v eerereyteeYYYfFYYFYTTT vrvvveryvrvereyr A ” veeeereevrevaerverrvyvFYv vr Tistagen” den: 23. oktober 195 "MARKARYDS:BYGDEN- Laholms Tidhings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan - Svén! B. Jönsson; Tel 10150 — :':l: Onsdag kE: 8 em. SKCGEN BRINNER: > med John Payne och William oe - Demarest.: d . ma stf eld relsen "beviljat fabrikör Gustav] Markaryds Bio : kstadsbyggnad :i kv. :Trastensi | verl Me ; Sandell därstädes dispens för en ny köpingen, där han länge be- årivt Sn rörelse. Byggnadsföreta get synes inte försvåra- en lämplig lösning ' av.; tomti delningsfrågan, varför företaget: bör kunna godtas. en förutsättning härför är emeller- tid att rörel bedrives på ett så- Barnförbjuden. Markaryd/fick' oavgjort I Växjö, I.” Prag Markaryd tog mot förmodan 1 poäng 1 Växjö och detta var mycket starkt gjort med tanke på att laget saknade två av sina bättre spelare nämligen centern Thure Grahn «och centerhalven Pertil Glans. Den: förre -skadades 1 förra söndagens match mot An- derstorp och den senare var med 1 en uttagningstävling i badmin- ton I Stockholm; Vi återger här nedan sign, "Loa:s”. referat av matchen. ;,, doo os. soc ne Ien hård och rivig match fick Växjös Nöorta' dela" poängen med "det gästande läget Markaryd. 2 —2 Hev -resultatet;' sedan: ställ ningen I halvtid: varit :1—1.: Re- sultatet får, ÅA: förhållande till spelet, anges :;rättvist. = rv Markaryd .spelade -en- hård "och ganska fin, fotboll, Försvaret bröt |: "hårt och resolut, på gränsen till ojusthet. Norras första, mål till- kom också genöm en" straff, som orgakadesg "av - en öjuat tackling. Bäst i försvaret var 'annarsa "ch. Roland Sandström och 'vh,' Rune Karlsson. .Den «förre. .gjorde. ock- så sitt lags första mål, även det på straff. I kedjan, var: alla. jäm- na, med ett: plus för ht..Bengt- Arne Angerb vi; Roland Karlsson; "" : : I Växjö "Norra" fättadés: ”Hal: se” BolmErén, + På grund ”härav' var det en'delomändringår ti: ked Jan,' Kennet. Nilsgon: spelade ' cen- ter och ”Bibban!' gick: högerin-: ner, Med lite tur hade man nog kunnat hålla". ställningen 2—1, men en Markaryd-spelizre tilläts ganska ostört att göra 2-2 I för svaret märktes mest ch. Bo An- - dersson och hb. Börje Steen, Den sistnämnde. + drog: emellertid ner sitt' betyg Fenom en del fula tack Ungar, I kedjan var det ”Bibban” och Lennart. Hor stod -fö: farlighetern:; spel," gjorde Markaryd 1-0 nom en straff. Säker exekutor var Roland Sandström, I. tionde "min, utjämhade” Nor ävän”de med en straff; Börje Steeh lytka-' des med nöd och näppe få in: bol- len... Andra. halvlek » blev - absolut jämn. - Eftenr., 25: mi ) ”Bibban” .&—1L.sedanm. han, varit ensam me: py Markaryd. pres- sade sedéh'deh "utfåmningktmå let kom + 1 3555 min: genom” Kl. Bengt-Arn ndersson;'; Domare utans större. fel .vår. Fogelström, Kalmar, Ei fåtallg: publikshad "trotsat: det-kalld' 4 ; Str ul «. Timstorg. «ute va Strömsnäsbruk . vant. över TiImsfors vid söndagens bollsmatech' 1: SmålandSserien i I på Skärsjövallen: 1. Markaryd Resultatet: 2—0 efter. 