> "Solen .: år... upp kl. ' följande om Mar = t : - Rumänsk stad rengjor NYYTTTEFYIR OA, ww FFYYYT 1958” Fredagen "den z "noveriber LAROLMS TIDNING "Dagens namg vå och Solen : går upp kl. 7.32 ned kl, 16.18, a - Morgondagensg na ned kl; 16.16. | Da Måndagens... namn 1 INGRGERD! 2 går. upp. kl; 7.39 och LE des äv:100,000 med-' S Ve borgare vn :I'den i Bukarest .utkomrmände tids ningen ””Rumanis ,liberja”. heiä kefolkningers ”a tet för renlighet och hygien stora. städen' Cluj i Transsylvarile: n. "Tack :vare 'staden. Cluj”. gatukom- mittés .hedersvärda : initiativ har i » denna "Rumäniens andra'stad sams 'manlagt 101;699 vuxna personer del- . tagit "i. stadens. rengöring, under mn "för renlighet och hygien; 1 Turkiet, 'och 'en ingenjör' gj sina "invecklade beräkningar; ; : en bönde kom. frarh till honom” och . sade: F sve - "den, väg som den. tar ä tä. Vi behöversinte gö " räkningar. 235000 te skulle ha nå: > — Då skickar vi” efter "en ingen- pr Den förslagne Svensson och Jansson och 'Tutu= | lander var' ute och gjorde sig en helafton.” För: säkerhets: skull ha- de:.de' ordnat det: så att herrarnas ro= fruar var tillsamnians och Lade ligt med varandra: ert så snåningom blev det natt, och " Svenåsons "samvete slog honom, : skulle "dricka ur nu, a fruar kanske börjar te, Så Tululander. : Jag gav dem 2 loct pussel att lägga när vi änk om dom är färdiga har några bitar I orde . "Magistraten i Laholm kungjor- de; att fredagen den 1 november 1895 skulle syn: förrättas på de till staden hörande vägarna med början kl. 9 f. m. vid södra tul- len .och kl, 2 e, m. vid den östra; därefter skule den fortsättas till stadens gräns på vartdera hållet. I kungörelsen tillades: "Och er- inras de väghållningsskyldige, hvilka hafva ogilda 'vägstycken, att hafva ' förbättrat. dem till sagda - dag med Jämpligt lag- nDingsämne samt att. hafva. väg- märken ' uppsatta med tydligt nummer på den tomt, hvartill vägstycket i hå'lsskyldighet hörer, allt vid i lag. stadgad påföljd.” .> co : Med biträde av Mörl'er-Berthel- "Isenska sölistkapellet (6 man) gå- -| VO ;.sångduettisterna ' Axel och Mia' Sernqvist såväl nyssnämnda fredag som följande dag en soar ” - ré, i" Stadshotel!ets salong; den + | började kl, 1/2 8 e. m, Servering skedde '”vid”småbord,. och inträ- desavgiften 'var 1 krona, . I > Fredagens soaré bevistades av en'”fåtaligare '. pub'ik; än man med kännedom om herr och fru Sernqvists 'talang' kunde hava väntat, men på lördagen var sa: var ' hans 'gamla glånsnummer [Studenten och gästgivaren”.' För övrigt: bör påpekas, att hans och hans 'hustrus livfulla uppträdan- de: och' dråmatiska förmåga gjor: de soaréerna mycket intressa talllf SID ar fn ådagalade 'ett fint samspel och hade ' utmärkta solister, . Bland. dem må” särskilt omhbäinnas Kon- trabasisten : Smid, "som förträff- be EB "(Såsom "1 januariärtikeln. visa- des, motsvaräde 1 kröna '&r 1895 cirka 4.90" kronor enligt :1954 års penningvärde)?! ” ; :s"Krornolänsman Carl N |. Lähölm', biträder vid rättegån- t' verkställer inkasserin- stitut, som hade sin tillfälliga 10- kal: + nya, fölkskolehuset, Utider trej: veckor” hade.” han meddelat undervisning såväl i vanlig skrift söm 'i'rundskri . ' Antalet elever hade varit '40, alltså ett ganska betydande" antal," y sj fa tid -Tjärby -" andetlsmejeri. började i rksamhet , den ' 11. i samma Till”. » föreståndare fråga om 