rereTtY vyrreyerrefyyvYf YET - Yr veeeeeevevyyvYyY ry YT Fey TF TYYYYY vev ” vrevryvvyvev vy veerevyvyyvT +" liga arbetsorgan är stift, h w vYyTer en tale våg föreställning. orh dlakoniverk- mal, och att” de gör em prisvärd insate pland sjuka och ensamställda har man väl i allmänhet på känn, Men samheten i- värt. Jäfid. Att det finns genom den ovan närn tiéringen har det blivit möjligt för diakonin att fungera i närmare" över lse med de aktuell och v de beh i fö lingarna, - .. et "Till sist skall emellertid inte för- döljas att det finns vissa svårighe- ofta tänker man sig väl diak som en ganska omodefn verksam- hetsform;' " ner eller - inindre på övergångsstat och avskrivning i ett ” gamhälle med ökad social mognad ter för diak "just mL Dessa svårigheter . är närmast två: rekryteringen och ekonomin. ot tillräcklig. för att diakonjanstalterna skall kunna” tillgodose behovet - av.” och de välfär > Det är ränt; att ålakonlarbetet i värt lånd faf rätt fång historia — längre än det moderna välfärdssam- hällets människovårdande aktivitet. « Men det är helt visst förhastat att anta, att dizkoniri sgkullé vira -&n verksamhet : på avskrivning. Hur välutvecklat ett. samhälle än blir i åocialt hänseende, kommer det all- tid finnas plats för och behov av det enskilda Initiativet, så sant det alltid finns plats för och behov av kärlekens aktivitet. Diakonin lever dessutom i så nära känning med det som rör sig i samhälle och kyrka, att den redan "därigenom undgår att - fixeras vid ideal I det förflutna och tvingas att leva i en ”fruktbärande kontakt med det levande nuläget; ! Några drag I den moderna dia- konin I vårt land må här antydas, Läget är sädant, "att det : är svårt att.ta upp direkta nya ari. betsuppgifter; Man - måste inrikta betsfält och, tyvärr: ofta säga hej; till församlingarnas enträgna bönér om att få en diakenissa. Detta är dubbelt olyckligt i en situation, då heterna ' till..att utvidga arbetet i olika riktningar. Det tycks inte ha trängt igenom i det allmänna med- vetahdet, att. diakonivägen är ett als ung” människa; som söker en bjuda kostnadsfri utbildning, en god I+ yrkeskompetens . (vilken ningslinje mar än väljer), en hygg-+ lig bärgning och en säkrad pension. niskan — och som verkligen behöv, , för att ge en hastig bild av "4 funktlon fustnu. > M "Till att börja med bör. det fram- hållas, att-diakonin' mer 'och mer har blivit en kyrkans diakoni, His- toriskt bett har de åvenska diakoni- trängande. och > Ekonomin ä& är'det andra” problemet; Det har' gina sidor att i tider som med en budget på ett pår miljoner -— "jag "tänker härvid närmast. på ”onstalferna vuxit fram ur den tyska diakoniväckelsen "under "förra . sok- = let, Denna väckelse var en frukt av vars föreståndare jag är. Utan stö- det från enskilda givare skulle det + Rekryteringen är nämligen inte . sig på att hålla redan upptagna ar; man i stället borde utnyttja möjlig-]: ternativ. att allvarligt överväga för: en verklig livsuppgift. ' Diakonin kan|: utbild |; Och ' därtill och framför allt en livs-1, uppgift, som engagefar hela män- Å dessa. driva en fristående" anstält : Sa NAter inryckning i. i Österrike: Diakoni: i funktion» JE fär hör helt kort om ka GR Efter. i år:får Wien efter gckupationsstyrkorna rrikisk gärnison, de r man kur: de'första öste ;Schönbrunh. i besiftnisig. : mästruppetné hat övertagit kas ikiska : soldaterna