= [3 P "Liten snäll” gosse matad; vör. ' Han hade köpt en påse' "ärter-och ur:sagda" påse. släng- | de häri. till duvörnas ' förtjus= ; ning då. och då ut -en- grabb- häve "över: torgets kullersten. i Det kom, allt. «flera» duvor, Gos- sen såg : gladare och gladare. ut: : det gjorde .duvorha också Folk gick förbi och: ityckte. bil>': der såg helt. betagande.: ut, Då . hände. deiv'Gossen blåste den' tomma påsen full med luft och klippte . till ”— "ett: kanonskott : ekade över torget och duvorna , fläxade upp till närmaste tak, 2- Då log gossen ännu något bre dare samt sade? - : "nände? jätteöstaär men de i barefinorede och ar pc > Törebodapsten äras typ Sve- "eid, har kubform: och är embal- lerad i pliofilm och därför kant- fri. Som sådän är den sannolikt ; den enda och första i världen.” > Ostens stotlek ir 1,10 in. i kub och mjölkåtgången ” har varit c:a 12,500 kg eller en medeläagsav- kastning från unngeför. 1,500 kor. Läs en | katsi Pressen, " Remissdebatter är varandra tär ligen -lika' nu ' för "tiden, bjuder de.sällan "på, D litiska. långhalm, som dettä. är. lika nlig tröst ningen rernissdebatterna ber bara enar och boss! > Det. är: inte: mycket fö | svenska folket att bita. Denna. shöstriksdags skilde ät vål r var dennä gång. mera västes” ni ” Statsrådet Hedlund” gav de karakteristiken av. gppositionen: han;'så att den hå kommit i det lä- get ; satt. inte i bara: järnet, "som "det BE .J att -man i fle skulle "hamra! på; hade. Svalnat, utan ; hammaren hade också spruckit. Han. syftade på" att',svenska” folket: nu' | har fått” "klär för sig. att. inllations- risker finns i dag” litet: gerstyr da” ill vad han skallade" ett . allmän" art" Det var tröskning. Men skillnaden är” ur: lag-ä vän) -någönsin:? Det: varken” Ioteb. 3 ra. "hela. klote Och ingen kan; ; vara. mer "övertygad vän Ohlin jä v om att. han. skulle kunna sty |: NN "En domares uppträdande: i rätte- : upphetsning” eller obehag för | smädligheter honom att” É han passa bäst:som. Robi soe på BHågon”, obebodd a red någon”: ”Jäg” je sakna Hedl | funder -hoppas på. ett bättré humör från att-ha' hälsat -fi välkommen på hans. "och! -samtidigt :.sa att man 'kariske ". Efterhand el inde emellerkid Oh- lin läxan i tall: och debåttkonst' och || - föll in isin vanliga 'j jargong. Det som regeringen genomfört och som han gillade tillskrev han naturligtvis sig själv & äran av. Ingen kortespondens- undervisning i världen' kan . förmå Ohlin” att frångå den 'metoden, lika litet söm luster. att framställa sig själv soi den övervise' siaren, som obehindrat 'kan skåda" ni i framti- den. R har ju inte: denna Island med i nordiska . passfriheten. : | STOCKEHOI M (TT) - . Genom notväxling på torsdagen 3 > mellan: isländska - delegätionen [= och -Stockhol rtemen-: tet har Islånd anslutit sig till den. hordiska passfriheten, . Den 1 de- — ceraber slopas passtvånget för sven=, .