'under- |” longen väl. besatt, Bland de sån-1 Ber, som herr Sernqvist utförde, ' : Möller-Berthelsenska ;.' kapellet | och boutrédningar” m,m. | Träffas på kronolänsmanslkonto- Laholm med omnejd för sextio år sedan Stadens äldsta invånare, hust- ru Ingrid Andersson, hade upp- lått en ålder av 93 är... Den 13 november invigdes. Ve- inge församlings nya fattighus; invigningstalet hölls av kyrko- herde Johan Lundberg, Varje för fattighjonen avsett rum hade sov platser, för högst åtta Personer. Men vid invigningen var "antalet av de intagna så ringa, att bott nägra personer bodde i samma rum, 'Ty av socknens cirka 120 understödstagare hade endast 35 begärt att få intagas på fattig- huset. : : | Dagen därpå sammanträdde Laholms Stadsfullmäktige i Råd- hussalen.' Därvid behandlades en framställning från stadens sprit: bolag. Nämnda bolag hade an- hållit, att stadsfullmäktige — för tids vinnande — måtte avstå från sin rättighet att'för varje tillfälle "yttra sig om utsträck- ning "av tiden för servering av spritdrycker ' å - Stadshotellet. Denria framställning ansågs av stadsfullmäktige . vara '' ganska väl motiverad, varför den bifölls. : Laholm” "förlorade" sin" &hergi- ske "och :värderade ' brandchef bryggmäståren J;"A,' Frumme- rin, ty. han hade ”antägits till dis- ponenht för Ängelholms ångbryg- geri,"iTill: hans : efferträdare. vid Laholms bryggeri utsågs brodern Axel Frummerin, Och val'av ny brandehef. måste anställas is "Stadens: godtemplare' skulle/h: vå en: fest och annonserade i föl- de ordala; > " nn vKaffe-Fest”- aniordnäs i nya: folkskolans: lo il Laholm. Söndagen den 17 N vember 1895 kl. half 6 e. m. Mi sik ”.utföres. och . fi en Emilie Lindqvist. håller ett nykterhets- föredrag. nd ön ta "+ Allmänheten" inbjudes. 30 "öre, för barn: 20 j rtliga”' hyllningar. ] attes- på aftonen i hans hem, dit” han inbjudit ett. femtiotal såsom .; handfande "samt ' tog verksamt der i stadens kommer. siella” och: kommunala liv Att hän ';valts : till stadsfullmäxtiged ordförande; ' vittnade "ju! om det förtroende; som han åtnjöt, . : - : En' entreprenadauktion' vär ut- satt.:-att; hållas i Stadshotellet den, 18 november med början kl. 10.£,' m. Därvid skullé:till.hägad person verlåtas,' att” förfärdiga och .; på : vissa bestämda platser inom Höks härads : väghållnings- "| distrikt: uppsätta "27: vägvisare av ek med tavlor av galvaniserad ärnplåti Ce. 2 sfvarde En , cirkus, "som. kallade sig "| ”Cirkus Kronémann”,--hade:: an- Irma hade--haft en särskilt knogig dag på kontoret. Chefen hade inte heller Yarit på sitt allra bästa humör — otåliga till- mälen och utrop hade träffat henne som vassa Pilar och den eljest så fåordige och lugne mannen gjorde ett enerverande intryck på henne denna dag! — ”Gudskelov”,, tänkte Irma, att man inte har något att göra med honom i privatlivet! — Vil- ken odräglig människa! —— Hu då! — Och dessutom är han in- te en typ, som jag någonsin skulle vilja befatta mig med o. ännu mindre kunna bli kär i! — Nej, bevare mig väl!" — Hon såg på sitt armbandsur — det var nu tid att sluta för i dag! — Härligt! — Arbetsrocken kom av fortare än Vanligt, och hon stod där i en vinröd sammetsklän- ning med skärp och besättning i guld. Det glänsande bruna'h$ret låg i vågor-och lockar kring det vackra huvudet, och det var inte någon alldaglig anblick hon er- bjöd i sin stass. SE « Chefen reste sig hastigt från skrivbordet: ”Så fin ni är i dag, fröken — -—.'