tär : kasernéå iv " pietismen, Men det är ett hlotoriskt| vara helt Omöjligt för diakonin” te ör 'närvärånde” under ' trycket ' "av faktum, att den' svenska diakonin kunna fuhgera, . Det är. de måriga stigande omkostnöoder." Då förhål- » alltid haft ett klarare kyrkligt. med- små 'men trofasta . bidrågsgivarnas landet mellan köstnaderna och jord vetande lin vad fallet 1 'regel varit med dlak lands. Under år- gåvor, , som” håller 'diakonens' kär+ ens lopp har detta medvetande vuxit . arg allt starkare, De två huvudor- sakerna härtill är kyrkans och dia- konins ”självbesinning, Kyrkan har maritorhommet står - just nu ihför Sveriges " klarare "gett, vad det, är, att vara lek k Igång. Särskilt betydelse=' fulla är Kkollekterna, Jag nämner , brukets: produktpriser försämras, är det angeläget att rationellt utnyttja de relativt, billiga produktionsmed- = len. delsgödsel "av olika slag, detta med' tanke på Samari 5) méts kollektdag nu på söndag. Sa=+ h åoh, framhåller, "direktör" Einar Sjögren Lantbruksförbund, I ett t; pers uttaland. Direktör Sjögren under- kyrka, Diakonin har, "klarare sett, | sonelhus, : pensionärshem och tills Stryker 1 även, . betydelsen = av att - Lr vad det är att'vara diakont/ inte att byggnad av ner Allt det- h i god tid beårlva en specialaktivitét mer eller | ta kostar, mycket perigar. Vi hoppas ; på hösten 'och även, där så lämpli- mindre vid sidan av kyrkan "utan | att diakonins vänner och främjare gen ,kan ske, används I samband att vara en fonktlon” av kyrkan vill hjälpa Samarfterhemmet också med: hö Häri |vikeg besvärliga stockningar på vå- , älv. co Till bilden av ; disköntn i funktion hör också, att diakoniarbetet har uppnått en allt störré grad av en- méd dessa angelägna ting. 2 > Diakoni 1 funktion. Det är något i; som inte bara gäller' diakoniinsat=' sen. i trängre, speciell mening, utan stor mängd. per... ? vatten; Det är bl. a. ÅA LONDON. Od — Reuter) St En specerihandlare "Tom: Seax lämpligen kan tillf väve på hösten för att därmed. täcka bec hovet påföljande" år.” Ammonium" kbävet är visserligen” som. sådant lättlösligt; men” i märken sörberas, bindes, .det'.i "stor: utsträckning äv jordmaterlalet, varför halten: kväve i markvätskän i regel blir bet$aligt lägre än för samma giva 'salpeter- kväve; Nu. överförs emellertid -am-' iumkvävet: på. mikrobi und= Askand delvis till salpeterkväve, varfö st. fen och -det t .. på fälten underlättas. : vad mån kan höstgödsling de? hetlighet, De fem: svenska diakoni-|det här: en vidäre. syftning.. Varje : Härom : har undersökningar ; gjörts anstalterna bedriver numera ett in- timt samarbete, : Detta fråmträder och gåva, så sant kärleken har ären- fråmsta ; experter, ' agr.! lic bl, a. i Diakonins centrala råd, med |de. till envar; Vi: behöver i denna Fredriksson, Statens. Jordbruksf egen ” generalsekreterare och eget .tidningsorgan ”Diakoni” — den ge- mensamma -'svenska : diakonitid.