« ska medborgare som reser till Is: land liksom för isländska medbors Eare - som 'inreser i Sverige. Även! uppéhållstillstånden ;, . har s slopat mellan de' båda länderna. Motsva- rande "lättnader ' förutses träda i . kraft'den 1 december även mellan Island och övriga nordiska 1 der:| Fd HALMSTAD, ME Meleriföreningen slarförmåga, därför har idén korimit för sent med sina åtgärder mot in- flationén: Detta föranledde: finans- i|arbeta ned ”mnäntisk bebodd ågon 3 stat”; usade a | statsrådet "Hedlund. ”Kanske skulle 3 ä pröjudicerande..dom i ett smål om : företag 'ilta Yr Yng OVÄRDIG | borgmästare :JO-VARNAS: STOCKHOLM.” (TT) 3 JO "har nu 'slutbehandlat de .. klagomål som av advokater, ;. rådmän,. stadsfiskal, -stadsom-. - budsman och stadsdirektör i Luleå. riktats mot borgmästare i «-Vincent Ekholm och funnit att ' .! borgmästaren i flera hänseen- den "stundom På ett: högst an-.' märkningsvärt: sätt åsidosatt de" krav -som- 'med- nödvändighet ' "måste las "på en domares - » Uppfrädande” ” mot '' dom : som : :- kommer inför rätten, [0 on bero vid”sitia erinringar men -vän- tar att. soner "med : vilka han kommer i sber under sin tjänsteutövning. Bång; bör präglas 'av lugn och vär- genom; sitt .beteende själv förorsaka som: -uppträder" inför- rätten. ch - nedsättande om- dömen eller: på "annat sätt sårande uttalanden. är: under alla omstän- digheter ; "otillbörliga och rubbar aktningen.. för domarämbet : - SArbotstotastolén -hår meddelat e en Gävle,! som. var bundet, av :kollek- ppsägningstiden.; k Tjänste- kom, därför" ej: sätt fätföra dan "vägrade :att -utbetala en. se Höstörersättning” Pe bära" Hj almärböR ;| tidn” 0 fihner sig dock med hänsyn HL ;mständigheterna -kunna låta|: orgmästaren i fortsättnin- | st Ben ;vinnlägger sig om ett. .hovsämt | . -ofhwärdigt, .bemötande” av. de per- dighet; framhåller: JO. Han. får. intel. ; VES ?-Att samla: är. parkskötaren,. smula påfrestande, när blåsten; virvlar: Spannmål, råg: ket mar, Visby lösningsprise: oj Vv är en syssla söm Kräver kan hä kar: alla skäl att finna jobbet en på råg nämna 1/11 ski mi den hopsamlader "I kr 7:50 pr 100 kg ganistan är: för dagen. ett av Asiens oroliga hörn. Det går blo digt! utmed dess gräns mot Pa kistan... Landet ; hår. också nyligen, blivit isolerat genom: det "säkerhets system som "numera sammanslyter Turkiet, Persien; Pakistan: och Irak i'en gemensam försvarspakt, och på grund av. sina ;motsättningar . mot Pakistån: och" karnisk rmat sig Egypten! de”. Arabförbundets' stater: som" igen: historiskt : "betingad: - Ren, > ängutrån ;motsägelsefri.? TArablän?. yrien. känd ”|netedknas + av en viss. "sekularisering alsom. gör den -gamla tanken. sög a Av Canta Elof Svenning” r | bivudmassan äv folket till. Iran Betyder visa lar: stö re roll, En är av splittrande |; ä Verkliga" matiönalitetsskapande fak- ” Göteborg: Liksom” i | Schweiz” saknas också i AÄfbänistan två” viktiga: betingelsör É örnen naljonell enhet: de språkliga och, Nee tniska, Landet är. uppdelat i (parad inbördes mycket skilda folk; gräpper. och Språk- eller :dia- Iektenhetér. Normalt, borde” därför de". 'kultutella" kontakterna gå ut över, landets änser till besläktade SpråkBruppersi: sgrannstaterna: för fande, får oj havre, noteringarna, : mentet. på! språkgrupp” vände vellertid:. den språkliga tniska” enheten: "relativt '3 ringa ÖFvÅ landrå "faktorer i spe- natgr: klanväldet som. i'.form : av le ttat den hatiotfella enHeteri:, 1 annan har visat - sig Vara: den)” den ' snarar ör till: ar sted kaj är första, portalfiguren inom 1 "En "nyhet bjöd r ny; och I nu kati ingen ärigre' kor ma och säga, att "den: 8 gern inte är "mäktig" att i i sin rilsagsbänk ocleD pil risk ut. Det var bära syn inte fick. höra de -vackr ministern att säga, a att” .Oliling kritik ]i Vid! 