im "t”. LAFOLMS-TIDNING.. — ee ALLHELGONADAGEN : "Solen. går upp kl, 7.25 och "hed kl. 166,25. : if Morgondagens" nämn "os JTOBIAS > Solen. går upp kl.. 7.28 och ned kl. 16.23; >.5 INA : PASSÄTARE, '5 5 »En elefant har ätit upp mitt s > Pass, sade en trettioårig österri- kisk akrobat Leopold Stovcek: då "han. härom :'dagen . anlände "till oh gränsen mellan Österrike och I- talien vid "Brenner. Passtjänste- ' mannen " trodde honom ' på hans ord. Landsbygdens avfolkning:: I Halländ synes fortgå i ungefär! oförminskad takt att döma av siffror som presenteras i Statistisk årsbok. På den'inrikes omilyttningen skall länets landsbygd: sålunda i fiol ha: gjort en' folkmängdsförlust on, ära ” 700 personer .mot c:a 500 året dess förinnan, 543 år 1952 och 636 :i me- « deltar per: år under 1940-talet, Lä= ” nets städer kan visserligen alltjämt a notera vinster på den inrikes. om- > flyttningen, men dessa vinster är 4 dock inte: särskilt stora, varför det är tydligt att utflyttning från länet 1 förekommer. För fjolåret har Aal- landsstädernas vinster på den inri- wo: o- kes omflyttningen inskränkt sig till + 146 personer (mot 105 år 1953, 196 a .. år 1952 och 4968 per år i genomsnitt under 1940-talet). » oc do ” Ny matjord skall påföras, : : "Länsstyrelsen avstyrker hos re- geringen av lantbrukaren Valdemar Gundberg i Kyrkobyn, Särö, anför- , "da besvär över att han förelagts att : före l april:1956 ha kört på jord på 2 vett fområdå eri cirka "9,700- V: "hans" fastighet 2/3 mtl'av Kyrkobyn 1:1.i Släps söcken,'frår vilkét. oms" "råde han kört bort matjord till ett "djup av 25'cm, Han skall återfylla till 20 cm. tjocklek; och lantbruks-- t - nämnden förklarar, att de jordmas: sor som skall påföras sannolikt inte i 4 : » " medges längre tids ist för arbetets utförande än vad länsstyrelsen fö ”reskrivit, - . nämnden att'han, inte heller bör " .Konsumentprisindex :- - - för oktober torde enligt Sv.'D. stiga "> till minst 135 enheter, den” högsta ”" siffran sedan andra världskriget, För i år uppgår: stegringen till 6 enheter, vilket motsvarar "en för- | " dyring av levnadskostnaderna med "+ 46 proc. Som: jämförelse, nämner, i tidningen: att: .den genomsnittliga "4. lönehöjningen för en industriarbe- tare uppgår till 6,5 proc. : SJ Dyrare 'skeppsklarering. 2 världsrekord] Kolchozsystem avvecklar - ne Jordretormerna: i Kina 34-årige "Emil Zalopek' är still going 'strong”, : > genom att sätta två nya världs- rekord, Vid tävlingar i Hustba, - ": norr, om Prag, löpte ”det tjéc- + 1952—53 fick detta en anmärknings- - YAN TER LG fm ing änn BA sr or ken a NYA KINA" II: är kineserna på egen känd fär. .digbyggt alpjärnväger: : mot Sinkiang uppe i floden” Huang-hos "|kållområde väster. om staden. Lan- chou under en" enda 'svår:.vinter j 5 värd återverkan i Sinkiang. I sep- ; det :bevisade han på lördagen |tember 1953 fullbordades nämli, Cllagna "även: i Kina fast :jorden: där är så bördig och ofta ger flera skördar: om" året, Jt ordreformerna a där en jordreform. Dettä var en all. |; Peking. Tidigare hade: man ansett 01 och 25 km. på c höll" själv . det:”gaml. Iker. Gränsprovinsernas” befolkning "världsrekordet: på 15 engelska m Tbestod till'stor del av herdefolk som levde! på boskapsskötsel. och var "nov löpte den. 27/9 i år" 25 km..p, Inomader. Jordreformerna! avsåg ju 1,17,34,0 "och strök. därmed. Zato latt skaffa jord åt bofasta åkerbrui peks tidigare :rekord "på . 