Yeeeererr vervyvevorrevrteyryvyvfvv vev VvKvV YrYerfreYYYFYV " Fredaperr den 25-0kEy5a H En värlésaktfon för - soner från 28 länder, dd Norge, Finlard och fs de närmaste veckorna: Aktionens Europa som kommer att oms "> Peklectästilsninister Iver Persson far säöt: en inbjudan till Frank Buckman, initiativtagar? till Hora- Jlisk . upprustning; att föra verlis- ” sktionen hit som ”ett anmärknicgs- värt initiativ för att skapa bättre saeilanfolkliga relationer”. Brevet $ ”Vi är öv de om att Norden får Moralisk upprus Rö 300 kommer med Försvinnande ön moratisk upprustning, 'vestående ev 200p inbjudits av ledande män från Sverige, ij lind att komma till Norden under -- dana hå en”, - er mål är att skapa ”en renässans 5 i Stöckholm 4 mitten av november och kommer troligen att därefter besöka de övriga nordiska länderna. i -. "Den försvinnande ön”,' ett musikspel med en internationel trupp på 80 personer, har deltagit iakti "denna sommar i 16 asia- pr ett - sådant :-besök med skådospelen Sen försvinnande ön" och Frihet g'ulle vara 'av stort värde för vårt land och för internationell samhö- tiska och afrikanska huvudstäder på inbjudan av ' presidenter, stat nistrar och. -- regeringsledamöter. Pland - dessa var Japans premiär- atsyama; Burmas premi- inister U Nu, Filippinernas prfe- den £ Svenska Lantmännens Riks- förbund, Einar Sjögren, direktör Ake Wetterlind och ordföranden i Elektrikerförbundet, Fritz Dahl- quist; De utgör en del av en stor Anbjudningskommitté från Sverige, Norge,, Danmark, Finland och Is- "land, som håller på att utformas. Världsaktionen kommer att vara H vighet och förstödlse” so os |minister : inbjudan: deltar . tillsam å med ecklesiastikministern ordföran- sident Magsaysay, överste Nasser i Egypten och Turkiets ' premiärmi- nister Menderes, I Iran anordnade scahen ett framförande i en för än- damålet uppförd teater i' palitsets trädgård :och ” öppnade för. första gången sitt palats för offentligheten vid en rad föreställningar, > «vi I Kenya framträdde hela styrkan på ett massmöte för 7,009, kikuyu — STOKHOLM (TT) >, Av..de tre olyckstaktorerna . människan. fordonet och vägen är människan den i särklass främsta: nlo av tio trafikolyckor. beror -på ' den minskliga fak«- torn, Detta enligt en orsaks-' - undersökning: som Jagts fram av Trafliksäkerhetslöreningen i: Människan inte bilen n nummer ett personskada >stigit med 9 Procent och antalet dödsolyckor med 38 pros IM RE sås GA " Antalet skadefall Fsom beror på tåg . vid järnvägsövergång är båda åren procentuellt .»sett igen s Htruppen. : kollision "metan motorfordon öch | APR ART TT prustning ". - dT första tillåtna sammandragnin- | gårna av er sädan storlek sedan igheterna började, . De talade orala 1400 interner i Atbi Ri- vet; interneringslägret för de. mest fanatiska Mau Mau-ledarna, där 500 under inflytande av moralisk upp- me tat or ser världens problem -"- "Kända "skådespelare ställer sig bratis' till förfogande för-”Den för- svinnånde- ön”, "vilket skådespel framställer en lösning till de. pro- blerå som. de fyra stora står inför i Gentve. Bland dessa skådespelare befinner sig bl.a. Reginald Owen, Hollytvood-skådespelare sedan 50 år tillbaka, som har spelat med i 150 filmer, Ivan Menzies, stjärna i den australiska D'Oyley Carte Opera Company och Ole Olsen i det ame- rikanska = teäterteamet Olsen -& Johnsen, - DT '”Frihet”, >det andra skådespelet, söm” kommer 'till Sverige, bar skri- vits och producerats av” afrikarier. Ordföranden för: 10,000 afrikanska lärare 5 Sydafrika, kikuyuhövdin-. gar,.STF-ledåren för oppositionen i | Guldkustens parlament och student- ”I kärsordföranden vid Nigerias enda universitet är med i sk espelar- ges för närva- r en entusiastisk