oe Tyvv vev rerryY YvYevvv vev eEYTVFYTN vyn « ' "dessa skäl som väger tyngst lär inte A vretvvvervrevvevteYYYvveFPf TÄT rYvYvV ätt a , ; : AO SA Ch IM. BAHOLMS- TIDNING = 7 vvs Yr se Minskat .barnarital inte alltid motiv = förskolindragning i STOCKHOLM (Press). . " Vid indragning av skolor och cen- + > tralisering till större' skolor blir na= turligtvis skolformen bättre — men därmed följer också nackdelar med skolskjutsar och ibland, särskilt i Norrlands skogsbygder, med lång bortovaro från hemmet, Vilka av kunna : avgöras arninat än från fall . Orden fälls av redaktör Ivar Pe- tersson i RLF, sum därmed kom- +<-40 krematorier en "ro o oe 0 Inom tva är: cc STOCKHOLM. (Press) +. >. " Krematoriernas "antal ökar raskt i Sverige, och eldbegängelseskicket blir sålunda allt vanligare. Utveck- lingen förestavas av:såväl hygleni= ska som praktiska” och ekonomiska synpunkter; alltfler ansluter sig också till tanken på eldbegängelsen som "den, värdigaste : begravnings= formen. - Svårigheterna ” för kom- munerna ' att : skaffa erforderlig mark till de'stora' kyrkogårdsan= läggningar, som betingas av: jord! den di k röran=- de skogsbygdernas skolproblem vil- Ci ken företagits av arbetsmarknads- styrelsen i samband med en utred- ning om skogsbygdens'arbetsmark- Det -är vår bestämda uppfatt- inor) RLF att man går varsamt fram ifråga om skolindragningarna ning beg ing, har råed åren blivit allt större, Dessa omständigheter jämte allmänhetens' "omställning" 1" tän- kesätt och "reaktioner "har medver- kat. till. eldbegähgelseskickets allt starkare framträngande, RN - Åtskilliga nyheter är att är teckna ifråga om krematoriebyggandet och 1: inge r. nya sådana anlägg- "1 våra gsbygder; . och kanske snäva hänsyn:och stånd- punktsta de kan få besvärandi Konsekvenser. Vi är övertygade om att en planering på längre. sikt är räkraste och bästa, Jag skullé vilja erinra om följander ; +. . "> RLF har tidigare I olika samman- hang hävdat betydelsen av att sam- ningar. Söndagen den, 30, oktober invigs det nyuppförda krematoriet för: Stora” Tuna-Borlänge, Det' är 3 .Enhetsskolan” or + ir. "bortser från = > ; STOCKHOLM. (Press) : . : I Tidning för Sveriges läroverk redogör läroverksadjunkt Stig Wat ör ett års' erfarenhet som studie rektor i Sköns försöksskoledistrik htanför Sundsvall, Han slår ett sla för den tredjedel, som tidigare gic till realskolan" "wi fo fö Ä - 'Skolmyndigheterna bör och måst gå även denna tredjedel minst lik goda och ;helst' bättre -möjlighete i jämförelse med'deim som ännu er bjuds” på orter utan försöksverk samhet, Gör de inte det så är de skola, som nu utformas, och en dry; del av svensk ungdom att beklagr Med ' berättigad stolthet kan” dei. nya skolan peka. på de högst avse- :"begåvningarna? 7 Mt trikesministern:': d ad körbanan E Iö : — "småföretagen: småf : De svårigheter som kred ke. tionerna. vållar »bl.'a jordbruket påtalas I en 'interpellation till fi- i Stränd av bondefö bundsrepresentanten"' Nils. Franzén, Han ifrågasätter om inte restriktio- värt förbättrade ”utbildni öjlig- heterna för ungefär 65 proo, av års- kullarna. "Denna stolthet är "dock 'helt berättigad endast om stoltheten kommer I att ” omfatta även" de 35 proc, 'som återstår; Och 35 proc, är |. Så här ser adjunkt Watz på för- da "stad och fö li kyrkliga: myndigheter, . sor ' låtit än ae]. iten söksv samlade resul- som nu i olika för- uppföra eldt kitekt har varit Den istalliserar ut.sig, har Falun, Erik Lundgren. i» : + Kremato är det tredje i Da- + hällets olika: 7 ” samordnas' mot