| misäsgen-den-B sept; 1058” men > "= LAHOLMS non — S - Portfölj i regeringen innebär ingen överraskning, tycker Ny Tid (5), som dock synes ha större Sympa= «. använda den finska AIV-meto- den för beredning av ensilage. foder, Samma tvekan gjorde sig te Moder Sveas nye . MR r . . sa i tier för Kinna-Ericson: -, gällande, då husdjurskonsulent j De starkaste kandidaterna Erik L. Larsson i Falkenberg | ” kassaförvalfare jen krävande posten har AN ; för några år sedan började pro. Det blir fö ädgårdsarbet.. tarbetaren från Järfälla och . > Pagera för: den norska, halm- Tre träde aren | textilarbetaren från Kinna; Lan- och sedermera ordföranden i lant- -arbetarförbundet, Gunnar Sträng, som övertar ansvaret för finansde- | I lutningsmetoden, Nu har han emellertid med. värdefull hjälp av årets. prekära fodersituation fått de halländska lantbrikar- : - : - ka erfarenhet som är nödvändig 'na med sig'.så långt att man partem eutet efter Per Edvin Sköld. för en finansminister, vilken i så a farit till Norge och där stude. Uppgiften är säkerligen inte lätt, |- bög grad måste ta debatter i riks- ” rat. den aktuella situationen, - Den ' ekonomiska - utvecklingen 3, dagen. Kinna har haft många fö- Natten till. söndagen kom | så . ; lingen är| respråkare, Med sina grundliga om ae Sa cc att få grepp på och åtskilliga | erfarenheter från folkhushåll- närerna hem igen, och så här FRA -- nings-. och handelsdepartementet "sammanfattar könsulenten; de. "Fas reseintryck: : d : å "Vi startade med buss från Fal BiZa » kenberg i torsdaj i : x ora oa N ENDE 85 middag, Som" = ++ Erik L. Larsson, sa lll ”h immande” faktorer av stor räck- vidd : påverkar densamma” på. ett Sätt, som forna tiders finansminist- rar väl knappast kunde drömma - + fom, E sammanträde för att få igång lokala! tt par av dessa faktorer, och aktioner. ' ” ert sannolikt de mest betydelsefulla; är och en på en gång fast och kon- cilliant läggning, som skaffat ho- ”nom förtroende i alla kretsar, skulle han tvivelsutan blivit en god finansminister. Han var på - tal redan då Wigforss drog sig tillbaka. Han ville icke då. Han har varit lika ohågad nu, huvudman > Tesan stod. RLF:g <= länsförbund;” och 36. deltagare, huvudsakligen .. lantbrukare från .Järjets' olika "delar, utgjorde" färd. "deltagare, Det var faktiskt ett 60- i tal persöner "anmälda, men vi måste mösskäl företaga en rätt - ;av”utrym hård gallring, "bla fog emot. a. sr sken 3” Vår första kontakt med halmlut. ningen skedde'sed:n vid en anlägg- «ning i Gjerdrum i Klötta, dtt 75-tal lantbrukare hade bildat en sär: ”hälmlutningsförening, , och sämheten "startades förra året. Ar- betet' pågick nu för fullt, och lant- NEN "brukarna använde den. lutade, hal: . "men m. tillskottsfoder vid beies- fram äv: sh . Vid" Arnes hådeé man en annan form av : halmlutningsföretag, - Där. — hade, mejeriföreningen -tagi' Den första dagen gick helt åt för Vi åt en sen middag i. Ström, stad,. och , sedan skedde: övernatt- ningen, i Sarpsborg, På fredagsmor- , Bonen ställdes färden till Oslo, där den'norske halmlutningspion- jären, överläkare .T,; B. Hesthamar, verk-; gången, Torkan har nämligen farit . Under fortsättningen äv debatten den fulla sysselsättningen och den gjordes "många