' gammal insikt, | få KS . > individs: som ånyo delar big, o. 8. Vv. ” "mer; om vilka. man icke med . kalkflagellater uppträder is liga 'mängder som 350: milj. tet,:+ moi örskö- :' första. begynnelsen : : utgått, « sär en Alltetter; - "-Erafien. från slutet av förra ög -Utvecklats- "till" ej n "helt självständig vetenskap med allt mera förfinade Metoder och Hjälpmedel, "har också i det; allmänn; "varur: allt» liv på Nörden från!r r havets d aven, Men till djur- ör också otaliga andra mera "utvecklade djurfermer. Den i.nordiska hav betydelsefullaste av dessa planktondjur är utan tvivel namnet : Calanus finmarchicus 'och som" utgör den. allra. väsentligaste en 'av de'stora torsk, och 'sill- as söjligheter Svärlädel da 'och': den "väldiga be- "framsteg för. en bättre Jlivsmede Isförsörjning och i” stället låtit förs Ae ana faran” av en "fö nst befunnit sig i olkningsökningen i:världeny, vilken ur. nått” en! sådan omfattning, att] föda. 1. trakterna: mellan Island, och" Nordnorge. Den norska fiskeriforskninger; som -ingående studerat denna djurform, har funnit att det" råder ett direkt 'och intimt samband mellan fisktillgången vid Island, och dei större eller” mindre > av: Cal lankton under. ölika å år 'och årstider. "I 'hur Mi tum att norska forskare” ”funn > s lett :enda' drag - med planktonhåven kan inbringa icke: mindre & än 2 nil- Li joner individer; Kan man på arti- fitiell våg stimulera dessa havens bete esmarker" att ge rikare avkast- ning, så kän a man därig om också |. skapa gar för ett rikare ätt utvinna närings- tur havets vatten är en upp ckt, som härleder. sig frår. slutet av 1880-talet, då.den tyske ärmar Héensen, Hade tagit sig för sa livsformer, som -driver . världshavens övre vat- : "+ Hensen kallade”, dössa mikroorganismer plankton (ordet ä är 'grekjska - och” ; betyder ”kringvand- rande), Nurhera brukar. man skilja :xellan Phytoplankton- (växtformer) ock) zoo-plankton : (djurformer). . Som: mellanformer, får man räkna de, otaliga: ärter: encelliga organis- het vet, huruvida de skall Il ” sett "ka" sägas bestå av havsvatt- nets ytskikt ned till” "omkring - 200 våeter, råder: den obevekliga lagen att:den ena gruppen tjänar blott till "föda för! den "andra; som i sin tur får" : samma syfte för den hög- Te djurvärlden: Växtplankton utgör föda för: idjurplanktonformerna, och . de: i sin tur är det huvudsakliga näringsämnet ' för havens väldiga fiskstim ; ”(exempelvis' sillen) "men också. för sådåna gigantiska dägg- djur: som ' valärna; Givetvis' existe- rar. plankton i även i sjöar. och :flo- der, men' då dessa planktontyper icke på "långt när äger samma vi- tala ekonomiska och biologiska be-j?' tydelse "$om havsplankton, kan vi här: lämna dem åt sidan.: : "Till de. viktigaste och ällmännast förekommande" typerna i av växt- plankton hör 'de”s. k. kiselalgerna ger diatoméerna, som förekommer salt och sött vatten. Det finns en härt när oräknelig "mängd olika ar- ter” Lv: dessa helt: mikroskopiska : Gemensamt .' för dem alla är, ät 'de består av.två delar, som : griper ih i varandra som ett lock] ask! ”Locket' "och ”asken” gö tillsämmans skalet kring en en- da .Jevande' cell, vars protoplasma "bekläder skalets insida; Diatoméer- ”nas/fortplantning tillgår så, att ”as- ken” och ”locket” skiljes från var- "andra, varvid: varje del blir en ny isall oändlighet, Denna celldelning försiggår: med stor hastighet, men kan: under ogynnsamma betingelser |” (kyla, .folbrist). för, en tid avbrytas, varvid :tellen avsöndrar sporer, som sjunker -till vila på havsbotten. för ill. liv och bilda nya in- florans kommande arter utgöras av de