en, målsättning som klargjorts genom planering”i vidare .. mening och inom ett större område, | Klara-mötiv måste finnas-- skolindragning. även om detta. är motiverat . med ' tanke på det ak- tuella barnantalet, iom. de' inte först "., génom "samråd med andra ' plane” ringsmyndigheter gjort klart för sig - vilken inverkan detta kan ha på nä- ”ringslivet i orten" och den önskvär- - "da: och "möjliga utvecklingen av detta” En separat. åtgärd, -:' vilken |” kanske sedd ur snävt ekonomisk synpunkt kar te-sig väl försvarbar, kan på lång sikt och sett ur såväl "bygdens 'som" samhällets - synpunkt Istinehamn, Trollhättan, Motala och larna (förut finns eldbegängelse- anstalter. i Falun". och '; Morå), det trettiofjärde i vårt land" och det sjuttidsjätte. i de nordiska länderna: ""Nya'krematorier torde bli färdiga att tas i bruk under nästa år i Kris Ystad. Dessutom arbetas på uppfö=, Ä lm 1h så många förtjänster att den defi- 'nitiva: skolform, som så småningom 'kommer att fastställas redan nu kan skönjas: om än inte klart ifråga om detaljer, så ifråga om de stora lin jerna.! Jag pekar då särskilt på de netudande ref som . höjandet äv, samtliga svenskars. allmänbild- nihg fingbär med den obligatoriska nioåriga "skolan, och som den. för- nernas tillämpning för' vissa delar av . näringslivet medför, en alltför hård 'påfrestning. Många ' företag, som för sin fortsatta verksamhet är absolut : beroende. av krediter, har nu mycket 'svårt att få erforderligt kapital. 0 vev Hon Särskilt har de nystartade före. tagen : drabbats ' hårt, För. många jordbrukare. och . andra småföreta- gare hotar läget att' bli ohållbart. Jordbruket är under 'alla. förhål. landen en i hög grad kapitalkrävan- de näring. Genom sommarens skör- deskador och därmed minskade in- komster har jordbrukets behov av krediter ökats starkt, De nya stöd. lån, som” nu föreslagits av. regerin- gen, | er” givetvis :att medfö betydande "lättnader. ; Läget inom berédåride yr hturk 3. rande av kr ier i n. och ' Höganäs,'; I år har dessutom [Jönköping fått. tillstånd av arbets- 'marknadsstyrelsen 'att uppföra sitt sedan länge | planerade kremato- rium. Inom loppet av de närmaste två : åren kommer Sverige: att ha över 40 krematorier. i se gärderna går ut på att inom skog: bygderna bevara ett. befolkningsun> derlag, som ger: den nödvändiga ar- betskraften - och som. också vidgar och" yrke utgör, Jag pPekär "också. på det goda'samför- stånd och .det goda samarbete som på dé flesta håll råder mellan skola och näringsliv på platsen.. Men jag kan” heller inte bortse frår vissa förettelser, som kan inge iakttagare en' föreställning .om att den intel- jordbrukét är"dock så allvarligt, att för. dess. vidkommande lättnader måste ske i de allmänna 'kredit- restriktionerna.. "= sidas 2 Från" sitt. .eget hemlän. Gotland omtalar interpellanten att man där på senare tid. lyckats. få igång en Jektuella: , begåvningseliten —. hur stor: eller hur. liten. den: är kan" i; detia' sammarhang lämnas därhän — icke tillräckligt uppmärksammas och gynnas. Det värdefullaste, ka- hel del företag med hantverksmäs- sig. eller småindustriell verksamhet. Många sådana — oftast relativt ny- startade —' företag befinner sig nu i en mycket Besvärlig situation, då Överdriven skepsis inför - den nya ”Gentve-andan” STOCKHOLM (TT). CK RS es Under den allmänna debatt, varmett FN:s församling varje höst | '" begynner: sina förhandlingar, var det I år mycket tal om den nya » YGentve-andan”. Man syltade frimst på ”de fyra storas” julimöte i « Gendve,; där det hördes helt fya tonfall och gavs prov på en mars | : kerad'" önskan att förstå dr punkter, sade utrik - : ter Undén i ett radiotal från: New York på FN-dagen på måndagen, Men' på somliga håll vill man] med garanteras en allmän uppgö- inte tro på någon avspänning, Både rels2, Mer oviss är USA:s hållning, I pressen och i privata samtalj Det tycks betyda en stor självöver- framkommer ofta oro och bekym- | vinnelse för Amerika att stödja an- mer över att den stora: allmänheten sökningar från Bulgarien, Rumä- nen, Ungern och Albanien, "Men : det vore £ harmoni med. den nys. Gendve-andan om USA övervunne sina betänkligheter och I varje föll : ej förhindrade deesa länders upp; tagande, 2 "När FN-dagen så år, sker det några dagar innan "de fyra storas” . utrikesministrar på nytt ska” träffas 1 Gentve/' Inför . detta möte önekär vi, att Gentve= | andan '. alltjämt måtte sväva öven den schweiziska konferensastaden. - honan! : Vi spä inte fö on högt, att vi väntar oas färdiga lög=", ningar på de stora internationella . , problemen, Men vi hoppas, att den nya andan tar sig uttryck i en vilja ,' ” att , förstå motpartens synpunkter och inspirerar politikerna till nya . uppslag, som kan steg för steg leda" till rimliga uppgörelser. "je > är alltför. benägen att ta för gott vad som sägs om ett gynnsammare | internationellt. läge. : Dessa pessl- mister, betraktar. ”Gentve-andan” snarast som 'ett 'spöke, framtrollat av skickliga illusionister t syfte att få en lättrogen allmänhet att ta in- tryck. av: talet om en minskad spänning och en mindre riskfylld framtid. ort : . + Låt oss dock inte vara alltför : skeptiska: och klentrogna, - Vi” bör komma ifrån uppdelningen av världens nationer i fromma änglar och fallna änglar. Den "8 k. fria världen innesluter inte bara rerhjärtade demokra.s tier, Inte heller bör vi hemfalla åt den förenklade synen på den ' övriga . världen, att den styres . av en samling politiska fanati- ker, som håller halva mänsk- - ligheten i ett järngrepp och ' lömskt väntar på tillfällen att bringa alla fria folk under sitt välde, : FE En nyttig tankeställare får man genom att erinra sig att för 15 år sedan vat det Tyskland, Italien och SOMMAREN ÄR INTE SLUT, om ni trodde det, Efter en riktig ruskvecka fick Paris tillbaka sitt soliga ansikte och dammen i Tui- leriträdgården fylldes raskt av små segelbitar, medan dess rt kad. ,n For Ej "1 4, Pg för av r och bar Japan . som var de grova brotts-| "> att studera regattan. lingarna, mot vilka Västerns natio- ner i förbund med Sovj mobiliserade sina yttersta krafter, Nu är Västtyskland och Italien respektabla och uppskattade med- lemmar : av . Atlantorganisationen och arvfienden Japan är i förbund med USA, ... Ne ' Mot bakgrunden av dessa snabba makternas front- ' Mamma vet allting Av Märta Leijon På pögtidlighålles' 1; FyvYYYTYTYY YIN TIN ATT TY TY rr R FF FF FFPTFTTTTT och folk talar så olika, Somliga ta- c lar kinesiska och andra talar ame= rikanska och alla folk diktar sagor. N Och jag förstår inte så många språk, ' komma att medföra allvarliga kon- pitalj.' som "den innebär, har. vårt ” SEE land inte råd att negligera även om" det i-en enkel propaganda ofta he-;' ter: att begåvningarna alltid klarar För några år sen 'var jag ute på en kurs någonstans i Sverige. Jag blev mycket väl mottagen i det hem där jag skulle få stanna för möjligheterna" till én” skälig social standard, Vem. vågar bestrida 'att en tillfredsställände lösning av skolfrå- görna därvid spelar en mycket, stor de inte kar - erforderliga | förändringar i driftkrediterna, ' Skall : vi" lyckas ' i önskvärd grad 'differentiera lands- bygdens näringsliv så måste vi ock- : : sekvenser, sn ts .