iplomater "och enta Natisnerna +. Dessa ' skåde: rande i Gentve i publik;” däribland. nedlemmär av Fö ot Ed fournalist från Gav vå” skådespelen, att de. visar .”en hi idsvä . världens vå Har'Du gjort Ditt för ar SD ringa: 1 den senaste 4 lersöknin- gen 0,3 procent av hela antalet re- en publikation ”Motorford; olyckor med personskada”, Till 1 grund för undersökningen Jig- kadefall som inträffat som I procent. I stället har dessa olyckor; | aft lö de olyckor, "mot: d ra i 1947 års siff-].: 7 SVERIGE, HJÄLPER": smsa POstgiro 90 1955 ökning var 0,8 ger 1 anmälts till trafiksäkerhetsbo= Jagen 1952. Av särskilt intresse I lr do. Kndringor :4 fråga om > i olycksfaktorerna som kan lakt-, , : tas, om man jämför denna un= i .« dersökning med en liknande "som gjordes av Iureningen för : några år sedan på basis av ska= i demaförlal från 1947, >: cc : " Sommiiren är trafikforligast och bland veckans dågar har lördagen i do'högata olyckssiffrorna, Det fast- i . slog redans 1947" åra undersökning och det: fastslås 'nu på nytt; För ö som..1947.. uppvisade. ett . minimum: av. olyckor, har' nu en' 1 omsvängning skett :'och 'söndagen a, kommer. nu som god .tvåg/. bland helt ligt genomgående svåra följder, =". secs vs INTA 'I 1952 års undersökning har inte mindre än 19 dödsolyckor helt el: ler delvis orsakats av defekta brom procentuellt sett. 'har inte skett. Hos omkring 3 procent av för rarna har 'straffbar spritpåverkan bidragit till olyckan. Om "man bara ser'på olyckorna med, dödlig utgån; blitt pr tsen något. högre. sar, Antalet fall med fordonsdefek- ter gom olycksorsak uppgår till .7,3 procent av hela antalet undersökta fall. I åtskilliga har bristfälligheten varit känd för föraren vid färdens] början. SN nen : 7 fur 1 ' Undersökningen redovisa även Fa Trötthet hos föraren som orsak till i båda, un vilka" fel hos mo irarna som är de vänligaste orsakerna till att olyckor inträffar, Gruppen last- dsta 3 bilsförare har en gynnsammare Pföl- risker att då das i Procent” än | för övriga olyckor, I åldra grupper, 'En med Hänsyn tillom. [9ch:64"år har, 3,8 tills67 "d Rändigt för hög hastighet: är) de skadade dött genom ol; veckang dagar, sannolikt ber på att allt större befolkningsgrun- per fått tillgång till bil: ellen motor. cykel även för: fritidsbruk, . Det är framförallt personbilarha och. motorcyklarna som ökat. sedan; vilket satt djupa spår "1 013 Iden främsta orsaken till dödsolyc- Ha" vanligaste. felhandlingar "är: fel korkar (21,6 proc), närmast följd" av fel vid utfart på väg eller vid kurs- ändring: (17,4 ”proc.). '— Cyklister-' vid utfart på annan väg och fel vid kursändring;tn Wweleosior reg båda tundersökningsårens "material. av Te olyckorna på dygnels olika, ti visar god, överenskommelse fl > två undersökningsåren,, Olycksf kvensen' springer plötsligt upp v arbetstidens början, stiger sedan gradvis' och når sin "absoluta top; under —eftermiddagstimmarna, ' då Tusningen är som störst. - Trota att landsbygden har mindre tät trafik förekommer det där fler dödsolyckor genom motorfordon än 1 tätorterna. Redan 1947 års under- sökning fastslog detta och I den nya undersökningen framträder förhål- om olyckor med annan personskada däremot. det omvända, Tätorterna har I båda undersökningarna nära nog dubbelt så många olyckor av Nötorfordonsolyckorna är alltså fler I tilorterna men de som ins träffar på landsbygden är oftare svårare, vilket till större delen torde a bero på högre hastigheter ute i landet, Naturligtvis händer svåra olyckor även vid låga hastigheter, Detta gälller främst vid, påkörning av fotgängare eller cyklister, I un- Nkninga let förek . åtskilliga barndödsfall, vilka inträf. fat vid starten, då hastigheten varit ringa, Lo cos , ” Den ' ökade motoriseringen har Sätt: I 1947 års tnaterlal var kollislon mellan motorfordon och cyklist den visar däremot att kollision mellan två eller Nera motorfordon är den H orsaken till p skada. Isktsfallon drabbar alltjämt främst ve Okeikade fotek rt 1] väl med det”resultat'som kom fram landet ännu mer markant, I fråga | X som följd än dödsfall är förhållandet sistnämnda slag: som landsbygden. | & medfört en väsentlig förskjutning) & träffande ”alvok + : stärsta gruppen, Materialet för 1952, kan "hos dersök hol "föraren" i den senaste -? i tä va rn Öm: man bara ser på dödsolyckorna statistiken, I oorg sorg vAntalet olyckor med straffbar al. | är : nens ' dominans ännu: mer För - "| koholpåvi markant; i 1947 års undersökning utgjorde . andet: sålunda vid. 1947 års undersökning, Någon 73,5 procent och i 1952 års under- sökning 78,5 procent, noe a orolögis äng a Anblet kollisioner mellan motor. fordon med personskada som följd her ökat med 168 Procent sedan IV Alt evårigketseraden skärpts framsår av.antaltt händelser sor mört dödsfall stt med mer än vända ett slags ballonger, til!s eavända, Bilden visar hur Inom den militära väderlekstjänsten i Amerika har mar som stiger dubbelt så snabbt börjat an- som de hit- 1 Ht en ballon är Wes FÅR med sin lilla radissändar om utsmder runda arg SRS fuktighet, tryck och temperat olika höj raterna tll vänster är mottagarsa, som upgjlagar radion Gorna fä e, Som utsänder uppgifter om diovågorra från 200 procent :S-m jimlörslse kan nderen, Vanligen stiger en sådan. ballong till 25 km. höjd, dä: äm / NÅ den bister, varefter di SRA - höjd, där l TÄReGteng naba or a ter de metenrolsgiska instrumenten dalar till 3 - lonisering” N : " t olyckor med "den ien liten fallskärm. ” a, till ora. öring AT ligen” inom; ett: jämf | kustområdé i låndet Tleuropeiska- Ryssland finns det. där 1 Denna räknas "ha ungefö; många innevånare söm; Sovjetunid nen.. I "denna ”” befolkningsöversikt ligger ett av de stora framtidspro- blemeti för östblockét,' Och till, sas ken hör då att Sovji bart ryska Asien är ti stort som Kina. Men:folkmängden i Sibirien är så liten att Kina 'på sitt betydligt mindre: jordareal har ett tio, gånger .så stort invånarantal, Å " landra sidan är huvudparten av Ki-' na nästan: lika glest, befolkad som Sovjetasien. Större. delen av det till närmare sex hundra miljoner upp- i Aga iF ri War december 1952 konstnären DiA. ke Mellan det egentliga Kirä öch-d mm [a ett "stort. befolkningstomrum, Detta är en av de viktigaste ' olilhe- terna mellan östblocket och riga världen, donesiens Id i Syd- och Sydost” asien ” här "exempelvis en”befolk- i et som erinfar om- Kifas: r finns inga glisbebyggda . I Med sin överbefolkning rför, indierna. kasta blio- «| karna, på” Afrika, och. indönesierna er ;' tränga närmare det reletivt folktomma, Australf Sådant kan kationar; På liknande det sig i den trånga; överbefolkade Nildalen.”-"Runtomkiing " den:finns vidsträckta ödsmarker. Men” de ut- görs:av öl "är som'väl aldrig kom- mer att.k' no belos: Vad som ut- märker be.”Ikoingstomruminet f'det i omot att det kan "och ”Sovjet' kan av: sin, ba under tsartiden " za möjlighet..har teoretiskt stt fönnits sedan århundriden: Fö- . € 1949 Har" det efmelleftid. nästan åra varit ryssårnä' som” begagnat £ av.den, Redan under. tsärtiden ågick-en utvandring ”av ryska-bö der till Sibirten; och fångar skicka- des att arbeta i gruvorna där: Sov< , jet har fortsatt denna befolknings- politik. Den här tidvis haft karak- tären av- väldiga, folkförflyttningar: Från de baltiska republikerna har I det exempelvis skett sådana tvångs- överflyttningar. Också inom Sovjet. I asien har stora omflyttningar ägt tum; Strax före ändra världskriget flyttade ryssarna