= då till de tre "huvudnäringsäm- avgår "Huvuävillkoren . markvätskan i: rvarande "under igande: omköstna- rhållandet mellan rå SR "Einar ges Laritbruk FA ske? Härom bar ”undersöknin- gar, gjorts ”yinder, senare år och. främsta” experter, gödsling- smedy; ; .handelsgödsel ånföres; ofta,: att” man ; därige- liv nom skulle behöva räkna méd . betydligt: "större -utlaknin; gsför- läster, av -växtnäl ing -än vid värgödsling. Hur. förhåller det |” sig- nu i: denna: sak Vad. har vi i:första. hand att. beakt: vi vill tar ställning : till frå > Låt, 'oss söka. reda, ut, . ringsvattnet, 7 vy nena 'kväver- kalium. och fosfor. för. satt - ett visst .. ”växtn ringsä ne; skall lakas ut "är: "givetvis, att. det befinner sig, i vattenlöslig form i marken och att vi har ett ne- derbördsöverskott, "som' ”silar genom” :matjorden "och: rinner vidare 7 endera : på plogbotten eller genom . alven ut till. diken eller dräneringsledningar;: on ” Det" är. :givet, att ju, större löslighet- ämnet: Har" och" ju . snabbare: "det löser :sig' i mark ' bort I vattnet; "desto mera för! per liter dräneringsvatten, ' "löslighetshänseende' föreligger nu" betydändeö: skillnader," fram- förallt ? mellan. kväve i-salpe- terform'å ena "sidan och am- p vet löser sig snabbt "och i stor ängd. i marktvattnet, "Det kan därför bortföras' i "stor mängd per liter" 'd neringsvattén,/ Det är bl." a därför man €j lämpli-” gen kan, tillföra salpeterkväve på hösten "för att därmed. täcr ka behovet påföljande , år, Am moniumkvävet + är 'wisserligen som sådant lättlösligt, men Li marken sorberas, 'bindes, "det i stor - utsträckning 4 av Joräma- eri varför halten: kväve ör mvå regel blir ber igt lägre än för samma gi- 1 talpeterkväve Nu överförs emellertid" >>" ammöniumkvävet på. ' mikrobiell |. väg < delvis” nm salpeterkväve, varför ”hösteöfe la ling ej heller här" kan: tillr: das annat än i samband med "halm? För. ecyanamidkvär nedplöjning-. | vet , gäller i stort gett samma som ,för . ammoniumkvävet, idkvävet ej anam dock aynes oo rd ritsträck nitrifleras I närmnvä t före ning på hösten. Ett annat. ärt att ob- hållande, som" är 'vi d höst-| Bervera ; I samband me gödsling. med kväve, våra "Bkorjordar” "vanligen" hal ter.” net då: | kalium "torde maxi". kunna räk- Hå” med” ei öruig”utläkning per Tgon; mån även fosfor, ha på hålkort, och de har återvänt Med I många goda idéer,-som' man nu försöka" omplanter vå Dan” vikt. ; med: markvätskan.' sorå ovan "framhål- | verkas - ej. heller" vuttvättningen i: någon. "större utsträckning. När det” gäller kalium, och in således att. räkna med: :en g rö utlaknings- |" "de: 2 utan äv "fall ' Polen > j På: kringdrivande - åstlak./ UNESCO fapporterar en : rad: intressanta" rön, som : dessa - regna och farliga vetenskaplis ' Za expeditioner: har gjort de” 'haste åren. De har bl. a. upp- täckt att Stilla havet och Norra ' ”ishåvet skiljs åt av en hög. un-': + dervattenkedja,: "vars foppar är jända upp : till 3,000 meter från havsbottnen; De har även'kun-" nat bekräfta, att. jorden endast : et: Nar egentligen en "tillfällighet att de" "flytande isflaksstationerna” blev" till,.berättar UNESCO, En 'is- . brytare: fick maskinskada under en expedition .1938 och: råkade i diäft. Den 1800 dagar :och hamnad man lyckats göra en rad synnerli- gen intressanta observationen:.: De rör sig så långsamt framåt. att man [har god tid att observera växt- och djurliv, : havsdjur och” strömmar, tid över 1,800 