1,19,11,f |kare, och de passade inte lika bra satt 1952. Zatopek tog alltså tillbak li gränsprovinserna, Befolkningen 1 'sin plats i världsrekerdtabellen 'p r sc denna distans i Hustka på 'ördager lutom av nationella minoriteter som i Genom de, båda världsrekorde: linte var särdeles välvilligt stämda kunde. Zatopek infria ett löfte ha | mot kineserna och helst ville slippa gäv i början av säsongen att sätt |kinesisk inblandning i sina förhål. "med 1,16,26,4. : Ryssen: Albert Ive : : Ärets lingon skör d an genom prispolitiska åtgärder sös "blev bara 10 proc.” 'av förra F rets - | - förbättrats” genom järnvägsoffensi= De svenska hushållen får inrikta' sig gaste prövins på gränsen mot ryska på att i'det störa.hela” vara, utan "Den: sammanfattningen gör en av e största uppköparna i branschen i vårt land;: grosshandlare Oscar Jo- haänsson,'. Stockholm. Prissättningen står. självfallet" i proportion till der Tinga -tillgången,. Omkring 4 kr pr Enligt uppgift skall-d, kg "lingon får. vi: betala,. och. må-. tusen hända "blir varan ännu dyrare" lite längre fram,- Som, jämförelse ' kan nämnas att:-medelprise gjorde 80 öre pr kg... > Ren”missväxt har det - z bl.a. Småland (eljest "rikt' på Jin- | står man ått bönderna; gon) samt i övrigt i hela södra och | inte:fått stora gårdar ge mellersta Sverige, Också i Hälsing- formen; I: genomsnitt; land,'som i regel brukar. förse' oss! gård vara ungefär..ett hal med massor av.lingot, har, det den iland, Detta. innebär att. jordre här gången varit lika; tlla' ställt. I| men i Sinkiang skapat en klass, v Västerbotten, som ävenledes utgjort självägande småbönder.'I förhållans ett. lingoncentrum,' hår. det varit|de till hela Kinas befolkning är det | -.| Kögeligen ” ojämnt. . Normalt 'kom- emellertid fråga om eri liten. grupp. mer därifrån. två å tre tusen järn- | Liksom” de" flesta "andra provinser ä » lingon som går - ut. ili "förande - av :jordkörningen, finner. .s'Sveriges ”skeppsklarerare-- och " skeppsmäklareförening föreslår hos " ;kommerskollegiet, att arvodena F& iskeppsklarering under 1956 skall den som beräknas med Je "fartygs dräkfighet i nettoto h ivrigt med '180 proc, allt beräknat j Ir EN litet, allmänriaa handeln, I år rör sig an- I, talet om 200-300 vagnart: et et' olämpligt att tillgripa jordre- former” i de avlägsna grätnisprovin- serna." Detta berodde" på två Orsa- dessa ' gränsprovinser bestod” dessö landen, På grund 'av-de dåliga för- bindelseråa hade den kinesiska den tralregeringen. därför undvikit. "ätt vinserna. Man hade nöjt sig med a stimulera nomaderna att ö boskapshjordar, + '..:: "Men 'sedan kommunikationerna ven ansåg kineserna tydligen tiden mogen: för - en ' jordreform :även i deles ny framstöt av Maos regering blanda sig i livet borta i gränspro-. 