t än yeererereayr yt YT YY TY TTT ITTTTYTTYTTYTY YO Y TT TY rYT ET vrvyereepeyy ETEN vrevevryerepeyvy ye TT Ott vyvvyyvevryyvyrvyyvvyvy vev? i ve mf v wuyfreeyvryyF vt : RN . : vw MM on + : " ” : U V. i . i N : 4 > " t a : | woorareebanor s ; > Då a 25 SN nm EN i hån ft . mellan gammal och nytt har den "> fdkar jordbruk till husbehov enligt "> keramik-och de vackraste korgar- '.+ derna,» upprätthålla :kväliteten, och MN 37 "kb 122, duk oh vär ga '-"” "bibehålles för traditionens skull el- os Bång och.trumma, De leds av prö i", så en genom seklerna bevarad kul- . | na klädda i moderna. kläder "ras majs ätt växa, Dessa dahser! har EA rig ivör sig utanför den oränsen mell rotid "Vår tids amerikanska indian lever i en Han kanske klättrar på storstädernas broar och : byggnadsarbetare eller fönsterputsare, meda; ” , a filla byn hän kom ifrån: TR "hans -föräl . "Det kan- hända att iversitet, . medan hans. högre '. "moderne 'indianen: ingenting. ge= > ensamt med den. sterbtypa sförer ställningen om krigare med 'kaska= der av örnfjädrar på rfyggen, men han > är heller. inte: helt. .hemtam med .t. ex, storstadslivets problem. "Det finns nu omkring 430,000 in- .dianer i Förenta Staterna och Alas= . ka och:de- ökar kraftigt i antal. C:a .- två: tredjedelar bor; ännu "på re- I servat i 26 av staterna, Reservat- ikvid ett is i; "släktingar därhemma aldrig har lärt sig att läsa. eller skriva, El! samme man som: tillämpar de senaste vetenskaplig: ed a : g följer kanske i andra stycken sin stams a å gamla att deras" ursprung numera har. gåt a metoderna fö; metoder. gjort" märkliga framsteg inom boskapsuppfödning' d > Andra stammar är självförs irjans ide på sina: reservat, De c:a 2,300 menomineeindianerna i Wisconsin äger ett stort reservat med ett ute märkt skogslustånd, som de skö- ter efter, moderna metoder, Samt liga medlemmar får andel av, vins- ten, som först samlas i-en av sta- ten” förvalted fond, .och : stammen Kan... därför själv bekosta. skolor och. : sjukhus, : ålderdomspensioner landet äger ind a individsellt,.. eller -.å, stamgrupber. och -arbetslöshetsunderstöd, Den statliga övervåkningen av menomi- och d: och affärer Man räknar med 25 r 55 olika indianspråk; vilka sönder- "> faller i”c:a. 500 disiekter.. Medan 4:-ex: en ansenlig del. av reservat- ; områderia hår förvandlats till mo- derna rancher och oljefält håller indianer på andra” håll fait vid si- na förfäders traditioner, varav föl- Fen primitiv livsföring men 'ock- "gamla kulturen "ft ". " I sydvästra USA finns def många sådand- områden där. befolkningen > ålderdomliga metoder och för öv- rigt ägnar sig åt hemslöjd. Produk- .. terna: säljs numera över hela :Ame- Mått konstbevattna betesmarker ,so skall : upphöra. . den ' 31: december 1958. Det är den första stammen i USA som visas detta förtroende, :. k « I. Montaha' finns ' det en väldig b dammanläggning som ' har byggts på" flatheadindianernas område och: ger ” dessa » eri "årlig inkomst.ay 200,000 dollar. i: royalties: på elek- trisk kraft. Dessutom lever, de på I. Peter Ti ev offentligt fi medelpunkt för det allmänna intresset. efte de arrenderar ut.» 7: - iI den tredje kategorin avi - ner, de .som-har hela sin verksam het; förlagd utanför delvis ”.var .cherokeeindian,. Alice, Robertson, :en av. de. gar > rika! tillv e av sk . konsthantverk. .<Om. kvinnorna gör beten väver männen ofta filtar och «bonader : eller: tillverkar :mockasi- ' ner." Silversmide -är. ett annat ut- brett -konsthantverk. 