; senare återta den förlorade terrängen är. "75 | att: sända" amerikanska -markstrids- Teg ae ans ee ”Ellade MH slutligen med på saken. i) isdenteri och tillade att enbart det ningen genomfördes framgångsrikt, Spelet om Inchon och'"kriget i Kos rea var vunnet, skriver Whitney. tan inte kunde få någon avgörande verkan ; på - krigets utgång. Tele- grammet följdes .av en skriftväx- ling där generalen uttryckte sin fullständiga lojalitet” mot presi- denten och denne ”sin fulla tilltro till:klekheten” i sitt beslut att utse MacArthur: ' till . befälhavare för FN-styrkorna.i Koreas. ou sot Whitriey, som var MacArthurs adjutant under kriget, omtalar ocks så att' MacArthur stötte -på avse- värt motstånd från den ikan- ska militärledni i. n då han' föreslog en allierad land- stigning i Inchon: Arméchefen, 'ge- neral : Collins, . och marinchefen, amiral! : Sherman,” sändes slutligen till. Tokio för att konferera-med MacArthur ”oni saken.' MacArthur hävdade" att landstigtningsoperatio nen vid Inchon var den: enda möj- ha or sa mså uret ove ;: Ovärdigt ej ger" ". - gyminasisternå: .musikfostran... STOCKHOLM (TT) '. oc oce Sveriges musiklärare har på sitt ; buds- och riksniöte £ Stockholm antagit ett dande. vari beklagas ", att ” gymnasieungdomen under”? en”, lång period av sin skoltid på grund |: av ' gällande bestämmelser” ställe ; ' utanför praktiskt taget varje form av musikalisk fostran. Detta finner de ovärdigt vårt kulturliv och krä- I ver att'ämnit snårast får en obliga> torisk . undervisningstimme i" var hinet; "lav pumparna. =” bilden ser man: kung" Frederik. inleda rets skåutningar. ligheten att ta initiativet från nord- och 'eå av gymnasiets ringar.' sr TE . "för Finland” under gångna år — — IDN Finlands konsul i Norrköping, , ve TD via, : lo etta KR 4 . . a geter Bett 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.