11 full "gång; De "kinesiska: småbön- Sinkiahg. :Utom kineser; Som-bildar ji i 1 a bor dett tå dra bbade de. s.k na vars gårdar! efter västerländska" begrepp dock oftast” var, så små som medel- sorna. av arbetslösa i städerna.., vr kommande kollektiviseringsprojekt, farande i. viss. utsträckning: känne- tecknar. det' ekonomiska livet i Ki- nä var; det ' möjligt för ägarna av dessa de allra största godsen . att sitta ” kvar "i orubbat bo. Nu: är emellertid 'kollektiviseringen redan derna ' som fick egna' gårdar: genom, jordreformerna: ser fram" emot att få lämna dem: ifrån 'sig igen och flytta till kolchozer. Den besvi 'naiionalitetsgrupper i Sinki med. vudsakligenn folk. En 'stor del av befolkni T: | nomader. Sinkläng är Kinas västli> Centraläsien." Provinsen - gare lagt i dagen stor självs ningsgrupp som dragit nytt av. kinesiska jordreformen Sinkial g. "hang 4,366 "tusen ”rau”. jord till.1,250 fjol "ut- befolkning om det 'inte'rör "sig o " l inflyttade kineser. Eftersom en ”mu” ilär ungefär en sextondels hektar fö N Dén' uppgiften kan i am Pp mot ö ;böjas 260 proc: när det gäller ryO- år frångått dem tidigare att själva ombesörja i man köper hell- "på 1946 års gr innebär förslaget en höjning ' med 10 proc, av. nu utgående arvoden... 4 MejeriförenIngen re den färdiga: varan direkt i buti- |: | kerna. :- Men" även fabrikerna har stått sig slätt den här gången; knap- past någonting har funnits att häm- ta ens för deras del: Kort och gott: ä -bristläget. är utpräglat och. intet ån- | skat barné ; - nat: återstår än "att hoppas: på 'en [Proc till 5» bättre lingonskörd anno 1956: 15” Scharlak ansfebern . betskraft nå den: en" dag: bli ut]: "börjar öka iv oc | byggd, iidessa! provintser , som en |. ” "Scharlakansfebern har åter. bör- |gol i jat öka, Till medicinalstyrelsen an- Pn 2 båg a ä ålunda under första hälften | -: Man frågar " få på Bv oktober 477 nya fall mot 351 när- | dessa framtidsperspektiv. kan få p öregående period. ': us. småbö mast foen "spridd över hela | hållit egen jord i un- liga, och det torde innebära en för- Hotining av bönder från det egent- liga Kina till dessa västra områ-/ den, En sådan utvafidring. från öst ra Kina torde-befolkningsökningen kräva. Denna är betingad -av. att mari på sina håll uppger sig ha mins igheten från mer än 50 roc. Ändrade syillkor "också I stor utsträckning fri- - östkinesiska bönder. för ut- vandring mot väster där industrin rt kan'väntas kräva" deras: ar- ' a ör de stora mon- ång var centrum för stora mon goliska folkvandringarna. mot Eu sig vilken inverkan den miljon småbönder som nu er- "som infördes där 1953. Utvecklingen: lär väl för! deras 'del nya fallen, eller | den. reforin j it i Jönköpt | + än d r nt- län, Stockholms ' stad "hade -31, | inte bli annorlunda än: i det ege kKolms län 20, Norrbottens län. flig ina. Få 23 Västmanlands ”Jän 23,' Skara-' fördes där Ja ; bor; s5 län 0; s. v. Minsta antalet ny- |som gav jord åt tiv ju e förekom "i Jämtlands ilösa' småhiö ia Ki c till 1952 genom- liga” Kina; Fram de jordreformer gare egendoms- Ibruksprodukt; med att nyodlingar skäll: bi möja] Sinikang genom |; je. kravet” på jord- ionen. från folkets och. regeringehs' sida. För'att "jordbruket snabbare 'öch mera planmässigt ska det "stigar. DE > 0 I VR. BN VV > RR Pplysning jar ävkristni 13 miljarder kr via husmödrarnas ' händer värje år nalinkomsten | Privat konsumtion -.. de; a |om -belopp- på -cirka - 25 å Svensk Kyrkolid- | verksamhet med ”] kronor: Och en "mycket st tta år säges att "kyr. SA lossnat”. | Undan för undan söke biskop tid kyrkan Nya vägar för evangalis mm fö sation bland vårt folk. Det är Ota komst för ligt att Vi står Inför nöger dighet ivelaktigt är prö sfomuen Br tig. Kyrkan har