1-—0.:1>halvs tid motsvarar sinte spelfördelniri- gen då gästerna fick två;turbe-l. tonade målytt, oavgjort resul” tat: på O-0 hade på ett, bättre | vi sätt återspeglat. vad 'som härde] den På planen, . Man. har svårt. att tänka sig'att gästerna ' är serie ledare, för "de 'spel "dessa" prestei rade var skäligen smagert, '« Det får nog bli:helt :åndra: takter. i fortsättningen om' man tänker behålla. denna, ställning: ”"Maåla- ren” hade en: lätt" uppgift 1 måll: då Kalle Levin, ””Pära'" och 'Ter- Ja Tellram tog' hand om de fles- ta bollarna. I kedjan 'blev ”Kic- ke” Rosenqvist totalt. .utsvulten på bollar ock. mest framgångsrik var centern" Ingvår' Johansson." -> Timsfors" Saknar ett par yttrar för att kedjan skall :kunåa Igå. Nu blir det mest, spel på inner- trion och nägra luckor. skapas inte, Stig, Nalmberg på center- halven var .dagens' bäste ' spelare 1 ”Timstfors: medan brodern och tränaren Sven Malmberg. är för v skrikig för'att' kunna få ett full- |: gott betyg» Ake' Larsson! gjorde en stark match:och bröt säkert; + Timsfors inledde i första mat- chen med ett mycket. farligt an-|- fall, som till. slut "resulterade - i hörna «men redan i andra min, tog Strömsnäsbruk ledningen ge- nom centern Ingvar.Johansson På ett mycket löst skott som TIF:s målvakt borde' ha. klarat. En ren målvaktstabbe. - Ströms- nnäsbruk: hade. det mesta. spelet I första halvleken men efter par: us blev det mest 'Timsfors och under de första" 15 min. hade in- te gästerna ett riktigt. anfall, Hy; Arne Svensson hade ett par fina möjligheter ' att > göra. mål men misslyckades fullständigt — och nart Kristensson sköt ett par vackra skott som dock ”MåÅla- |. . ren" tog utan att behöva förta- ga sig, I 22:dra min, fick Ströms näsbruk en straffspark -för hands och Olle Elofsson. &£jorde inte nå- &got misstag, Efter denna kall- dusch för hemmalaget lade man av och det. fina spelet man visat den första kvarten rann ut. Gäs- terna fick då lite mera "att säga till om men lyckades inte att ö' verlista Timsfoörs : målvakt. . Domare "var Widén, Älmhult gott hans domstut Var: på både ont; Omk soner åså. matchen. £ 100 per Byggnadslgvet står fast, Byggnadsstyrelsen har "Rosi 1e- geringsrätten avstyrkt de besvär byggmästare Claes, Malmberg i Markaryd anfört över att länssty.l N tt div: dant sätt. att den inte blir”störande , orientering. i söndags och. utöver:att, Gösta Gustafsson blev. tvåa i Sydsvenska Mästerskapen och Vikng a Jonsson v. Dågmar Gustafsson segrarinna Potsväslsoritöringén och ? Torsten Johnsson': blev -trea' i "sistnämnda orienteringskläss för äldre'juniorer: Markaryds:ble. Lo -vctöa av ger TT morgon, onsdag ”Skogen Brinner” med John Payne, William Demarest och Agnes Moorehead'i huvudrollerha; Filmen "är :i lad i färg. och handlingen är intensi och, medryckande. a Bordtennis: Dålig start för Serve, 'BTK.' 'Serves serlestart i söl dags: mot 'Aså "och Lerkil slitar de båda med 6—2 förluster ' för Laholmslaget. ' Fast . matcherna var. ganska -jämna »blev det :allt-. "(hemmåspelarna" först): : Hanssor-J, :E; Persson” 25— 21—15.; J.: Karlsson—K; E,' Pers sön; 21—11, 21-17, I, Andersson —J, :Jörisson, 18—21, 15-—2: Karlsson—J;".E, "Persson," 21 23—21, 8, Johansson—J, Jönsson zz - ET; -Andersson— " Majenfors SK: hade en stor dag | s .hypermode Fe vo Mo IYRÄNA i oktober ((TT:s tändgjba- vester 7 Hila 'Nörska folket har sedan tid "tillbaka ögonen på:Mo .y, ”Rana'”Den lilla staden" med". ” det I poeliska namnet. och det - roihantisBa" läget vid Ranljorz” den omkring 50 mil norr om - "Trondheim har förvandlats från > ”"SsTumrande'! idyll till hektisk in 2 dustriort. Och orsaken till. den.. ivitet som utvecklas här" är ” naturliåtvis A/S Norsk Jern-- verk, Norges största industri-— ”skapelse ”kenom ' tiderna, som tar somkring en halv mill Nordlands! fylke, Det'har stått y vid om'färnverket I Mo i Bana.” och den "striden. är, ännu sinte,s slut. Men! pessimisternas ska- ' ra haréfter den lyckade starten ” i våras: blivit allt” tunnare —"på / de fles håll märker man en -: "”Boläst tillit till verket som bas .' NO för/en' kommande tungindustriz, lutveckling..". Att !stålverksprojekte ua” dras” med bördorna' från det $enäste kriget,: måste' en jättein- 1; ajärvåste . 