ns YreYre ter -— 7 Sem a "YYFTtTYtTYTYTYTFTYTET TTT ET YererityTYTATT YO STT EN Nä SEN > dan, att vattenståndet i en alp- bäck under .en sommar sjönk så lågt, att en sten" blev" synlig, om "| vars förekomst män tidigåre icke -| vetat något. På stenen kunde man läså orden: ; Då. I återsen mig; sko- Jen i gråta” Samma mot ” har: Bel- ia Lagerlöf begagnat. en fratt- ställning :åv. en händelse , vid sjön Rottneh i hennes ”landsända, på andra håll i dikt och prosa gått | till eftervärlden och belyser tydligt tyngden äv de lidanden, som genom långvarig . torka. drabbat å a chweiz. hände det för ne a sås j: navatig, hetta] ta FR me re vViside sig t €x,' år 1846, då" deå fördärvade potatisplantorna i Irland och: méd- förde "en fruktansvärd” hungeren; öd. Öns med över mi d ar ÖR OR e am = vr net genom | att förutsäga en mån. förmörkelse, som skrämde india-] nerna, och det för de primitiva fol |' ken alldeles främmande galvanise- en. iniljon; hyaräv : "dock! en -del-ut- vandrade till" Nyå 'världen” Sedän|' det året har Irlands. befolkning icke rätt velat växa, och inotsåttningar- ria” mellar vitländare "och: ätrendar, ill- | törer, har 'iéke upphört. utan" har bestått, frare till” Ur Senare. hälften a det för flutna' seklet var missväxt rå- Yande'på många håll i. världen, och flerstädes förlorade gtaterna då åt- kil gt av sin befolkning. under 'ett enda år. Värst grasserade hunger- t har förskaffat mån- gen europé I tropikerna rykte som tröllkarl- Även os; viviliserade är det ju ett märkligt faktum, att en blixt vid sitt. nedslag kan taga guld från en urtavla i kyrktornet och därmed förgylla silverhandtaget ' | kyrkporten eller. att med guld frår ett : guldmynt åtminstone, fäckvi förgylla -silvermynter - i en bör Skulle; det nu lyckas. vetenskaper] att. med tillhjälp av atomenergien kunna; bemästra långvariga perio- der av: torka och en” verkligt be-]: stående. motvikt mot faran av miss- dn mr ven fDjupfryst ändrar - | totall svenska: : folkets matvanor " STOCKHOLM (Press Lo a De : &venska” huskållén 'befinner] sig just nu mitt is övergången tilll mera högvärdiga livsmedel och mer| lättlagade matvaror. Det rådet hel-| Jef inger, tvekan or djupfrysta” Nvsmedlen;' "sork för sl medlat debna övergång, Den ino! derna - husmodern . har ett starkt behov av. att ”köpa fritid”. Man! söker som bekant numera ständi; nya möjligheter att underlätta hus- hållsarbetet, och . därvid, kommer djupfrysta livsmedel att spela en| mycket stor roll, hävdar expertisen, Man räknar med att vi i år skall att det är de 1. Amerikansk storplöjare; - I värld. rekanstgufta Tepresenterades Amerika CI Daniels, ”Contour, är ett speciellt systeri för. plöjning "på Kungsängens gård Plöjare, - Den ene ev dem v den amerikanske mästaren i.& k.'”eontour plowing” 1954 John ning av plöjningen, som i A blivit mycket anlitat som ett medel ati motverka jorderosionen, vilken i stora delar av den amerikanska "åt B Nysplats I Stogkhölm, dels våd bussresan upp genom Upp= land till Kungsängens Eård, inte skiljer ' sig nämnvärt från naturen I hans egen hemtrakt, Även hem- och familjeliv är mycket likt det sven= Ska — en de! typiskt amerikanska företeelser, som ger intryck av hög. re st d, t. ex, televisi ” gare och 2 personbilar för familjens : behov," är vad man ull det yttre möjligen kan se avvika från svens, av två ar plowing” upplägg- är ett stört jordbruket, Därför ” har Plowing”, upptågits som en speciell avdelning även i plöjningstävlingar- na. Den ställer stora krav på sina utövare, när det gäller noggrannhet |, vid! inställning av plogen, Daniels, blem för ska förhållanden. Pcontour När vi talade närmare om famil= = > jen och frågade Daniela om hang tre barn, två av dem är i skolll=" forn så får vi veta, att familjen bor ungefär 8 engelska mil d va rvpåfrestände. än något an-'spöket i. 1, såm under: 1870- ch verkningarna blir. ofta gan> Halet” mist ärdedelex" avi sin” ber koräma 'upp till em fö l/4-timmes bilresa från stadsbehy, g- djupfryst på. selse, och att barnen liksom ju är Soma är amerikansk farmare — han brukar tillsammans med 'sin fader växt, skulle . bokstavligen "&tt Ppara- dis ku kunna skapas på vår Jord. - änder - . sattes för "hårda påfrestningaf ge- etarst land;.- I. USA -ligger- hl] Oliver trak och redskar och | "atlas ihop med hjälp av bussar, s nom" felslagna ' skördar. med ;åtföl- D slarete områdena I väntgen nu: vid cirka 20 kg.per person; och) han har själv koristruerat egna 5pe- som foralar dem till skolorna, Ames, jande decimering av invånarsiffran, fyra femtedelar av Europa och någ det finns åtskilliga. tecken soni.t ty-|Giella — inställnin gsanordningar för ftikanarna har också en motsvarlg. | I LÄ! Män med bekymmeri sitt arbete För aldrig hjälpa sina hustrur med ; . disken, har. en engelsk läkare, d:r sd G. Roberts, förklarat på ett läkar- . möte i London.' Om En mafi redån förut”: har - bekymmer. och skaft | ” tyngas: med : att: hjälpa ; till. méd 1 ; " disken" eller annat husligt arbete, : En det ofta uppstå risk, för att han SYDHALLANDS SKYTTEGILLE å Resultat från söndagens tävlingar: |: ES bl Arne Johansson; Ränneslöv. STI: + oi Pp, 2) Bengt Rune Karlsson, By, 91 |: $ Md Py 3); Göte ' Johansson," Ränneslöv 91 Py 4) Karl Arne Johansson, Rän- 74 . : a klassen” | : 1) Mats Dahlbom, Våxtorp, 23 Pa - 2) Leif Filipsson, Vindrarp, 10 Pp. - ön Lars Ingvar Tarssön, Värestorp, - oc 2:a klassen” : moa DD "Oskar Johansson, :Edenberga > 73:p;,-2)' Kjell. Svensson, Vindrarp, > T2.p, 3) Göte Ivansson, Värestorp, AR. - Celande" på de” olika: tidsperioderna historien, men därmed; kan "dock ke något direkt samband mellan fögntider och solfläcksperioder , på visas... Värdet av goda .b Sån Indien .upplevde. icke” sju svåra 7 missväxtår. under: det gångna århundradet, värvid britter- na. dock i åtminstone, ett a fal. som spm en. oskattbar tillgång” vid: dn nalkande . . regnlöshet; insågs - tidigt]b bland 5, folken, : och - ofta orsakade | tvister ” om äganderätten till" sä skilt rika källor : :en' blodig vap gång. Vid brunnarna” "samlades: man till fester, och. där spreds: nyheter varjämte det förekom, att man just ä fattade viktiga beslut. Sådana "perioder , av "torka, benämnes på "flera 'språk ä ännu i våra dagar ”hun- :gerbrunnar”, Den tändigh ibj innar, där vattnet sinade. aunder i hödtider har kanske icke I lika hög = [grad kömmit till eftervärlden som en räd militära bedrifter, men det är ej omöjligt, att. minnet härav inver- kar på det indiska folkets” beslut att låta sitt område förbliva löst knu- d Brittiska samväldet i motsats till förhållandet : mellaxi, : Eire' 'och England, '. där. alla. I trössar : brustit. Vad missvä åren :3, siffror, - betytt att varma och fuktiga? Tuftström= sma: "vid beröring med. bergväggår ; pressas uppåt och sedan, ofta fram. : kallar riederbörd, gav tidigt de” mitiva”. "folken föreställningen; - ati Pregnguden”. bodde inné :i' berget, och 'ofta förekom "särskilda "cere> imonier, på dess. krön i akt och me Did: att. blidka : : guden. ochi förmå honom att skänka det "efterlängtade regnet; Det "var från en bergstopp, sot: Elias ”enligt' Gamla förbundets bok urskilde en” obetydlig molntapp vid horisonten och därigenom kun- "de förutsäga ett annalkande gvä- dör, varigenom han vann ökad pos h och medicin- män twingades. av Omständigheter- nå. -mångenstädes med" växlande för Asiens folk framgår därav; att Indien: under en" enda- missväxt- perlod s förlorade över :sju miljoner bortåt långvärig hetta med förbränning av den -, antars' : fruktbärande: moder jord: föreföll. åskväder”. och "skyfall söm formliga välsignelser; och :man häde. därvid gärna överstende: med är i - vissa. delat” .av den" "tropiska världen, då de en ' gång. faller, så så som: ha=, gelskurär. "skulle göra" Hd våra breddgrader." "Män ' "trodde" en” gång träffar den nakna hud blixtens härjningar, Regndropparna : störa,» och" kraftiga, .: att ide: fåra] ta trakter:i Indien, I de regnrika- ste” "delarna. av det asiatiska hög landet är de én genomsnittliga årliga nederbörden > ;Så. stör, att. vattnet, | ifall : ingen avdunstning: eller av- rinhing.: förekomme, skulle” stiga till en höjd av tio meter över jorda ytan I motsats därtill beräknas den årliga. nederbörden i Saharaområ: det ;blott-till några tiotal mm;, så att man där, om ingen avdunstning försigginge, skulle kunna vada till fotknölarna, medan man i vårt land ärliga nederbörden här be- räkn: ill något mer. än 600 mm. mest; utsatta” för. torka, under det att skogsimarker och fjälltrakter är mera. begåvade med fegn. Då nu et. icke" på. beställning . ramlar her från, höjden, få vi hänge oss åt hoppet, att den konstgjorda bevatt- ningen i framtiden skall få sådana dimensioner, att vårt öga slipper se de ä lén : svedda' fälten på en ställv "nästan sönderbränd planet AN UTTERATUR = i Den, gudomliga Grefa”. - Till Greta Gärbos' 50-årsdag' Bar k en. utomordentlig skild- ring av hennes glänsande prestatio-|p > | ungefär” 15 kg een ha vattnet nästan till midjan | -: ; | amerikanerna” der på att” vi inorg. på - samma nivå, tio år förflutet sedan först présenterades up] Serierna”. "der tiden då Clarenée allmänt känd som i djäp- tionerande idéer?.: SSÅF-tidningen har gjort en återblick; i höst har berson i vårt et gård på 555 acres — få år: avi det djupfrystal inont svensk årbete, och| en mindre: I. människa ; skulle” i "”djupfrysningen kande - barn”, Ingen anden brinnande” hå gått bet» på l ti 3 år: sedan, säger Birseye a annat än "ett klent, varskapt, skri: "år. 1954, skullé kon- såmera över 3 miljarder. kg djup- fryst, att 1,550 industrier. skulla' tilll verka” djöpfryst. och att på mark- ; USA spulle finnas över j st i USA Inget trodde 'då att pel sin i Oliver traktorplog, som han även använt' på tävlingarna, Med hjälp av dessa inställningsanordnin gar kän han kela tiden exakt avläsa plöjningsdjupet. och bredden på til- totna, Daniels "berättade Satt ' han på sin igård har blandad ”produkti vanligt på många håll I Sverige = hét till föreningen ”Hem och skola” och Mr, Daniels, slutar ' intervjun med att uttrycka sin glädje över att kunna ha fotografier, ait visa och trevliga 'saker att berätta om det främmande landet borta I Skan= dinavlen vid någon av 'de kom mande ” underhållningskvällarna I han har i00 svin oc "ett Mulberry Grove 1 södra, huvudsakligen lera. —. Han har dels biffkor,” cirka 65 djur, och dels odlar han. majs, sojabönor, vete och" havre, ; i Farmen ligger I delen av. Tllinois, Terrängen där är tämligen : kuperad, i öch :jordet är ”tung, röd lera” kallar Dåniels'den. Han tycker att :det ' svenska” landskapet såsom han sett det dels från luften på väg och föräld: förening, a de nästa gång samlas, och då barnen kommer att vara med. - John Daniels blev mycket ins tresserad av att höra, att han I Sverige har mårnga' "Ollver-kolle. gor” bland de svehska lantbrukara na även om' dé nyaste modellerna” inte ännu presenteraté I &å stor ut= sträckning på grund av svårigheter« na att impordera från Amer ika ef- a ter kriget. : 40-tal får mellersta 91 p framgång att uppträda som ”segn- att man genoni ått skjuta mot mol- |ner alltifrån den fattiga, tidiet far! - . ta makare”, och som här lycka< ur lem tömma itt |derlösa söderflickans tonår och tea=! ; CC 8:e klassen - > fe der: RA nen kunde få & att itt hör; Tr ädla i siatea. New York on r des, med" sitt" förehavände, :kuiide Ng teriftresse- tills kon" genom: Carl ul 2 Gunnar An dersson, Tureby, Vara "säker. öm: att. vinna; hövding ibnehåll över jorden, inen detta söris.” förmedling kom” under denji början inte eris vågade låta; sina + Vall: 70 p., 3) Karl Ev. Johansson, berga, 8 Pon - an a a P å:e klassen - 2 Trik Gunnarsson, flasslöv.” 71 - "Pp, 2) Tage Nilsson, Älstorp, 69 p. nn 2 Börje Nilsson, Hasslöv, 66 D., 4) Fölke Hansson, Pershult, 65 p.:..> - Vallberga' Läntmannaförenings vpr. : 3—5 klas: ] - serna: j. et 1 Folke Hansson, Pershult, I12 > pg 2Y Axel Johansson, Värestorp, 195 p., 3) Sven G.' Nilsson, Hasslöv, 105 p.; 4) Gunnar Anderssori, Turé- by, 101 P3 -.5) Hilmer Johansson, > Ysby, 100 pe. > . så 1-2 klasserna - a "Leif Filipsson, . Vindrarp, 17 pj, 2) Hasse Bengtsson, Värestorp, 102 py 3) Oskar Johansson, Eden- t berga, 98 poet '$ >. HP:s vandringspris : lD Erik Gunnarsson, Hasslöv,; 49 - Pa! by Börje Nilsson, Hasslöv, är P- .. 3) Sven G. Nilsson, Hasslöv, 46 p., : >. 4) "Folke Hansson, Pershult, 45 Pp, : 5) (Gunnar Anderssoni, Tureby, 44 pa > 6) Göte" Ivansson, Värestorp, - Ne ; icke kunde tillfredsställa det ökade S0006 our Då börja] : " ” livsmedelsbehovet,' Här omm någons Ske Fedaren Då : : förverkligådes.. "det gamla. of” Onassis -: intressera "sig för Monte; | - 4 "Bondens nöd är folkets död”. | 7apbar det Ill furstöriket Mortss |Carlo, Ar.1952 minskdde underskot-|.'k ÅH ” : ir cö,: frågar " den "ansedda :engölska tet med 20000. pund: Åf 1953 sluta] > [,'-] 3 | Begner man. n (äs kän söm tidningen” ” PFihancial Times”. huft. ä kniigen ka på grund MN = I finner: man att de. löper utan någit länge "detta ' feservat kotimer att! i fe . | 2 pri, anal | synligt med I kunna « : Sr SA inna 300 är Mo en stor vul söm I baserat på att de ins, des: i) företeelser, De :var :t. ex. särskilt | | dn ae» ”Asa-Nisse | utpräglade under 'det”nionde' seklet; rika -persoher: i världeft sol . : "ordnat allt”, Den. visas även i dag | 'då-man" flerstädes” i Europa stod " och. i morgöri.-— En ':vacker,. väl- | ahsikte, "möt änsikte' med hungers- | => > tagen. och välkomponerad korffilm spöket, : samtidigt söm man upp; "det. senaste Byerigeloppet stämde" böner; :att mad måtte förs fin 20 skoriasg'. frå. riogdmäninens: "påhäls- = | blograforna I Vallberga Fgan pet fesarnat. MM | förkrigstå dens. engelsnän.;: .." |” | PISTATSK TERO mn . 1] Ad och Våxtorp > ch då bet fot så fömpliga åkerlalt öck | Monaco började år 1886 då den.re-|; Som: sagt. behövs. emellertid 3. 