två hundra tisen koreaner från deras "ursprungliga hem "nära den dåvarande japanska gränsen, Dessa koreaner fick bosät- ta sig i ryska Centralasien norr om Persien > och - Afganistan . många hundra mil från sitt hemland, — - . Trots sin överbefolkning har Ki- ha inte sökt företa en liknande ko- Pr av sina 'g'esbefolkade västra områden. Av ålder har kire- I Kina är ett folkrikt Jand; Det be" Ä tre gånger 'så ;ländområde” är så mycket större än Kinas, En=- två gånger: så. - 28 « Indiska halvön och In-, Kinas befolkningspolitik inleder vi i dag en artikelserie om det moderna Kina 'och dess roll i världspolitiken, Serien . är” skri- ven --av- förfettaren' Carl, Elof : - | Svenning » som: är :-en av vårt lands mest framstående kännare -av:uivecklingstendenserna' inom det östliga maktblocket,' ser : De närmast följande artiklarna” blir: Kinesisk" järnvägsoffensiv "mot väster, Kolchozsystemel avs vecklar - :jordreformerna, -Kina industrial. Kom , > | login tillspetsas; tiden; Kina och frani” 2 Vid na, I Genua Inr vånade observatören; lan "Därpå svarar, partiets grundläg- gare och stridbare ledare: dr Gior- gie Zapparoli Manzoni, De cisalpin- ska: folken omfattar: italienarna i landsdel norr 'om' A ierna och söder om de schweiziska' och österrikiska Alperna, d, v. 3, invå- närma i' Ligurien; Piemont," Lom- bardien,; Venetia' och ' Emilia, -Kär- nan av detta land är en skapelse av: Napoleon som i sinom tid grun- dade den första -”eisalpinska repu- bliken”. Partiets symbol är den ita- lienska flaggan ' med en karta av norra Italien och med texten ”Re= publica Cisalpina? ys P0 id Uråldrig motsättning . norr—soaer, ". Motsättningarna mellan norr: och söder i Italien är av gammalt da- tum, De lever kvar i sinnena sedan århundraden tillbaka och : får när ring av de senaste årens stormiga utveckling i" norr. Partigrundandet är 'således 'inte bara kuriositet utan mellan: norra Italiens ' trägna, ren- ligå, "flitiga: och högt! industrialise- | tade folk och allt som ligger söder öm "Ap na och är: vackert Största byggnadsverk ——' står kvar som &tt' vittnesbörd om detta. 'T'stäl- let har de sökt finna lättnä efoll "På "så ti fick Formosa en gång i-tiden sin; kinesiska befolkning. En bety- dande : kinesisk. emigration' har -ju ckså ägt” rum till Sydostasien; till Lidökina, till -Talland; till: Tndorie- en, : till Malackahalvön! Med sin idoghet och sin affärsskicklighet har kineserna där ofta samlat stora för- - mögenheter :: och därigenom" väckt den "inhemska befolkningens ovilja, . En > kinesisk utvandring av något : annan årt har Burma upplevt efter Maos seger över Chiang Kai-shek. "Stora grupper kinesiska nationalist- ;trupper flydde då till Burma där de hållit sig kvar och: utgjort ett be- folkningsproblem, 51 ”efterblivha och byråkratiska myii- och "rikt. 'på historiska traditioner imen bebos av:ett ”slött släkte”, av digheter”:somm arbetar litet och för- tär ' mycket. Enligt det' nya partiets ver ' Rom "och: södra gt på nordbornas flit. och och dess proiram; För säkerhets "skull. upp=- "repar partiet i sitt namn två gånzer att det endast har regional, ” karaktär. Det heter ”Partito Set:entrionale del. Pppolo Cisalpino”, 'uttytt””Nordpartiet för det. hittonalpinska' folket”, Finns. got ”hittomalpinskt folk” 'och' vad är meningen, frågar den: statens : och republikens Manzoni" tycker :eméllertid e "cisalpinska folket” är lika! suve= ränt som alla åndra' folk och ”åbe- ropar punkt 2 i nas' stadgar, där "folkens ' stämmanderätt "läggs '.till' grunden för” den "internationella: och ratio= nella: politiken.. ”Rom-.