1agét: 5 igt, tyNorge kunde. gott och irtsatta” att köpa stål” utifrån. ah vifté> konkurrera” hette' det. hålla" 6s$ till-harit. och: s, Rödan 1946 beslöt Stortinget F järhverk skulle uppföras och vid” årsskiftet ?1948/49- började” det H - d. hatet: Alt Slumrande. norsk" idyll| rnt: stålve Å världsmarknaden är inte på långt Jnär mättad med kvalitetsstål. Före=" tagsledningen intar. likväl utåt 'en niycket : "moderat" hållning — man satsar på hårt arbete och uttalar sig inte gärna om framtidsperspektiven. Än så länge baserar sig. produktio- nen på högvärdig: malm från 'Fos- dalen "och - Sydvaranger,' Längre fram väntar. man 'sig dock att-mal- men i den. närliggande - Dunder- landsdalen ' skeål komma till nytta. Men den" är, järnfattig' och kräver specialbehandling ”— ” större” kapitalinsats. Förekomsterna” i Dänderland anses dock v: I de största i landet." . "Inte bara ekonomiskt ; :håll: menar: man, dock, att järnverket” inte' endast "bör, ses ur, ekonomisk synpunkt. "Tanken på en sädan: industri väcktes: för "ett |" 50-tal "år "sedan ' och" huvudvikten som' nu ' vid-att ett in- hemskt järnverk skulle lägga grun- Sj den. till: en' modern," norsk .tung-|. industri; Andra. synpunkter : bred= dar ; ,persektivet ' ytterligare: :han= delspolitiskt' skall: Norge. hävda sig gentemot , kontinentens 'stornrodu- / Tyskland, :. Belgien » - och Frankrike och ' inera' lokalt" finner Regnet räc -gångsatts av Centrala Driftled-" organ, Med annonser, radio- "ling av företagens egpa orga-> "ra till industrier, :hantverk och 's : "enskilda hushållen att nu -söka . a FREE äcker ej: strömsparande är absolut. av. nöden "En brett upplagd kampanj förb 5: frivill'gt strömsparande har i- = ningen, kraftverkens samarbets-' maningar och” genom” förmed- nisationer vädjar man inte ba-, affärsidkare utan även till de minska sin strömförbrukning, +++ >. 15 Bakgrundens är ;den; torra 'soms > maren, Det hjälper inte .mycket att + "Idet börjat regna i höst, därför at -<. -| markerna 'är,så' torra att det blir i. ganska små mängdet som rinner ut >..z till våra. älvar. och sjöar,:i själva --. -| verket kara 2/3 av .vad som är nor3:'- malt. De sjömagasin 'som skall ge oss kraft; under vinterhalvåret har :[dätför inte alls kunnat fyllas i den utsträckning "man hoppats; För lan- « det i dess - helhet fattas fortfarande. - en! vattenmängd - motsvarande en '' miljard kilowattimmar; för vinter- behovet, I många landsändar, Da- . larna, Värmland och -stora delar av Norrland, är förhållandena - betyd- "ligt sämre än genomsnittet. Samti- digt har anspråken på kraft stigit. +- med Howker Hunter-jak — besöker sve - ” 20—23 oktober. Högste. chef för det .brittiska flygbesöket är flyg- . "marskalk W. G. Cheshire, Flygdivisionen har - én ärorik historia '' . och gjorde en lysande insats i andra världskriget, Bilden visar en" grupp Hawker Hunter under rafflande avancerad flygning. Svenska flygvapnet har som bekant beställt jaktplan av'denna typ för två 7 flottiljer, och leveranserna har nyligen kommit igång. >> - iman företaget vara ett viktigt värn mot den -besvärliga==ordlandskom= inte direkt räknas in i Nord-Norge- planen måste det ses som ett led i den allmänna utbyggnaden av den= na, eftersatta landsändas Här i norr pågår söm känt sedan krigsslutet:en klar. struktörförändring på närings åde;' De stora. outnyttjade EE. . 