+ Onsdagen-den-31"augusti-1953 4 pp kl. 51 N "Solen år u 0: oc kl; 5.13: och , ” hetstävling har, blivit' utsatta för tik sedan det avslöjats .vide; 20, skönheterna, har - i-visste jag inte" sade ' juryné ordförande mr: Richard yan förläget. a : ar skap- - ,.— Hurtifrågade:pressen;.: > Författaren: — Min tredje son fick tag i manuskriptet. till. min ” senaste novell och rev det i små- bitar, 0 RARE oK . : Förläggaren: ", — han. redan läsa : , -.ö -— Har du något begrepp börsspekulationer? « 0: » — Absolut. Jag har förlorat en förmögenhet 'på' dem; 27 "> om ' TV-AUTOMAT. sc Englands första 6-penceauto- mat för television” demonstreras Just "nu på en: stor radio-show, ” som - pågår i Earls Court, Lon- är avsedd för! så- dana som hyr en televisionsap- parat men. även -:för hotell; och Pensionat, vars gäster får.beta- "la för vad de vill se Hur 'myc- ket man får se för 6 pence 'be- ror. på den som hyr ut appara- ten, hotellägaren . eller pensio- natsinnehavaren, ;- TV-apparaten är av 'detYvanliga slaget, och ti- deh "utmätes "genom en elektrisk mätares so oe or a - 2” ORMARNA TRIVS; - > Att det uppenbarar sig ovan- - ligt mycket ormar i sommar be- ror het 'enkelt på att: smågna- garna” försvinner allt eftersom vegetationen :” torkar, ” förklarar man på Riksmuseet, — Det är inte: fler - ormar än vanligt, de '- blir bara mer synliga när de är .På jakt efter föda. Ormarna pa- - rar sig tidigt på våren och födes "på "eftersommaren; så just nu börjar de bli synliga. De trivg i -värme,”. En . kall sommar är de nerkylda: och då blir ämnesom- sättningen långsammare, Själv- « "fallet" spelar” olika. faktorer in, SIM "och ”det fordras noggranna ob- ; «+ Bervationer ' ormarna är särskilt många nå- got års, oe oo a . HJÄRNAN BLIR ÖöVERFLöÖDIG - >. ”Framtidshemmet”, där. alt ordnas bara mamn trycker på en knapp och där man till och med kan vakta: spädbarn genom elek- "tronisk 'fjärrkotroll hör fill de & --intréssantaste avdelningarna på 1 - .en brittisk radioutställning,: som " öppnades i' London på fredagen. N Där finns också en överljuds- generator "som gör rent allt bära : det pl di en vät hållare sä "Den kan också, påstår tillverkar- en timme, Normalt tar det sju ningén yttrade i invigningstalet: flödiga som.-våra blindtarmar,-. FCT sa gor för to ovöver/ Och &n badort vid Engelsk » "där han plaskade " delliga" och väckte e seende genom sån g En engelsman kom nom och 82: — "Ursäkta . märke , till. ” Har ni aldrig med om slmni "ov frangkabe so 00 NERVÖS BIFF Om en köttbit är Beg ta, kelt bero, på att djuret. vört Innan det slaktades, :för att avgöra om. i na, få whisky färdigblandad. pål "Den ” brittiske ' ,ypostministern «>. ” Charles Hill, som öppnade utställ- ”Jag förmodar att våra hjärnor I en dag'köommer att bli lika över- Och så var det-han 'som und- + rade om tandläkaren gjorde bryg- | att tandvärken skulle gå Å var det historien or C ' : ök "i svensken, gom var På pest till |... «England; Ert dag resta kanalen, omkring .väl- tt visst Upp oda 'simkohst. fram till hö- -— u ' nig, Jag har lagt hur Tra. ni, simmar. tänkt .på att varal ingen över Engel Ds kan det- |” enligt ' engelska vetenskaps Fa : ökningar. . helt ,.en- Å mäns ' :undersö gt helt er 7 Man I " försöker nu att få fram en mel; i ”tod 4 syfte att lugna djären In-| > slaktas, så att steken 2 FLINK ! baurskyddet kräver Va Hög or oe höjt-statsansläg:” "STOCKHOLM. (Press). sas SV ss naturskyddsföreningen, ' riksförbundet = för ' nåtarvård, ' :n begär hos regeringen utverkan.