> tiskt .täget--all"- Jlövvegetation i - fjällkedjan från | norra”. Datarda :upp ätt 1: Norrbottén . och "betat - av ”prak- "till norr. om; Karesuando, Åter: invasionen ' nästa i som- "mar anses det. bli' kåtastrof. Då kommer. björkarna att dö defini- "tivt, och-renarna får. ställa in sig & svältkost. Därtill: kommer att urismen:.: mister. : den -” svenska fjällhöstens .världsattraktion. Re. dan nu är nästan an fjällbjörk = med tillhörande . markflora, så när. som på vissa regioner kring sjöar och andra vattendrag, avä- ten. En undersökning har satts i- gång för att utröna vad som kan göras. Man kommer närmast att ». kartlägga . de . härjade "områdena er besprutning. ar från luften och därefter söka ord- ” na med behandling: från luften med ”insektsgifter, bepudring . el- TR 2.000-ARIG I STAD: i "oc FRAMGRÄVD . 5 En arkeologisk expedition från Sovjetunionens - vetenskapsakade- mi har grävt fram lämningar av en över 2.00 år gammal stad meå- delar telegrambyrån. Tass, Ruinerna: påträffades i trakten "av Rostov i närheten av floden ". Dons ttlopp i Azovska sjön. Sta- den, som: hette 'Tanais, har beskri ll alt av grekiska och latinska för- attäre. Arkeologerna har nu fri- lagt' delar. äv en befästningsgör- » del samt lämningar av en del hus .- + i staden, som på 400-talet f. Kr. : var en viktig handelstad och ett i a > militärt sentrum. . GULDPLAN "PA. SJÖBOTTEN Det. på. en österrikisk sjöbotten : liggande tyska jaktplirn som tros . vara lastat med guld, platina och hemliga Hitler-papper, skäll. inte örrän ockupätionstrap. perna ämnat landet... vr Bärgningsbolåget ; har fättat "detta. beslut för att: undvika att ' eventuella skatter i planet beslag- tas som f. d. tysk egendom. ' Flygplanet ligger på botten av Åttersee och tros ha ingätt i den Juftflottä : som .Hitlér skickade -.med dokument och dyrbarheter 4ill sitt ”Öörnnäste” i Alperna där han tänkte hålla stånd sedan Ber: lin fallit." > ” > Tidigare planer på att: bärga . planet har strandat på ett rykte om att samtilga kurirplan av det- ta slag försetts med en kraftig - sprängladdning, som helt skulle "förstöra dem i händelse av krasch ” landning: Nedslaget mot vattnet skulle dock inte ha varit härt nog för att få Taddningen « att. .detor- . nera... : i MÄNNENS / 'ALDER. AVSLÖJAS Man' kan avgöra en mans ål- der på + sättet som han bjuder upp "till! dans. " Om' han: säger! Får jag lov?” är "han över 40. Om han bugar deh ler och rmiutt- rar är han omkring 35. Om han -| ningar i framåtskridandet. en | ioiidel av äv - HÄLSINGBORG (TT) - Vid bilhandlareförbundets kongress i Hälsingbörg pi ssekreteräro esterlind ätt det dagen . yttrade stat; w ; Erik öch smens utveckling ö ch ipa i det fria kon- . De kan ju tyd kas” att det ä är ; tik giltigt. om "folk använder sina pen- gar till bilköp” ell, - gifter;- Pp" eller till andra ut skillnad för den totala efterfrågan ens snabba tillväxt. drar emeller- tid med sig väldiga investeringsbe- hov på en rad områden och leder därigenom till ytterligare : anspråk På de” tillgängliga resurserna i lan: det. Förutom väg krävs Produktionen . det "borde "inte bli. någon | E på. Varor" och arbetskraft. Bilpar= | - rv Re ww ” KUNGABESÖK HOS TITO. " drottning Frederikda, befinner Här en bild från mott Grekiska kung aret, kung Paul och sig i Belgrad på ett officiellt besök. Tråkig handledning utan att ”spräck . ivasionssekretess] STOCKHEOLXI (Press). Fr Slarv med sekretessen i krig kan få. oanade” .skonsekvenser. Nu till= Brusten packniåg orsakade: branden i Surte glasbruk ”" GÖTEBORG (TT) Orsaken = till —sexmiljoners 4 = b av ang- relaterar : ett specialfall. Den här gången var. det bortslängda broschy- I om förhållandena i Italien, som höll på att ställa till elände, Brö- schyrérna innehöll massor av goda och byttiga råd för söldaterha '— fnen inte ett ord sa's om hur man bäst och snabbast skulle kunna få kontakt med de italienska flickorna! Därmed hade både” bri "hyrerna I Surte glasbruk för ett |. par veckor, sedan var, att en packning i ien oljeledning spruc- "kit, varrid oljan sprutade ut och | antändes av'värmen från en smältugn, Röjningsarbete. bete KRÅVEN OM RUNDVIRKES. REGLERINGENS Ierinförandg vilket Åramförts av skogsindustrier. has samarbetsutskott är ett maves rande ,aktstycke, Det bör Observes ras ras att det här är företrädare för och ny! konstruktioner har gått hand i hand, och trots den korta tid, som förflutit sedan branden, är redan nio av elva flasmaskiner igång, RN medicinglas, , ”mjölkglas, konserve- ringsbärkar m, m, kunnat -återupp- tås. Samtidigt är nu tak och . de goda” råden förlorat. på president Tito, kung Poul drottning Frederika och Mrs Jovanka . : .;Broz (Titos maka), ven. . Ior i Belgrad, fr. v.- Pparkeringsutrymmen, garage, repa- rationsverkstäder, bensin- och ser=- vicestationer. efte. Speciellt | stora.|” fröblem vållar de följäinvesteriägar | ning och 'gatuledernas' anpassning efter” den växande biltrafiken. - "En ställning om bilismens in= verkan” samhällsekonomin ger uppskatininge en; att. summan avin: vesteringår i motorfordon (inklusi- köp av Personbilar), " underhåll äv "fordonen, "följdinvesteringar samt ” driftsköstnader av konsum- tionsnatur i fjol uppgick till 4 mil- Jarder . kr. Bruttonationalprodukten Hade samma år ett värde av 45 mils jarder. Ungefär. en tiondel av lan? dets totala produktionsresultat togs alltså i, anspråk av bilismen, £7r I belysning av dessa siffror står det klart, sade, hr Westerlind, att samhällsekonomin inte. :orkar med hur snabb takt. som helst i expanz- sionen på bilområdet, så fromt inte andra väsentliga behov skall efter- sättas. Ökningen: av antalet bilar är otvivelaktigt uttr; ck! för: en. gläd- jande ; standardhöjning och: repre- senterar' en epokgörande omgestalt- ning "av ' levnadsförhållandena i 2 "| riktning "mot ökad: bekvämlighet i livsföringen .och' stegrad effektivi- tet i, det produktiva arbetet. ' Men det finifis ingen möjlighet att på en enda gång motorisera hela'ekono- min. Man får ta ett steg i sänder. Eljest kan det bli: allvarliga stock- Det är mot denna bakgränd 3 som man får se strävandena att genom den ekoriomiska politiken i viss ut- sträckning dämpa : expansionsten- denserna””Atminstohe bör:det kun- na fordras att” bilinköpen. inte fi- mahsieras. / genom : artificiell köp- kraft i form av krediter & eller sti- muleras genom alltför milda avber talningsvillkor. Bilbranschéns över lse med k um har härvidlag en viktig uppgift att "fylla. 4 På tal om den särskilda bilavgif- tens.: ” främtid uttalade hr' Westerz lind att — säväl av tekniska" skäl sot. méd' hänsyn : till' "bilhandelns och bilindustrins behov av plahe- ring för dei fortsatta 'verksamhe- teh — ställning till ävgifteris varä ellér icke vära troligeh torde kom- ma att tas under oktgbe Bekymmer för. dricksvatten under: vintern": Dricksvattenförsörjningen i Sve- rige kan i vinter komma i ett svårt ; Det är inte alls. uteslutet, för- kärår' civilingengör, Hans :Wadsten vid väg och vätteri; 'att vissä kom- mitner måste tillgripa dricksvatten- Fänsoheting. Orsaken till det svåra läget är givetvis främst "årets Svärd verkår osäker " öch"' bort " -— omkring 30, "Ler han självsä- kört och säger! ”Skå vi dansa?” -är han ungefär 25; Om han nic- kar "med huvudet” röt” dansgol- vet — .20..O0m han nickar och c mmi knäppt n mer : ÖVERTYGANDE Detiväf” 'kort före riidnatt.: En söt, ung -dam /; trädde in på ho- tellet utan något bagage. — beräl tar restaurangbolagens, 'a a gär- a» SL säg till Lundahl att jag är här. Han:väntar mig.' " — Lundahl, Lundahl? Ne när bor ingen Lundahl. Men herr Lin- I dahl finns här. |” = Ja; rläturligtvis, så var det. ' "Anmäl för honom att Jag är här, Jag är häng frus sö. osi3 la - I ningen är i alltför ) till ckligt väl Eenomar] tade pla ner på vattenförsörjningen för alla de människor, som skall leva i. de nya bostadsområdena, Visst ordnas det för vattén och ävlopp inom örn- rådenia, ' men dricksvattenförsörj- många fall otil- fredsställlande,'; anser + ingenjör Wadsten, Grundvattenytan "här sjunkit "oroväckande, på sina håll så mycket att det fordras" åtskillig -höstnederbörd för att: int kata- strofen skall vara ätt faktum 1. i vin- ter, Tö OM som består i stadsplanernas omlägg-|]. id - STOCKHOLM (7) . att frågan c om - prövning. bullret. måste sättas in:'från' olika håll. Tiden är dock 'enligt styrelsens mening ähnu' inte mogen: att fast en några definitiva bestämmelser "först måste: ytterligare: under- säkningar och praktiska: prov utfö- ra I Med" hänsyn till att dlika' or- gaiv och myndigheter. deltat i detta arkete förefaller det styrelsen lämp- ligt ätt.en särskild kommitté ges i uppdrag att samordna och bearbe- ta resultaten från de försök, som ut- förs. på skilda håll, öch: att med den skyndsamhet som” är "möjlig: lägga i e: förslag," som Statens bilinspektion ställs ofta: inför 'be- svärliga” ”avgöråndeniy'. då "det gäller |” att. fästställa om fordon;:-.som in- ställts för besiktring; fyllér kraven på effektiv ljuddänipning, förklarar Styrelsen, Man saknar helt hjälpme- för objektiv! rmätnink av >buli- ån: avloppsgaserna; Några när- riktlinjer för bedömningen har tför inte" kunnat? uppställas och besiktningsrhannen ; har endast haft sitt ”eget' omdöme att" rätta 'sig efter. ärskilt "då" det gäller i. stora” serier tillverkade: motorfordon är det för tåeligt, att besiktni tve- kar Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser 'det "utan vidare klart, . rder mot trafikbullret fått stark aktkualitet genom bl. a.. motorismens starka utveckling "efter det andra världskriget." Det syns därför -vara påkallat, ätt probl Åtgärder mot det störande träfike- ionerna I juli" 1943 gjort. allt som stod: i Toänsklig . makt, för- att omge ilasthingen" av trupp. och ma- terial " övrigå , förberedelser "Jaea den” störstä mlig ätt alla indiskretioner skulle före. byggas fick" soldaternå gå ombord på , fartygen flera dågar före ävre- sar. eft nu tas upp till allsidig - kräva ingrepp i produktionen och därigenom framkalla besvärligheter av. olika slag. För övrigt torde blott ett. fåtal. motorcykelmodeller vara utrustade med ljuddämpare av så- dan "effektivitet, att de under alla driftsförhållanden ' förhindrar stö- rande 'buller.' Styrelsen. hyser nu förh ing” att. bullermä strument, som styrelsen beställt ge- nom. docent H.' Ronge” för" bilin- spektionen i i de tre största städerna, skall visa sig vara ett värdefullt hjälpmedel”; Ve '; Det. är émellertid - inte ”killfytlest med: kontroll /enbart genom bilin- spektionen.; Erfarenheten visar, att motorcyklarnas ljuddämpare : ofta ”rensas”.,. efter '. besiktningen och därigenom”, -mister sin' effektivitet. Vidare måste kontrolleras