värdefulla inlägg) makt arnom. - anis och som avslutning fråmhöll lands-] toner bi oetsmarknadens organisa tingsman Richard Bengtsson, Rän-)| > Detta faktum är väl & - neslöv, att det gäller att'skynda på. . d sum är vi Syen avgör De lokala ' lantmannaföreningarna! e för personvalet: till posten bör-ta'-hand: om saken "och starta 20M finansminister, Teoretiskt sett halmlutningsanläggningar "åt "sina borde civilminister "Gunnar Lange medlemmar." Santidigt bör mejeri-|ha legat närmare till för uppgiften or ionen, stödja företage , tyjän Gunnar Sträng. Hr: Lange är här gäller det ju mjölkeri, Luthall| fil. lie. och har. bl, a. en professur men ' kan säkert få stor betydelse för, tryggandet "av ”landet$ "mjölk. försörjning under kommande vin- te, ee ra ee : vid universitetet i Nord-Carolina, USA, bakom sig. Dessutom har han varit . statssekreterare i finansde- - JDartementet och bör ' därför ha | utomordentligt. goda. inblickar i > I der ka" "ekonomiska - efter- Nar c v 107 Rikellö. Kogvaktarbrist i. jordbruks. och : natiorialekonomi |” Langes teoretiska meriter har tyd- ligen vägt ganska Iätt mot politisk erfarenhet då det gällt att utse ef- terträdaren till Per Edvin Sköld i finansdepartementet. "UNDER = ”WIGFORSS OCH SKÖLDS TID "har fi litik haft en siark prägel av resp. fi- nansministrars individualitet, skri- ver Stockholms-Tidnjngen (fp), som inte tilltror hr Sträng denna egen- skap: ta cases Att en sådan individualitet skulle lysa fram ur en finansminister- ” gärning signerad Gunnar Sträng är åtminstone i förväg svårt att - hålla för sannolikt. Sträng är för- visso en begåvad karl och sä- ' kert en habil administrator. Den bud iska delen av finans- tu ny skogsskola -- krigspolitiken. Därtill + att någon ny giv i denna politik icke L. POSER : "> ]signalerats, les LÄN - ar av behovet Hr Sträng. däremot saknar aka- RN :> 7 |demisk examen och har ej heller + Behovet-'av "en "ny skog: kola : i intagit någon speciellt framskjuten attityd i de senaste årens ekono- a- Sverige har under de senaste åran / i : nings- central. + 1: anslutning till mejeriet, 2,53 ton'torrhalm -per dag Jutas ”.skogsskoleutbildad personal. är be- 'des.vid anläggningen, och detta be Täknädes Be näring till, produktion äv 'minst 500,000'kg mjölk på år. Privata initiativ har också tagits för 'att" ordnå' halmlutning, Sällska- pet besökte; en gård, vars inspektor gjort sig : alltmer, gällande,, Situa- niska : debatter, Icke förty torde det! främst vara av strategiska skäl stionen' är: den-att efterfrågan Pålhari nu intar denna taburett,' söm lrr,”' Sköld' .och Wigforss besatte, samt. fullföljer deras politiska linje. Hr'Sträng har nä ligen "sedan sin [tid 'som ombudsman 'och förburids- ordförande" för lantarbetarna "goda tydligt "större. än tillgången. Den iPrivata öch de fem statliga skogs- kolor; vi" nu ' har räcker inte ' till för: att” fylla det behov som upp- stått +” genom” den + intensifierade 'skogsvården. . : - SK lan lär han nog reda upp. Tills han" annorlunda har bevisat måste dock göras gällan- de att han 'knapp-st behärskar de " nationalekonomiska teorier som är premissen för den samhälls- ekonomiska debatten på så vik- tiga avsnitt som ekonomisk balan; och konjunkturpolitik.. : STÖRRE