ve at (cd Lördagen T. 12 Novanibar 1058 > Dagens namn” "KONRAD. "Morgon gens han . JERISTIA ! "Solen går . ned kl. 15.5 Staten: hjälper DN : ; hörselskadade . M till hörapparat STOCKHOLM. - : (Press) - Genom en åu utfärdad kungörel- se, som skall. träda-i kraft 1 jan. 1956, kommer en'stor del av de |: hörselskadade "pérsonerna i landet <= de "uppskattas . totalt: till "c:a 109,000. — att-få hjälp 'av staten. till anskaffning av hörselapparater. En statlig kommitté hade föreslagit att varje svensk medborgare, som på grund av hörselnedsättning behöver hörapparat, skulle få bidrag till anskaffandé av sådan, men så långt har k. »t och:riksdag inte velat sträcka sig, trots att de flesta hörda myndigheter; hade tillstyrkt detta. Enligt. kungörelsen blir det helt av 3 Jel.- hek. endast åt.;barn öpp till 16. år, för personer över. denna ålder blir det . behovsprövning. : — Därvid - skall I för. ensamstående Person. en till 1.”gst 5,500 kr. upp- ww gående taxering till statlig inkormst- och förmögerihetsskat för makar: 8,0008 kr — utgöra högsta inkomst- gränsen för att berättiga till stats” bidrag «+ för ' apparatanskaffning. Statsbidraget skall få utgå med. 24 av kostnaden,' dock” högst 100 kr. Samma bidragsrätt skall föreligga vid” apparatbyte, dock först sedan minst fyra år förflutit efter föregå- ende köp av' apparat. Det stadgas vidare; att bidrag endast får utgå för typ som godkänts av medicir>!- styrelsen och utprovats vid gock 1 hörselcentral. Givetvis skall läkare, ha förklarat sökande lida av så all-; varlig - hörselskada, att behov av: hörapparat' föreligger, ' För utbe-' kommande av siatsbidrag har sö- kande att vända sig :till sjukhus, där hör: ral är belägen. ' SK stadgar , att " vil »medicinalstyrelsen skall inrät- tis ett rådgivande organ, benämnt ” hörs lvårdsnämnden, seed åtta Ie- damöter. I å de skall ingå att följa. utvecklingen på hörs. selvårdens område och att avge för= slag i hörselfrågor, särskilt när det gäller apparattyper för vilka stats- bidrag bör utgå. " Bömbäre. exploderade på stor höjd ' "MAELIN Texag' (TT-AFP) En amerikansk bombare av typ BAT B exploderade natten till onse dagen på stor höjd och störtade ni ra Marlin i Texas, Man "ror inte att någon av de ombordvarande kla- ig med livet i i behåll. Planet har 4 Lö tre mans "besättning, | Beröm | ” Stins A gjorde vin av tåppans.. bär och .var som, alla: vinmakare ytterligt stolt över resultatet” och generös med att bjuda. Så hade sta- tionskarl Persson gjort stins någon tjänst och skulle bjudas på vin, . : omm Nå, vad säjer Persson? sporde-]? slins förväntanskullt. - Ja tark, inspektorn, at re "gt pr dt vin, Det är nära Mil " bra son dir så bränsivlat Då — det var, Knäred Höstfest I Via äng anordnas Knäreda Rölakorskrets. ro- grammet är trevligt och lande, -Snabbtecknaren kommer att Henricsson Pälmtar ur en teck- omväx- Lennart berätta om Ramd- narca sklasbolk.” - Margot has balett visar Blommor på r det ”Dansén Marlanne med För våren.” Vidare bil genom tiderna” Schloss och ' Alf. musten svarar Svensson. Remdha, ' . färdiga Medborgarhuset en. ljus- "] der ökade ' priser, skall gå dessa LAHOLMS TIDNING . >> - studier Även om tidens” jäkt inverkat: menligt / på, det fr villiga” studie: arbetet . visar, det. sig: att mång: människor ” fortfarande ' vill > beri ite vetande i det trevliga oc trivsel "präglad ömråden " Iokalbristen. För La holms det innebär dock det-snart: ning, "ochi: ABF-avdelningens ordf, "Ingemar : Gustafsson stle- ker inte under stol med att han hoppas mycket på den -samlings- platsen för : stadens "medborgare. Vi får nu utnyttja skolan i mycket stör" utsträckning — en sak som vi är tacksamma för — men det'.säger sig självt att den intima ” trivsel som - - präglar cir- kelstudierna .har svårt att infin- na sig om' man är 8—10 försarh- lade i en stor skolsal, säger hr Gustafsson, . . — Någon större anledning till klagomål Har vi dock inte, Om- kring 200 -laholmare "studerar -- i våra 30 cirklar och även om des- De hobbybetonade : .Ftets-ärv liksom" a mängå andra Två Hundra. abolmare: uderar före: kvantiteten, Vv »'— Ett par cirklar som” na "vill ha igång är släktforsk- ning; som: gjorde. stör, succé för några... år sedan, och bokbinderi- arbete. Vi behöver' faktiskt bara tre deltagare till vardera för att vi-skall sätta igång, ' : Det är redan klart med lokal och ledare för båda -cirklarna; släktforskningen : leder redaktör Axel Ejwertz medan Hasse. Mag- nusson' har hand. om. bokbinderi= sa siffror inte representerar den cirkeln, Bilens skötsel . är i detta motorismens "tidevarv Cen : mycket omtyckt cirkel” deltagare ' gnuggas först i "teori "och " när den detaljen” är avkla- rad, kommer den. praktiska de- len. Den består i att "deltagarna . under: sakkunnig ledning får va- ra. med, om att plocka isär och montera . ihop , 'en bilmotor vi in- köpte för- några år. sedan.” - ; Till nästa år har: vi "ordnat egen lokal för den kursen och "då kan. vi ta emot än flera del- ; "tagare i cirkeln.” 3 Par rklar i arbete i "Knäred där intresset « för studiearbete är stort, Det "är en engelsk cirkel. och en i - Musik som arbetar” där, slutar hr Gustafsson. Vivi Laholm ; som alltid legat fint till 'i dét "frivilliga studiearbetets | statistik Öslår tydligen vakt om sin” ställning! Att tillslutningen i år är något mindre än! "tidigare förändrar inte i någon större" ut- sträckning -- "Laholms ställning” i riksstatistiken, Tidens jäkt inver- kar menligt på denna studieform | -' även på andra platser i” jandet. Man får. .Köppas, att: klyschan ”jag hinner”inte meå några stu” dier på fritiden” snart. skall va- ra färdig för. avskrivning, | Den som " vill. hinner. också med att förkovra sig — till 'g'ädje främst för. vederbörande själv. . a Si | Heman. ; ae6l: når . bottenrekord . Den torra sommaren och fo- ”derbeisten återspeglas ” Porterna från mjölkir | Miölkinvägningen Je SABBATSTANKAR- - Sönd. före Domsönd Av. : komminister Bernhard Lund, Matteus församl., ”Stoskhölm . Var redo, "Matt. 25: 1—13, . gen. . Enligt. Jopdbruksekön miska meddelanden var I inväg: ningen under augusti. den Jäg- « sta:sedan 1944, Totalt.uppgick |-: den. till 329,9 milj. kg, vilket är - 12 proc, mindre än under juli i år och 87 "procent inindre än augusti 1954, = a Minskningen är, främst. "lokali serad till Mellan-. och Sydsv ge -med undantag få Mest markerad var den'i.Göte- borgs och Bohus, Värmlands; ö: rebro, Södermanlands 7 : hållits sig omkring 15 proc : Inom Hallands län mins mjölkinvägningen med 10.8 pb jämfört ' med samma fjöl. sö tänksam husmor” följanderreo a 'Jag ser av Atidningarna'at finns. de' som pläderar, männen skall 'ha flera hu Var 'och en" måste ha rätt at sag för rätten för kvinnån att Clintan ån å det i våras gällde att ut- , se 'en ny riksbankschef ef- ter Mats Lemne, som blivit lands hövding, lämnade högern och folkpartiet fram en