21—18. ' J..'Karlsson—J.' Jönsson, 18—21,' 21—15,/'21—19, ee » Matchen. . mot Lerkil: BE, Nils- Bon —J.' E, Persson; 10—21,"21-— Persson, "21—8, — Nilsson—J.--Jönsson,.::21—19; -—21, 21—18.; A,' Eriksson—J..E Persson, '21—9,' 21—18 . E,; Nils. son/J, Jönsson, 21—23, 11— Nilsson—K. 'E, Persson, 21 5 | "20-22, '21—18,; Eriksson /K;” E, Nilsson--K, .E,. Persson /Jönsson, '6—21, 21—11, 25-23, 'A. Eriks. son'-J. S 1, 23, FL: somz uppnått .70 ir iinbjädnaveck-omkring ett' C jadöhörsamråat "kallelser. SAmlädes -man: till: hög- bunattva törpstafkyr kyrkbvis Va r gamla även .som”'skjusat: "déssa ” och" sy! kretsmédlemmärnar + närvarande Slutligen - påbjöd kh: Hallind en tyst "minut. för "de .som gått: bort efter mean till sist. sjöng sista vi Länsstyrelse; tillstyrker "ho nalnämnder i Våxtorps :.kommiun om: tillstånd att: teckna borgen för lantbrukare" Karl Johansson i Åstarp,' Våxtorp, ”för "ett - belopp av högst: 8.000 :kr;' mot säkerhet i enteckning 1: Johanssons fastig: het, :Astarp-3:7. Lånet skalk:amor- teras på en tid av femton år, -Skummeslöv” SLKF-åvdelningen, er se har haft möte. Avd beslöt skän- ka 20 kr tin Julinsamlingen : ät Påtienter på Fagereds sanatorium Nästa möte bestämdes till den 15 nov "öch til värdindor för detta valdes Olga: Hansson och Berta Persson, Skottorp,. med i Dagny Bengtsson och. Månda, Karlsson, Skummeslöv ..SOM ” suppl. Efter Mötet följde samkväm... Ci = Kabaré i Hasslövs bygdegård. : Tönnersjö-Eldsberga " SLU-av- delningas kabarégäng inbjuder al- a Sad are. och BF-anslutna, til IN glad afton i Hasslövs. bygde- Fård på torsdag kväll. Kabarén ”Atomglitter" ges och i -dennaå” nedverkar bl.-a. den från Folkan ”älkände "Lasse Hallin, Russi AT ströms svarar för” musiken. Se innons! Nl are SS to bönsöndagens kollekt -< styrelse ' ick st un 194 gu PRICK 1 Östra Karup 85 kr. och i Skummeslöv till iJ /Karls "Kol s Na: iåld-T' frfrånstådenisveentrum, "Men 'barå efi sedan förra sammankomsten vart- |: . 5 N HO8 km:t.en ansökan” från 'kommunt | | nel: ined "|" dessutom o kunna exportera '.åtskil. ”.till svenska kyrkans diakoni]: de Toby bete 4 5 pla tog fast form tystnade också kritiken : och" läm- nåde 1 um för eh ny tillförsikt. Ty | det hår.'redan: visat sig; att. järn- vi tl verket blivit! av” Käl' betydelse.” moder ;tiden: amerikansk zst ,” djärvt"utförmade "radhus föch”en” villabebyggelse," till vilken! detiönya "industri -med:5P0'-Tägenheter fi ställda, i Befolkninge rådet och Helgelands-distriktet: hår fått, hopp orter bättre framtid + kets , Adefsvallt:besvärligtre kusibefolkningen att:följa med iu; vecklingen.vDet--är:-.också:betecka: i 'resterna-av ”Tirpit od ” tustöps om:ivs i "Man varken hör eller 'ser. ”avirdet . ”mångomtalade" järnverke ll; jätteanlägg- ningén,' Där reser, sig sinterverkets 80; mi höga skorsten — uppförd åv svenskar i råjärnverket, som skall bEwärldé 'si verket där »händlasöcK "där bland annat :”Tir- pitz”z [sörderskjutna - rester stöpts 'omjvdlsverkéts 600 m,'långa bygg- nad som ser: vidare gasklocka, laboratorium, k sk verkstad och: administraz -tionsby; uppfört a skilda I häll Området genomkorsas av järnvägsspå = tågen k och går, försvinner in i berget och rullar feeagn en 22 km. lång tun- "till verkskajen, truckar, lastbilår "och kranar är i arbete. : Stålverkets hjärta —'de elektriska i berget och liggar väl dolda... - järnverket > uppförts : tar sikte på | fraritida” utbyggnad. Den i april ävslätade första etappen var beräk- nad förs en produktion :av 170,000 tonz3valsade ; stålprodukter: Nästa etapp Sökar kapaciteten till 320,000 ton; öch-.dem- sista. skall ge; 500,000- ton årligen Därmed- anser -man sig kunria! utäcka landets , behov och ligt! FC abtan a i Naturligtvis vågar man inte kal- kylera: - med att anläggningarna omedelbart skall kunna ge igen vad som ”! investerats, .: Man: måste - till exempel räkna med inkörni å norr: lockar. till: eröv- S för lantbruk har hos regeringen begärt att få ut- vidga sin försknings-- och försöks- 2 dot intåg. hälsas den med 'glädje, «.."