- ningen. Vid scnaste kyrkomöte dis-]som gör livet; lättare att leva, väl4 mea händelsgödsel anföres. ofta, att kutorade: man "vägarna för. att, ör- ks somheton I det gå att säga officiella kyrkliga : sammanhanget, ' närmast Eenom 'en. särskild : centralstyrelse för diakonin, Den nuvarande: Dia- konistyrelsen ' har. nämligen, trots namnet, Intet att göra med diekoni- arbetet. Man siktade till ett central- organ I atil med: Misslonsstyrelsén och sjömansstyrelsen, En sådan in-|. änniska står under dial krav tid, som är så rik på själviskhetens isolering, diakoni-+ funktion '— vi behöver ' den: kärlekens offertjänst;| ver;e en himmel 'över vår" värld och : ger... 3 hjärtats, glädje under var= dagsmö i foloarbete I i badrum! kan: vara: livsfarligt: , under "senare - år och, en här sina I]; plöjning, För cyanamidkvävet gäl "som, är. värt att obser- i jlen argumen mot höstgi sling man därigenorii skulle behöva räkna med ”, betydligt : större ” ”utlaknings- förluster 'av växtnäring än vid vår- ' | göäsling. "Hur förhåller det sig nu "| denna sak? Vad har vi första hand ått beakta; då vi: vill -ta Uning till frågan? åt oss. Söka Tedå ut, vilka det år' som avgör: hut. stora mängder av" olika växtnärlngsäms rättning skulle vara av stor betyd-!— Från vår Stockholmsredaktion. - hen, söm lösas utav. nederbördsz else för 'diokonins framtida :funk- tlon'i kyrka och samhälle, Diakonins funktion måste anpas- ena 33 nära som möjligt till kyrkans "En dödsolycka inträffade "nyligen, då en person sysslade med att förs stora fotografier hemma i sin lägen= het, : Anledningen till olyckan var är : riksanstelter men kyrkans natur- 1 ått. elektrici slög över till för- storingsapparaten från ett vägguts församling, En avvägning håller här - på att ske, därlgenom att I samtliga atift numera inrättas s, k. diakoni- råd, avsedda att samla upp stiftets dinkoniarbete; - och . dessutom sär- skilda dinkonlombud tillsatts I varje kontrakt, Säkerligen kommer dessa föränd att stärka diakoni tag 1 det fuk badrum, där han hade inrättat sitt åmätörlabo- ratorium. Risken för dylika 'olyckör är på grund av fuktigheten synnerligen star just i badrum, påpekar man på Fotohandlarnas riksförbund, + so; med ahledning av händelseh äpp-” (funktionsduglighet, Det kanske allra viktigaste draget 3 bilden är fechertid den moderna- s m den klassisk Pmoderhusdiakonia" fått i vårt Imad "under senare år, Förändringarna göller bl; a. sådana Ung som diako- nissornas ekonomiska förhållanden, ” deras. utbildning och tjänstgöring. En diakonissa erhåller numera lön för sitt arbete, Hennes utbildning har utökats och nnefattar föfutom manar fotohandl att värna si- na kunder, 'Fotograferingshobbyn breder ut sig alltmer och 'sllt flerX av de c:a en miljon människor i landet, 'sbm' numera är fotobmatö.! rer, . slår : sig ' också på ått själva framkalla, kopiera och förstora. Det . finns ' följaktligen stark an ledning att påminna om det förbud, använda elektriska apparater i båd- rum, Med undantag äv vissa eka som gäller mot att över hbvud taget | överskottet och ävgår från ' åkerh radd äräneri it. Vi begi är "att 'våra åkerjordar +"; Den totala ha; våttenlösligt - kväve." mängd, som kan" utlakas: per” med kalium: och fosfor. Våra åker- jordar. kunna inom den del av mar- ken, som vä itternä, genomväver, inhehålla flera ri per hektar av dessa ämnen "i växttillgänglig form, Trots detfa är halten däräv i mark. ej heller, här kan tilirådas [I . annat än.i samband med. halmned- i stort sett samma som för amméni. : band: med: ”höstgödsling! a vänligen ha' en mycket låg halt av b vid höstgöds-. | .. Helt annorlunda förhållet det sig Ii frambängsrikt; + Många" av Beagroves. ref: skyridad med honom "utfärdade ingar. på "omkring 100. Pp och, nu ämnar hon låta ide Av Ernst däden visar ingen trist på ku tella preblem, alltäminst inom: kyr- "| kan. Den ena frågan efter den an- dra dyket upp och kräver sin lös- ning. Vad som särskilt nu .sysselsät- ter tanken inom vida kretsar är frågan ord kvinnliga präster, frågan - [om kyrka och stat samt kyrkan öch politiken.: Allesammans ytterst öm- tåliga och. grannlaga problem, : Brister på präster är i vissa stift påfallande stor och torde med åren bli ännu större, Vissa nödfallsåtgär- der. hat. måst -vidtagas. Må- man dock » aldrig ; glömmay att det inte bara: är fråga om att' få kadrerna fyllda. utan det långt viktigare är att få , dugliga ” och :; väl” skickade prästmän, På sina håll tror man sig nu kunria avhjälpa, den värsta bris- ten genom / kvinnans ' tillträde till prästämbetet. Frågan” om ' kvinnliga Präster har också förts ett gott stycke fråmåt därigenom, att hrr Oléns och Riminerfors' motion fick riksdagens bifall." Nw' går frågan som bekant + | till kyrkomötet, Hur den: ligger till inom: denna illustra försarling står ännu I vida fälltet. Här finns före- språkare för såväl bifall som avslag, Icke ens biskoparna synes vara eni- «I ga i denna fråga! Så långt har mån dock: kommit, att man: icke vill ut skriften.” hämta argument för eller mot kvinnans tillträde till prästäm- betet.> Ätt frågan om prästbristen skulle vara ur :vägen med kvinnor- nas tillträde, till, prästämbetet, är väl Krappast någon som trör. ' Santiolikt kommer -'också mycket få kvinnor att välja dei banan: Obenägenheten i' våra I försaralingar ' "att välja en kvinna till kyrkoherde eller-pastor törde också vara mycket stor. Sä-l, kert'- är, dock 'att det i vårt tand |? finne mycken ' "obrukad och duglig kvinnokraft, som är villig att gripa in-ipå- skilda områden. inom "sjuk. vård; diakoni, förkunnelse och sjä- lavård.; Man -må livligt' hoppas att |. löshingen :av. denna. fråga icke må skapa. en 'schism inom kyrkan med olyckliga” konsekvenser.; & Frågan: om kyrkan: och staten föranledde 'som bekant ex Jång de- bätt.i riksdagelis' karörar; Det var med ..anledni jav' folkparti Heléns 'och' Swedbergs begäran "om fölkomröstning i" denna ' fråga. Mo- tionärerna menade, att de örganisa- toriska banden mellari stat och kyr. ka börde: lösas! under . betingelser, söm > var betryggande :för' kyrklig i het och: kristet kulturliv. Motionen blev som bekant avslagen av: "det skälet; : ätt" frågan icke var nog. preciserad eller utredd. :a.ta 7 Frågan är .av. ömtålig natur och tillhör de mera svårbemästrade; Det år finns inflytelserika förespråkare, så- väl för. det: nuvarande, förhållandets bestånd” som för en "upplösning ; av andet. mellan kyrka. och" stat.. För vätskan låg. Den ö övervägand: delen är sorb ,. bunden, : till jordma- sar oss då fill de tre huvudnärings- ämnena "kväve, kalium: och fosfor: Huvudvillkoren för” att ett visst väktnäringsämne skall lakas ut är givetvis,” "att det befinner sig i vat- tenlöslig' förm i maårkeii”och' att vi har ett! nederbördsövetskott; som silar" genbm matforden och ' rinner terialet; Den låga Halten; i . mark- vätskan gör, att de kan föras bort p p våtten, är små. För kaliuin "torde man kunna, ;räkna med en årlig utz lakning per ha och år av 2—20 kg, beroende på förhållandena.' Fosförn ad vidare "endera. på plogt eller ing. Uttvättrib genom alven ut till diken eller neringslédningar." : Det är. givet, att ju | större ”jös- lighet ämnet här och ju snabbare det löser 'sig i markvattnet,' desto mérä