FÖRÄNDRINGAR har inte' genomförts sedan koalitionsre- geringen" bildades på hösten 1951, framhåller Svenct i mittallén på Avenue du Président Wilson och kommersen är livlig, ty det är förmiddag och tid för par! siska husmödrar att tänka på 3 till lunch och middag. Skrikande försäljerskor söker överrösta var- andra och bullret från trafiken! på gatan vid sidorna för att locka till sig kunderna. Vad finns det då "ati köpa, och vad kostar det? "0 7 Grönsaker och frukt har' hög- säsong och det märks också på till- gång och priser, Här några exem- pel, "Stora fina tomater kostar" &5b prancs kilot (1 franc 112 öreY,”perö| sikor 120, aprikoser 150, äpplen 40— 80, ' päron 60—90, gröna vindruvor 80, gurkor 90, vaxbönor 80, ' moröt- ter 90, spenat 80 och vitlök 70, allt i francs per kilo. Hallonen är dyrä, och för-en liten ask med -ungefär Ve liter får man betala 100 francs. Apelsiner (150) och bananer (150) och kommenterar: > sva kontakter 'med' fäckföreningsrörel- : Dasebladet ADet är emellertid klart, att vad - som nu' inträffat ingalunda kan » jämföras red händelserna för fy= ra år sedan, Då skapades i ett en- (h): är inte billiga, och 3 citroner kos- tar 50 francs. Skall man köpa po- tatis, bör man ha med sig påse 'ellér kasse.” Man kan också göra som en del damer, komma med en skott- Vi befinner oss bland salustånden lek. En dam, som köpt potatle, Ploc= kar ur sin påse några ärtstora hon fått och tan med en godkännande nick från försäljaren en litet stör= re potatis I stället, ” Blomsterförsäljerskorna nästan försvinner bakom sina berg av blammor, där rosor, nejlikor, asts rar, dahlior och gladiolus glöder i kapp. Men högarna minskar raskt, ty alla: skall ha åtminstone någon blomma med sig hem och 10 vackra rosor får man för 50 francs. Bu- ketter. och pengar vandrar över diskarna, "Voila, madame, Merci, madame." En kontrast till överflö- det finner vi hos en liten gumma, som på''sitt bord bara har några knippen av vildblommor och några kvistar dill och persilja, Vi ställer oss I trängseln vid ett köttstånd, där försäljaren sjunger en visa me- dan han med sin vassa kniv skär ut filter och biffar till väntande kunder eller med yxan delar några grisfölter. Köttpriserna' är höga. Allt är prissatt och det är lätt att se' vad kassan kan tillåta, Vi ser att bilf kostar 600—700, fläsk 460, kanske billigare 'rtt välja sovlet' här. Såvida man Inte får tll fika, ” ståndet och köper xill, torsk eller makrill, som är billiga fisksorter, Alborrar, spättor, firska sandinor, ålar, räkor och kräftor, ja allt finna att få. T. o. m, de platta St Pers fiskarnu imed sina stora fula huvus den tycks duga till annat än att ligga 4 sprit I ett muscum, Smör, 'ost och rg förekommer I många vrrlattoner och prier, Ägs gen säljs efter styckeprik och är sorterade efter storlek I olika kors gar, Här kommr en patislska och skall handla Ägg. Hon försor ag med en påse och är snart & färd med att plocka ut de största ur en korg, Under tiden lockar försäljerskan nya kunder mediwina rop; "Mosda= mes, mesdames, här finns finn örg. Kom och köp! Kom och köpt” » Förutom: matvaror flans en hel del nnnat att köpa, t ex. porslin, tyger, - tvättmedel och skor, En gubbe säljer små bägare med såp- vatten och en