25" al . .sEn statlig nämnd för indianernas + konst. och: konsthantverk har under . de benaste tjugo åren verksamt bi- dragit till att.rationaliséra meto- liga k sl berta: Campell. Lawson. på si ordförande för samtliga yrkeskvin noklubbar : T- :USA. Indianska' äl också en av Amerikas mest beröm; da dansöser, den unga Maria Tal chief, som til helt nyligen var pri ma i baillmin i New: York Ci Ballet, " Dar + ör Under .anånr världskriget var 25,000 indianer :enrollerade. i den amerikanska > Krigsmakte; Som, terna" i 5 el avahoindiar " med den. nya tidens smak och :be-| eget" språk "> hov: så att de" passar i mod | På ; hemmafr Silishet, hem, utan att" egenarten, " nermas motiv. eller :mönste : arna i sydöstra. SÅ » vid högtiderna bär « å + vävda kläder och . båda”; : könens-' reservaten,]4 finns många, exempel -på specialb gåvning och. framgång:..den .avgur-+: fund tillstyrke dade "komikern Will Rogers, :som åkolutre dningens: i den"tekniska "utbildn | dantag av-utredni ingen: med, un= nånekand, fotografer och nyfikna över sig. d har 'sannerligen fått erfara vad r. att förlovningsryktena omkring, honom och prinsessa +” Margaret. tagit förnyad fart på sistone. Kapten. Townsend är en, jagad man, som knappt kan visa sig . han' har, reporter: < måste h ef för att ta sig fram till sit bil. ”;-' det vill säga att vara;: las för att dalta med ungdomen, för ""IMötorman vill arrangera ”motorlopp för biltjuvar: STOCKHOLM (Press) t - Släpp ut den unge vetivilling, som tagits första gången för bilstöld, på TH; Ed atv sh: det kommer från ske någon lyssnar, slaget är värt att övervägas”, Ino de har jag förresten: fått" a vid Etock- hölm eller annan liknande tummel- plats; där han kan få avreagera sig! Pit biltjuvslopp: var fjortonde. dag = det: uppslaget låter hur tokigt |k som helst, men ändå tror jag det är |: något att ta vara på. Vad har vi att välja på ifråga om profylaktiska åtgärder mot det ständigt d antalet bilstölder? Inte mycket pre. cis. Strängare straff? De kommer inte att avskräcka, Ingripanden från barnavårdsnämnderna «== en stor 7 års ; Å ög. kaå från kriminalaré, soni ju hö , veta vad dom pratar om,-och folk 7-. inom motorsporten: har slutit upp 5 laget, > on. sd re Gå ir häller psykologer, av facket, ärd och lekman, på att grunna över: fälsdringarna till våra. många. bil ; stölder. Den ene säger så, den andre 7 så, och mer blir det inte; - Ibid Ar det inte månne så att också uppfostran eller rättare sagt bristen, . på uppfostran har en dryg del av. aret för att vi har det. som vt del av 'biltj na är d. — ser heller inte ut att vara posi- tiva, En och annan ungdom kan väl tillrättaföras, men i:övrigt forteät- ter bilstölderna att öka, En tvivlan- de Thomas frågar: vart ;är vi på | Det är redaktör Erie "Friberg i Motor, som yttrar ovanstående och som kläckt idén om" biltjuvslopp Bom tänkbart medel 1 samhällets kamp mot biltjuvarna, "00557 "— Jag kommer förstås att beskyl- att ha' orimliga och förflugna idéer, men det bryr jag mig 'inte om. En b så rdetnenelta Här ser man hur mr Townsend bar > som jag råd- gjort med, sa” ungefär så här: ”Om uppslaget. kommit från : vårt håll "ade ingen tagit det på allvar. När vs "När man numera diskuterar fl: ar som hittills: i — på rancher och i ger, i, gruvor och niker,-. andra används: som" lärare många smycken av'siiver och tur- - kos samt med läderornament..: 2... » "En del av indianernas ceremonier . dom "och kristendom; De jordbru- kande indianerna ägnar stora hög- tider åt. majsens ära, den -växt som utgjort : deras: främsta "föda" i ' år - Kuniraden, Under ; hela : sommaren utför de dänser, som åkallar regnet > och enligt vad de tror hjälper :de- tycke av-värd!ga processsioner som utförs i egeriartade” kostymer: till "ter som måste ha noggrann