s.k, kalkflagellaterna, som -har ungefär samma storlek. som diatoméerna (del. största” "endast 0,03 mm.). och samma fantastiska" förökninkshästighet;: En i Öresund - vanlig , art 'av'dessa så ofant- stycken enda” liver " havsvatten! '. På gränsen fmellan växt-"och djurriket står de Jikaledes encelliga poridiné- ernå,; som har förmågan att ge jan sig ljus och. som utgör underlaget till: vad. man kallar; ”marelden!" i en. ; Plankton som zöder ; 'nordhavsfisken . ”Pland ' 2zooplanton. "har I första hand de 4, k. vadiolarlerna, encelli= gå djur med ett vackert kiselskelett, vilka 1/störsla uwlräckning finna I r själv. Fiskarens sliksom" jägarens det: äldsta mellanting a mellan, sid "| förökar' sig: änom celldelning, vil- i och de” mindre städerna. 655, Ta rs Detta indirekta sätt. att ätnytt- i havets planktonv åratal tillbaka ett om de. för spe- ciell' vetenskaplig forskning: i alla länder ' sömn "idkar ett” betydände | : havsfiske. Men man” har numera även. slågit. in "på "en annan väg, som mera direkt kan. föra till åsyf- ]' tade” målet, -Vi syftar härvid & på den moderna algforskningen, som går ut den 'klyvfoting, 'som på , latin . fått |" ärld är sedan : . "många hermelilet väl bevakade doktor Barnes Wallis och v var forsk militära? operationer = "strängt "hemligstämplade — men" efter : "hand som åren gått” ha de av=" slöjats undan. för undan av memgarskrivande statsmän och : generaler . eller andra, som till. : ' hörde .de initierade. En operä- " tion av detta slag var det brit= tiska flygets sprängning i maj 1943 av de stora dammarna vid ' ;uhr, 'Dessa dammar, livsvikti- för den tyska vapenproduk=” ionen, hade länge Varit före-- :- mål för det engelska ' bombfly- "kets attacker . men "alla försök - : håde varit förgäves. Till; sist "var -man tvungen. se den ittra sanningen i ögat — dam- maria . » vid + Ruhr: var oåtkomliga med de man dittills”fö; nm eget behov. De Praktiska försök i deti vägen, som redan inletts bl; a. i Japan och i USA, har visat, att man ur en viss bestämd mikrosko>- pisk ”algart, Chlorella pyrénoidosa, kan "erhålla" eh torrsubstans av' 50 tusén kilo per acre, och att denna torrsubstans innehåller c:a 50 pro- cent äggviteämnen "och förresten fett och: kolhydrater jämte en stor kvan- titet vitamin "och mineraliska sal- Chlorella' Pyreoidosa är en eni cellig, klotformig s. k. grönalg, som i genomskärning mäter blott hun? len av en millimeter och som ken äger rum, -med stor” hastighet. En Chlorella-kultur kan fördubblas inom loppet av 12 timmar; En enda kubikcentimeter ";havsvatteri.'. kan innehålla ända till 20 miljoner in- divider. - Det ;. japanska Toku- gawainstitutet har” sedan flera år bderivit storartade försöksodlingar av detta växtplänkton och öppnat vägar för en industriell metod att producera Chlorella i väldiga kvan- titeter. Odlingen försiggår i slora fogat över, Det var absolut. omöj- ligt att få in en direkt fullträff all- deles under. vattenytan på. damm- väggarna; vilket vår en förutsätt- den önskåde' effekten. Man hade in- g tt annat att göra än att se fiaskot i ögat. Operationen var" outförbar. Så 'resonerade' alla" inom: den hög- sta /krigsledningén. Men det fanns ken man, som inte ville ge upp, som inte: ville" ge slaget” förlorat; soni| var, ;- besatt äv” en idé: ' Han -hette då. en. ådan: Mlgodling = i stor. skala kommer att igångsättas överallt, där goda förutsättningar är förhanden. Redan vu kan man könstate2:" ra" 'att odlingarna per'ytenhet i ger ett ojämförligt'rikare”itb; te "än om motsvarande ärealer användes till vegetabilisk pro: duktion av vanlig art, Chlorel- laskördens ''' näringsvärde "p hektar ' dammanläggning "är mycket högre än det som ernås' med vete-, majs- eHer risodling > på motsvarande jordareal.:T. o. ' mv... olji nas . utbyte blir slutna ' kanal-. och + vars vatten undan för undan sepa- reras, varvid stora massor av Chlo- rellaalgen frånskiljes och torkas till en massa, som i sin tur behandlas och konserveras till människoföda eller till kraftfoder för boskap. Den finaste slutprodukten av Chlorella- odlingen är ett grönaktigt pulver, em, mindre per ytenhet ä än det alg-. odlingen ger." Det säger sig själv; att i som Japan, Indien och "Kina, där befolkningen sedan årtusenden :va- rit hänvisad till nästan, uteslutande vegetabilisk "kost, kan i framtiden odling. av alger bli den riktiga och rationella 1ö av det kata- som i lukt och smak säges om kinesiskt te-och som innehåller i normala fall omkr. 50 > äggvite- (protein-)ämnen, 20 7 fett och lika mycket kolhydrater. De övriga 10 procenten består av vitaminer, pig- ment och salter av olika slåg. De japanska rönen motsvaras 'ganska strofalt . tillspetsade näringsproble- met, Denna odlingsform kan även tänkas , bli av. största betydelse" i sådana länder, som lider brist på odlingsbar jord, såsom fallet är ex- empelvis i Palestina, där också den israelitiska” staten. ägnat stor upp- märk t åt Chlorellaexpedimen- digt av amerik lik- artade försöksodlingar, där man t, o. mi, nått en så hög proteinhalt som 55 26. Engelska och tyska försök, delvis redan under det sista kriget, har givit. liknande resultat. Numera pågår ' en -intensiv forskning röran- de” möjligheten »av en -rationell Chlorella-odling i de flesta. kultur- M länder, även i Sverige, och allt ty- der på, att den dag icke ä är åvlägsen, ten. Men icke mindre viktig är den roll som en-i stora mått bedriven algodling kan komma att spela för framställning” av kraftfoder för kreatur samt oljor och vitaminer, Här är det fråga om varken mer eller-mindre än att säkerställa värl- dens livsmedelsbehov för en oöver- skådlig.f framtid.” H, Talmgren. . 4 TOCKHOLM- (TT) - : Antalet vägolyckor var "under juli enligt statistiska centralbyråns sam- manräkningar på Iandsbygden 1,668, |; 1 städerna 1,929, därav i Stockholm 456, samt i Göteborg 297 och i Mal- mö 183. Antalet dödade vid dessa trafikolyckor var, "under; samma månad på landsbygden 56, I Stock- holm. 'och. de mindre städerna 14 samt i Göteborg 3 och Malmö 1. Motsvarande siffror för de akädade är; för landsbygden 1,088, för Stock- holm" 190, Göteborg 129, Malmö 66 ' Om : man” delar upp ötckorna efter: trafikantgrupper; "dödades: "1. a. 2 bilförare och -10. 'passagerare, 11' förare”: av :tung motorcykel, 6 [Trafikolyckorna. | | flesc I liv: på landsbygden kräver gängare på ländsbygden, medan det största” antalet dödsfall ”—" 6 — i städerna inträffade bland cyklister- nä. . oc : De svåraste skadorna” inträffade på landsbygden i 66 fall bland fö- rare" av tung motorcykel, 32 fall bland passagerare i bil, 31 bland förare :av lätt motorcykel och'i' 26 fall: blånd förare" av bil resp." cyk- lister och :fotgängare.. I städerna visäs' det” högsta antalet "—, 28” bland -föräre av tung motorcykel. Bland : cyklister var' siffran 2 och bland fotgängare 22, ' i ' Personbilar deltog i olyckorna på landsbygden 1 1,596 fall och i stä- derna 2,332 fall, Jastbilar i .340 resp, 403 fall, cyklar i 150 resp, 380 fall och fotgängare 165 resp pe, . ha! kommit. på lösningen. . ning för att de: skulle brisera med "3 -| sida och trodde på hans. dillerier” . | var 'major.:Guy. Gibson Ar ” triumférande rapporten; hef vid de berömda Vicker- Armstrongverken. , De ;' konventio- nella bomberna" var- verkningslösa. All "right .men för den" skull” be- hövde. inte hela planen uppges, Det fanns bara. en sak att göra; ersätta omb . av. annat slag. För doktor Walils blev detta något av en per- sonlig angelägenhet." Till. sist efter ett månadslångt intensivt :arbete i dagar -och nätter — han lämnade praktiskt taget:inte' sitt arbetsbord under denna tid — ansåg han! sig ' Han hade då. konstruktioner- Spa klara till. våd han” kallade” den" -”hoppande ' bomben”, Han : + hade nämligen kommit fram till « det resultatet att dammväggar-" + na endast kunde nås genom en | bomb, som - fälld från" ett flyg .. Plan, "studsade "på vattnet” t ; fram mot; ; målet, alltså precis. .' sämma” skeende" som när man | » kastar ”smörgås” med. en sten. - vattenytan” a dammväggarna med s dan kraft, : ; och precision att de: ä - skall gälla för utländska bolag som oljefyndigheter, Ett undantag utgör de "ineffektiva. bomberna med en|: | ringsrättigheter: för någon som fin- - | Mattei" fått geriom en räppört "a - Rom är? - Reuter) ” Upptäckten av förmodligen ; ; stora oljeförekomster i Italien har givit upphov till en politisk strid som börjar sätta sin prä-' gel på landets hela offentliga - liv. Exol - av.$y ran har uppskjutits i avvaktan Få parlas mentsbeslut om ” de ' villkor? som kan upptäcka eller önska .Bearbétå] emellertid Sicilien, vars lokala re gering är a tonom i i 1 frågo av slag. öv . Chefen för det socialiserad. leneka oljebolaget ”Ente Nazi ata fi samma . tid "angrep de amerikanska tidskrifterna ”Time” och "Fortune", som. ägs. av ambassadö, Henry Luce, liens utveckling: I ett tal i parlamentet den 13 jur meddelade konseljpresident Sa+. att inga nya koncessioner kommer att beviljas på "fastlandet förrän parlamentet har antagit en oljela. Han förklarade att regeringen har för avsikt att främja produktionen så mycket som möjligt i Italien samtidigt som nationens intressen tillvaratas dock utan att den pri- Idrocarburi, dr Enrico Mattei; ”an-I: ser att oljan skall läggas under” ett statligt monopol. Talesman,. för "det amerikanska" "Gulf :” Oil Company, som träffade på olja redan vid siha två första borrningar, säger! att bo- laget visat "att. dess personals” tek= niska k de samt bolag stora kapitaltillgångar behövs v > Några "månader. efter upptäckten av olja på Sicilien. var nästan hela öns yta uppdelad mellan tiorameris kanska, ett brittiskt, ett venezielskt, ett tyskt och fyra stora itälienska bolag. samt ett dussin mindre, av vilka, många förmodligen äl med utländskt kapital. Även”p cl italienska fastlandet, där ”det: inte finns någon Faranti- ro exploats ner olja, 'har regeringen" beviljat |' 4,200,000 tunnlandäpst: vbgkaj "cha |; 339 tillstånd att leta' olja inon ett 4,200,000 tunnland” stort ol Matteis begäran om” "upprätt ett: :monopol i Italien har enfusias- tiskt "stöd "av na' och område b Lo rev: v korna. i. närheten av går I blivit sö ivna i EKSJÖ (TT) . Lodjur har gått till angrepp mot betande : djur i eksjötrakten. På gården "Herrstensbo har fem mjölk- kor. skäde S av | det blodtörstiga dju- 5 rens make, tet förstatligade E, N. IL-bolaget och anklagade det för att i eget intresse söka. hindra Ita- ställs utanfi "Debatten om den nya lagen vän< tas pågå i "månader... Owm” det blir några större politiska fö ringar kommer den italienska olje. lagen förmodligen att låta utlän ska bolag-leta efter olja på för- håliandevis goda villkor, medan det som de' får ex- Ploatera sedan olja har påträffats. Utländska" affärsmän : räknar med att” den ' italieriska ” regeringen får mellar 40 och 60 procent av de vin- ster som Has hem av oljebolagen: "Svenska bönder. dåliga