metallpinno med ögla ott blåsa såpbubblor med, Ian de= monstrerår .sin vara, Bubblorna FE FENES REN V ARN ov 2 Pat NN "Han v-des da 'slag "ett. nytt parlamentariskt | kärra; nätt och behändigt gjörd av ]köttfärs 600, kalvlever 1300 och glittrar I'solen och soglar bort över AE saldad on på. Sölboda., : Fiterfrågan. blir a äär On Der böta ks Ne mk "läge med ”vitigående vverkan: på metalltråd 'och med :två små" hjul, | Hjärta: 490 francs per kilo, I ståne|frukter och blommor not trädens pe ard i Värmland, och där en=' varj r. och-' genom den :kraftiga id KLEN TEA] pe ; - mag fn d ---förkållandet "mellan regering och | Potatis finns i mycket" olika'"Psu] det intill kan man få höns och giss, ne praktiserat. halmlutning under fr ] : iti ; n grönska, ' som vårt skogsbruk är för! en -svensk' fi av i . Nu: skola de flesta om- > lägen; beroende -på sort :och stor-|kaniner och harar, och det blir ME Svenonhus ” en fen sett flertal år. Nu-hade han startat på — bl;'a. genom mera systemäti- | dag, att 'ho5 ar garparten, vinna | Pl Tia. 'ske : inpm :rega- , - i - gen anläggning för Kalmlutning på ska Plantérings-, gallrings- och röj- gehör” för en 'stram; ekonomisk: pö- |: nr Erlander gens Ad art NN Soros th oe FÖRTAL Bar ja 2 ÖREN ants hear ÅN belägen ret, och den; var jackså ninemetoder kan man nog räkna litik om”. han inte ägde fackför- man" Sigurd Lindholms . entré i enn. vi | oe NN" "read: ” PETA I + be ; med att kravet på ytterligare en ny eningsrörelsens :. förtroende.; Just | - civildepar - Par - av e fr c & . kl |] . i i e sil av! bd Fö : skogsskola: blir- än mer / skriande, a3,i ligger, hr "Strängsifrämsta fö. | riskt sett är situationen oföränd- o. : Fo, oe a RDR Råd | säger. jägmästare ”A,. Olsson, somf ru, ot . ds s| "rad. Förlusten av den stridbare | vs > - FÖR fan As MAG RN a met - , DÖ > har: hand" om undervisningsfrågor | "äden. "för "sin nya: krävande och - handlingskraftige hr Sköld yr g 03 | son, Hyltebruk 100, 4) GöstaErika-[, Extratävllagt 1) Karl Axel Ans | Van : Skogsstyrel Fr frågor statsrådspost. en har inte kunnat kompenseras. : B ra resultat in Falkenberg 158, 5) Frans Wik, |derason, Fbys PK 60, 2) Ako Höög, a Hub ska EN i j På Skogsstyrelsen; För, närvarande, "tsrådspost. tt dock had , : a : pad ] son; Pa 120 I Halmrtadsps É i : ' ke roger ta nsaa = ca arv wil fyra statliga skogsskolor, Därmed : är" dock "inte, sagt att] Hr Sköld kan inregistrera erkän- . ir | Hyltebruk 158. Tinlmetadsplisen 60, 3) Rune Erikse =. : denna "skulle :vara' den. enda; . Han har varit statsråd i tio, år, dels som konsult och folkhushållningsminis- jutning 1 DB” 1) tur 59;'4) T, Sandberg, Var= Huvudskjutning 1 DB: 1) Sture |son, I. 10 59,4) PT. Sandberg, Arvidsson, Varberg 171, 2) Sven] berg 59,'5). Olof Wigh, Torup 39, . Grahn, Viske 167, 3)A rne Andersz|' Piiserna från 1934 års terlotlvlin= nanden t. o. m. från högerhåll i dessa dagar. Det var otänkbart så sent som för något mer än en vec- « :som de halläridskå lantbrukarna of- ”ömliken" Kolleberga "i Kristian= da gjorde, Vid besöket på Helleruds stads län, Bjurfors i Västmanland, försöksgård fick -man svar på frå. Pispgården"i Jämtland och Hällnäs "på nya banan: . de. högmjölkande korna fisk 1 1 Västerbotten samt en privat vid /ter 'och dels” som chef. för jord-|ka.sedan. Men bättre sent än aldrig |”, F il : son;:- Halmstads Sportskytteklubb jer ftdaladen, av. Hodhäg. Daniel | ; foderenhet luthalm oc” dag, me del- Gammelkroppa i Värmland, 'Dess=!bruks- : och , socialdepartementeni | är tydligen Sv. D.p aroll. a I [6] en er g Fö DS An Varberg 156. eosGrupp. 