känne- "dom om varenda moment i de kc ' plicerade "ceremonierna, Apacher har den .skö ; boskapsranchen i-Arizona'= | Sådana .:anordnas. hart: när: > Vare sig de Jever "enligt gamla borgare har USA:s indianer mycket ätt .ge- det amerikanska samhället, RN - : traditioner eller som moderna med« | PNdervisning ftersträvas på båda hållen, 4 Utredningen. har föreslagit . si: Norrköping lägga huvudvikten på undervis= vid ylletillverkningen oc d' bomullstillverkningen. i Textilundervisningen på detta sta- dium bör enligt förbundet syfta' till att ge en'så god' allmän textiltek- isk. : skolning - som möjligt, säger förbundet. ' Med de relativt dåliga konjunkturer. för : textilindustrin som -kan väntas bli bestående för en lång tid framåt utgör den föreslag- ';specialiseringen "en icke önsk- d --begränsning -. beträffande de Itexaminerade' ; textilingenjörernas e ; till anställningar. Prak- |, ärn- | tiska: skäl. beträffande olikheter i .| skol utrustning 'i Norrköping jil.och Borås torde för lång tid fram- åt omöjliggöra en -lika fyllig utbild- ning. inom de skilda textilgebiten, ra KS > | men, det måste anses mycket :önsk- | ånga är skickliga meka; värt att en textil allroundutbildnii ten från jordbruket och :andra ser- viceyrken som hantverk, -hemslöjd och liknande, heter det så gott som — Det är. mödrarnas fel. Om de inte i tid och otid klagade över hur svårt de har det skulle 'det inte bli så : många. ungdomar som . lämnade sina föräldrars yrke, . Min uppfatt- ning är:den att mödrarna i allmän- het klagar förunderligt lite. De har at:'sin börda 'och de bär den tan satt klaga, Men. d Av Märta Snön orsakade: |. -trafikhinder. Leijon hiskor, inte hunnit bli utleda på maskinernas eviga. gurr, men tTedan nu finns det tolvåringar, pojkar och flickor som längtar ut till. djuren, ut till. personligt - praktiskt -ska- pande, ;. sv Do ef na 2 >" Vad : vi närmast har att göra är väl inte att hindra. strömmen 'av dem som går utan att jämna vägen för det unga släkte som alldeles sä kert "kommer. tillbaka, om det får. Redan nu ser man hur 'studentskor 1 Södermanland STOCKHOLM (TT). - Ett kraftigt snöfall £ Sörmland natten till tisdagen orsakade en hel del trafikrubbningar för SJ, På sträckan —- Katrineholm—Hallsb i åtta fall av tio till att det gäller: fär, ibland. räcker det med ett stan= niolpapper och Jite klyftighet.”. som 'inte kan lämnas helt. vind våg. Följande fråga finner jag ino- tiverad: har myndigheterna. hittille? fö ov Jangripit det här problemet på sätt stiskuteras,' har det? Tittar man närmare efter. vilka gom är biltjuvar kämmer man ; pojkar, gom lärt sig. köra bil. eller motorcykel, men som inte har' råd eller av föräldrarna nekas att skaffa” sig ett motorfordon av någöt slag. Det är inom den kategorien sont frestelserna blir för stora —/bilstöle" - den blir: lösningen. Och att: stjäla en bil är som "bekant en enkel i Jag menar inte helle, -att idén lösa: problemet bilsfölderna; den" kan måhända, bidra: pressa ner antalet, - ut sc — Nå, men om en svårare olycka, kanske med dödlig utgång, inträf. far under ett sådant där lopp? Hur skulle allmänheten reagera . inför biltjuvarnas (tillåtna) avreageting?- ”— En Men; att där "snön var.särskilt besvärande, blev det strömlöst av att träden la- de sig mot kontaktledningen. Minst ett 50-tal träd måste fällas, och först omkring kl 6,25 var linjen klar. Den hade då varit strömlös sedan kl 2,55. Man hade det även besvärligt på en del'stationer genom att snön lade sig i växlarna, - ar, väl: ögon.; Närvde .ser; hur; far. pch. mor. strävar. och strävar mot. e.som: verkar trist. och .hopp- föräldrarna :själva får inre .behåll- ning ay det genom hemkänsla, och botrivsel, . det ganska förklar- | ligt om de'unga tänker; ., Pe 17. Nehej, "det här skall vi akta oss för. Träla som de tänker 'vi inte göra, Vi ska hitta på något nytt som är bättre. 