- skall ni på nå- gon stor middag om jag får va- ra, så näsvis att fråga” — han såg' i detta ögonblick ut som en skolpojke som blivit kär för för- sta gången! — Irma log :skäll mskt, fullt "medveten ' om "det djupa” intryck . hennes yttre gjort på. honom:. ”Å, nej, inte | precis, någon större middag kan man inte kalla det, då man bara ärjtvå!. — Det är en ingenjör, som bjudit ut mig på en av stans största restauranger, — det kan vara roligt att för en gångs skull komma ut och se sig 'omkring; Laholms och gav före- Ställningar 'på Kreaturstorget, ' antbrukaren ' Svén . Jönsson från Knäred nade varit försvun- tén sedan den.30 oktober, då han lämnade "staden för att begiva i | Sig, till sitt hem, - Först. den! 22 november. anträffades. han; lig- Tgande död i en utmark, Av ut- redningen. framgick,' att han :va- rit 'i..hög grad berusad, när han Ségav sig på hemvägen. Han :ha: de. tagit. miste om vägen; fallit omkull", och 'ej, förmått :resa..sig 1 särmt uppenbarligen . frusit ihjäl. Ty natten till den 31.oktober var kall, :varjämte snö föll... > fö X ”Stortorgdagen” i Laholm ÅR? föll den 27 november, sista ons- dagen', i månaden, Marknaden var: ganska talrikt besökt, och det rådde ”uppehållsväder, men luften var dålig. - Tillförseln.av kreatur var mycket - riklig, och många uppköpare från skilda gr- tér hade infunnit sig. För export- kor begärdes 160—200, för kor i kalvställning - 90-130, för äldre slaktkor 70—110 och för:tj ända till 200 "kronor, 0 get! säldes” grönsaker ,samt nöb- ler; laggkärl och äkdon, ve —":5 August Gynther. berg, Varberg, med maka Kari maka Maj Britt, född Turesson, änster: Herr Sten Karlsson, Hishult, med maka E ” Nils Jönsson, Ysby, med maka Kerstin, född Kristoffersson, - 'Andra raden från vänster: Herr Erik "son, Edenberga. Herr Artur Pettersson, Eaholm, med " Gunnar Olsson, Hishult, med maka Britta, född Ben 5. stbrp, med maka Kerstin, född Lindberg, Våxtorp. -' n, föda Bondesson, Taholpr Her Genevad. . TS rr 3 Gunnarsson, Edenberga, rt Hanna, föda Nilsson, Östra Karup. Herr Kövlinge. Apotekare Karl 1 Strand- r Yngve Werngren, Handen, med maka Lisa, född Pettersson, Ls k gtsson, Norr össjö. Herr Bertil Uhlin, + Foto Dahlqvist, Laholm. . med maka Inga-Lisa, född Nils- Laholm. Herr Al- t AMRA. "|trycket skakade hon hastigt av : sig då det anlände ett helt knip- För det vackra hårets skull Novell av Esse Run, oa. och dessutom blir det ju dans efteråt — dans som jag älskar”, sade Irma förtjust medan hon tog på sig hatt och kappa, och skyndade ut marie Martin Aspegren, d. v,'s: che- fen, stod och såg efter -hehne med ett svårmodigt leende! ”Tu- san ock till jäntunge att.gå och förstöra hjärtfriden för honom på det sättet” — Det var” nu flera veckor sedan han beslutat sig för att fråga henne om hon ville följa med honom ut på en restaurant för att äta idd. de ett huvud med det tunnaste hår man gärna kan se! Ingejör Eks ögon höll på att tränga ut ur huvudet av förvå- ning och förskräckelse blandad med vämjelse —! : Irma slöt ögonen i förkrosselse och förödmjukelse över den fa- tala situationen, medan hon bör de sig ned och tog upp lästock- arna och satte dem tillrätta på huvudet igen. En pinsam tyst» nad uppstod! — Äntligen vågade hon lyfta sina blickar och sneg- men han hade aldrig kommit sig för med att låta sitt beslut gå i verkställighet — i det .avtöran: de ögonblicket hade modet svi- kit honom — ty han fruktade ett avslag — och de tycktes honom härt när outhärdigt att btre tän- ka sig något sådant. — Därav hans otålighet och nervositet un- der dagens lopp!.