-;, En» av. sommarens. 8,000: besökare rnverket gav anläggninga Dess ”dragnir gskiaft . hopping-certrum. i MAG bidragit |. ic agit in nande, att:av järnverkets 1,500. an d .ställda -— 4,90C..då 'utbyggn: den; är |; helt.s genomförd har, de flesta äd |. rekryterats ur: fiskares; skögsatbes bruk; högskoles standard "till tro följd et. är; många olika frågor te”utredas och: lösas- föratt be- vättningerskall "kunna utnyttjas på "ett rationellt; och ut ekonomisk'syn- LT ; det råder en avsevärd disproportion | skatt" till moderlandet. Under "långa > I Koöristskatten i öns historia. ”Atgär- | form > av byggnader. äv 'vattentillgången, säger tyrelsen Jordbrukets höga zu ch de rationali- ch" interisifieringsåtgärder, Som .'särskilt under! de” senaste 'år- tiondena genomförts i "mycket stor utsträckning, blir skörden långtifrån alltid så stor som väntats, främst till 'av. inträffande torkperioder. mebär inte någon överdrift att tt, vattentillgången" numera de. största osäkerhets- . | momenten inom lantbruket och att «+: av inkomsterna : " Brittiska kanalön Sark äger, vitt- gående autonoma . rättigheter, Öns invånare är befriade! från "att betala tider'var Sark ett skatteparadis, dit många " rika "män flyttade, då det där. var . okänt. att. medborgarna skulle Betala” skatter. Ön” har, sitt 'eget parläment vilket för några. da- gar sedan . införde "den första in- dep blev nödvändig då det finns tre helt.medellösa invånare: på ön, De' måste leva' på det:allmänna. Parlamentet bestämde . efter lång- variga "debatter! att öns invånare bör betala 0,35 procent av den tax- eråde, inkomsten "i -skatt, d. v. s. kr: 3:50 pr 1,000' kronors inkomst. mellan de investeringar som görs i ;kiner mm; och de risker "man att”itett betydelsefullt lämna vattenfaktorn i. stö slumpen. Avledningen av di liga överskottsvattnet. har garnmalt ägnats stor uppmärksam. het ”Ifråga-om tillförande -äv' vatteri däremot har denna åtgärd först un- Förbruk i år har tend att. öka betydligt snabbare än vad man kunnat förutse. ,,. : kraftförsörjninger ansvariga endast - "Itvå utvägar att tillgripa. Den ena... : är att öka pkraftoroduktionen jen « attan ha, y-4 44 [nom att mobilisera alla tillgängliga Skatten bara 0,35 p rocent årigkraftverk "och större dieselsta- tioner för alt kunnå spara 'så myc- ”. ket som möjligt av vattenmagasirnen till" vintern om denna skulle :bli , lång och kall. Den andra är att sö- ka minska kraftförbrukningen.: tillgripa 1' år. Inte mindre än 100 miljoner kilowattimmar. i veckan - matas in I nätet från ångkraftverken ' och genom import från Danmark." Detta innebär att c:4 1/5 av vår el- förbrukning nu täckes' med :ång=" " kraft till-en 'merköstnad för landet - av mer än 5 milj. kronor'i veckan, Samarbetet mellan : vattenkraftver-' ker är :redan i vanliga fall sådant ” att'inte nå onödan. "På. Ti : länge; alla " elektriska ångpannor: och andra stora kraftförbrukare ur- kopplade, som normalt är igång vi köppla- bort sådan förbrukning :som > avszehde | vissa industrier enligt leveränsvills;$ - åtikoren får ävstå ifrån. vid kraftbrist.' Längre - har man i. allmänhet .inte '. velat gå