|;. Inte minst' med hänsyn till skogs- >. bruket bör det vara. angeläget,.me- ställningar . och 'alliansgrupper är det lättare att förstå den utomor- dentliga betydelsen av att FN till PE vi, att 2 olika, samhälleliga åt- roll? .:7 I ss > så se till ätt företagen får krediter | SP tendens är en universell orga" | hatten. För att mamma i huset|ser du. 'Om jag själv diktar en saga så att de kan existera.:s vs: |Aisation och inte vare sig ett anti-|yylle hinna göra undan sitt arbete|så visste jag kanske inte om den : eta Interpellanten frågar om finanso la rin t eller ett n och vara med på kursen blev jag dagen förut. Den blev till när jag . Den . rike' mannen var död och! "CSrpeN ga tiskt block. En framsynt interna” |,mhändertagen av husets unge son. | skrev den, Och när du fick din lilla | 2 LÄ oskönt sor DIR a uj ,arvingarna hade samlats för att hö- " n har I AM de tionell politik "kan inte i längden kran kunde vara i femårsåldern, | syster visste du inte att hon. skulle q ä advokaten läsa upp test: stora sv som byggas. på gruppbildningar, som I;kulle jag tro. Under hans ledning jse-ut som hon gjorde. Och när du rustar mot varandra. I FN. nationers representanter mi oci där bör 'alla slags intressen kunna luftas,” FN. vill vara ramen, inom vilken? staterna söker praktisera ' samlevnadens filosofi. När ,tioårsminnet av FN firades vid . midsommartid i år i San Francisco, gav jag uttryck åt för- hoppningen att de stater som sökt inträde i FN men ännu inte. blivit insläppta, måtte under tioårsjubilé- ets-år tas in i organisationen. Det kan. emellertid: vara rimligt att dröja med prövningen av fyra an- sökningar, ingivna av regeringar, som ännu inte har kontroll över 3 3 451] mr - hela 'det land de vill företräda. Jag da vänner att vi till och med pro tänker på Sydk , Nordh vade va dras hattar och sander och de' två” Vietnam-republikernas md DN lockbytet för kur sens skull) = 0 fe 2 Vid femtiden på morgonen, när den första solstrimman lyste in i mitt rum dagen efter, "väcktes jag av en liten figur i blomniiga pyja- mas, som stod vid min säng och skakade mig i håret. När han såg att jag vaknat stack han sina små kalla fötter under mitt täcke och kröp ner i min säng. Jag gissade att detrvar: fråga om en ny saga. Men han frågade oförberett: . — Vet du allting, tant? gen av kreditrestriktiorierna med- för,: och, om. han i så fall ämnar vidta "åtgärder. för att få till stånd nom. papperen; ">. +; hk. cv 47 |en, sådan tillämpning att jordbru- Slutligen tog han' av sig glasögon- "kare " och ; andra småföretagare. — n,: lade. dem 'på papperen; lutade ksom en kommunerna — kan få sig bakåt i stolen, såg på arvingarna "4 nödvändiga krediterna. > fick jag se hela gården, kalvar, gri- tar, höns; den nya traktorn, brand- sprutan och mycket annat, Och ef- tersom gåvor kräver gengåvor må- ste jag berätta om mina grisar, mi- na höns och det mesta av det jag ägde. Någon sådan där stor : röd brandspruta, - som pojken visade mig, hade jag tyvärr inte. Min egen var svartmålad och inte alls så där modern, Det var 'ju försmädligt. Men jag måste reparera det med en saga, Det blev ett par tre styc- ken medan vi satt där på förstu- frappan och väntade på att mam= ma skulle bli färdig. Vi blev så go- såg "hertne första gången visste du: inte att hon skulle se ut som i dag. . Det är alltid något nytt