hur. fö- raren” handskas. med: maskinen. Denna del av kontrollverk vilar i första hand på polisen, Även för dess, verksamhet måste det va- ra av stor betydelse att de tillåtna bullergränserna närmare fixeras och att Jämpliga "mätinstrument ställs till: dess. förfogande. Först, därige- nom kan” den övervakande verk- samheten väntas od sådan effekti- SÅ alla blev synäde Dn Handledning. höj sl på att "bli'sprängstoff För invaslonstruppernas. sökning hade iman alltså utarbetat en hanid- ledning, on förhållandena i Italien, en b chyr, som inte I de nå= got tvivel om var attacken skulle därav all oändlig för- : Först när allé 4 vär ombord delades denna HL ut, > Men männen blev: uttråkade öm- bord på fartygen. De var inte”på humör att studera vare sig Italiens språk eller seder och. bruk, Och i HL stod som sagt inte ett ord om de talienska flickorna; 1,” - "Tygnda av militära persedlar och vapen av alla de slag hade man in- ger. Just att ta" med sig ytterligare ig ti hur lätt och behändigt det, äd var. Så köm det sig att den brittiska : säkerhetsofficeren under en färd med motorbåt ut till ett'av fartygefi fick se” ett stort antäl itd+ Nenibröschyrer flyta önikring I :det vitet, att. en. defini Vv bättring kan påräknas. lade, : och, den” engelske” käptenen | h NÄR VINET: SKÖRDAS iFPrönkri? ke blir det:alltid fest, och. de första |" druvorna för. året "avsmakas under ällehånda ceremonier. Här har en skönhetsdrottning , Gabrielle” Keski- ni3,.. som ; nyligen. fick; någon fin ”inåsstilel”, Jat rycka in "som första ” "ock k är tills sa anemäns I på d unge landsmaninnan Denise att årets grävs CM d medelomslut ining för postgiroköntöna "Postverkets centrala ämnd har haft "sammanträde, "därvid - inedde" lades, att medelsomslutningert postgiroköntoret nu "överstiger I tmiljärd "kr pr dag.: Preniiesparah- det : uppvibar - långt" blygsammare silfror. för . posters i. vidkömmande — blott. 11.000 konton, ;men; m vähtar sig ökning med stora Ioclar av de; 40.000 Jönspararna” "och då 20 ”sparklubbsmedlemmarn ävensom från ”postspärbahkens. mil- joner tontolnnehävare, sedan pro dan Konlmit i gång. > - Pga "upplystes vidäre;- att relseti "' ökar..” Under "förstä .halv= i år ökade antalet masskors- band med 25.och sntalet ; jeruppa korsband med 50 proc. jämfört mes samma , til i fjol. / Äntalet vanliga Jå -Ibrevförsändelser. kade mera Jång- [9 "samt, dock med nära 6 -proc. "Äveri - Sveriges folkmängdlge- 3301 Isteg med 5,5 milj. satte” genast igång hela sin apparat. Hah skickade ut folk att rensa vatt- ret från broschyrer och underrätta de alla förbåndschéfér om att solda- terha:; inte: fick kasta böckerna,l ” V andaliserin g när de lämnade. området och hä- ffanigång trots tyskarnas förbitt- rade. motstånd, ” gravvårdarna. En av dessa hade 's g "sönder, och vidarö häde blo episod & är märklig; Trots den grund- -HHiga.: undervisning .. soldaterna bi- bringats, om sekretessens betydelsé håde: de inte haft bättre förstånd än kasta': handlediiingarna”, I sjön utan en tanke på att det kunde gäl- la deras eget oth tusentals andras . liv om en/fiendeagent fick tag på ett enda ,exempl ”Soldäten : nickar och s ser ML [varlig ut. under lektiorien 3 Allt ;' detta bekräftar vad säker- | hetsofficerare väl inte är så obekan öken a Brita. Löme enhig! Mn kontroll, överallt fafnsväg-]. i" vatthet! Han” blev; för, a | Vem” Som vill Trnevgiska in motålgärder” var gåkal- |? Alla i: hamnen underkastades |” blev en] sn Särskilt' en oriständighet i dennal:; för två av de tre provisoriska bygg- ade räknat med a att man inom fyra vec- kor. skulle kunna våra igång igen med driften, men redan i mitten av denna vécka väntas de två återstå- ende Zlasmaskinerna vara i arbete igen; och därmed skulle hela pro-. duktiorien våra återupptagen, ” Få Vår händelsflottas 7 ; [näder, där produktionen satts igång, Pp raktinläkter ” ökar at 52,4 milj. .