'arbetsdomstolen' bestred sföre- ji tagöt: ått. -utgiva jåomosterersättving Jama I-Afgani ochså berett ;väs or Sekuläriseringen,. Å,. ndra, ka "fsiddn'”avvisas hans : muselma: bländ, "104 DöDsKPiR för okt.-trafiken ktobertra en krävde. enligt ira- säkerhetsfrämjandet 104 dödsoffer möt A samma” månad. förra året, än också den "högsta månads- Jsiffräni år, Av. de omkomna var al förare av 'och '14 Passagerare . motorfordon. 21 cyklister "och 25 fotgängare" förolyckades: Tre trak- & |torförare: kom under sitt. vältande : fördon, och. lika många dödsolyckor jyållade -av, spritpåverkade förare. ; Spår! "efter " värg och; björn har iakttagits» inom ett begränsat om- råde i Vistasdalen ett par mil väs- ter: 'om Kebnekajse. Några .samer upptäckt e spåren, när de var, ute och sökte efter renar, som skilt sig + | från” hjördarna. .Vargspåren ledde norrut möt de trakter, där ren- hjordar, nu Öppehåller” sig, ståt en garde- 'ställnini, Hot” ho- nm men han var en sällsynt red- lig personlighet. "Även då man kri- tiserade honom kunde man inte undgå att beundra honom”, sa Oh-|' lon. Hade Sköld hört det hade han nog sett ännu mer pillarisk ut. . Summa, summarum: . höstens re- 'missdebåatt I går nu till historien som den. då 'en ny högerklyscha föddes öch Per Edvin Sköld teg. Det var .[det; läge. 'som lett til” Afga då lmycket" starkt” grepp Som både "folket och" regeringen i Afga- li har; med Hödvändighet | framtvingat: jäs: den, .mationella. afganisfanska Te- kamp för .herraväldet..och "den -Nia- tionella, enheten har det härskande furstekuset begagnat ' sig. av: ra set har" spelg; fer j mot” de-andrå” 'stamimärna |? jr dr san a bibärdhåde es, av den. säRgetande |stääimen, Det har ske Oj fkungs mäkten gjort ”" É SN KAR ag a Lantbruksfö 1/11 1955 tö Marknaden visar alltjä snäv omsättning t, framgå, att ma bli "aktuell .vid seln av råg. dej går som 'sänkni denna vecka, : 22by, Matpgtatis. nad då fre anska ärter priset rört sig omkri CbödrarSverige, na vecka Undertålt Viss uppåt, mah kan kanske .s peka Näningen av veteprisot i i Kal- och Gi har 'å ett par orte; ävle, Markr.adsbetällelsor.. - od och Frisroteringar meddelade 3 genom Sveriges ” Lantbruksförbund - Stockho'm den 2/11 1955, , rbundet noterar der . ". fullgod brödsäd av | normalkvalitet. följande producent. Ser, avscende gen fritt noteringsorte] frö Nos n, kl vaumstad=Fal 7 pr 100 ke: Ikenberg vete 40: 60, lämt en myc- » kanske det onpassning, Rågoriset Tr överskridit ins varav klart torde n 'ej anser inlösnin; den knappa. tillför- Se nna säsong. — Det s att införselavgiften c fn a jited med "> mol - re). Införselavgiften för te Oda förändrad, 10 'kr Pr Lantbruksförbunde 1/11 1955 följande på fodersäd, avseen trans, fritt noteri av normalkvalitet, kr per Foderkora 36: lavre IT: = Det komma något. mer fo 100 r nog i allmänhet fame s SM dersäd nu, men fortfa. 