5» CCR Fer And Det finns de som menar att'vi princ tex i vid de av I textilinstitutens] : I "patriarkatets' tidevarv ? es och" tekniska "'g; iernas elever, | ungdomens , längtan och : estrots Förbundet . understryker dock "att med våld, inte bara inom'jordbru- inte får, drivas längre än att eleverna från de tek-' "oIniska gymnasierna vid studierna i | de textila fackämnena så:långt som är möjligt och lämpligt kan utnytt- ja sin bättre teoretiska utbildning. . + Förbundet ” anser - det ” slutligen tipiellt ytterst betänkligt att de - 30 Ad > RN sveriskar har pippi på utställningar. pande, band; ingalunda ,. gymnasierna i Borås och Norrköpir ket utan inom de”flesta' yrken; Of- ficeren ville 'se sin son som officer, helst av: högre grad än' sin far en gång." Affärsmannen ville att sonen skulle .upparbeta” affären i faderns anda, Prästen . ville : predikstolen, bg Naken :t-Patriarkatet har in ee; upphävts genom någon lag.. Man kan säga att det är kunsk och k ika= med hänsyn till pv ler. -eljest; fört "Denna" mani y sätta .igång med -expositioner, mäs- > Många $ngre' ind kompro- missar mellan det gamla och! det nya; Fåstän de fortfarande lever på reservaten;'". "accepterar '-åtskilliga stammar. moderna .metoder beträf- fande.”fordbruk, bost föd- sl lysni 3 sig. Låntmästare. Stig Karlberg i tidskriften Jord och-skog har gran- skat den här frågan: "Är verkligen, spörjer, han,:det svenska lant- och skögsbrukets'utställni - pen merki av ”textilindustrins btruktur måste 'man' räkna med att ett stort "antal textilingenjörer: får Anställning vid. mindre eller medel- stora” företag, där de ensamma re- presenterar de största tekniska kun- skaperna inom: företaget och där alltså stora krav ställs på deras 'all- mäntekniska kunskaper, Fi ifrågesä skall behöva erlägga vissa avgifter till textilinstituten. utöver de: ordi- ] . | sämhälfets försorg ; och 'ljkaså. sin Osti n bör kunna kom- É 1 ras med statsinedel för sina I ostnader för dessa elever, 1, På. grund: i örbundet ning, gruvdrift, skogsbruk; konst- bevattning och lagring av. livsme- del; På: ett epachereservat, :San » Carlos i Arizona, har. en. grupp ar- betat npp er boskapsranch, så att den .nu betraktas som-den bästa i denna stat. En indian började det hela på 1890-talet med en endå ko, Nu ” kommer ' 'boskapsköpsre från "hela landet varje höst till San Car- 108 och. betalar; stora summor för ranchens vackra. Hereford-exem-] Pars sis an vadet én Marken ägs av 700 apachefamil- "Jer'som.har delat upp :reservatet i - 13 -distrikt Av. dessa sköts 11 in- "dwiduellt av familjerna. Avkast- ” mogen > från de två andra 'som sköts , gemensamt går: till hela Eruppen, särskilt till betesmarker- nas förbättring och vården av.-de gamid och sjuka. Tack vare veten- « skapliga.” metoder ”kan' reservatet föda 28,000 biffkor av yppersta slag, På samma sätt har indisner i North Dakola; -New. Mexico och staten lt ordnat, och 'därför'. lämpligt står” résultaten 1 propprtion till det arbete och de kostnader, som ned-' 1 de -överflöd, : som, alltid brukar bjudas, nöjer sig majoriteten av "besökarna med att ta; del sav jesfältet plus serveringen. De 'vär- ämnena. på : bet d ämnen. : Det bör enligt förbundet vara möjligt att inom ramen för det nuvarande ,- antalet > veckotimmar hinna med det vikti; T textil allmänutbildning:", a « att så kraftigt som i utredningens förslag till, timplan utöka veckotim- antalet för de textiltekniska fack- tioner som gjort .slut på det, . De unga "får... sina "kunskaper "genom yrkesrådgivning. Far här ingenting att säga till om Men det inne- | bär "inte "att -han' är maktlös. Om det går vägar ifrån faderns yrke så går (det :också. vägar till. det. Jag tror. att :.det är ganska vanligt att ungdom.