- .de av anslag hos riksdagen med 157,000- kr för nästa "budgetår "mot 111,000 krä år. ös > , sv Föreningeg framhåller; att den amma, som i sin egenskap av all: mänt sakkunnig naturskyddsinsti.] ' fätion är det enda centralt. samman-' hållande” "haturskyddsorganet, sökt » lösa de "statliga ' uppgiftér "som: av riksdagen förutsattes när anslag be- viljades 1952, Då föreningen "påtog sig det. ansvarsfulla uppdraget att fungera såsom- allmänt sakkunrigt naturskyddsorgan, skedde dettå-un<; der äritagande att det var: statsmak- terhas 'avsikt att detta organ skulle ges - möjlighet att verka under ar- ibetsdugliga former. Fö an: alla ståtliga arbetsuppgifter har inte kunnat fullgöras, 'bl. a, inte inyen- teringsarbetet samt vården av redan: skyddade: fornminnen äverisomv det | allmänna "Upplysnings-' och propa"” gandaarbetet, Därtill har” de ”eko-' nomiska-. resurserna - ej "räckt: till .trots' "aft inom föreningen arbetar många savlönäde krafter, både' cen tralt' och lokalt; Det beräknas, att. minst '24' av "resurserna "tas språk för de statliga uppgifterh; ry Nu: behöver föreningen ' ökat. statsänslag , för” att' få tillgång till heltidsanställd. sekreterare, 'redakö tör och bildningssekreterare; kunna anlita "botanisk kunskap, ..uncerstödja ... ungdoms. verksämheten- m.m; Vidare beh årbetet och därför måste bedriveg; | med all möjlig. skyndsamhet; Nö- turfredade områden' har inte hel ler under lång tid fått den vård som bort ägnas dem, Efter samråd med lordbruksdepartementet :. har: för- eningen vänt .sig till länsstyrelser och :landsting "för "att länsvis söka | få bidrag till den Iokala verksam-' heten med minst 2,500 kr från varje län, I år erhålles anslag :från 12 landsting med ' belopp varierande mellan. 500 och 5,600 kr till det 1o- kala arbetet, länsstyrelsernas natur- skyddsråd m. m, Det, är .emeHertid osäkert om föreningens medelsbe- hov kan minskas på denna väg. En ute i landet utbredd uppfattning är nämligen, att midel bör anvisas, av riksdagen även för den lokala verk« samheten, Nn «Till sist påpekas, att det för sär. skilda håturskyddsåtgärder anvisa- de anslaget är otillräckligt och bör höjas. Anslaget å 50,000 kr för 1954 —55 har i sin helhet måst tilldelas länsstyrelsen ' i Södermanlands län för . Sundbyholmsåsen;” ST i 211 meter högt tv-torn' - 5 I Stuttgart = " . ”Schwabarnas pekfinger” har folkmunnen ' döpt det nya televi- sionstornet som i dagarna blev in- vigt i Stuttgart, Enligt uppgift skul- Je det -vara världens högsta enkom för televisionen : byggda torn.' Det mäter -211 meter och är en :märklig arkitektonisk ' skapelse; . Tornet är som en fabriksskorsten bara - mycket vackrare. Det mäter 11 méter i dia- meter vid grunden "och smalnar elegant ". till det bara ' är - fem meter 'i . diameter" vid: 136 me- ters höjd. Där sitter ”televisions- korgen”, ett fernvånirigshus 'med tudi k lokal ett fågelbo i ett träd. Ovanpå tv= huset som således är ganska luf- tigt och består av glas och betong reser sig tv-masten på 58 meter, Vid a ser sig-ha' gjort sitt allra bästa; men Farligt misstag ,:t fiskeläget fanns två män, Som hette