ekonon.2 STOCKHOLM (Press). eller industri måste ur 2konomisk Synpunkt vara likvärdigt, Men finns det någon äldre eller yngre, som studerat lantbruk och som under sin utbildning fått lära sig att räkna med 'riskmarginaler? Alt räkna med varierande ; foderkvaliteter, — drift- kostnader och riskmarginaler efter samma jp iver som affärsmännen brukar gdra är inte vanligt, Lant= brukaren blir bara Upplyst om att en gödse va ökar skörden med så och så mv a procent eller att en ' skördeökning +- "Pr den eller den" Bödselgivan, men «+. det över hu= vud taget lönar sig stt odla grödan med de föreliggande | omkostnaders na berörs inte. — Dessa konstateranden Rör lanta mästare Stig Karlberg i, tidskriften Jord och skog, Vårt lantbruk sak- nar en ekonomisk rådgivning, Alt en sådan skulle betala sig visar ken, som Skaraborgs läns hushåll ningssällskap drivit åren "1948—53 och som resulterat i betydligt. ökade inkomster för 'de gårdar. försöken omfattat, I Norge.har män sedan 1947 en ”prövebruksverksamhet" på basis-av ett avtal med en' del lant.” brukare att dessa skall driva länt« ' älld plan, i res :'« 0 dgel under sex år. Undeér tiden 1949 tä —50 och 1951-52 steg - vid ”prövebruken", med RN: gårdar var 12 procent, « "Även i Sverige har liknande värka samhet 'tförekommit, Iriftoalkonara! drif deras ; socialistiska bundsförvåhter. Det "stöds "också av. många: anode- rata italienare, Oväntat bistånd har .l oljepriserna som. FN:s ekonomisl + Naturligtvis trodde alla att dok- tor Wallis var galen,; när "han lade fram ' sitt projekt. "En: bomb” | hoppade "”smörgås”, det' verkade” direkt vrickat! Överallt inöttes dök- tor: Wallis av artig misstänksamhet eller: "öppet: hångrin; Men 'hån' gav inte tappt och till'sist' lyckades han utverka ”" tillstånd > att, börja” medi» praktiska "experiment; En man. som; hela tiden oreserverat :stod.på hans Det var. också. han" som: fällde: de första ””studsande” nådde vattenytan” "och" "absolut vä rade att uppföra sig : PBefter' ritnini garna”. Nu stod doktor Wallis hela anseende på. spel." Både" civila "och militära: myndigheter ville avskriva hela. företaget. men; major Gibson kom till hans undsättning och Wal- lis' fick en sista chans. Och'nu lyc- kades;. han,:' den: fällda "homben ”studsade"- över vattnet "mot sitt mål: Men det :var' först sedan' mån insett att-den' måste fällas ' från den exeptionellt: Jåga : i höj den” äv? 25 meter!” : Den 16 maj 1943 var man så "fram me vid dagen 'D, ”Skvadron 617” ur RAF, trimmad intill tänderna i bombfällning från låg höjd, satte efter 'mörkrets inbrott kurs öster- ut från en hemlig flygplats i mel- lersta England, Det var bara någ- ra timmar före starten man fått ve- ta vad raiden gällde — bombningen av dammarna vid Ruhr, mitt .i hjär- tat av Hitlers vapensmedja.' Skva- dronen stod hela tiden i radiokon- takt' med.' RAF:s högkvarter där Wallis väntade på rapporterna om bombfällningen tillsammans ' med flygmarskalken : lord " Tedder. De första meddelandena var inte upp- muntrande — bombarna nådde in- te fram till sina mål och det ena planet. efter 'det. andra ' sköts. ned. Men till slut kom i alla fall den . dam-' d. Eur on, "sände". ut mars I år, Enligt rapporten får Europa följd av: förekomsten |A "bomberna;'' som]: alla exploderade: i samma 'stund' de. av. en världsoljekartell - betala : ö- verpriser . för : olja från Mellersta |; Östern för att de amerikanska” ölje- "sju stora”. tidigt ” som. : USA:s -; ambässadö Rom, fru Clade Boothe Lucé8; jade” propagera för" "utländska "| vesteringar : i i Italien. Ungef inte värre än att de klarat sig. En skock får: har också fallit offer för