lista på kan- didater vars val de kunde biträ- da och försäkrade samtidigt att den äv regeringen närmast på- tänkte : statssekreterare ' Per . Ås- brink kunde de absolut inte vara med om "att välja. Asbrink val- des -med socia'demokraternas och bondeförbundarnas röster, :medan oppositionen nedlade sina. Från oppositionen har tonen mot Äs- brink under de månader som gått. helt herr Åsbrinks tal på Arosmäs- san Allhe'gonadagen synes' han närmast bli kanoniserad i höger- pressen, Då talet väl främst rik- tade gig rot löntagarna vet folk-' parfipressen knappast på vilket ben man ska"l stå och de social- demokratiska tidningarna reage- rar surt, os E gentligen har - väl Asbrink , endast i något drastiska or: daiar uttryckt vad varje tänkan- de människa borde förstå. Näm- ligen att det i längden för en nation, lika litet som för en en- skild ; person, går att' leva över tillgångarna; Höjda löner bety- ökade priser 4 nästa lönerörelse korspenseras med ytterligare höj- da löner går skruven ytterligare - 1 höjden. Löneökningarna riktar | sig -1 förstå hand mot en” ökad konsumtion, ej ett "ökat "sparan- "Vi behöver "Importera mera varor. och får mindre att ”expor- tera.” Valutareserven 7 krymper och vår" ställning försämras." I sitt anförande 1 remlissdebatten den 2 nov. framhöll finansminis- ter sträng att Importen inneva- rande år torde komma att uppgå till: mellan 200 och' 300 miljoner kr, mera än exporten + han- delsfiottans.. internationellt ;- in- seglade inkomster. .' Med andra ord att vi lever över våra till- gångar med detta pelopp. en gångna torra sommaren FÖR LAHOLMS TIDNIN G AV-RIKSDAGSMAN . ALVAR ANDERS SON, KNÄRED. Dr "förändrats och efter |; ' Od och olja, och trots detta är el- ransonering ' aktuell, De. tidigare -exportöverskotten : på -jordbruks- Produkter, vilkä- även om de fått säljas” till rätt låga "priser. "dock betytt välkomna exportinkoms- ter, ha nu försvunnit. , Skörden under ' 1954 var ej tölfredsstäl- iande och har torkåret 1955 yt- terligare krympt väsentligt." Fö: dervaror' för hundratals "miljoner utöver den vänliga importen; får skaffas in i landet och även: en del livsmedel, "av vilka. vi tidiga- re haft överskott, få nu: hämtas” utifrån. | Ne folkpartiets. och landets största" tidning 'Dagens -Ny- heter; i; sin ledare den 7 nov. behandlar Asbrinks « tal konsta- terar denna rabiata bondeätare att det ekonomisia lättsinnet gi- vetvigs i första hand är regerin- gens skuld men oppositionen ”kan inte förneka att den i åra- tal medverkat: till en ,jordbruks- politik som utgjort” den ' utan varje tvekan viktigaste drivkraf- ten - till automatisk inflation.” Härtill .. må endast konstateras att ' under, den senaste 10-årspe- rioden ha. jordbrukets produkt- priser, . under. T' år legat under världsmarknadsprisernd. . Under de 3 senaste åren ha de legat. ö- "dock "ej högre än att jord- bruksbefolkningen, trots all ra- tionalisering, fått se sina inkom ster krympa, Detta erkändes ä- ven I remissdebatten - .av' LO-ordf. Strand, ; gom »framhöll att 'jord- brukarna ' under 1954 fått avstå från 400 I mitj.. och under 1955 mer' än 500 milj., av viika nu en del” skall körpensöras." Nod Dan va he vi väl ansvar för det försämrade ' penningvärdet, t som DN kasta huvudan- men ot "dem som fått minst är direkt, parockt;: Från - -Bondeför- pundets : håll! pår det upprepade gånger : p'äderats ' för den åter- hållsamma :lönepolltikens -Hnje. Asbrinka kärva tal röner. därför Inga - motsägelser ': ; på vårt håll. Den urgamla regeln från -heden- 'hög att ingen kan lyfta sig själv pelastning D petyder en svår ; för vår "kraftförsörjning. Ang p för fullt, Blu” kraftverken får g kande I mansor av. Importorad 1 kol? 1 håret är” ett: nationalekonomiskt .