mödrarnas .”händ att"bortåt varannan betåläs för något va Ur en husmor Hultgren vid en sam man kanske skulle kun: glädje och mindre bek | den lovvärda avsikten sSäkringsbol. rk Även om kyrkan gen liga förrättningarna k takt med över 90 proc. av befolk. di höst en kampanj bland husmmöda rarha i samråd -med Fredrika-Bre- merförbundet, Kooper vi gillesförbundet co dersföreningars : "I miljen: och ekon panjen, som / "| drag i studi Kärnan” sriabbkurs i ekonom fortfarande är relativt dock en avmattning, arbetar med filnä, före- |.” i a , EEE ”A gen" ei medlemsan; av 61,745; edlemsanvar 4 Sr T emeller«' kan kyrs. ebo! T anlitats. som uterbes [Penbart, Många' kan inte att sätta sig ned i en kyr! att höra. en predikan elli ligt föredrag, Det olyckli; att alltfler helt enkelt godogöra: sig. vad 80 a Ifrån kyrkans predikst åtskilliga av de vanliga k; arna vet 'älltför "litet besked 'o, gentligen "tror -på, Det ki mångenstädes "ett rent]. 7 otroligt. minimum ifråga. om kun-| 7 ementära ting i A . RN Alla möjliga irr. RA Fd NNE oh 725 nd en vanlig Civilförsvarsmaning t åhörarna i €gent- jav fru Gunnel Petr m stora » bondgårdar. ; (318: hektar), konsekvent, ätt båd; Trots” orfördelningen .- av”: jorden | till såmmd'.standard f blev många småbönder snart miss- | sonlig del Och jämtör int nöjda. De lämnade "sina nyförvär- | standarden med grannen våde gårdar. och 'slöt sig till mas- | vänner!: Det brukar sly man kostar. på. sig sake : Fast jordreformen låtit så bra och | egentligen: inte . har "rå lockat "bönderna stred "den nämli- |”för att inte: vara: sämre 'än 'andra”' gen :i”princip mot det kommunis-|Det ledersällan till den glä tiska 'agrarprogrammet :som förut- |tänkt sig, : satte kollektivisering" av ”jorden. |" Kursen". ; Därför” började” regimen ' gå hårt | skulle Hog inte. skada om även frarå' mot bönderna, . Många 'av' de | larna tog : allra största gårdarna blev inte hel- j råde: ler" styckade '- utan bevarades : för I ++: av.' de" många , goda! och en .sann och under den nep-period som fort- Läxness sl I pper. vilka sedan blir . livligt Boda krafter tas i anspråk och med. verka till en' folklivetg sanering I '- Se med förståelse på tivillörsyga livit sagt. Under såda. |""t och gör Din, insäts därl,'ty ci, na förhållanden skall iman inte för | Nörsvaret är ett skydd vånaå sig över att- sådana missionä- » rer 'som Jehovas Vittnen, Christian sokjerand, M hata Vär också från d, har stor framgång E uttalats att effek. et är ett skydd för hem. mafronten, Ditt hem,'Din bygd och tivt civilförsvar. är. den grund -på kvinnor, gamla och unga, Ingen kan : dra sig undan” — inte heller 'Du svaret och kanske rent av betvlvlar betala skatt för: gr , om bättring och syndabekännel åtgärder som nu i fredstid vidtagas lav. det: allmä; civilfö; et med » om och: avlösning, att' dessa ting för innehållsfyllda begrepp, vil lsä deras.: tankar och föri . Många av er tycks ha glömt att rare i församlingarna, e— Det har inte'fi ot äv mig känt fall att i beskattats, säger .envoyen, K, Ståhle ir Nobelstiftelsens styrelse "apropå Laxness” uppgift att 90 procent av ä obligatorisk utbildning såväl fom av? det särskilda civilförsvaret, + vilket frivilliga. - civilförsvarsförening, » 4 Landa--Ölmevalla ;' och .. Stråvalla Jområde de, utmed kusten; anta (oc-lag: befriat" vederbörande från inko skatt.; Det i inte 'så: svårt; men 'a ett sådant sätt att de bebyggda områdenå med: ri | tra IFrilleså och Asa; B Du Söm"är ett med. itf land: att:d plikt, att efter måttet dv förmåga freda-., snäräde, Inc | foch "bestående: värde ' "kurser; |. ch It'sektetariat inom sfyrel- en ger gode. råd 'och kommer. med och "förkovri rtens.elvils ' fd EL råk för el. > aret eller ånnan frivillig för. >. illa bondgårdar och "bete mr I" måriga ” delar av” Kina, lär ”e sådant kolchozsystem möta vaäsk- igheter' redan av tekniska "skäl. De klä ligen ofta" terrassformigt:: uppför: bergs- sluttningar; och att slå samman dem till kolchozer eller att tillgripa. me- kanisering torde änte' vara, lätt ge svarsc . ändock linnebå lekt 'segt mö met som var VULKANUTBROTT. IJAPAN. önder. I -stort.sett var det också där fråga om en uppdelning å St > kan, som härom dagen hade Den lilla ön Japan hö en aktiv wul- en lilla ö: derna ;. framåt” 1: olycksfallsivdch: uäkvård förlagd fill Frillesås särps i brandtjärst eyéntucllt. ] TÄba. Ttättbebyggda områdena, att "stödja . civilförsvaret". och 7 ortens förening genom att villigt och 'glatt: lägga Iden lillä medlemsavgiften & 1750.)kr -. -- | per år, vilken "avgift. för innevaran< de år i dagarnä kommer att uppfaz gas vid. besök hös och pårinj till Er. Hoppas, jörat och "i känsla av att Du med./ Ditt stöd. till eivilförsvärsföreningen ''. Jgagnår' "Dig "själv, Ditt höm;, bygd - och "Ditt förvisso kära gning . att Du sot begökes; lägger avgiften” hele Dif ” fo. : | i i v ' flerd" smärre ett kraftigt utbrott, vilket: sedan: följts av; n a ses den att ompröva våra arbetsforscer, En |. del! ö bort för alt inflytande över folk. något nytt skall kö Ort mma mm gickning, tället, : ch om iom de a Säreget katt ställ vom de fyrka . Ett säreget försök at ställa | å i blickpunkten har gjorts I Gös sv. når hon dock genom "sin Stora acc enom garna oked 1 de - blott en ringa procent. . agstidningarna > skall man ar "verkligen. allt mindre i nam för. Nyrkans I FY en om det finns kyrkogången god, så märks or vat olk håller på att av. konsulent ar nekig reklam. bli främmande för ter lä örsmål är up- | dagstid, N tänka sig belysta på den 8. k, k &bänk för kristna skribenter. Man” er ett and- |hoppas att detta skall kunna öka . ga är också lintresset = för > gudstjänstlivet 'och ':- inte kan till- [rikta folks blickar på vad ky, m" förkunnas gör och är i dagens' samhällsliv, I” : Och även denna, nedbrytande "tid" måste” alla + | pliga "”kyrkoannonser”: för - ultursidan av '. kyrkån «av vilken. hela ”vårt' totala försvarsa >. äst ilg tel å EN lig : församling och ystem m ste, byggas, ; sett hur stor vikt lekmännen har - . : . lagt vid rätt lära, rätt bibelöversätt- på. . gäller . den 0ss' alla, män och |Ning, rätt. psalmbok omvärdelse,". så förstår man hur = + - mycket som har gått förlorat, Dessa | "OM känner Dig ljum mot elvilför=.; kristna har så levt sig ; Kom ihåg, att.om ofärd' konimér Au. värdet" av' dess existens somt ide :, senare representeras genom "ortena tt detta ' fall: i omfattande Frillesågs ' socknar med: främsta 'verksamhets= - .. an just kanske 4 Din I. tjänstegreni-genomi, att gå på de fris & orter måste.Du itf vara. beredd till. fjänst, Det =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.