marodören. De hittades döda ute. i med” blodet utsugst 5) ån. a till :sex "veckor etillgång och. dglas, las upp in hdé : oljebolag" b jäde sam--Ten' ”ävancerad d del. na. om. '..vissa detaljer utan ”dess måste', sättas in i sitt. ekonomisk: . sammanhang. Men för att upplys ningen skall bli' effektiv måste" d ske” praktiskt, med” "IHröv bruk” /efter nor ister," står” under hushållni gssällsk: Tledning: . M ; skolan. Då han anser dessa fö ” ”otillfredsställände å | kområunala :' me-förarna "i beh samma nn som "statspolisens-' "Att driva lantbruk, affärsrörelse - tydligt de så kallade vinkölsförsö- . snitt 61 procent medan Uppgången för övriga räkenskapskontrollerade i nämligen de "norrländska studiegårdarna” uns” der tiden 1942—52, Denna verksäm« . het börde i stället för att den ned=, lagts, ha ”utbyggts' att omfatta. hela ' landet med sikte pa en förbättrad >Det' räcker nämligen > att bara upplysa lantbrukars= .' vilka t i |statspolisintendenten” har n dgats i avslå framsfällningarna.' Det finns : nämligen > inte plats för dem vid >. Ål till fegen "ill "sin: 80-årsdag den aa juni kom ' Carl Milles för sista hem" till. Millesgården på "Lidingö från: Italien. Plågad av; feber och svår. gikt :måste' han inta. sängen, men han ville ändå hålla ett: gam= malt löfte — det att tillbringa80- emot | årsdagen 'i' Sverige.” Han 'toj i rullstol på högtidsdagen. --Vid det tillfället gjorde hän ock- så ett uttalande för en TT- leédat= betare. Han berättade om sitt ära bete, om sina planer, — Jag har så mycket att” göra, sade han. Men jag slissar och lä- ser i sängen, :'avslutar just nu -en underbar bok om astronomi, Mitt | hjärta lever: här på gården, .. Jag ligger och betraktar fotografier: av de olika partierna, tänker och ;pla+ nerar. Det är så mycket jag. ännu skulle vilja ha hit, I' Rom har jag åtskilligt, : Jag har planer på att sätta upp några stora fiskar' här, i jätteformat, tillsammans medier av de bästa tritonerna i S:t Louisfon> tänen, Det blir något som. folk ald- da, vi om alla som skall ”tycka”. slut summerar han:. — Jag sk inte klaga, jag här haft lyckan att nästari bakteriefritt, få" göra mycket, Livet är så” ih= tressant att när jag nu. kanske shart utom direktör Tell och hans assi- skall lämna det så säger jag som stent, "direktör -Carl;Fredrik :Lunde-' en' gång Mozart på sitt: sista ' säger, vall, den gotlä ändske hembygdsfors- då” han med fingrarna tr sitt Reqviem”. jag skall avsluta det son, väska inde. Ni där uppe.” I: den smid turen, | inte bara” i | återgivande. Låt oss. hetrakta kine- serna, :det största folk” som nå sin verkat på orden. Inte finns ranas bakom, själva Den bästa skulpturen: är den” dö man har lämnat anatomien .därhö och skapat fritt, > ! Milles berättar” mera; Hån har många drömmar. Han talar; om pro- jekt "och "planer" som inte .kunnat genomföras ',om brist på pengar för idéerna - för ' gården, ' om. missfö. stånd, orh elaka mä! ilvilliga och struntgoda. älla som Och till mare, då man har ahledning ' belågen "norr om :deét;' i ”sonifad” 'pp funna syst "scen är. dö ödande färd med gummibåt. Bl, ä. k floran på g iskor och go- Och väggar. Dessa skall | ändersökäs när-, all misstänka att luften och "vattnet r i ”såndagens expedition - deltog ida järngrinden. till karen och fi net östligt omtalas i DN. Den ' kö irektör Leander. Tell tror 'utgör en för att: komma dit krävs en itide- : tog: man vattenprov och prov på, kalk. - Gunnar Ols- , ey rig sett förr. Jag har, det i här inne.” oa ärliga bl Han kommer i in på mer påt? gliga, Millesgården läses : hans berömda valspråk - ”Låt ' mig, verka, medan dagen brinner”. "Carl Milles gick 114 i först i lära hos Nord: iCarolina' as fe Ny; orkan” härjar. : marna var da! Den si stud dé bomben hade fyllt sin uppgift! 