'msättringen "be ecknas som snäv, Efterfrågan är: mer koncentrerad på blandsäd och medan intresset för "korn! rätt svagt, En del såväl prishöjnina ingar har företagits de senare: gäller nos” teringarna i Malmö, där importfod-. rets priser uppgives pressa hemma- Det stödjande mo- marknaden är Norrlånas tt fortsatta :köplust beträffande: havid'? (särskilt..syarthavre) och" 1 nåkoR mån blåndsäd, "Tendensen får emel=> lertid: ni mast betecknas ' som 'övä=,. z Lantbruksförbundet noterar + 1/11 1955 föl; änter; fritt -köpares: magasi”i: ; Mel hsverige: 80—85 kr Pra 200 kar. Knapphéten på gula Kokärter kä- rakteriserar alltjämt marknåden, och dätmed gör big ett fortsatt:fast = - Brisläge. gällahde? Det är ermellertid it svårt att=f4 ett stärkare' Brepp om >. vå priserha,, som därför” denna vecka noteras med en vidgad marginal, 80—85 kr 'i Mellan-Sverige," Man tt mycket ärter" finns ”.. y Någon impogt Rn r skett, varvid ” ing 90 kr pr 100 - FH, Tant T Öd ar le en "punkt har måga Er motstånd, Det 'är i a östra potati ller Kajtrilt” : emballag t noterer.. den > producentpriser ide genast leve. i ', ingsorten,, försvara sva hoterar , levererad ban-: tockholm, en-" Erospris; vid försäljning till partie 2. fog alaré, inkl. vete är o- v kgöveve 100 kg: alltjämt 14 äro den jande; producentpriser : på rensade, lättkokande gula mate CoA f vd de , frå i i , 5 ås 2ge, kr pr omnjdena inom” det” s; :köxPächtud I Histån'e som huvudsakligen get' TBakom den :pakiståhsl seri. !Här är 'stamregimen, mäktigare mindre - gionala dministrationen. na: de ;pach aktiella. isolering... De yttre faktc malt- datum: Man. kan läsa én hel del' om. dem : 1 Kiplings berättelse från. den: indiska" nordvästgränsén. Kartan' har också "en del att säga, Den, visar ratt; Afgani: saknar och drajin dem nod nätionella en- | häten. har Afganisten' hödgats väd- till” deras. oavhängighetskrav' — Urömmeh ' om + ett" :självständigt Pabhtunistan,: Men det var att un- derblåsa dessa” stammars, krigiska stämningar, och" det, .Iedde till oro- Stråfoder. ” järnvägar: "Däremot .går det järg- vägar. ända : fram till detta lands gränser. II Pakistan finns” det två sådana, punkter, fr om Kapul.och. ungefär i Han det; Pakistanska Qu-' ettå: och det: 'afganska Kandahä£' I; Sovjet '. tangeras '; den - afgartiska' gränsen "också på ett ställe av. det] ryska . järnvägssystemet:.' det in- träffar; ungefär rakt norr. om den .vid Opesha'war På Jigheter. vid' den pakistanska grän- sen. Man kan också ifrågasätta det motiverade ;i "att jAfganistan. mot istan uppträder: som försvarare äv" ”stamenheten ; eftersom , hela den, 'afganistanska politiken. gått ut pårått: bryta, :atomväldet inom del: Egna gränserna. et TI0bisA förefaller. det också egen- domligt'att man just. vänder sig mot Pakistari och bortser. från den af- satt lafganska- staden Herat, I hi > kan-vi :också' mycket riktigt få en skildring av den, drägkamp om vinna inflytande” över. Afgani som-' pågått. I' ett. århundrade mel lan engelsmännén i Indien och fys sarna i norr. Ingendera parten Iyc+, kades i'sitt uppsåt. Afganerna under sitt: nuvarande kungahus drogs sna-. rast till rysarna; och när Afganistan nu'visar misstro mot Pakistan, delta enå av de,två stora delstaterna på den indiska