-1 en -viss ålder :revöltérar mot det som är gammalt och vant, kämpar för personlig frigörelse och för rätten att, själv forma sitt eget . + . Öderönti vg Mott Men bland de många som lämnat jorden, herdetjället, affären” ell hantverket finns. det alltid de som har anlagen för det slumrande inom sig, anlag som' kommer fram i nästa er av. övriga gaste i en god t défulla utställningsmontrarna orkar mansinte ägna intresse .. anal Men det ser.ul som om strömmen håller på att Vända "sig. Ett stort steg i rätt riktning har tagits genom .uvecklingen av specialutetällningar av mindre format, Här kan. arran- görerna” lättare" hålla kontakt med deltagarna, Programmet och intres- set köcentreras på. ett eller några få" sammanhöriga- mMaskinslag, & och deltagarna "ges: möjlighet att inte blott se maskinernå uppställda tan också i arbete, "es, I Att flertalet demonstrationer bör ;på hur systemet fungerar kanske ) SOM är. trött på snur- rande ,-. maskiner. och kontorsstolar och längtar efter, frihet och .självs ständighet, Bara man kan komma TS — delaktigt. att någon bryter sis maskinslag' vore det dock önsk- gut] +: -bvärt att end i och sämlar Hy erfarenhet som nästa attni ation årligen fick större och mer representativ ration - Denna € kunde lämpligen alternera de delar av landet, som har störst intresse för vederbörande maskin- slag, På så sätt kan man bättre än nu; med flera jämnstora ”dagar”, i olika län, som mer ' eller -mindre kohkurrerar med varandra, : till- godose både .fabrikanter. och im- Portörer och den: mera såkkunniga pablikens intresse, Förutsättningen fören dylik samordning är .emel- Washingivn — genom + koopetativa ha ganska lokal "karaktär, därom kan ingen tvekan råda, Fö ij lertid " ett visst. samarbete vederbörande” institutioner, mellan mellan peratior Inga med sig hem.” : et svåra beträffande både jon bruk. och hantverk det krä ver" en -sådan 'fantåstisk och yrkesskicklighet för kunnighet usjämnas så att den. | får sin rättvisa lön sin kunnighet, i. ; a ” På och då ser mat anhonser i storstadspressen om folvå ringer so; vill komma till landet, till ex Våra Varv Ärså nytt för oss där det finns djur, Teknikens tide. "är att-det krä- |” att.gå nå-|' och andra likställda, som k från helt andra yrken, med lidelse och iver går'in för. sin utbildning Bom.- jordbrukare.; och . agronomer, De är inte så många. än, men vi bar åtskilliga «x kvinnliga :. jordbrukare, nerna sköter sina gårdar med brå- vur... Men : märk ' väl, de har' inte kommit för-maskinernas skull, Ma- skinen är för dem ett verktyg och inte' något annat; det , väsentliga -är något mer, Hur många unga flickor som kommer som hustrur åt. unga jordbrukare, finns det inte någon statistik, på, men nog är de ganska många redan nu, Jag har sett dem f:både hundratal och tusental och alla har. de: varit nöjda, Sof : Det händer att prästens son blir ingenjör eller jordbrukare men hans å | sonson: eller sondotter blir kanske präst, Vem vet? Kanske ska våra tillvaro mänskligare genom en för- ståndig " generationscirkulation .ge- nom de. många olika yrken som finns, Jordbruket använder skif-, tesbruk med olika utsäden för var. je år; kanske 'är ett mänskligt skif- tesbruk vad vi nä behö i som, fack vare de moderna, maski- |: nerver bli lite stadigare och vår|: il från