|kr. merå 1 frakter. än samma tid fjöl,. konstaterar 'kommerskolle- giet. Samtidigt har. eriiellertid ock- så .omkostnaderna' stigit med 22,7 milj.” Då” intäkter. deh' kostnader upp till 432,3 resp; 218,3 milj., har -överskottet blivit 214 milj. kr. Under första» kvartalet blev över- skottet i rimt tal 200 milj, ” jUndér förta nånads inskad ett Ei fritt Äringsli gern — som talar, skriver Skånska > och för hös Dagbladet (bl) och fortsätter: Men vad är det de begär? Stö, frihet för företagsamheten i detta land? Nej! De kräver att staten skall återinföra en av krigstidena efterkrigstidens impopulära regleringar. De vill ha kvoterin; av eller prisutjämningsavgilter vå exporten av rundvirke, De 'vill slopa frilistningen av rundvirkos. exporten, Det minsta man kan sk. ga är att Ont är ett steg tillbaka "en utöl ed - konstant! ER av reglerings« Alla vet hör regerin - skyllts för att reglera och & a ben lisera”: det svenska näringslivet, Detta har varit ett stående ana« tema från högerns talarstolar och, i partiets prosa, - "Detta, att ropresentanter för den fria företagsamheten och tillika g go- da högermän kräver statsingripande är uppseendeväckande i svensk po= litik, tillägger kollegan, - " Det kan man ju hålla med" om efter alla de kärleksförklaringar högern har gjort till jords och skogsbrukarna de senaste åren, DET MASTE ANSES UPPSFENs DEVÄCKANDE att den svenska skogsindustrin' på sätt som skett uta talar sig för statliga åtgärder, ägna= de att tillgodose egna Intressen på bekostnad av skogsligarnas, skriver Jordbrukarnas Föreningsblad, , och antalet. fartyg i vår . handelsflotta i . | med 'séx till: 1,798 och tonnaget med 12,088 -bruttotön till :2,789,104 ton, Vid svenska: varv blev: ett par mo- | torfartyg färdigbyggda, varjämte ett nybygåt "sådant fartyg i utlandet införlivades -med "vår. Kandelsflotta. Samtidigt upphöggs tre. ångfartyg, och två motorfartyg slopades, Slut- ligen 'såldes ett ångfärtyg om 1,364 ton och tre -motorfartyg om 15, 3293 br, . on” ill” utlande : Mot denna bakgrund finns det anledning att mana till största möjliga — sämmanhållning mellan skogsigarna' till stöd för skogs. ' ägareföreningarna, Naturligtvis gäller. först och främst att Into bjuda” ut eller sälja virke före ' prisöverenskommelserna och dära ' » näst att sälja allt Virke, även ox . portvicket, genom sin egen orga= nisation, . Det tnåstö” nämligen stå klart | a för skogsägarna, att deras frihet 1 större är väsentligt, het "inte a med att folk i 'allmå beroende på, gerna qrörmåga av i riktig "förstår "sekretessens. bety delse. Soldaten "nickar: och ser all- varlig jut under.dektionen 'men: se- dan ” går. han: ut ”och'. berättar för både Yet ena h beror i på. att propaganda : och ranserna, För i samma .mån som ".. förehingarna får hand om tillräck= ' ligt stora kvantiteter för att kunna som 'stora leverantörer verka prias ss. : ' bildånde vid "uppgörelserna . med industrin är det möjligt för dum att även: kunna: hävda rätten till. "och uppehållandet av den fria ox .-"Port-av-rundvirke, som vår nuva= ' ." nde. fula lägena bör" Knäna åt farörna hittills ' vari räckliga,£ = Vv PREMIÄRMINISTER EDEN har varit bok "inspekterat Rolal' Nors folk: Regintent; där :han bl. e samspråkade med de här (camoue Aa » flerade go8sarna. > i sr sena att antalet barn! änder 15 är uti peng 11750 men. endå 65 År var sex” j1750 och. 20 pro 1950. 