Benjaminsson, varav den ene förlorat sin hustru och den andre sin "eka." Den nykomna : -prästfrun gick, som hon trodde, Jill änkemannen ' för: att trösta, mén hamnade hos den som för. lorat'ekan, + >. oc le | > Jag blev ledsen; då jag fick höra om er förlust, sa prästfrun, I Å, hön var inte mycket värd. vo H : . — Vad säger ni? + — Det var ett skrangligt skräl. le. Jag bjöd ut henne till skänks . uu förresten har jag ett gott öga skan indignerad . Bullermätning' Förenta” staternas” ståndardise- ringsbyrå skall under hösten” ge- : nichföra omfattande bulletmätnin- gar i heia USA, både på gator och "på arbetsplatser, : Experterna vill. samtidigt genom /opinionsun= | dersökning hos ett: representativt och juridisk: sak.| : ves:-medel för inventeringsarbetet,' : som utgör grunden för naturvårds- |. som k urval av befolkningen "konstatera bullrets "fysiologiska verkningar, de psykiska och kroppsliga. skador intensitet. vid. arbetet; och under fritiden. Det blir. den. första” un< .:dersökning av denna art som nå- + gonsin arrangerats. :Självklart. är meningen att genom ljuddämpning . och rimliga tekniska arrangemang minska bullret som numera större | phon; en ternätionell enhet. för: hörselför- nimmélsens styrka. Hörseltröskeln betecknas med 0 och smärtgrän- sen, 'vid vilken ljudet förorsakar intensiv och' stickande smärta i at, uppges med '130 phon. En låg mält samtal 20! phon, klockans ' tickning' 30, en bigata utan mo- tortråfik ger i allmänhet 40 phon, normalt samtal 50 phön; järnvägs- buller och 'dansmusik 70 phon, men en motorcykel med stark ljuddämpare” redan '80 phon, 'Stor- städernas huvudstråk med inten- siv så kallad ”tyst”-trafik," dvs. utan hornsignaler har mätts med 90 "phon och 'där :börjar bullret .. sor har skadliga psykiska och fy- ”siologiska biverkningar. Bullran- de fabrikslokaler ' har uhgefär samnia phorivärde som starkt tra- fikerade - storstadsgator. . Motor- cyklar utan. ljuddämpare gör. 100 phon, ungefär samma buller som en: nithammare;, ' och leder "under ”längre tid. med -säkerhet till star- ka skador i örat och för den'men- tala balansen..: Flygplansmotoror "gör 110—125 phon och 'de-ligger alldeles vid gränsen till smärtför- " nimrhelsernas gräns, ' De'skadli? gaste bullerljud som den moderna människan är utsatt för är-såle- des motorcykelns och flygplanets. Autostrada genom Köln, "5 m, över marken. : Chefen "för" 'stadsplanéringen 1 Köln; Dr Jakobi, har offéntliggjort planerna på en autostrada som skall gå tvärs. genom, Kölns inre stad och avlasta trafiken i'de inre och trån- gå gatorna, Autostradan. kommer att byggas 5 meter ovan jorden på betongpelare' och på hela vägen in- om det inre: stadsområdet: kommer autostradan . att passera” över be- byggelsen utan tillfartsvägar eller orsningar, På 12 olika ställen kom- mer trappor att stå till-bilpassage- rarnas förfogande om de vill lämna autostradan och stiga ned till. sta- lat stora i. ovan " jord klart väder ser man från tv-huset ända till Mont Blanc i Italien, om- kring 350 km, från Stuttgart; TV- tornets topp ligger 636 meter. över havets yta. sl 2 ” "fen utländsk tidning: påträffas följande nödrop: ”Ung, giftaslysten man 'söker kontakt med äldre' erfa- ren person; som kan få honom: på: att inrättas till allmänhetens tjänst. Projektets genomförande kräver att en rad