är en histo= risk "anakronism. ' Milano.” Genua och många ' andra: städe notr, är däremot moderna" storstä= der med modern stadsbefolkning..I Rom” råder sömnighet, där härskar traditionerha över sinennå, årtusen« ") dens laster; byråkratisk självgodhet, . Där lever dåligt avlönade männi= skor med små inkomster, 'där. flnns fattigdom, - mutor :och', korruption, allt” detta” är" saker och: ting. som | ' håller på att tyria bort i norra Ita«= liens : storstäder "med" deså '.fram+ stegsvänliga och ning motsvarar -' en |: faktisk. gränslinje|! 22" upp NESSER SEINE Förenta" nationer+'... bås Turin, Milano” och '-Rori; år ett' historiskt uttryck; men, som alltid: omfattats - : > av "betydande befolkningsgrupper 4... : "industristäderna, D:r skattepengar; Norditalien söm obe roehde" republik” skulle "kunna bli ett av västeuropas rikaste industri- länder; Dess högsta kultur, institu- tioner, handel, industri, . vetensk Manzoni' kan lika ' väl" sluta i fängelse "eller | M hari 'kan tåga in i parlamentet och kanske 'en gång till" 1 den'”cisalpingk ; ett ett."hospital' som och - med blå >: blikena". före .- och. konst har ingen; motsvarighet i' grannländerna. Men" "Norditalien tvingas '. bära ” de omätliga" bördor som Syditalien representerar, dess smuts:och efterblivenhet samt Roms folkrika' byråkrati. som varken för. |-": står eller. kan infoga sig i ett'mo-] '- dernt . samhälle,” Vad” som '; kallas] ' italienska: folket och den italienska nationen; så säger "doktor. Manzoni, r varken de hi ä kra- ven ' eller ens den italienska frihez ters syften från år 1848; då Nord i det tagit. slut 'påemigrati från "Kina bortsett från idei 'roll-i det sammanhanget som'de' s.k, ki- Nesiska” frivilliga kan -ha-spelati Körea och Indokina,:Mao har i' stäl. Jet kastat”sina: blickar" på döt glés- tra Kina” och Tibet, öjligen har han "speciella: förut- sättningar-att- göra det, Hans: namn vitjnar om att han: kan tillhöra' det mongoliskt-hunniska' ' befolkni skikt söm ändå"in i våra dag; vat kvar som" en folkspillra:'i' cen- trala Nordostkina och av; kineserna betraktats som utiä Histo- "[stölder; Meh att en biodlaré. fy méd' hela ”bisarhhällen' trodde var "något helt utes é ri sta statsöverhuvud.' Det nya partiet och": debatten "+ öm "norra Italieng autonoma utveckling omg utet, :ända” tills ett" dylikt tillgrepp -— om ”sydlänningar”, . fluvudstaden"' Rom”; befolkas av sydlänningar:; De har' annat :lynne, andra levnadspläner och andra'sarh- hällsuppfattningar än norditalienar- lertal," säger ; den norditalien-| | ske i seperatisten, "som äv ;författ-. käl förnekar att målet med den rien: förtäljer nämligen att. namnet Mao förekommit bland 'dessa hun- nér och i Kina en gång haft nästan särima ;klang som: namnet" Atfila i Europa, Det kan. förklara Maos för en" kines ”mindre' vanliga” milifära intressen," och 'det kan förklara att han" kastat sinä” blickar på möngo- lernas”- gamla härvägar i: Certral- asien mellän Kina och Kaspiska ha. "En annan”och mera konkret orsak till att Mao börjat intressera sig” så mycket! för 'Västkind' ligger på" det ekonomiska planet "Kina är förtfa> rande ett böndeland. Fast. kineserna på ett tidigt stadium började syssla med teknik och gjorde många märk" liga” uppfinningar: Ä" såsom kom- passen,' krutet, boktryckarkonsten och'sidenväveriet som undra folk "I senare utnyttjat, har de aldrig själ- va” brukat sin, tekniska begåvning till att skapa en mekaniserad indu- $stri.” En av de viktigaste 'orsakerna har väl varit den stora tillgången på mänsklig arbetskraft och-den. rela- tiva bristen på-närbelägna. energi- "| källor. som behövs för industri; Nu har "det visåt sig att Kinas västra Pprovihset äger stora fyndigheter av kol éch olja och i de mellanliggan- de bergiga områdena finns det rik- ligt . med .. vattenkraft att utnyttja. Tidigare var emellertid dessa väsi- ra 'bmråder skilda