Göteborg blev 40" min, I försenat, snälltåget från Oslo 30 min, och. ett snälltåg från Malmö; som skall vara i Stockholm kl 8,10, 40 min. Även för godstrafi- ken uppstod en del förseningar. Fyra tvillingpar : i samma skolklass - : En klass som ingen annan skola i landet lär kunna uppvisa maken till kan den lila skolan i Bonderup utanför Dalby ståta med, Läraren Gösta Segerbäck, som förestår klass 3, har inte mindre än fyra tvilling- par i sin klass, Hur han bör sig åt att skilja på de åtta tvillingarna är en gåta, men två av dem är till all lycka pojke resp. flicka,” -' öl 7 (MALMÖ — TT). . Världsberömd spansk. filosof död =" 7 "MADRID (TT — AFP), | Na " Den berömde spanske filosofen vår andliga och materiella odling? Det är möjligt att det inte är så dumt, som det först låter; här man börjar" fundera på det, ::> : sofxias ”upptor” (1934), :. och förf: Jose Ortega Gasset avled på tisdagen efter en långva- hans mest kända arbeten är ”Mas- ax kutive assistent: Andrew Cordier Laholms Tidning är oe än; att män- > Generalsekreterare Dag Hammarskjöld (till vän. beundrar en gi har mottagit — mattor, e:a IKT,5 m, ligaste. mattvävarna + Quito, Ecuador, Matt ; 6,000 dollar, har skänkts till Förenta ionern »"rianska kyrkans kvinnoorganisationer i US hedersplats 4 den byggnad som r; Ch Hi dn land för att få idéer, 1 TNA ster) och häns ex. öva som FN nyligen stora, handvävda av de skick nn a, som d värderas till - Nationerna av d Still. en. presbyte- r nu fått .en” tills troget hållit fast vid en rull. från bilar, långfärdsbussar och Hy, har man börjat konstruera lättbygg. da och snabbgående jä skriver Teknisk Tidskrift; kare. på beställning från" enispansk -> |lärnväg. till: denna levererade :trå lätta .s, k, -Talgo=tåg,. Nu -blev.:det. mera fart .i spelet och amerikanska. tekniker gav sig iväg till Västtysk. sträckning av: n golvet. Fordonens längd är va betydligt minskad och. de boggierna är utbytta mot enkla äx=. gång i k fråga: Är det bättre att dödsolyckan- inträffar: under. t på allmän landsväg el : ler gata? Det skulle dock vara frå- ga om en inhägnad ”rastplats” där ' alla — tänkbara säkerhetsåtgärder vidtagits. Jag tror att det i längder blev billigare om försäkrinigsbolas - heterna glog sig ihop om några. bäts - tre bilar och sedan Ht biltjuvarna husera efter .behag. Gi= säkerhetsbälten och annan. nödvän- dig utrustning..1 alla händelser vore det bättre med ett sådant här för sök än att bara låta utvecklingen” ha sin gång — med ständigt nya: bilstölder och växande antel:döds=.- offer som följd. : > ..:” bilkonkurrens STOCKHOLM (Press) Ur järnvägsteknisk. synpunkt amerikanerna varit kända för en te ringa konservatism: De har kar > de järnvägsmateriel av tung och re bust. typ. Först nu och närmast på grund av: en mördande konkurrens." vägståg,' Det första steget till frätaställning rig sjukdom, 72 år gammal. Ett av US lättbyggda -"passagerarvagn SÅ togs. då en amerikansk. till » Man könstate." rade" att :de lättbyggda "fordonen... skulle "bli". peda "fordonen. standardvagnarna' ir skaffning ” och - framdragning "utan även i renhållning och underhållit: billigare än sde tunga” inte; blott Frånsett användning "i sto lätta metaller: och specialprofiler med stort motståndss. moment i de onstyperna avviker dessas :konstruktie; den i USA hittills vanliga bl-acdä "nya fordonstyperna ar, speciellt anordnade för smidig urvor, ned or gå ummer Mmötessalarna, motorkrelsar kane Jag tycker före," > mas med biltjuvsloppet .med ens skulle ' an d gen och de socialvårdande inyndige : vetvis försedda med: störthjälmar, ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.