halvön, 'så innebär de ss :mån "att afganerna med böjelse för blodshämnd låtit pakig: tanerna "ärva ” den - ställning som arvfiende vilken engelsmännen ha> de då de drog sig tillbaka från: Pace 7 Motsatsfö hållandet till Pakistan po> frä ganska och framför- al 'kultursolidaritet som kunde-gé g till krav på frihet för de iatiska sovjetrepublikerhas 2 7öch nationsfränder.: Af-atis- DG vecka; "Lantbruksförbundet ' no 1/11 1955 följande producentpriser 7. « bå stråfoder, kr per 100 kg: hårdvalls-, på stationer i mellersta” Sverige 22—23:--, halm, höstsäds-, på stationer i mellersta Sverige 8& 8:50, vårsäds-, på stationer i. i, . meller" . sta Sverige 9—10:—. Efterfrågan på hö synes ha ökat nåcot,' även om man på sina håll alltjämt talar om en viss avvaktanz de. hållning hos köj . t .; knappt tillgångsläge gör” sig därför . en stramare ton gällande, : Priserna ' i Mellan-Sverige. skulle - därmed ha stigit något, och noterin=. gen angives där till 22—23 kr dennå Från Norrland föreligger. fasta prisuppgifter endast från Umeå =, : där ett pris av 26” kr betalats till. . oh na håll ha ökat något, och ingap- porterade :pärtipriser tyder:på en prisjustering - 'nedåt; "På Stockholms-marknaden,- börjar: in z tresset.. för svensk, Potatis att ”rör på sig”, men ännu är prisunderla Bet ör. litet : för: att en notering skall komma till stånd. Den utländ- ska varan dominerar men är nu gi vetvis i avtagande; DA terar del Hö, ' [tro Yan”här för festen också stora egna ågex. om vattehtillgången betinsel. för det- 1 problemi att lösa. Inte minst gäller ligger fortfarande rätt tyst och stil" se | i la, men ett visst köpintresse, synes. rr. . det:dent för "hela landet grundläg- ligga i I bakgrunden, och på båsis av inkomna prisuppgifter har de mel- . ” så en mindre j folks möjligheter att genom 'hudex- träffande partcköpa sig, in: livsform, -Också vore: det. angeläget att. den, afganska" regeringen, lyc- kädes ' övervinna de stora svårighe- synes bredare sikten inom stamgemo n- ket jämn. &. sik uräldri starka inre solidaritet. : soch yttre mt hat så -atf en norn.al- by- th och den däri; litiska ' isoleringen har. emellertid uppåt såväl i . höstsäds- som re - rnare |halm, — Ett visst intresse för .ime = "7 S en ruoderna port av stråfoder (från Danmark) i eligga, och importpriserna ur 'mittsjöss) rör sig omkring 18:50— : i 19:50 för hö och 7:75—8 kr terna 'som ännu kvarstår innan, de I rehalm. Kvaliteten. på hö är mye have cor ushållning på grund av ek kap kan uppstå ochj- också inre rent Orsa- ker,'Afganisten kan i viss mån be” tecknas "som något av ett ; agjatiskt Schweiz. I synnerhet gäller dett hb de d ing- fam i alltså 6 en märklig r - Antonius, elser. som bär upp denna natiori, fredlig utveckling får större sväng- riomiskt hade” nån "starka grn aet ordliga Tandet. Till sistider för sig och poli it Sör akear vd t skapa fram Ek få Hér det också 'som en stats- | enda "sättet at fode atioå mellan Pakistan, Afga-| dande och trygghet på detta viktiga: nistan' och I iran kulturelit och eko- avsnitt av Asien; FFrYYeTv NTETTYTE NYCEFEPETFESTETTTTTVV TVN Aanaenr erv PARNUMBRERA PÅ: BOR 5 NE (ene nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.