kilometer med en' ge- nomsnittshastighet av endast” lometer om dagen. Färdriktni; ler. hastighet kan man inte förutsä” ga” — allt beror på vind och ström. Det Kar under dessa expedition fastslägits," att. flera av de teori: nian har. haft rörande” de arktiska |: ömrådena, är oriktiga, En” av. dessa teorier var satt Norra Ishavet.:och Stilla > Havet "hängde" ihop, medan |, av en b : Från dessa flytande stationer har |: Expedition nummer tre drev på sin|. kill" t-], iman nu alltså vet, i de. skiljs” åt ” 285, TTR re RR? vad " Å : , r På - ' i - I förr ten ON : ” TT 4 se DE Ja: i É da di SEE ä om : . i DINA: PLANER isf fö V CE Å ATT ÖVERGÅ: Le ÖKAD .;Hålkort för.:värje: dansk värn | - a ksexpe ition ann | HÖSTGUDSLING — pliktig —"det' är, ett mål, som gt undervatt be c | ensberg|. Ti I Ryska vetonstapsmån haj - : a h | | itskriv dan 1947" med framgång arisen. er igire "ve nya erpeätoner. es ningen, av de; mång ättesterda rat. «förhållandena : kring : nord- : |dition' nummer. fem, : - . - re : e tills slut c:a 400 km från nordpolen, ; Détta gav nördpolsförskarna idén, öka '. närma "sig det ärktiska det med hjälp. äv havsström- marna.” 1947 i startade” sexton ”söv= 1 jetryska” vetenskapsmän på en för- na expedition på "ett drivande - st jan,” På grundval av de observ: ner som har "gjorts under dessa peditioner har även en första över "de ” arktiska ” > djupen? ri Värdefulla : pp om SLU:s praktiska verksam het förberedes nu två av årets riks- ningar har även inhämtats. BL har de: arktiska cyklonernas tillb velse "studerats, Alla dessa ' tpplys-, > [ningar k de "av". stormar öch ovä- (Press nedkast-'och "svinupp ning. förer faller sm; ufi n "sammankoppling mellan sopd djurlivet har bl, a. avslöjat, attt; 0: vattnén är synnerligen ika på bakz - Livet "Sombord” > på de Bylinde stationerna '. är . farligt." När. som helst och: utan föregående .värning uppstår" "sprickor, som kan dela; sta- tionen i flera' delar: Så våldsam och plötslig kan'én sådan process 'vara, aft'den river upp telefontrådar och sektriska--trådar "som är dragna över '$ isflåksön? ; Hittills har. ingen omkommit under dessa expeditioner] trots: köld, "oväder 'och andra" fatör; "Veteriskapen Oppas smed - hjälp av; dessa-e -. Nyligen: den "första .hela, .Europå. -templet. har: utgrävts och > utsprängts" -alla: möjliga utrymmen, 7 såsom bisättnings- rim, för ett. 20-tal : kistor, kranshall; - 20 smyckningsrum, mottagningsrum för. kistorna ferate och för kistorna: upp till kyrkorummet; : "där. :alla jord- fästningar härefter: skola för- rättas, ". Efter : :jordfästningen | skall kistan "alltid. sänkas, gom fallet -är- vid. .eldbegänge) D anhöriga; skola icke: följa: med till.. krematorium; :. om krema- tion skall förekomma; ej - -hel- ler; till Kyrkogården, om ; det äre fråga om” jordbegängelse, e jordfästningen - kyrkan och därpå : följande -& kning'! ge ndm' ”hissen; i a Runt” "higsen' är Vlacérat , ett: mycket; vackert. gallerverk, ri- tat.av arkitekt Ake Porne, koni utfört. alla "ritningar: till. om: byggnaden, - Denna, har ' tagit lång ” tid: och ; måst ' ske med största varsamhet... : Likväl ha mellan två 'och tre tusen skott förekommit, -.;” 2 Tnitiativtagare” r församlin- gens kyrkoherde Carl E., Roh- din, Stadens kyrkoräd och kyr- kogårdsnämnd samt kyrkofull- |: mäktige anslöto sig till tanken, domkapitel :-och'kungl.” bygg" nadsstyrelsen: godkände, ;"-- , :I. det tal kyrkoherde Rohdin höll vid : invigningen yttrade han” bl av: ”I varje tid ha vå- ra församlingar sina säregna pröblem, "Understundom kunna dessa. vara "rent. andliga och likartade för: en större grupp enheter: Ibland är' det de prak- tiska: «frågorna, som äro förhär gkande, ; Vi känna alltför väl är attjträngseln 1: dess. olika” 'aspek- våra, tätorter." 