— En förklar- lig ångest kom över honomt: = Skulle han nu förlora henne 'och låta en annan, som var djärvaré och mera. företagsam : snappa bort henne medan han själv: gick miste om lyckan! —- Skulle" han fortfarande spela' roller: aven feg och passiv tillbedjarésori låter sig besegras' av vilken? ri! val som helst! ... Han knöt-härn- derna i fickorna :och gick fran och tillbaka över: golvet! ata: Så tände: han beslutsamt en "eigar- rett. och ringde efter sin bil Å " Ingenjör Roland Ek bjöd frö ken'-Irma Dahl armen” då "de träffades för att ta -en' kört pro. menad före middagen: Nog DA .Han var en elegant ung man med ett: vackert. och "frappant yttre, och Irmas, blickar drö 3 med stort välbehag 'vid där klas! siska profilen och de mörka .diga ögonen. ,—- Samtalet dock inte "riktigt komma” i”gårig —"'om dét”nu berodde på den starka vihterkylan 'eller dör kor- ta bekantskapen äntligen” sutto vä restaurantens vackert ' upplyst matsal lossnade: tungang, bang.a. målföret: kom igång; FERISA 7 "ÅA, vad ni är. vacker, Irrgall, sade han hänförd. Hon slöt ögor nen och fullkomligt;drack in:deå i sig själv. så: alldagliga, och rbat nala frasen, I hans mun blev ju st allt något så underbart och näs- tan odefinierbart — nästan mys- Ftisk .visdom. tyckte hon-strörtt made ut från hans vackra 'a båge till mun... 0 a "Vet ni vad jag först fäste mi vid, då jag såg Er Irma? i—'Hå- ret: -—.ert förtjusande locksvall till! hår —; Jag drömde: om'det sovande och vaken... och -vet ni, jag längtade... ja, ni anar inte hur jag önskat att få sitta så här nära er och känna doften av.'ert hår, som- jag ville -kyssa, ville.:.2 rs sä more Irma, ty hon hade observerat två "ögon, som genomträngande granskade dem från ett hörn :av matsalen "och ögonen; Nol chefens. — De utbytte en häls- ning, .och Irma kände till 'sin gränslösa harm, hur hon .rod- nade ända "från hårfästet till långt ned på halsen... | ii Då hon nästa dag kom till kon toret låg det tysta frågor i che! fens blickar — ett ångestfullt u tet — men: det obehagliga: in- pe röda rosor med ett rosafärgat "| kuvert inneslutande en liten bil- jett med anhållan 'om' ett nytt sammanträffande! — Det var från Roland Ek!... Hon borrade ned ansiktet i det rika blomster” fånget och andades in den lju- va doften... a . ”Nu får ni lägga undan. den där gemena kvasten, som kom och distraherade er”, sade che- fen skarpt — ”jag fortsätter. min diktamen. mor ere På kvällen mötte hor Rolan Ek! — De gingo en långprome- nad ut åt landet och hamnade på ett litet utvärdshus:— En trapba upp från vestibulen låg ett av smårummen, som-vär hål- let i rococostil med pastellfär- ger. Luften var tjock av tobaks- rök. De tog plats vid ett av föns- terborden. 