1: 1) Varbregs PK, 2) mjölkarna 2 fe', och sinkorna 3 fe utom startar den nyinrättade skogs- | Administrativ" erfarenhet ' . : : : än 215) Karl Svi B : , 1' Vandri till bösta treman» | Falkeobergs PK. Må F: 11. 1 nya å | | nalag. erövrades av Varbergs pli-1 Grupp: 2: 1) Torups PK, 2) Las ” bana visade sig som en alldeles ,, olan i Älvsbyn i. Norrbotten sin hade undervisning den 1 nov, i år.. Men ade inte” ; "pr dag. i . hr Sträng" och politiskt set I Då, det! led mot kvällen, os Far | Nytt Europarekord - 3 :. 2 12 2 är Jen erfaren man. so fot oc | ”utmäkrt bana då åerts krets-',|stolldubb i klass B. ängen sl s|holms PK. . färddeltagarna blivit så matade med väcker inte, på nga vNble när. Visserligen kan det sägas, att det : på 200 m. - - vv 4 på sönd av- . 4 fakta öm, luthalmen;”att den fakö' tf av. de, mera viktiga problemen är en tvivelaktig merit för en fi-| ; KÖLN. (TT — DPA) gjordes med FPK.som arran- ; . tiskt stod 'dem 'upp i halsen. Men de-, allra flesta" trodde på, vad de fått: se, De gjorda rönen var inte" fä sv . bära vetenskapliga fantasier, utan £enast företas. Lone se de. hade även visat sitt värde 'r Både domänverket, skogsstyrel= . praktiken, mes fett serna och de enskilda bolagen har Under besöket i Oslo fick man "Vårt att få platser tillsatta. BL a, gör. Trots att blåsten besvärade - under morgontimmarna nåddes - fin-fina resultat. Torups säkre Olof: Wigh visade återigen sj -' suveränitet och" vann mästepö, i skapet i B-gruppen medan Sven Gäwert från F 14 lade beslag nansminister att ha suttit som chef i det utomordentligt lagsk . |de ; socialdepartementet, .då - det i nuvarande läge är, nödvändigt att hårt och , bestämt. bromsa . statens utgifter, Men hr Sköld vår ju som Vid: i Ua friidrottstäv- lingar i. Köln på söndagen satte tysken Heinz Futterer nytt euro- parekord. på 200 m. med tiden, 20,6 sek, Tiden är två tiondelar bättre än : Futterers : eget europarekord van Drunkningsdöden tog 100-tals a > "Simskolorna kräver anslag : "4 tillfälle ; att | diskutera Juthalmen med : norska | vetenskapsmän och lantbruksexperter,. På” lantbruks högskolan på Ås fick man dessuto . ta del av. andra husdjurstekni> ” spörsmål, :.. såsom ." kalvuppfödr, ””- 3 on 4 och köttproduktion. Resan i Nurge k kan domänverket uppvisa det ned> slående fäktum att ett 60-tal krono= Jögarbefattningar . för närvarande står. vakanta på grund av. bristen .På. sökande, Den: totala: ökningen i personalbehovet uppgår till cirka 0 skogsskoleutbildade per år, vils et mer än väl motiverar inrättan= försvarsminister ' under krigsåren som han satte vid tävlingar i Yoko- också med om: en miljonrullning, por : hama i fjol. : på segern i A-gruppen. . lagt deltog 85 skyttar i som aldrig tidigare skådats. ändock ansågs han inte för att vara någon särskilt generös = finansminister. T. o. m.' oppositionen. kritiserade ofta den njugghet, varmed vissa dagsäckand