förs bort" per liter drägerings-= vatten. I'löslighetshä ” föret dé här vara tämligen oberoende av om "vi höstgödslär eller vårgödslar. I stort sett torde det närnligen för- hålla sig så, att de kalium> och fos- förmängder, vi tillföra marken: som ligger "hu > betydande: skillnader, framfi form: 3 av samma ämnen, som fe- dan finns I märken och står i lös- -|nings- och johutbytesjämvikt med a Ifravahållitg, oft; EL DO tremt : ella & + IEA. Även en Hal bildning för församlingsarbete. Fackutbildningen har vidgats tll att numera inte enbart inriktas på " sjuksköterskeexamen, utan: andra linjer har upptagits vid anar äv denna, såsom med förbjudet och farligt att dra in en skarvsladd - från ett angri änsande rum! . logisk eller pedagogisk utbildning. Särskilt har diakonissanstalten Sa- + mariterhemmet här utfört en ny- ansals, Slutliger har dessa omstän- "digheter medverkat till att. dizko- nissornas arbetsuppgifter i försama lingarna kunnat differenticras, Man finner numera diakonissor fsen som ungdomssekreterare, » kyrkliga soci- ah LS ex. ist frstads« eller Industriför« ts gar) eller nissor med specialuppdrag. I Huvud= linjen är givetvis alttjämt sjuk- diak. För som des. vid den aktuella dödsolyckan, var' amatörbyggd. Men utförandet ar förhållandevis bra. Olyckor kan dock lätt inträffa med de flesta ap- Pparater, som säljes i handeln, om man -nonchalerar elrisken i bad- rummen, N fotoalfärérna, där mån säljer ut: till h bör man varna kunderna på den här punkten och samtidigt upplysa om att alla sladdar, -stickbroppar, strömställare och lamphållare mås- te vara S-märkta, framhåller. foto- och handlarförbund av: SEKO, får inge vägguttag . fina en nas i badrummen — och det är lika |- väns |. GICK: DE” REETAR OCH SLITER) > ' DOMA GLÖMMER PLANER : | FÅ TÅL: OM-DE' ja Hu & (PÅ ATT. ÖVERGÅ. TILL” "ÖKAD NÖSTGUDSLING AN "NED" DINA PLANER 7 gi gl det samhälle; som förstår: tillvara tvättas. ut i ännu betydligt mindre |? ; tor- [80 ;É handelsgödset, blandas upp med det. markvätskan. Då dessa, . som ovan än är mycket störa ilni fa derina arbetskraft. Deras insatser ]i g fattning i tidskriften Fackförön- ingsröfelsefi: Den ifinebär följande: ”Arbétsledaré . möm: "handel: och deräs' arbetare" i' åldern! 60' .å; ér är lika bra: som eller bättre ur arbetskvalitet,”. arbets- och. dätmed: påverkas éj' heller ut- tvättninger i någori större utsträck- "| ning. När. det gäller kaium och. i någon" mån även fosfor, har vi ré och Lv göromslöppligare jordarter är, och för en och samma jordart ju rikåre' denna är på åm- net ifråga. Väsentligt är emellertid, att -utlakningens. storlek föga på- "Tverkas: av. Jnäliga- gödslingsgivor varför utlak na i de hl "Arbetsledarna hai ligen £ "Det visar sig vidare att 0 som kräver ått de anställda” skall den” uppfått= ikring én-tjärdedel äv deras arbetare i åldern: 60 år: och däröver skall våra i stånd att foris sätta arbeta" obestämd tid. De 'anset” vidare att maj eten i ; | av deras arbetare i åldern 0 åt och däröver:: inte; har” hågra > påtagliga och: speciella krämpor: som. står Ål samband med åldrandet, . --Arbetsledarna har vanligen haft mycket goda :'érfarenheter av .ny- anställdd Hon. fräppen " medel: ålders: Dét -faktufn- att '38' procent äv ärbetatna inom skilda undersök - hifigsgrupper varit anställda. hos. sin | hävarande arbetsgivare "kortare tid än tio år innebär” "att dessa arbetare måste ha anställts efter d 50.