hus raseras och flera gator måste . försvinna. Det. blir således ganska dyrt och byggnadstiden kan ta flera år, men enligt stadsplarnie= direktören finns ingen annan möj- lighet att lösa Kölns trafikprobleri, Stockholm, både rörande bebyggel- serls geografiska utbredning och be- ;bättre tankar, — Svar till. 7, a t len?" ” pka Han är många som: har frå- gat" mig, blev svaret... Men he ER franskarer ir | > ARers sir ERlKSMASSA har " " oo rostusk il där man d folkningsantalet. Boa « Här en glimt från den trerar en roulett från kasi= öppnats: yska p' not i Travemiinde. -Traveminde tutistbyrå dr. Lena, Här ses dr Gerhard Meisel med fru och turist= vid rouletten. M som uppstår genom buller: av olika |. skning kar t.ex. 10, phon,' låg- . dens nivå. Vid dessa ställeri komroer |: Staden Köln är nästan lika stor som] Möte livet. JF en;av skogens gäster, för. att ta vi N s tider: AN 'Sägner kri Från gamla typ av. källor: 5 «En bonde i allt. liggande "obundet. Att ha 'o- bunden det ännu var torrt); mumlade han, så skulle"jag gett te mina'tvillins gastutar. 3... .- sl Trollen hörde det. Morgonen .där- på stod vart enda strå på kratt, det lld 'till:.torke. Men- tvillingsstu- " (Västergöt- på : den, lyckan,' blev” den "alltid dräng som sa, att han skulle vakta Han fick se, hur det kom så många kom en stor, förf: utröch sa? Sc " Skär I hann: å lägg i bann, : "men slå båjna > (benen): ,. å (av) den som ligger på räjna vilt > (renen) ligt tjock gubbe van förtaste han orkade, Och aldrig nå= gönsin ' den" lyckan --blev skördad av trollen "mer." (Halland) ' . Det var en' gång en rik 'bonde, som! hade .en: ofantligt stor :”röj- träa” (rågåker),- som tomtegobba altid. brukte skära. av. på en .be-. stämd natt, Och därför när den nat- . |ta kom, så satte han alltid ut stora kittlar med vitgröt till de små torm- tegobbarna. - Om" morronen så var '|rågen avskuren och gröten var ut- läten: PN RS : ” 'Men.-så 'var det én bland: hans + Rådjuren i Dyrehaven utanför Köpenhamn > tama "och nyfikna. Den -här hinden! har vågat. sig ände fråm till Det finns från gamla tider en a sägner, i vilka det talas om hur trollen eller jättarna hjälp- te jordbrukarna med skörden; det- ta" var i Halland och Västergötland, i Småland var det tomtarna" som hjälpte "på "samma" sätt, Enligt de förstnämnda sägnerna erbjöds van- ligen som tack för hjälpen: en tjur eller” oxe, "vilken trollen efter 'ut- rättat arbete drog iväg med. Några exempel på denna sägen från Hal- land, Småland och Väster- götland skall jag citera ur olika " Skattegården "hade haft .skördehjälp den dagen. Han lyckades, visserligen få -uppskuret; få'hela sin skörd skuren, men hade säd liggande är förenat med stygg risk i händelse av'regn, + Hade jag nu också haft allt] detta" torrt i bånn: (bundet medan vill säga, all säden, var skuren: och ) ett berg och det var en lycka därtill; Varenda gång när de rustade" och skulle. skära säden' skördad 'på natten. Så var där en ut, och "se, "vilka . som" gjorde det. troll. så det myllrade ut ur berget och , började" skära "säden. Tillslut » DÅ sprang drängen ' därifrån det "'- låt eller vem som hjälpte henne. När Tr som man ser både en titt på det lilla människobärnet drängar,' sol där nere." Allra "bäst Han'satt' sx i eka. han blier- blind.” råg mer. åt bonden, som ägde d