sonliga "kapacitet var allmänt er- kända. Hr Sträng har hittills inte spelat samma förstaplansroll i det politiska livet. Nu kommer han att tävlingarna som gick raskt undan och lämnade många fina resultat; Hemmaskyttarna som de senaste veckorna" lagt ner: ett omfattande arbete på banan fick finna sig'i att STOCKHOLM. (TT) Irunknad. över - livrädd. och Under juli då "hundra människor i vårt land. ". För augusti är siffran 59. Det är Svenska livräddningssällska- pet som kommit fram till dessa ningssällskapcet betonar I detta sama" - manhang vikten av att tillräckDaa anslag begärs, för simskolor, bade läggningar, — livräddnt uste ning och speciella badvakter sär- skilt vid de stora badplatserna. aktuellt .med petita för "nästa årg Nos stå mitt i rampljuset och axla ”den . siffror, vilka endast är preli- starke mannens” mantel. Den rol- len är inte avundsvärd. Den enda spela andraplansroller,' Det var en= dast Gunnar; Carlssons som” lyc- kades hänga med bland de stora r möttes från fi- nansdepartementet under hans tid, Det skulle inte alls förvåna om hr gav, alltså . många lärdomar, som säkert, skall: bli till nytta för "det ' Vi " ES halländska lantbruket i framtiden, id en utredning som domän- sne i lor har haft en det. av' minst en ny sk kol : minära, Sommarens simskol ”” "Orsaken till drunkningarna har | be'zstning som aldrig tidigare och I va å någ p é må 1 har simlörare inte haft "elsen > a iktiga värd å äng |— tan att komma på någon 4 lm t brott mot elemen- ! många fa i; | Vad gjorde det sedan att dagarna SP 'elsen "och skogsstyrelsen 1947 Strång I i samma riktiga vär på hr Sträng dock n plats i prislistan. Imad och båtrogter t bris- | möjlighet att tillgodose e barnens ” var ansträngande, ' eller att man F£':de om" behovet av nya skogs- Även om hr Sträng i hög grad |som finansminister bör dock som | framskjuten listan. >. > tära'bad- 5 ; krav på sö Resultat: = Kretsmästare A: Sven Gäwe F 14 339, 2) Karl Ragenius, F 14 tande simkunnighet. Inte mindre än | :ti ett 30-tal fall redovisas i samband med färder i roddbåtar, kanoter och alltid vara gärningarna. Inte minst fick åka ända från Oslo till Moss Skolor "var. särskilt två områden att rö ur landets intressen önskas han för att. få. nattlogi, "i upne på tapeten — Norrbotten och | besitter självförtroende och en viss Småländska höglandet. Nu har|personlig pondus, torde han få svå- : Fö SM A > - till. i sin krävande. uppgift s I 16330. Ne oa 4 Norrbö ått så - hävda regeringens ekono-|lycka F 0, 3) Fredrik Andersson, I 16330. iandra farkoster Se norskt men diskutera” on I nor es medd = maka linje än sina båda senaste )som Moder Sveas nye kassaförval- PM rtulistare B: 1) Olof Wigh, En utbredd simkunnighet är och Hög NE svenskt: « rang, Servisningen vid den nyinrättade företrädare. i ämbetet, Deras per-|tare. . a . Torup 341, 2) Lars Andersson; 4 'To- förblir vårt främsta vapen - Ben . ' Den norska :resan fick faktiskt stogsskolan i Älvsbyn, Vid en häs- H rup 343, 3) Astor ”Y2!” I mot drunk e ar sin - klimax, först då resenärerna återvänt till"svensk mark. På lör- förutspå att & måland kommer att kö dagskvällen samlades man till av- ligra bra till vid de nya utrednia- islutningsmåltid .