som hän- der, Men jag tror att mammor vet det mesta som är värt att veta, - ” Han funderade tyst en stund. '- — Min mamma vet ingenting om . . hur det är till kvällen, hon heller, men hon vet prissis allting annars. . Kan du inte göra en ny saga åt ' mig, en som du inte visste något om i går? Det är bra att du:inte . vet allting. Han kurade belåtet ihop sig i hörnet av sängen. När han bara var säker på att tanten :. inte visste allting kunde hon få leka' med honom, 54 ta Medan min nymorgnade hjärna, . försökte skapa en ny saga åt min lille gäst kunde jag inte låta. bli att . tänkå på hur lycklig en mamina är åtminstone någon gång i livet, Den gången "då hon”i sin Nilla pojkes - - N ögon vet ””prissis allting”, Något = sådant händer henne sen aldrig när - han blir vuxen och tror att det är han som vet allt och att: gamla . . manima bara är dum; Men -man -- ' ” kan ju inte låta bli att fråga :sig. ” - om mammor gör allt de kan och ' ' borde göra för att behålla en tilltro - som är så ärlig och så öm. ' Man kan fråga sig hur världen. skulle se — Nej, måste jag erkänna, jag|ut om” dess styresmän "allt: fort vet inte allting. : sö, i dtrodde att gamla "mamma . begren -—' Min mamma vet allting, hon |åtminstone någonting, 1: = sv. vet prissis allting. Varför vet intel >> :" S du allting?: frågade min” lille gäst! Han föreföll inte missbelåten över att jag inte; visste allting, 'Kanske häde ' han legat: på .mpgrgonen och begrundat "det lilla svek han möj- ligen. begick "mot mamma: när han blev .så förtjust över mina sagor. Mamma var ju främst och skulle vara främst i allting för sin lille |” son Men han var intresserad av”att få veta varför jag inte vissté all- ting; Det kunde 'åtminstönge. bli en liten. blomma åt mamma. : 3 luc r—' Men varför 'vet du inteallting ' Det rådde djup tystnad när sigil- len - blivit "brutna””och advokaten länge 'och omsorgsfullt tittade ige- i om ' just den ärnses 'IL);' som var judart rtryckare, Er o se finehåller först en beskrivning över staden Pa-Rame- sesioch deså fält av grönskande gräs, |I-brevet härriies flera slags drycker, såsom sött vin'från Khemi; vin från vingårdarna"samt'öl från Kati, Det anses ; märkligt" att öl omtalas i ett så gammalt "dokument, och man an: ser:att detta-brev är det allra äldsta profana', dokument; där öl och. vin ormnämnes, -.: i : h ;Ett annat" egypiskt papyrusbrev, |rade storfi : tavlor av. trä och I som är :1,800 år” gammalt; lägger Körtets ja det Koh man ju infe fram . en hel tragedi för .033,/ Det I'gå och bära på sej, då bara kortet handlar or en ung man som råkat | på gäddan vägde 4 kilo. så på avvägar i storstaden;- Han "har : levat ' lättsinnigt och gjort stora a ; ;skulder samt. skriver. till: sin mor och -ber henne 'betala: ”Vär' hälsad |' tusen gånger! Jag låter dig härige- nom veta att du icke'skall komma |" till huvudstaden, ty jag skäms över |: att gå naken och slarvigt klädd, Jag bönfaller dig, moder, förlåt mig; ty vet att jag själv förskyllt de i 2 S Det är nog riktigt;att: brevskriv«f: ca na g aldrig varit en,så allmänt ut- N övad hobby som i vår. egen. tid,.inen vi får därför: inte tro att:man förr. 1:världen" inte. förstod; att-skriva «> brev, Ur gamla skrifter'och urkunz der inhämtar vi åtskilligt om;brev- : skrivning i äldre tider, och: det finns en rent av fynd som är tusentals år « , gamla, sora vittnär om att man även. >» "så långt tillbaka 4; tiden. utövade <> brevskrivningens konst; Då fanns 2 > >> det förstås varken papper eller per- gament, man skrev det på