stora"åkern, (Småland); ; + I ”Sjömarkaberget ; bodd ihte riktigt neka, vad de bad om. de'ju allringen" äta | andstid hade "bonden bekym- gakäring fram och frågte och före- slög, att om' bonden ville ge henne en kat; så. skulle hon; skära "vart ével strå till i. morgon. Ja; det bl överenskommet, "Om ' natten" hörde folket 'krässel'av arbete och skram' mel av-skäror och sådant bortifrån kornåkerr, samt en; låg: röst, som oupphörligt manade: >, ":— Snepa”å "gör. bånn! ; - Om morgonen stod hela skörden på: kratt, När kornet ' vart tröskat, ”Jställde bonden en skäppa korir i'en säck om”kvällen invid berget, Mor- gonen därpå gick han' dit efter tom- :] säcken: (Västergötland). : till ätt hinna med allt, vad de båd henne" om, : Ingen; kute' i 'soci ne kunde bli klok 'på hur hon bar sig [J hon skulle ut på :åkrarnå och garna och arbeta, 'så, fick' hori' bara vräka sig till.att.sova,' och - gärdet blev gjort ändå. .De undrade ;och undrade, men sluga på det blev de inte ändå, ". CA ge . Till sist gick de efter och sk ille lura på henne, och kursinamiej om ni visste, . vad "de såg! Jo, vet ni, när hor låg och ”vrok” på renerhä, $ I pperationer som skulle leda till om- » | tungt intryck, liksom ”att bära den H skulle. va nyfiken: att se hur:det gick till. Han klev därs för opp i en stor:ek intill rågåkern' och var där den natten, då tomtari | 3i:: en na brukade skära av den mogna ne Med fr rågen. Hån såg ingenting, men han | hörde , det' fnaskade" och prasslade |” , så fick han':höra en av. tomtegub- barna där nere topå till den andre: ti Olavong, gör. bånn, Olavi lägg i; Lillevicke bind! Den' som 'setter » Och: drängen han blev "blind; så att. folket på gården fick hjälpa ner honom om morronen. Men sen kom aldrig tomtarna och skar. av: någon n ickså |” troll, - Bonden : där /invid ; hade just allri ont av dem. Men .de kom ofta fram i gården och ville. låna bröd, vilket de också fick; En tordes ju Alltid bar de' ärligt tillbaka, kaka + för kaka, fast att: deras bröd våga- mer för. sin - kornåker, huru hän skulle gå av den. Så kom ena ber- skäppa korn, när han hade trös- så - I gluttade -på henne. Pigan hön ha- Det var på. ett ställe här. oppe! .| de, hadde. en piga, som var kropp så. var 'det tre små bytingar med]” - N ter, suckar då Iförtroliza'stunde toliga”stundei kor yra ; Å Svar tr ”B. H>' Alla! må niskor, har både kvinnliga och manliga komponenter: i vissa fall kan de kvinnliga vara ganska framträdan- de även hos mannen. Lusten att gå klädd i kvirmokläder och uppträda som kvinna kan även ha — och har oftast — Psykiska orsaker, som kan ligga långt tillbaka i tiden: att för- äldrarna eventuellt håde önskat sig en: flicka ' eller dylikt, I Sverige är marschen” "drabba våra Marscher” dium, men byte av kön förbjudna och i alla händelser torde dylika operationer knappast "vard tillrådliga: verk- 1 igt könsbyte blir det ju ändå ald- rig tal om, även om man på hor- monell : väg kan ,accentuera de kvinnliga dragen." Jag skulle abso- lut råda er att tala . med en P5y- kiater och lägga fram" hela' proble- met. för honom. Säkert skulle det vara lyckligast för er om ert käns- Ioliv kunde få en normal inriktning. Att alltför mycket bryta mot andra skapar. alltid en känsla av isolering och har vanligen trasiga nerver och indervärdeskomplex. till följd. ed hjärtlig