- i'- Uddevalla, och g- a, särskilt om' man ' tänker på "där: brakade: diskussionen löst att "det .stora. skogsområde som i ' RLF:s vice länsförbundsordéf fram= sträcker sig: från norra Skåne upp "höll att.tesan ingalunda varit nå't Bergslagen" inte har'en enda igon nöjestripp. Fodersituationen in- skogsskola, En "annan faktor som för vintern är nu prekär, och något talar "för lämpligheten att förlägga " 'måste '” göras, '. Halmlutni 37 den planerade skogsskolan till Små- ' ingalunda ”någon' nödåtgärd, utan tand, är den ökade betydelse som den här sitt berättigande även un” ”kogen I södra Sverige fått = > | der normala tider, men i år är den, " Den hårda gallring” son nu 'dubbelt värdefull, Även om vi ord "för. tiden. sker vid intagning av "skeptiska, så är de praktiska jord= "fy till skogsskolorna är ett-ytfor- & - ” letteras med en vettig under- tig överblick kan nog våga = SRA | Eriksso yrte lör fri ätturer, som — 1 16 173, 2) Hugo Myrie-ljs, friluftsbad och Lå urer, scn lius, I 16 169, 3) Sven Gäwert, F 14 verkligen följs, bör vi avsevärt 166. Na - ”"Trynna nedbringa drunkningastati= | Huvudskjutning 2 A: 1) Evånd stiken, säger Nvräddningsrä 15] pet: berg, Varberg 171, 2) . Men det rä icker m an z NH Lundb: ”F 14 169, 3) Erik An- sig simma några tiotal meter unefr, | dersson, Laholm 153 St a förhållanden. Alla kan inte! jutning.1 4: 1) John|bli si it eler dar. Huv Bergenhag, |ter, men de flesta bör kunna lr! Nilsso 3) Karl-Ivar Holm, Var- |sig att hoppa i vattnet, jup- och, 3 be ja > är -|långdyka med öppna ögon, gng ; På tudsbjutning 3 B: 1) Oloflpå rygg och göra kullerbyttor, rd få en sådan va . 9 Wigh, Torup 170,2) Lars Andersson |209e 2 AT Om på djust s2'- NÄNTING FÖR INGEMAR? berg 335. ' ” Huvudskjutning 3 A: 1) Runé - E£sg- 3 s . SL]. till "sr Bong Pettersson, d ! n Föra & loads bekante tu ham; i . karnas. erfarenheter, sådana Vi tiggare skäl till "att snabba åtgärder Torup 167, 3) Harry : ringaste rädsla. Fö nar för mötet me mött dem i Norge, den bästa rekla.. hör vidtas,. framhåller jägmästers Varberg 167, 4) Astor Johansson, jet TA (EE kritisk situat Do Cork ATEA den 13 äöe nen. GA, a - 7 Olsson; För att få -tentera in på, Varberg 166. | 2 Varje duktig sh xall oc Kuben gfater går på White City -" , Korisulent . Erik L.' Larsson. var 'skögsskolorna måste. aspiranterna ; SÅISISIE Huavudskjutning 2 B- 1) utbilda sig till livräddare. Här mjukar Dox upp be givetvis glad. övér att RLF tagit" först "genomgå". en . förberedande? : " linitiativ till denna resa, och hoppa” skogskurs och för. att. få konima "des på praktiska resultat. .RLF:S med på: denna krävs det officiellt länsförbund- bör . snarast kalla; till 20 månaders praktik. SS Ahlfors, Torup 162, 2) H. Lindblad, Halmstadspolisen 160, 3) Joel Nils- ” i London. månad är det, med att hopyå ven. - id Marsten FE muskulaturen sn , 6 | I mitten på denna unna av samma fyp som de som störtade vi | 'De kostar. närmare en miljon i anskoffning. att annonsera i LT -: | tinorns NING - ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM. Der lönar sig a » ar AA MB MAP AS AAA PARA PARAR ASAP TATA a FYN : ; rr ost ARI . sä so FAPARAP PAPP PARTIE IL RA RR RAMAR RP IA RAR RAPARAKHNE PINS ARES ol
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.