'Om: denna operation här nå eng- elsmännen gjort en film .”De flögo österut” (The. Dam Busters), som hade sin, pretmiär i London i maj i på själva årsdagen åv bragden; som krävde 57 unga. flygares liv. Fil- mens tvenne huvvdrollsinnehavåre är Michael Redgrave, som spelar doktor, Wailis, Richard : Todd, : som spelar major Gibson. De fick ock- så ett löfte att en av de båda her- rarna --skulle: försöka komma till svenska premiären, som äger! rum i. höst i Europa Films: regi u En "dödssynd. i trafiken: : att köra fortare ä än lagen” och trafik-" ituationen tillåter: konsten skall man eftersträva .det skulpturella, men; där” skall; också finnas en själ, någonting ”bakom”. Det sista sprallet ; som innehåller i; ini genting och som' bara: är -tomhet, j det har jäg ingen förståelse för, Men "det finns alltid några som bållér” Ti sund linje. Jag är så. sällan” här hemma så jag känner. inte namnen på våra unga. Men jag" vet. att vil har några utmärkta skulptörer, och arkitekter. Man behöver: misströsta om utvecklingen. Så berör Milles något:som' kan sägas i' ett syätskal ge nyckeln: till det starka dekorativa draget i i hans konst. .- — Jag skulle vilja säga till uiig- domen som "sysslar '"meh "skulptur: Glöm inte att sturera 'anatomi; lär den" så intensivt att ni har "den: i fingrärna men också så att ni inte behöver den. Det skall finnas en manlig fantasi och en vilja i i ”skulp= ble ir SES TRAFIKSÄKERHETEN! | över redan 1902 omarbetade det i Först 1925 restes. nument på Kronåsen vi sala. rön 2 Under :: åren 2 1920-31 var Carl) NEN S professor vid Konstakade- sr är han lämnade akade- 110 "Amerikå, där a år och Mille mien och n mien /reste "Han ti han verkade under mång; tförde han de stora monumen-= ” DPelawaremonumentet s möte (S:t Louis Rockerfeller York och i Chicago. bär u! talverken (1938), Floderna: . 11940). samt ”ÅACenter New | sriickari 0 i- Stockholm o där han studerade och fick! åa de 1900 på Parissalon; Och medal världsutställningen. je han till Mänchen. kt Rim” 1906 åter- vände > till "hemlandet och bosat Hemma-i 5 allvar. uppmärk: tävlingsförslag Sten Sture. e och "ornamentsbildhuggare ön 1879 till Paris, heders- och "medalj "på År, 1904 flyttad "Efter att ha besöl "Milles - å Lidingö. te HE verige' blev ' "Milles på .sammad 'genom ett till ett monument Detta hade han gjort. en skiss till, men monumental stil. detta väldiga mo- tanför Upp- 'monadisler, 9 cyklister och 11 fot- fall. . . SENDA TIDNING Abt - N SOM UTGIVE : FEN . AMAMRA NYFTYTI CEN Sur fr PFEFEFTT VY NN arbeten i Orknen :”Inoe”. svepte sent på kring 4å meter i sekunden åtföljd - - av våldsamma skyfall, Jättelika sjö- samtidigt med att tidvattnet steg. kraftigt. Orkanens emellertid fortfarandé långt ute till: har utryats och befolkningen har, sökt skydd längre på ”Inoes” föregångerska enligt 'ett mexikomeddelande krävt minst ett dussin 'dödsoffer i staten Quintana på norra Yucatanhalvön. —/[[-". Fransmannen Ray ; Famechon i skall. försvara sin europatitel i fjädervikt mot den spanske mästaren. José Ga= liana i Palais des Sports i Paris den 24 oktober, enligt vad” hans mana- ger M. Marcel Coletta uppger. än söndagskvällen fn över Nord-Cazo== === == lina med en vindhastighet av om= ar vräktes in över, sandstränderna in centrum . låg då havs. Områdena /närmast kusten . i land,. . ”Hilda” har . 4 KR I RA AMARAAARDARA pose S I LAHOLM Då Ia lön nar sig att ängonsera I wu KIL i- FEIFRITFE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.