ännu, Mån är väl, medve- ' ten om vilka konsekvenser en all- ” män ransoönering skulle 'medföra för |, både industrin,.affärslivet och 'ail- «I :en sådan situation har de för :« Båda dessa åtgärder har man måst at vatten går förlorat i r sedan - änhé varför . en" sådan" åtgärd der de senaste årtiondena mera all- mänt kommit till. användning inom jordbruket, "Orsakerna ' härtill är flera, ' Den främsta torde vara bris- tande kännedom om, bevattningens effekt och lörlsamhet,- Käpitalinsat- segna i jordbruket är emellertid nu så' stora att även 'minäre växlingar i: nederbördens storlek och” fördel ning , kan inverka ;menligt på” det ekonomiska resultatet, Under mera extrema .år såsom .det innevarande kan jördbrukaren hotäs 'av'ekono- misk katastrof. Danmark t,'ex, till. mäter bevattningen väsentligt större betydlese än vi här'hé Me Polska ordna tillfem svens i olika - avdelningar till] | verkar Stål”för olika ändamål; Man & under i ledning .: av "experter från |- :— har spräå -in| : i Den! generalplan efter. vilken H - handelsavdelning; Ca = | Platen," mentet, erhöll vid en högtidlighet 5 på. polska Iegationen i Stockholri nyligen höga polska utmärkelser för” sina insatser att utveckla ” Biträdande" ”käbinettssekreteräre Leif Belfrage i. UD mottog Pölonia 4 ko righeter på grund av vövad -perso- > svängningarna 'på stålmarknaden; ar: nn St EN S = korset, direktörerna Yngve Bengts- | sor. amt John Verner... Wallin... i a : kommittén samma orden, officers-: resp. riddarkorset. > +”. " ""Käbinettssekretörare - Belfrage ledde 1947 de första svensk-polska | haridelsförhandlingarna efter :kri- [get;”öck det:ävtal.som senare slöts var upptakten till:det livliga: han "hal Därtill kommer de starka pris- UD:s. handelsavdelning Ake: Mall "Men-järnverket har fått en fin-fin ng ett sats LD Ne Meaus-samma orden med -ke mmenr- itbytet "med Polen, I våras för- dé "Kr; Malmeaus :de- senaste, för= handlingarna i Warszawa, vilka re- lterad. örskorset,. byråchef i:årets handelsavta FREE endast tillgripes i yttersta « ”-Den -verkligt stora rotblötan. låter . alltjämt :vänta på sig,” det börjar ' redan. frysa på" och risken förjen "> - ransoneting. rycker. närmare. I'det läget har Centrala. Driftledningen, satt igång en. landsomfattande” el- sparkampanj; 'en "allvarlig vädjan | till "vat" och 'en "att: frivilligt hålla ner' sin strömförbrukning där: det- går. Inga motorer får snurra i onä-" dan, 'inga lampor. lysa.i tomma gum -7 och fra. i elvärme,.däx: den inte är nödvändig. «' .Ire utgångsläge om en ran ödfall. örailt bör man avstå, från :,. mhet skulle ge hono: — trots allt — skulle bli dig. Ju "mer :det spåras nu, större blir: chansen att! en: rl - Henrik ' von p Polonia Restituta, officers-. kfen i UD, Åke M, Irektör - Yn; ingar. nå "Flest sydhallännin Nr a John Verner Wallin, £. Pol a hola kommittén 1948, polske ministern" Stockholm : Josef Koszuts! biträ-] dande kabinéttssekreteraren i:UD, Leif Belfrage, bitr. avdelningicker 1 ransonering "kan undvikas. Sjö: ansvårdsstyrelse, Norr: Mälar- | stränd 28, Stockholm Ky <->: TER :; Vår sjömäns jul i i främmande hamnar hid samt. di- soc TNEvVe Böngtssön," vid den högtidlighet på Polska legatiorien 'å tern” övetlämnade ”de - hi olska förvärkelserna ” svenskarna "erhöll hangar. Insatser att utveckla :godå | andelsförbindelser -mellan 'Sverige och Polen. : t.v 2os 2 ; » Pehni rag, till julfesterna på " Sjömansvårdsstyrelse :85025, Skriv på tälon 3 Stockholm där den polske minis-|"Till. sjömännens jul
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.