7 : Spädbarnsdödlig eten - Lu sjunkit krå 200 ären. Vid mitter' av 70 barn. från 1720. till1950 färde i Sverige här ökat från 127 miljon omkring 172 2 till” sju Åmiljoriér -, 1950. Två: miljonersstrecket : nåddes 1767. 1835 blev det tre miljoner, 1863; . fyra miljoner, 1897 fem miljoner ” och 1923 sex miljoner. Kvininiö "överskottet bär samtidigt mins> - kät efterhand. 1749 hade vi 1430: ' kvinnor på 1:000 häri, 1800 hade ” . siffran sjunkit till 1.095. , Huti- > dra ; år 'senåre,.. 1900, . v: den - + 1.049, och 1950 endast 1.008, MN . U terna är t : Har tOket utgivet första hätte av TT "Den återstående medellivslängden er ny "statistik, "Historisk "statistik sid födelsen har fördubblats på des- för. Sverige, 1.” Befol SBtdtiseik $a 200 år, Under senåré hälfter äv i720—1950"'; våri statis' 00-tälet vär den 35 år och på | byrån ställt:samititan sen del av vårt 1940- talet" över 69'år. Dettå sam- lands" rikhaltiga jal på dettr månhä emellertid: med : den område, Deri svenska befolkhings- minskade dödligheten. i barnaåren. statistiker:;&r: den äldsta + världen: I' högre åldrar har dödsriskerna Vi har haft regelbunden sådan stati- inte minskat lika kraftigt, De som tik sedan 1749, alltså sedan. me nått 15- årsåldern håde i genom- snitt 42 är kvar att levå på 1700-ta- x< let och 57 år på 1940-talét och tid mof omkring 150 vid mitten av .. 1800-talet, omkring 100 i slutet av isö0-talet öch omkring 20 vid mit: fav, 1900-talet, Det är emellertid il i slitet " äv 7 första levnadsåret söm dödligheten. förs bätträts. Riskerf att dö. under första : levnadsdygnet är ungefär | lika stor. nu som på 1890 tale . 65-åringarna Jevde i i genomsnitt 'yt- tät under. de setidste | tal mås terligäre. | 10 år på 1700-talet och i - Över en. 1 åniljon Ymänniskor:” ut], vändrade: från Sverige 1851 1908, kafar: åren vandtingen Kraftigt. Under 1880- tä 3 Het emigrerade å åren. "1882, 1887; och 1888 - Bver” 50.000 -personer-'per år medan vissa: år -1870-talet : endast nägra tusen personer lämhade I jämförelse > mellan de olika länen ;visar också intressänta olik- heter,' Under. årtiondet ' 1881—1890 var t.ex. årliga "antalet "utvanidfåré : Kläm inte : > å mig förrän jag blivit, ån”, nd fe a som en påhittig targhanälaro 4. plåcerat: i sitt stånd.. Skylten galt o över ett. i sammanhänget högst ak= tuellt varuslag:, en låda med. Åos mater., "Många försök har gjorts att "däme pa, allmänhetens lust tt väl hård». - änt umgås med pel sikor, päron, häri tomater och andra "ömtåliga TO — dukter, de flesta tydligen med gär ska skralt, resultat. ' Om den här- skylten gör bättre verkan =" och det skulle inte, förvåna oss om den gör det — så beror det helt på för- muleringen. Just sådana här Korta =, relativa - utvandringen störst I i Jos län. Närmast fö ljde Krono köpings r do län. öra eg på 1080 av och expr "uttryck -med ett i EB då fån or er ön k kom 3 av gemytlig hiunor Fa - 'köpings - oci omkring två i "Stockholas, MET slår ve el el Föll dat HA än det Uppsala och. Västerbottens län. Un-: tens upp- der årtiondet 1851—1870 var den "gamla tri ”allmänhe' snanas 0. ie'se vidröra matvaror- na”, Och der har dessötom ännu en egenskap som är förträfflig $ sam= bergs och Kti ösvenat Hallands län hade 'rela- vandring under denna 1 4: de förargar ingem .. SS . (Köpmannen) från "en "ee "vpgkördssiffrah ' företer stegring. - FFEFYPTEETvi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.