2 : bergs" kyrka” genom skon Hell ger: Tijungbore. n'-bisättnings-|c "nordiska län- | -m,. En' kisthiss -har .inmön-- utan allt, avslutas: i och med] buhdnhä? äv sin tids "åsikter och: i enlighet med den tekniska ut? vecklingeng gården," som en gång 'i tiden lanerad för sin tids? be- folkning, "blev" för trång: Un-i der :' tiden i ha: de levande. lagt beslag... på". "uttymmet” omkring dess. murar,> Lösningen "blev då avsides liggande ' griftegårdar. Märkligt nog: kom också: "jord- fästningen: att "förläggas. ditut och ;:-gkedde" ofta "i i lande” bisättningsrum och ' ka- pell,;. Meed '; eldbegängelseskic- kets: genombrott . inträdde" nytt: skede, ': under vilket; värdi- gar gudstjänstruni”. skapades, | : fasta,traditionen, att:man icke ansåg: sig kunna. ”gkilja på: de bägge; - akterna,” jordfästning och gravsättning, "jordfästning, eldbegängelse.-. Men :på samma gång . som: dessa heliga'hand- lingar. ägde ;. rum långt. bort från "hem -och församling;, stod |: kyrkali . där i sin. skönhet. och sitt. ' "majestät, tillsluten: eller turistöppen, Många. ha undrat, öm icke en förändring 1: detta hänseende ' skulle” kunna kom- ma till stånd”: «I: fortsättningen : de kyrkoherde Rohdin, :. hurstö-| " rande : det : ofta varit” vid jord- fästningarna : ute ; på begrav- ningsplatsen genom idrott, tra- fik: och flygplan... Nu kunna jordfästningarna' uj örag I templet i lugn och FO. Efter sänkningen lämna de "anhöriga kyrkan... Nästa dag, kunna, de gå, och - se på "blommorna: på mtal ide blivit. nedsatt, alltid i närvaro | turligt' att ;med'; tillhjälp" av: d kommunal regi drivna” 'svingårdarna 7, H Men. kvar, stod den ' märkligt |. . graven, där. kistan: eller Urnan å av en av. fi samlingens. .präs-| arnäi— detär. inte" många; synes belysande: 'exempel : erbjuder, som” Under: många” år. drivit | Tillvaratagandet av:matavfall,' som örut: var én stark" bidragande orsak till hållande” av; svingård, har mist | sin ' betydelse" :genom den stäl Kvantitetsminskningen. den" i" sin tur är ut mödrarnas ovilja att! avskilja' 'mat- avfall från annat avfall, vilket just berof på den moderna "bebyggelsen med ! sopnedkast, '- som - ju + tillåter blandrii "av "allt köksav? 'värd "minskning" av” tillgången på köksavfall; > varför ' tillskottsfoder i 'allt:större" utsträckning "måst in- 5 | behovet av ; Men inte, bara sopnedkasten har spelat 'sin roll för. dessa" svingårdar. I Gävle har man: dessutom haft en mycket. stor! dödlighet bland små- grå a. Orsakerna har inte kunnat klärläggas men antas' ha. berott på sammal och försliten! inredning” i 'wingården. Där 'som kanske även på Andra. håll har; det: vidare - varit ;'vårt att: få Personal: för skötsel.av: "vinen” "under den' ordinarie' perso- .alens'.ledighet" vid helgdagar, se- och sjukdom! '” I Värdinnan. på barnkalaset: — Är det ingen som vill:ha mer. tårta? . Liten flicka:' — Mamma sa att vi skulle tacka; nej, men hön kunde iu inte :ana hur små: bitarna” var." | ik ] del. Herre k :B mån inte exakt: uöplysd om? ens er;och. mer -ha” förlorat . . sitt: be=' 5 ö ill -T'öch sådd :av annan "gröda, Vi . handen, att: som är svårast u | stergötlarid 3 am, fl, län; Upp ull: M larlandskäpen är -uppkomste illråda ”. Satt få betydelse för ning der. Observationer . av växt- ochi avec . Jutan på två och mellan dem är inte ut, gallringsytor, åtgärdsbedörhning, || Ör- novera. en: gammal eller; by ga en tävli; . Det gäller ””Skogsstig” 0, "Bygg och bo' bra”, Tävlingarna går dagarna” 28 och 29'oktober; De har å föl spets av tävlingar i avdel- ts min Kommer. en artikelsertå Bladet och Svensk Politik. hällsehk För studiematerialet står profos sor Anders Östlind och fil, dr Helge. > Kristersson; Sånga Säby, Grundbo= kens namn "ABS i nationalekond. . mi” röjer att boken är till även för dem som är obovandrade 1 sams | 'm. de djupaste och kallaste arktiska Skogsfinalisterna på långfärd : ”Skogsstigen” ”Bår inte på en bana mindre. än 55 gröna; skogrika' mil, Nu är inte avsikten att de tävlande, :8; distriktssegrarna, 'skall gå träcka, utan förflyttning sker; i en av SJ:s sköna; sovvagnar. Värför då, detta” stora ' avstånd malen tävlingsplatserna? Jo, när deltagare; från vårt långa land möts |: på "en. skoglig .tävlingsbana har. de inhämtat.sin erfarenhet under olika förhållanden,: För -att' i så stor ut- sträckning "som; möjligt :ge': lika |' chanser åt: både: dem som kommer |, i- och mellansveriska n bana i landskar ren "popularlserår imnet ytterligare | och ställer shånga" frågor under. de- ' batt, i St "Ämnet" lämpar ' sig" vå äl för både ungdom Och äldre och säkert kom. mer många tusen att under den kommande vintéra' skaffa sig kun- -. skaper. om vår:gemensamma eko- nomi, som i så hög grad påverkar vår egen, : : Egzologåplats" f "Idet” blivande sj färtsverket ä är, mån< £ här: angetts som. tänkbara förutom »| Stockholm. Ett . preliminärt förslag '? kan: väntas i december” av: de båda 7 handel. fatta= som: tern jtillkallat,, de drätselkamrer C. 15 i, tidigare bys” råchef. i handelsdepartementet, och antering,. sörti och | Brä, . Jmycket annat, ' sofa” man. kan, vänta |... Utred; ir ? att nutida - -ska de' ung- 1 Många uttag- öka; Kälmår, varefter Karlskro= Sar jua. står I fluor; Sedän återstår Malmö, FN har -hitti : sommar '' besökt Uddevalla,: Götes mn hörg, ' Halmstad,' Hälsingborg och + , Gävle "och där” haft överläggningar "Torsten And och S Visby, N ll. Någon ' . g för . erå hår. .ännu-inte tprajorlar en, blivande” att. kunna mbetslökaler eller mark till för=" j d till" förf ställa” pa. resurser, skall kunna" få bostad antingen det gäller” att; re- ny. Studierna och : de" förberedande kö. omedelbart - avi svaga. h detta:sker ellen; sej kvarstå ovanligt stor,åreal är” tillgänglig: "för höstvete” och höstråg: i. flesta jördbrukare kommer gen borde oljeväxterna ersättas rhed växtslag, som hade liknande” funk- ST växtföljden som oljeväxternå Vidare bör hänsyn i skogen” till d höstvete. först, i tankarna”! Men i tävlitigs .; redan av- klarade, - "Riksfinal blir i Örebro, och när dennå + ö a träffar: man med dem 'som tävlat i gemensam jr prisutdel. S "delse," som> ser "Ut som en tnke en tanke som knyter. an till det kända "För krea 2 väntas BI AC Då är våren ha tillgång till tidigt hete el- ler tidigt grönfoder, För detta ända- mål. kan: man: överväga att så "tåg -]Ji höst. Rågen "kommer :snabbt::upp, Kan då betas eller tas; ti foder. Används rågen som'grö får man en bra 'förfrukt till nästa års höstvetesådd;" Av. tillfrågade ' : fushållningssäll- skap i' Svea- ochs Götaland ;rap- porteras, flesta håll är mycket