Papyrus- | rullar eller'på lertavlor.' Men man skrev: också på tav j ans" nämnda |.” a testamente. På vilket sätt får älva ta del av här i dokumen< "mig att bibehålla betodlingens nuvaran- de" omfattning, dvs. en” odling av 50,000—56,000 hektar, konstateras i en bondeförbundsmotion av Larsson i Svalöv "och Hansson i Önnarp m. fl.;J regeringsförslaget om jord- brukspriserna . : föreslås att gräns-- skyddet för den inhemska socker- produktionen skall. ; bedömas med. tgå inkt från bet av gång, att den sista gäddan han dra git. upp” var så: stor att: den "måste han låta fotografera. Då B. sedan frågade efter kortet på gä 2 n en| Läget i dess ra områden är odling av; 45,000-—-51,000, hektar; "| inte stabiliserat. "Men återstående . rerna framhåller att den [18 aspiranten borde kunna tas upp produktionsapparat, finns, 'som er- 1" församlingen, ' Från sovjetrysk fordras för. odling och förädling av |sida har förklarats, att man är be- betorna från en areal på 50,000— | redd' att stödja 16 ansökningar, Det 56,000 hektar, och att produktions- | förmodas dassutom = man får hop-' . | apparaten "' ständigt : moöderriseras pas icke utan grund — att sovjet- och” rätionaliseras,/”> Härvid 'är det I regeringen skulle kunna förmås att etydelsefullt' att odlingens omfatt- | inte ' molsktia eg ytwrligare två ning inte, varierar för. starkt, Den | stater, Japan och Spanien; om där- krympning 'av : arealen; undan för / undan som kan riskeras, om skyddet av..sockernäringen får den -i pros itionen föreslagna utformningen, kommer under i övrigt lika” förhål- landen att öka produktionskostna- derna. En målsättning att bibehålla nuvarande sockerbetsareal stimule- rar till rationalisering av såväl od- ling: som fabrikation, Motionärerna anför vidare att i samma mån som sockerbetsarealen ökas, » minskas :löverskottet. äv någon' annan jord= bruksprodukt: En 'sockerbetsodling som motsvärar 90 proc. av självför- sörjning är också från beredskaps- s r synpunkt. betydligt' effekti ä edeltidens opus. Detta är helt na. en som täcker bare. 16 teadivare än url igt, ftersom de oftast skrevs: av” | sumtionen, Därtill. kommer "att för. andar person + än avsändaren, ; [stoåbruket i. de sockerhetsodlande i ve ne | and på pennan”, som: lområdena har denna odling stor be- et plägade; heta; Eridast kyrkans' tydelse, ' vilket med '..skä hä män behärskade fullt ut brevskriv-: |fram så Sbruksutrednin. ningens konst, adelsfolket uppnådde: vumednin konsten "rätt så sent, men. då blev det k 'innorna som blev flitigaste ten: ev a n: brevskrivarna, Borgarklassen > som. > Dessutom, var det 23 å brevskrivare. framträder. först; i flesta, som kejsar Karl den store borgen, nalkas sitt, stat och va skrév om sina händer: dé hade bli- | annat TD angår, tiger” den "då ' vit för. styva att hålla en "Penna, Denna och bläck helt obekant. med. oo dt Breven på t rtavlor, vilka är de Novo. > allra äldsta i genren; skrevs med 8: K.” kilskrift, Dessa äldsta brev » härstamma från 'sumérerna, ett kul- - turfolk som levde före assyrier och babylonier, och' alltså är det äldsta kulturfoli "som historien "känner. Många ord som användes av baby= lonierna antyda på ' sumeriskt ur- sprung, Man har funnit flera hund- Ta av sumérernas:lertavlor med kilz skrift, tavlor som torde vara minst 2000 år gamla, "os an et? ""Kilskriften Inristades 4 den våta . leran med "en ' metallspets;' tavlan "fick sedan torka varefter den brän- . des I en ugn samt försågs med ett i : tämstjockt' fodral "av lera, på vilket inristades och avsäna , Ivf