från det egentli- ga Kina äv. öknår 'och höga, otill- gängliga" bergsmassiv. "Det. var lät- tare. "att nå dem från Sovjet, och ryssarna har äv allt att döma i det längsta räknat med att. dessa kine- siska 'nåturtillgångar låg inom .de- ras intresseområde.” ” MR Kinesernas tryck mot: väster oroar Moskva =" tee ? i : I så fall har 'de räknat fel Det förmodligen viktigaste som 'hänt £ Asien under Ae'sista åren är att Mao nya "rörelsen skulle vara att helt separera - från - det övriga « Italien. Enligt:il' dottore Manzoni”..som med stölthet bär sitt historiska och be- römda namn; skall partiet delta” i kommande + lokala, regionala "och sion; I författningeri" heter det näm- ligen, och detta' bekräftas -ytterliga- re 1 paragraf, 241 av strafflagen, att "den i efter: andra” världskriget ny- grundade "italienska republiken är ”en doch odelbar”. Författningen fö- réskriver emellertid att republikens plikt är att främja lokala. och .re- gionala ”självstyrelser. Strafflagen lägger höga frihetsstraff på all. pro. paganda "och "verksamhet som hotar 'Tse-tung börjat skörda frukterna av en i all stillhet bedriven' politik som med stora uppoffringar" gått ut på att" skaffa Kina tillträde till de värsta : provinserna som förut stått under Sovjets inflytånde, och öpp. na vägen för en stor kinesisk folk. förflyttning .mot det inre av Asien som förr inte kunde locka det kine. siska befolkningsövetskottet till sig. Ryssarna. har Uppenbarligen'.för- stått' vad detta ofnslag i den tradi- tionella kinesiska befolkningspoliti- ken kan komma att betyda; De har sått igång med er intensiv nyodling av sina egna områden i Sibirien och Centralasien, « Dessa stora nyod: lingsprojekt :Motiveras med att. de behövs för att Sovjets "livsmedels brist skall kunna hävas, Men I bej dande omfattning har nyodlarna” kryterats bland stadsbefolkningen i det egentliga Ryssland, Det innebär en tillströmning av rysk befolkning till de öde områdena i Sovjetasien, | sén, och denna tillströmning har fått fact | bov, just då kineserna börjar fä ma sig -LAHOLMS-TIDNING + a dessa områden från sitt håll: so ve så a | härförleden ingick trå Det. var en fröodlare.som 1 tin, fö tvivlan över "att hän ej lyckats, få köpa eller hyra bin. för pöllnation av sina klöverfält' helt enkelt ett antal: bisamhällen för- att sina "odlingar ofruktsamhet. "Sens moralen av denn; är. som hjälper. till 'med pollin En rad. av dessa växter, är nämligen: :x Statsmakterna "här ganska" Jän; varit" på” det. klara med de .kata> strofala följder som skulle uppstå, framför allt för fröodlingen om bes sprutningen av rapsfälten och andra oa tegar 'skulle utrota de nyttiga biha, Nu finns också ' bestämmelser” som . tjänar till att eliminera riskerna för . a bisamhällena."; Men / därutöver. . har -” fröodlarna | T detta: går "bl: a. utspå. att bisamhällena "vandrande". ( trahspörtablå 5 vid Kan man ha 'stovalytta: av farenheterna från, USA;' där sedan "lärige och me resultat . hefrämjat > pollineringen ed hjälp av ambul - Det, E. ed ; växande samarbetet ”mella d lare och frövdlare, vilket fö! verk. samt beftärnjats av lantbruksstyréls'. , hoppas på att: det äntligen” skall . börja tjusna något -|deras nyttiga näring. från ; Dahmark, tal . da från utdöende 'geno; helt "utrotat de "nyttiga" humlorna; : börjar komma” underfund: med att. odlin av "en rad "kultärväkter. inte. gen. |entofila, dvs; befruktningeri "går. så till. att: insekter, framför allt "bin. ',, och humlor, ” överför, pollen från — > ståndarnå till 'pistillerna,'-— :. + ee » ett”samarbete, å ; Lr ch ' få fram staridardkupor,".Dö och m d mycket ”golt . rö Har gett. biodlarna” anledning utsvarna av, Det lönar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.