dålig. Den & skilde jördbrukaren bör därför nog gränska årets insådd och göra 'klart för sig om" upplöjning bör ske tunn vall ger inte bara svag skörd. den blir, ofta en besvärande ogräs- härd, Det kan hända, att vällinsådd som inte kom "upp i våras nu gror och "börjar! växa, Höstgrodda gräs- plantor kan , klara vintern; men klöver kommer med största:sanno- likhet attt övervintra. Man kan där- för inte räkna med att, få-någon större skörd på en sådan vall, z Till sist berör prof. Akerberg frå in och ber om ett halvt kilo: rått- if.” " Ska - skicka. dett gan om lämpligaste : tiden för hi genom staters jordbruks! det. säkert särskilt önskvärt att:till|. "| form den 16 april blir det riksfinal vatt. vallinsådden.:.på' del" 1 för förråk d. ka frågorna kommer SLU, SLS och LTK "att slå ett slag under: kom- mande "vinter. Det' blir under det uttrydksfulla namnet ”Din och vår ekonomi”. Efter- studier i studije- cirkel och -”examen” i rikstävlings- den 14 maj för dem>som i första omgången, kvalifistrar sig för omfattande organisa Ett myck tionsarbete"är. igång och "ett flertal funktionärer samverkar för att på relsen, Dessötom' "behövs ' det tomt och kal äd' och för fartyg, tillhöransv —-: de -huvarande' sjökarteverket' och - lotsverket, som.'ju båda skall ingå . : i sjöfartsverket, Bostadsfrågan må=. ..'- ste också lösas. Det nya ämbetsver= , ket får: omkring 220 befattnings- havare, Med familjemedlemmar blir det fråga om, en folkförflyttning' på cirka 500 personer och ett inte föra” aktligt; samlat skatteobjekt för de fr stad, som, eventuellt får verket," 1 direktiven för .utredningsmäns ' 7 ren "uttalade ' handelsministern att 7 skäl talade för att från 'Stockholm ” avlasta sådan verksamhet, som utan alltför betydande olägenheter "kun=" 2 de bedrivas på annat håll, Stats" . | makterna har sökt verka för att €:1= skilda företag förlägges utanför hu-= ' och motsvarande hänsyn kan göras gällande även ifråga om offentliga institutioner. - "Det nya verket, eller sjöfartssty- skall bildas av lotsverket, sjökarteverket,; samt delar äv kom= merskollegium och väg- och vatten- ' byggnadsstyrelsen. De gånila ver- kens : personal skall följa med till det nya. Blir det en förläggning till. <| landsorten kan man dock vänta sig - att åtskilliga, särskilt ensamstående « kvinnliga 'befattningshavare m. £ - . söker sig till ändra statliga verk är Istad n | bästa sätt lösa uppgiften. :" '- «-Film ooch bildblad kommer lik- söni föreläsningar och' diskussioner att göra studierna omväxlande "och livfulla. För att knyta an dessa till det aktuella inom samhällsekono- en sk Srdeminskning av 50 proe, i södra Sverige vid en förskjutning av såliden från 15 sept. till 1 okt. och i mellersta Sverige med 15—20 Den nya förlägg orten skuHe därigenom "få rekrytera ' en god delav kontorspersonalen,, - ”Chefsposten i det nya verket .ä fortfarande obesatt, vilket väckt en ' viss undran i berörda kretsar, Det behövs en 'dugande administrativ kraft, som på ett tidigt stadium kan organisera ' verksamheten, ” En del namn har nämnts. Just nu håller man mest på statssekreterare Kurt så oden tet. i proc. mi skning vid från 5 till” 25 sept, Dock torde man nor- alt. "inte böra så senare än 10 okt. i södra Sverige och 1 okt. i mellersta fet här. Af man under 1 nounala år räkna med Sverige, : . i . se >" ANNONSERA. "Denna |: » see er mao kos syns Rennes nen RE ,e
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.