trängt åt sidan av pap- [perat; Nordeuropäs speciella skriv, tecken” runorna; lämpade "sig föga, för" ibrevskrivning. men;, bevarades -ländå länge nog därför att de ansågs ha en mystisk betydelse —de- kal-; Jades:.då trollrunor. De; begagnas: des speciellt i trollformler och lika: nande:samt ristades då på trätavlor, !' Brevskrivning ' förekom” flitigt i klostren, vilka" - uppehöll en livlig brevväxling sins' emellan. Sådana munkbrev var alltid avfattade: på a "för barnet. När jag får "ut | klassiska" latinet och / från nionde lön skall jag skicka dig pengar.” och tionde århundraden "' Medeltidens brev,” vilka så "gott ar som alltid skrevs 'på "latin, verkar som om de alltid var'skrivna 'av: ett ombud,"en, skrivare, De är operson- lane något "äldre brev, 2,00 It; är från en. dagakarl Som rymt till Alexandria från sin hustru och lämnat henné i nöd och 'misär, Huströn 'ber honom'1 brév på brev Om pengar men: han skickar: henrie inga: ”Var "hälsat "tusen ”gåriger”, skriver han bara Jag ber dig sör- PE NR 70-åting: besköt ": .stojande pojkar” ; 2: blev träffade . ÖSTERSUND (TT) AC Fem å sex småpojkar i 10—11- årsåldern, som 'på lördagskvällen bråkade med fönstren till en stuga iLaxsjö, i norra Jämtland, blev slutligen beskjutna av ägaren, en 70-årig . man, - Denne ilsknade till under." ofoget,. tog sin' hagelbössa och sköt ett skott ut i' mörkret, Två av pojkarna:' träffades, En' fick ha- gel ena axeln och den andre i ett av benen, Pojkarna fördes till:sjuk- I '—' var stugan i Strömsund, där de operet [|när” du är 'lätarinna öch mamma ades. Några svårare skador är det |loch" allt 'sånt, där? IE inte fråga om, s2i os. oc sar var | > Jag "förstod att hä lide ' det | ”Landsfiskalen i Föllinge; som har att tänka sig för. Mammas" prestige hand om Utredningen, säger att man | fick inte. skådas' på: något "sätt, väl får gå ut ifrån, att 70-åringen - Du förstår, sa jag. Det härder Inte visste, var pojkarha befann sig, så mycket var dag som man inte 1b GEN sr när han sköt, NN ti ce] vet Jag vet. inte på kvällen om äv ae uppdra timme utan att .- a det skall bli” vackert väder. nästa |,..,.,. svt Peragning, reas morron "och" jag, vet. inte om. kos- |, Han var ingen & :n.] San; skall få. en, fläckig kalv eller tulle ga Te ros På Formosa ”arbetar” billånarna under "synnerligen hårda .villkor. Globetrottern " Hahs' Ostelius,. som. =. > nyligen varit där, berättar: - Vid första resån hugger man av det ena -. örat, : nästa gång ' det andra, vid ” tredje hugger man, av 'resteri, .4 = «, I Te "Rätten" ' . r o « Sigill intrycktes, Då var brevet klart . ått skickas av; men det är ovisst om brevbäraren orkade bär: så många brev av det slaget, =, ; ve > (Nästa "steg på” brevskrivningens - Området var att man började skriva breven På papyrus, I denna konst var särskilt egyptier verkliga mäs- . tåre. Materialet tog man av” påpy- rus-växtens stänglar, ur vilka mari : skar ut långa, tunnal remsor sor i sammanfogades kors: och ' tvärs. till iö ett större ark, Remsorna klistrades : - samman och glättades efter torknin. i > gen sarot blev ett riktigt bra mate- | rial "för ”breévskiivhihg; Papyrus. i CJ Medan forntidens brev förefaller oss levande och riktigt omedelbara, det som sagt en viss stelhet över ; liga, Man tycker inte di brevavsändarens' JEgen röst, | "Medeltiden Hår ju alltid haft ord Om sig att vara' en Srmö: i ST För T-sovare : 7 Slarv 'med "inställningen 'av:väc- ” karklockan' är den främsta orsaken. =. till"den allmänna: morgonbrådskan . .. för att hinna i tid