'Det , sved i -Irmäs ögon av röken. Hon reste sig och öppnade beslutsamt ”fönst- ret. — En kraftig vindil' mötte henne, och o, ve — från hennes huvud blåste alla de sköna 10é- karna ned på golvet och blotta-' ANAÄLAARA NASA RA, tha AAA ASAMADARA JAA ASAAAARAARAS "Tyst för all del tyst”; röpade]" lade så modstulet och förtvivlat På mannen bredvid sig att det kunnat röra det hårdaste sten- hjärta — men ingenjör Ek för blev som en marmorstod med stel, orörlig uppsyn! — Inom ho- nom var det dock allt annat än lugn — en storm av indignerade känslor upprörde honom på det yttersta! — Vilken oförskämd, bedragerska! — Ge sig falskoli< gen ut för att äga världens uns derbaraste hår, och så lura ho- nom — honom den kräsnaste bland de kräsna, då det gällde kvinnor — att uppvakta en svindlerska och, ge komplin- manger åt några fatala löslock- ar! — Vad kon måste ha'skrat- tat åt hans utgjutelser! — Fun- nit honom Jöjlig! — Och är det något som en man svårligen kan förlåta eller fördra är det att gör ras till ett åtlöje! : ; Med stigande rnissmod betrak- fade Irma hans obevekliga upp- syn, — Så reste hon sig hastigt och lämnade rummet. Hjärtat bultade våldsamt i hennes bröst och hon halvsprang nedför trap- Pporna, Då hon kommit hem till sitt -förhyrda möblerade rum kastade hon sig ner på sängen och grät bitterligen .... : Nästa morgon då hon kom till kontoret hade hon inte samma strålande, levnadsglada uppsyn som , vanligt.” Ögonen voro röd- kantade av gråt, håret låg oord- nat — och på den'ena strumpan hadé/en' maska rännt i väg och fullbordade intrycket av en, per: 'sön, sor för de-inte/kval den haft'”ktt 'Beriomlida ej haft tid eller inressé. att ägnä'dét yttre den sedvanliga, omsorgen,. , ” Chefen upphörde' plötsligt tera och såg på henne ,med & sällsynt: (genomträngande. blick ar, — "Fröken: Irina ”sade''h ma det .är något, som fattas. .er -— dölj det inte:+— håll.deb inte hemligt för mig;'”utänanförtföo Er som'åt en vän —'jag skall.i te svika eller misshruka er troende. Ser ni”jag uthärd om det är mig möjligt — och det måste. det vara ..."så' vill jag komma er till. hjälp och undsätt- ma!” Igetiméd-den lilla flickan te att se er lida på någöt'sätt sär ning! — Är det kanske ckono- . miska bekymmer? — Svara, lr- I upprördheten glömde han att titulera henne, och det klack till inom Irma, då den stränge che. fen talade på detta nya sätt, aå .. ömt och förtroligt som till en jämlike — en kamrat!.,.. "Nej, sade hon sakta, nej, nt kan verkligen inte hjälpa mig”, och så lutade hon huvudet mot bördet och brast i gråt. Nu blev han utom sig— han sprang fram till henne, lyfte upp hennes huvud, "Irma", sade han och andades häftigt, ”du måste säga mig det — är det den ekut- ken? Säg mig vad har sket?" Irma blev så häpen över hans betcende, att han slutade gråta, "Nej. det är inte som ni tror”, sade han ivrigt, "varken ekono- miska bekymmer eller någon, som förbrutit sig emot mig — det är håret som dot gäller — det är håret!" Chefen drog en lättnadens suck innan han viskade: ” Å, gudskelov, det var då för, väl! — Jag skulle: annars ha dädat honom! — Så log han ljust: "Hå- ret, säger du! — Håret! — Det är. väl inte själva människan! — Jag tycker om dig som du är — med eller tan hår — förstår du det? — Nu är det I alla fall sajt, Irmalo03 2 OT AA i Hon såg förundrad på, honom "Ni vet... du vet det altså”, sporde hon med darrande stilm- ma. : : "Ja, jag vet det alltsemmnons”, sade han. "Hur du låg sjuk" I nervEcber och miste håret, —jag VV: vet minsann mer om dig än du själv tror! Och nu är du min In» te sant?” — moa od Några år senare satt Ingenjör. ” Ek på tåget i on luxläs förstar klasskupé och mediterade 'över , livet, då en ung vacker fru med > ! en liten söt tös vid handen kom in och satte sig mitt emot Io.:.s nom, Han for upp förvånad och ” hälsade: "förlåt men ' lir: det In-y ” . ” ” vas oa oe Vt på? "Jo, det är det”, svarade hon käckt”, det är före detta fröken, . Irma, .som. tappade löshåret den där' gången, nt minns — åh, vad «i det var roligt. att få so er en gång till utan att behöva blygas som jag gjorde då! — Ser ni, jag. hade mistat håret I nervåeber.o, - var. tvungen att lång tid onvän- da löslockar,'== Nu har mitt hår > kommit igen. dubbelt så vackert som det var Innan jag miste dot, och vet nl det var den händelsen med håret, som kom mig att Ik- ra skilja på äkta och olikta kär« lekt! — Och" vet ni — nu lr Jag fullkomligt lycklig, och vid näs-. .ta ktation-skall jag gå av o, mö- ta min make, som väntar oss :; .” ; Med ctt slyng I hjärtat såg in- > ; njör Ek, hur hon stög av) tår I och? omfamnades av en'stor' kraftig. . i man med karaktärsfulla drag — : Det sista han såg, då tåget åter; 4 satte sig I gång var barnets lån? ” ! ga. ljusa lockar .... , a: 3 av Ashley En amerikansk . antropolog — Ashley Montage — har > skrivit ett sensationellt för- - svar för kvinnan i ”Myten -om "det svaga könet”. Boken ha: ”pyligen utkommit på Natur 'och Kultur och här presente- 'rås ett avsnitt. Är kvinnor mer känslobetona- de än män? : Naturligtvis! Och även häri visar de sin överkäns- lighet över männen, I motsats till: männen är kvinnorna inte rädda att visa sina känslor. De har inte som männen uppfostrats att-anse det förödmjukande att visa sina känslor, Kvinnorna har inte blivit förlamade av oförmå- gan att ge efter för sina känslor när så behövs vilket männen har blivit; Till följd härav är kvin- norna; mycket mera realistiska än männen. Männen är specia- lister i konsten att undertrycka sina känslor och bortse från obehag —vilket de kallar ”själv- behärskning”. Kvinnorna ten- derar mera att låta sina känslo- yttringar fjäna det ändamål de är till för, och därför båller de sig psykiskt mycket friskare än Avsikten med vanföreställ- ningen att kvinnorna är emotio- nellt svagare än männen har varit att vi å fördomen att mannen är en upphöjt ratio- KVINNAN = överlägsen mannen: |” | i 1 så Montagu men kvinnan ett rov för sina känslor. Den starke tyste man- .., nen med hopknipen mun 1 ett ansikte som är stelt: av rena oförmågan att uttrycka en känsla erbjuder sitt granithårda 'skydd åt den spröda känsliga, nere sc vösa” lilla kvinnan. . : | Är det egentligen att undra på att det finns så många fler män ' än k på våra juk= > > hus, att männen överallt i värl- n begår självmord Ii större an« al än kvinnor, dukar under för + så många fler nervsammanbrott;" 4 har fyra gånger så många mag- sår och i allmänhet visar symp- tom på fysiska och psykiska rubbningar så mycket oftare än kvinnor? ' at . . : vt - Det är sant att kvinnorna på artohuridratalet mycket ofta rea =. gerade på psykiska chocker ger nom att svimma. Svimningen tjä | nade många ändmål: den drog ” uppmärksamhet till damen i frå ga när hon var i behov av dels "+ tagande, och när hon slog upp M ögonen kunde hon uppnå vissa medgivande som hennes herre och man annars inte skulle ha gett henne. Att kunna svimma var med andra ord på artonhund ntalet en nyttig talang, ett konst ruktivt bruk av' känslan, soi f. den stackars mannen aldrig rik- a nell och intelligent varelse - (Forts, & sid. 7), NEFEFETSTETS 4 . FFEFSTYTVYTTON PFESETETYTTTTN ARA rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.