hälsning! Me PST "" ”Gallie” - lösa, ”ålderdom” år: äldre än + Svar till ”V. 8, $- Era små dik- ter är inte så obegåvade, men ni bör lägga ner mera omsorg på bildsprå- ket. ”Grön massa”; gör t. ex, ett| JOFdnöt? tunga luften.” Försök: när ni formar | : ! en bild, att tänka efter hur det skul-) =. Ett le: se ut i verkligheten, Bilden med ”den tunga luften” ger ofrivilligt en bild av en person som kommer bä- rande på flera kilo luft. Jag skulle råda er att studera poesi — läst. ex.] "| ”All världens lyrik” utgiven av Ös- terling eller ”Levaride svensk dikt” samlad av Selander; Ännu är ni ty- vVvärr inte mogen för publicering men med övning så: kanske ni kommer lydde visst bår . t utan talang är niå C:o oo. inte! Med hjärtlig häl gl i I norra Västerbotten hade håll : trävfävlingar och ' efteråt blev detq stor: middag på Statt” för funktio- närer” och hästägare mi; fl. Ortens] störste ' bonde: och : hästuppfödare ”Pelle på Bränta” fick till bordsdam en: kaptensfru. Man hade hunnit tilll. steken, + då . musiken spelade: upp; varvid” bords [Je an i 1 |rold E. Talbot a, hä vete väl håken, svarade Pelle, men gött äre, röda mössor, och de: for och, skut- tade; ikring henne, sdm”om det va- rit: rakt. den; lede;- Och vet ni;'de där bytingarna de arbetade' ibland, så 'alt svetten rann i fläta på dom, och så ibland gick" de till. henne och la” huvera på "sned, som: le skulle 'ha bett henne om något. . Så, var, det: vid den. tiden' kornet var moget; och: pigan hade tagit sig av till att skära av hela: gärdet én natt. På samma ställe") te dräng, som var' så otäckt djärv: så, Hari gick 'efter och tittade, när pic gan gick, och -skulle 'skära, ... - | Se, nu var det så, att hon. bett, hon .skulle få”koka sig vit. gröt och ta med'sig i deras grötskål, När nu [rängen. kom - till gärdet; var han a lite. hemsker "av sig, hur' ka- av ”"Quarlées > är hen nu riktigt skulle få se hur pigan bar sig 'åt, så klättrade hån. .upp i en: björk" och satt så tyst så och de satt: grötskålen mitt på gärdet och gått och satt sig. Rättsom drän- gen gluttade fram emellah grenar- na; kom de där tre små bytingarna och troppade fram och började att titta sig ikring. Och så la de av till grötskålari och ställde sig. Och'se- "dan 'sa'allat re' tomtarna: ? vv ö" -- Nu ska vi-äta, och Sen ska vi skära, men te börja. me ska vi ha ner den' där rackarn, som sit- ter och bligar i björken. " Drängen han blev förskräckt och klättfa ner och skynda hem, Sedan ville: han inte lura på :henne mer. (Småland). ” phi - Fredrik Dahl - går inte att lä och ett ördentli jand med radar, varför gå när ma frågar farbror Gr TANNER masse SAGT och. ISKRIVET Aha; nu kommer det då komm lär om Postens odugliga frimärksautoma. en stackars lä men i stället finker ör om växlings skull tisk uppfinnin; vi för oms På en annan idio= & - nämnligen ”riksa [I kort lär som inom fredliga bygder, M, hade hoppats att detta med rika= var ett passerat stax än nu ska vi Spänsta igen. Tror man, Går vi bas ra en mil allihop så kommer be ska Folket att bli piggare mannaminne, Tror man, Personlis gen tror jag att många kommer » att bli krassligare än i mann "ne, och som väl är har ju er annan läkare ställt sig u varnat för övningarna, Vore det inte bättre att döpa om - nanget till "riskmarschen"?