2,00 2 i E IE I ger: denna vecka : färgfilmen betesmarken: satte talrika stora folk. gerande fursten inrättåde det. första |rika personer för att. Monaco skall . "Svarte, riddaren”: med Alan stammar i rörelse, var 1125, då Mel- spelltäsinof "på Mofiacos Riipput, ilkuntiä leva som tidigare Det ärf - Å or Ladd "hår trogen stampublik och jane ropa förlörade . ungefär hälft närheten av det furstligå palatset [inte alla" givet ätt platsen ärligen a od > , har. en trögen stämpublik och Spelkasiriod "blev inté' någor vidare karl dra till sig så fånge miljönä- : SE - been här kommiér :han i en av de störs- : ta äventyrsfilmer med sprakande färgprakt, se annons i dag! r -rF gorhults blögtaf ” er onsdag en överdådigt : -bra ev film? ”0g/15”. En film sont det. är en stor” glääje att kunnaj nt . rekommendera. ' De 'medverkaride är - Joacim Fuchs: Berger, Helen Vita, . Paul : Bösiger, Peter Car- «- > sten, Dietrich Thons .och. Eva In- ” geborg Scholtz, Filmen är er blo- dig drift'år preusseriet och mån ; skrattar” hjärtligt åt detta. se annons i dag! CV . gars ochi hela starniars' gunst. arbeta tillbud. till hungersnöd, ge” näm anbringandet äv rikliga spånn-- målslager,”. På: så vis. kunde" män under sju feta: år träffa förberedel- ser att övervinna sju magra. Strän- - I - forntiden. fanns det blott' ett! | begränsat antal storstäder av första ordningen; och: där sökte man motit; sade sig vara ogörligt, a. sk ke > lingenjören” Alexafider Macka; vid unga år utvandrade som" mist I siöhär till. Zarisibär, kom på" "der, et tiframbvinga [skulle sjunka: ner och åstadkommiå |X regn. Genom att låta anlägga storå eldar lär .han i flera fall även hå lyckats få till stånd der nödvändiga ga lagar för in-|4 fördes på- ett. tidigt stadium” inom de grekiska ”stadssamhällena :öch Even på andra håll Inom Romar: riket var man mycket beroende av spannmålsskeppen från: Egypten” 0. Sicilien, och om de uteblev; Hotade |, ofta rentav hungersnöd. Det tidvis starkt :utbredda': spannfiiälsockraii= det som byggde på ett slugt utnyft- fände av missväxtåren,; föranledde på:sin, tid bröderna: Gracchus att söka genomdriva vittgående agrar- reformer, men de fick som känt med sina” liv :sona' sina föresatser; Under medeltiden tillväxte befolk- ringen på sina håll så snabbt,” att det primitivt /bedrivna” fördbruket luftförskj » och: betraktades av infödingarna som. den verklige ”himladoktorn”,' Antars. -brul ju vara lätt att vilseleda inf arna, . genom: deras syyfullständiga okunnighet i fråga om, naturlagar- na. Columbus kunde Tu rädda skins Som lterg inflytande och utbildning. Stil Ifinskfödde. regissören Mauritz Stil- ler "upptäckte dåvarande Greta Gu- stafssons” framkömstmöjligheter på skådespelarebanan: Till dess hon på den' nådde" höjdpunkten var”hön i hans händef som vax, men" förstod] å" andra 'sidarv att det. var” hennes eget bästa hans skola syftade till, Gunnar Tannefors har svarat för| översättningen". "denna ” John] m Bainbridges utomordentliga och de- taljrika skildring av konstnärinnans| sagolika - -utvecklingshistoria. Då den ' därtill" är illustrerad med er mångfald. porträtt alltifrån -ungdo- men och i hennes mest. berömdu huvudroller, får : boken, med syn till priset 6: 75, inb. 8: 75 . $en av sin folkmängd samtidigt med att det franska Kejsarhuset ttslock- näde på det: tysk-romerska rikets tron. Vad denna siffra betydde in- seg bäst vid en jämförelse med an- dra åderlåtningar av folkkroppen. Under peståren 1348-1350 anses | sålunda hela 'Furopd-hä förlorat tredjedelen! av sit: befolkning, och under ' trettioåriga ' "krigets dagar miste: det dåvarande Tyskland tré fjärdedelar av sin folkmängd, men därtill krävdes det tre decennier av ödeläggande ,. krig, -medan halva folkmängden . tidigare under ett eridå Hunger : Det! var främst törkä succé," så ir. länge 'spelkohcessionen inte gåldes till: en $mart hötell: nöjessakkunnig, som; just, d