å 'Utredri i6stosullaten E ;ynihér- nsarmrtd för:de äld betarha, Men det v cl ätt dra "Andra slutsåtser 'äv';déttä ihålerial.. ”än . "vad titredningarna verkligen ger anledning till; Sålunda får man absolut inte tolka >utred- ningsresultaten på det, sättet, att ”äldre . människor . -fenderar att bli dugligare ånbart i på rund av: sl ålder.” Direkia ut zinté - a för sSvehska ! förhållanden utifrån den här närftida utredningar; Men det "kan: erinras om. att. Svenskd arbetigivarföreninger: ' med stöd "av liknånde- "undersökningar ansett. sig kubna dra slutsatsen ”att goda för- utsättningar för en fullgod produk- tiv insats av de äldre arbetstagarta flesta fall torde kunna lämnas utän --Javseende vid valet av'spridnings- "tid för fosfor= och kaltumgödsel." förelt 8er därest de placeras 1 ar- bete, $öri mötsvatar deras ofta i ett eller . annat avseende begtänsade arbötsförmåga”- - 2 för - sandorön en mänga. "präster kän ST mer ökade ansp en allt stördlåg be: som 6 s ang porn ett otillbörligt hot, åra na fråga I hör ju många a an ; såsom frågan o och vården om och kyrkoege om : den teologiska" forskningens ställning vid universiteten, om Te versitetens ställning c "och! den fr tida skolans gestaltning" m vore helt visst välbetänkt, 'om kan i tid såge om sitt hus. och fi anstaltade en: allsidig" 1 dessa. ting:- Ty den dagen: ko alldeles "säkert, då: på. kommer upp och då el sig avvisas utan kräver en lösn gZ i . Frågan om, kyrkan's och: "politiken fick : aktualitet... genom ::den" nye" | stockholmsbiskopens herdabrev. Hän hävdade att folk börjat tröttna på ' den ' nästan ; hundraprocentigt iellt och th tade . dagspolitiken och k vdeten =. hy ;syn på dessa ting och. ett nytt oh engagemang. Men,'säge: iman, ; nl? tt skafst byggnaderna inrikes eta sägas ifrån; att. politik från pres dikstolen är en "styggelse; Och det anstår kyrkan lika illa att; .försvära ! sig. åt något visst politiskt 'progräm. hah menar inte heller biskopen. Men oh Han vill sålunda a att'det” skall : bli kristendom, i politiken; Vilken' svår väg är dock ' inte detta," då bartipd. 7 Nitiken omslingfar ok såsom én "orm >. mat omutlig - sanning, förståelse . och + ning. Vår framtid är i hög-grad' roende. äv den anda, politiken:" Kristendom. dc, D varandra att göra. Hemsk. det. SN antyda”: framställninge syfte,-Dessutom: brukas skap av det ”valspråk” fattare eller konstnär offentlig tävlan. insänt. hRäårfnet bifogas 1 slu! sikten "därmed är. ätt shämni jen ej skall påverkas åv er: nliga växlande; med: 'det Se ik; des gammaldags ordet -m ån; -endast efter prepösitionen i; vänligen. följd . äv "så, sådan, "någon, thöjligaste,. ;görligaste. | ; ii uttrycken tll övermått ock övermåttanmed innebörs Nea den' att gå utöver vad som anses TS vard måttligt öck bassande, Detcen 7 måtltarl «> varvid starkare: törn läggs - på "den: ändra: ordhalvari; x Så blir också - fallet :med det" regelmässigt ". särskrivna:över'hövan, vars ins nebörd ej är Helt densamma: "övers måttan” sägs om det som går, btöver / rimiiga. mått över hövan”. técknar det söm ersk idet det be, : Hövliga, våd som ”höv al : ågdvändigt. Skillnädex synas ' fingå. men är i verkligheten av”en ; viss betydelse; när mån" vill gå funt riktig form åt sina tankar, ra uttrycket. innebär i i viss. kjänder, a det & enar KS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.