- alltså ut och Sven= amin" + också Vore det arrange. = > Tiddelipom och Ppiddelipåg, in kan åka tåg? egor från Kråka ett gam sno i 0 Rikello-j -USA-rej teringen. ot "i"; varje hänseende ' motsatsen till sin föregångare som - j tvingades avgå på grund av att hån, efter inträdet i 'regeringen behöll ' . aktierria ”. och. delägarskapet 1 ett stort' Bolag. 'Doriald Aubrey Quar= Jes är 61 år gammel, han är liten” :. och slank och har en försynt liten +: « 08: 7 ör att |Kortörists "uppträdande. : Den nye våter had än skulle, vara. För att flygministern röker en är nykterist och dricker mycket säl an te eller. kaffe. Han har aldrig. deltagit i sällskapslivet, .; Hans fa milj 'är som vilken annan: Medel+ svensson i USA. Två söner; en dot> ter och sex barnbarn har aldrig av=- ' bildats; i: den'kolorerade' pressen. = - Quarlés är inte fattig -men har inte : : heller någon förmögenhet, Han stil . ”Jag tror inte på tanken ra folk måttlighet, Man kar lära folk att äta" jordnötter, men det ra folk att äta en Dr E. M. Jellinek > tal av: politisk eller 'annan' . ' karaktär måste ha en god början igt slut, och båda |: ' måste ligga rätt så nära varandra, ös ', Anthony Eden' i och det förefaller som 'en ganska förnuftig syn på saken, Olle Bull Jag kominer aldrig att bll on > gammal mån. För mj ig är nämligen , alltid lika med femton ' vad jag än = sc vo » "Bernard Baruch': att läs .' . Trots allt vill vi inte” undvara bilen. Bättre brödlös än billös, imalt ordspråk, Atomfysikern : "som blev USA:s: Av flygfninisted ” Efter konflikten med och avske= ,. .. dandet av USA:s flyganinister Ha- derade teoretisk" fysik vid Colums >. 'Ha-universitetet och arbetade se- lan ”som forskare, Senare. övergick san till "industrién, där han likaså sysslade . med teknisk och veten=s = "> skaplig forskning, - först hos Bell . ; Telephon ' Company och senare hos” " Western Electric, Som forskare hos 3ell-bolaget gjorde". Quarses flera . etydelsefälla, uppfinri Vilka vapen makten än förfogar över i sin ständiga kamp mot fria = heten, aldrig tycks den kunna kla« (> Ta sig utan bedrägeriet, j ör några veckor se= dan, har dé: invigda 1 Washington, =; soc. | tippat: åtskilliga ', kandidater, men — i någon har på allvar övers "vägt att den ordkarge och" politiskt : färglöse. chefen för: det amerikan= . ska ; försvarsdepartementets' forsk. ningsavdelninig; :» Donald: - Aubrey ” | Quarles, skulle utnämnas'till USA:s nye ;flygråinister, President Eiseny.. hower har: emellertid 1 dagarna på Sh [förslag äv, försvarsministern Chars Jes E. Wilson, som är chef för samtq” liga ”. vapengrenars administration) +. +: kallat :”Dön”.. Quarles' till "medlem : 4 vc ingar £ sam= >; HELA VÄ H 'Peter enna, medan hon at ögonblick, hade tagit Maries blyerts- de ryggen till I Han ville inte ge den tillvaka till [henne utan sprang bort med den. Då Marie fick tag på honom; vat hon arg och gav honom en örfil, si s någon, som är nm han började gråta. =. : sa Pappa blev ond. Man. får inte slå än en själv! chefen från Läbeck Ma" net NIN RDR Nn år nan ' de . Ög sonen et : aa - . 2 blir mörare, ...,..s ed bo ma VA ve ok sk , or i : : . . > i d ot A . ot ” . : : p : Vv 2 / HN ' : ” i st I p oo i Ne L a , ola ia ; | i M , Cd NYSTEFTETYYYN ? i rv nd må, Al . FU SN AA MNNAAMNNA rhvdks AE då
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.