rer; som - samtidigt, än tillräckligt och Islösaktiga föratt locka dit. många], tusen , njedelklassturister som; så apa i rade sing' iP Han var. fransman och fatta Louis Blané, Han grundåde MSc K Bains de Mer”, och betalädeé Mönas cög furste årliga avgifter, sor sedati dess titgöt större delet”av der lilla statens inkomster; Storleken av av-| gifterna justerades uppåt vid: flera tillfällen: 'och' den utgjorde 100,000 engelskå pund då andra- världskri- get var slut; Men då var det. också i stort sett slut på de" engelska ri- kernän som tidigare årligen Besökte överklassen, Frågan är orå det - Carl "måste käriske förvandlas Än le Idörmokratiseringens tecken! Skulle I Aristoteles. Onassis, som är en god affärsman,” fatta” peslot”? detta riktning, så blir både forsteti Rai- inte måste, ske en ändring. Monte delsindustrin 1 USA pr ner på ny: heten. : vilka. gigantiska fö ningsproblem som måste lösas, hu knappt ett enda fryshus i! USÅ: början åv'20-talet kunde hålla mi vs 18 grader Celsius; hur frysdis=: kår Måste könstruerås; hur: odlings och skördetekniken måste ”utveck« Jas," överhuvudtaget” hur Äitet mad dé tä. ningen till-” . hölm. Det uppförex Låntbruksförbund på Klara € Östra Sn "Under "den. närmaste 'Hdel” é dtågen för 'grundgräv- öridernås hos? £ Stock- ter, stadens. ognträlaste tomter, Hämte av Klarabergsgatan o gen i hörnet ogata i omedelbar bliv ext v Sveriges en äv huvud- ”hämli- s blivan- rå nier III och staten Monaco tvix att. intätta sig 'efter'nyz sociala och ekonomiska. behov. I alla fall harj: Önassis. blivit tveksam om att utan betala statens utgifter om de. Nlarastalion. ;Byggna s den är” Hd = av tänt ruksförbundets: Byggnadsförehing, ; LBB där. arkitekt SAR Måns Fofs- en a ; . 2. borgen för jördörukariids "ekonomiska Töreningsrörelae jor ande "högt kl 3 organisa cd å5 sm. Husét blix, förutoni fyr: källarväningat) sju våningar högt åt Klarabergsgatan och sék åt Klärå Östra Kyrkogata.” "Schaktninger: béräkdag bli klår vid årsskiftet, ock hela huset torde vara inflytiningsfärdigt hösten 1957. Förutom 3,500 kvm. golvyte i den- alb bundet hörande avdelningarna: och företagen, vilka na är spridda på ett 15-tal olika platser i Stockholm. - För första gången tillämpas vid detta nybygge de nya sta ianebe= stämmelserna enligt yllka' ett sär« skilt utrymme. anordnas inom, fas< ighefen, varifrån varuinl: butiker och koritor « skäll ske. våningar Sene Lant bundet att disponera c:a 2500 kvm. i fjärde till sjönde våningarna i det huset, "sont bygges iatilliggande samtidigt av Länsspårbarikett i dettå utrymme kan män med 'bil- hissat få gårage för ett 30-tal per sonbilfar i tre källarvårfingår, Defs= i) utom kommer buset'att genon pår- sonhiss stå. i förbindelse” med det Stockholrf. Därigenom blif det möj-]sor a Co SV Tas Carlo. och varit nöjesstadens vidar fa Else haft tand om' utförmnirigen. som ledde till. missväxt, ment äveh | Monte der. ett han Inte får görå vad' han anSeF]se larabergsgatån blir 30 ligt att under ett under Klara arken dor I : : 2 a ste .stämkunder ”uider h ni ast ing- | Fasadett &i Klerabergsga = tbruksför-.lmet under Ki H I K stad NN rage. fören bolt årkbndrade: Under de'förstat t övkt mest i ne m. lång och åt Klara Östra Kyrko-lde flesta av de: ut ptbr — oc cd kan NÅ köpa jösnunimer av . Laholms” Tidntrig 1 Köps : " mansgatans , Cigarraffälr. samt i Pressbyråns klosk. . skördar » och - ökade. insekters ochh. efterkrigsären rädda kris och” ur- gnägares framfart t. Plantsivkdomar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.