till kontoret eller - fabriken. På"”en utställning i.Lon- =. dön:den 3—8 oktober, :”Fem. sekel av brittisk tidtagning”, får man se en: elektrisk väckarklocka med.au- tomatisk tidsinställelse.. En gång in=" ställd på :väckning furigerar:den ” ' synes .oss medeltidens obetydligt. Det Var ex intligen: kyr- kans män:som "kund, skriva, blott få lekmän var hemma i ski GÅ ä : er va änsskyddetd storlek bedöniss "ned : [utgångspunkt” från . behovet av "en « [odling av 50,000--56,000 hektar; där av' lägst 5,500 hektar .på Öland och Gotland; och att: hänsyrt tas till det extra pristillägg som. bör utgå ' för arken : rullades efter skrivningen samman i rullar samt förseddes med snören och sigill.— sed; 2 — brevet färdigt. Såsom; penna anv i de man ett tillspelsat vassrör och bläck. tillverkäde man av en bland- ning av sot och gummi, . -. >>> få Japansk kampanj fö 2 re, men - munnen skulle jämt gå ändå, Han 0 > : > ol ov | Skrivkonsten förblev alltså präster in på 1700- : an AE bör a 5 4 3 NYKAR all .fläck i "SÅv"papyrus-brev har man tex. nas. företräde framför ' lekmän och 1800-talen, '-: + PN ossin omr betor Mr odlingsområdena i Roma |: . födelsekontroll en. som är alldeles röd. Jag vet inte [hade värdinnan till bordet och skul= : brev ayiling "som kallas Panbesas|De fromma skrivarna förde efter |, DC Var tundér 15:de och i6:de” da Ånga även : som: till | --TOKIO (TT = AFP):' ri om alla "människor i byn skull bes le. tacka för maten! Då . Japanska. regeringen och ledarna tala lika Mycket 'i' skått. som > jag + ör alla"de större partierna i landet och inte'vet jag om folk kommer : gav på måndagen sitt stöd åt én plan att tycka" om; mina föredrag, Jag århulära depå som brevskrivnings. fraktlindring för betor odlade i ös konster utvecklade sig till: att ge privatbreven den intima och sprud- ” under" en dryg kvart "började ban ” med 'de avslutande fraserna: i - ”— Ja, mina vänner, det har varit. brev, Den förvaras i British Mi förmå i - brev, use- | förmåga antikens kultur vidare pe : sc öm London, Dessa rullar är. illa nom att begagna latinet även i : Medtarna, men 'man har kunnat ut- | privatbrev, - rer att importmonopolet -På socker bi- nn tyda 'det allra mesta på alt . 7 ret llande-stil ä behållas och att pri å töm så sr fån är allti ” SA 5 i d I esta på dem, trots | Ock a NO som kännetecknar brev att priset på socker och. ':im går ut på en. kampanj] för fö- är alltid så nyfiken när jag .börj Fn FRE . . ..- Att de är över 3,000 år z ? s Så I ähsyn till materialet | ännu i m icialla bra > I betor faststäl MER på TIPAR] fn : k Jag "börjar | en härlig måltid, och alla. & i ” besås brev här ;000 år gamla. Pans it breven. följde man: troget I anti- | von stan nea de officiella bre stställes genom underhand «i lel det öv kade Och" undrar hur det skall gå. Det |mätta och ;belåtna, och bade "jag härsfammar från en' e- ilod, då israeliterna ännu inte hade Jämnat träldomen i Egypten — bre= ven stannade i den själlösa och gro. a fm av kanslis elle kurial- stil.” vilken "också benämnes. byrå- kratisk, oc: 2 st lingar mellan berörda barter." [kens spår, Papyrusbreven är=ålli männa'. till dess att pergament trängde ut dem, och pergament blev sär förfärligt mycket som jag inte ätit. den minsta: lilla bit "tal skulle RER + |jag inte kunnat få fram "ett ord! Då hördes en röst från bordsän. den: NR oe SE = Ge honom ett kex mia i a Men du kan. + finns, åtminstone? .. a ; - Du” förstår, världej: är 1.alla' Sagor söm & stor!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.