| kan S..Maria'in: ; Vallicella "och . därifrån till påvarnas Pantheon, |& ä nimentet faktum även, I teknikens tider Varv, ans dr F väldig procession drottningens ik på lit de parade med ”all an- nan sådan fåfänglighet”; till kyr- Peterskyrkan, Intet av: allt detta ännu i "det symboliska' gravnio- [C odd och 1702," : sarkofag, gången till: Li Potorekyäkon: Läget är; ; demonstrativt - valt : och in- skriptionen förtäljer: om . förso- ningen med. den katolska kyr kan. sno : DR Ne Det var en ödmjuk resignation som Christina sammanfattade sin levnads slutfacit i en. bekännelse, på vars uppriktighet'vi icke skall tvivla. '””Man måste”; sade' den mediterande - » Christina,” ”förbe- reda sig på döden genom att ful” ständigt fri öra sig från alla ska- pade ting..Det är ej:nog. att ha avstått från sina: förhoppningat; sina ' önskningar . allt. vad man älskar, ' Man måste även slita sig lös från sig själv. Och man' bör ej. dröja till livets sista sturider att förlora hela världen ur sikte, ty: den; skall ofelbart försvinna för. varje människas blick. Men detta ' sammanbrott kan” man förekomma. genom . att. redan förut besluta sig för att lämna allt. Man bör bli kvär hos Gud, ty Han ensam räcker till för tid och evighet. . Gravens tystnad skulle omsluta en dödlig män- niskas,! ej "en suveräns "stoft. Cristina visste dock att hon var en av, de , odödliga i Sveriges historia. Men en felriktad ambi- tion har i vå ra "dagar Jett till.en restaurering, som är ett. histo- riskt missgrepp,. ...' Vid' den ovannämnda ömpla- ceringen ” av : ; gravarna befanns det, att sarkofagen var för tung att lyfta, - varför locket 'måste tagas av. - Därvid blottades en kista av kastanjeträd som måste repareras, En samtida berättelse stämmer med de' iaktagelser som gjordes "vid gravöpphingen. ”På aftonen blev 'det kungliga liket med obetäckt ' ansikte ' "lagt på paradbädd,' med kronan på hu- vudet, spiran i handen och be- täckt "med violett, hermelinsbrä- mad: och : med gyllene . kronor stickad kungamantel samt fört till Vatikanens basilika. I 5. Pe- ter blev liket rhed mantel, krona]: och spira /'lagt i en kista av Cypernträ, "träkistan i en bly- kista, på vilken utom födelse- och : dödsdagen,' kunde läsas, att hon avsvurit sig kätteriet och avstått från det: jordiska riket för det himmelska. Kistan ned- sattes i det underjordiska valvet, Sagre. Grotte, -. nära ' påvarna Hadrianus IV:s och Paulus. II:s rån Palazza Riario fördes i'en : ti kivrådet Ludvig Bååth i, vid: ende artikel. Den är, elt” ur "en nyligen - utkommel ”Mitt Rom” ” och handlar: om, drottning Christinas gray, och ,drotiningens. balsame ”ty vårt Jik ij vi att.det-skall klädas i vitt.” togs ett ;- fotografi”: drottningens - stoft Ak a 1689 exponerades: på lit deöpår!| rade för romarnas nyfikria: b kar, Kungakronan döljer N och ; pannan; : då: kronan "hade ch sjunkit ned-något mot näsan; de? kraftigt framträdande: locken.v v "tinar. om att ögöne störa. ”örnnäsan” känner = av något” "tilltryckt o.-den -hapkpips na: munnen” har' en tunn läpp, : kontrasterande. möt 6 synnerligen = väl bevarat de än- da anletsdragen. Nye hår 'gandet' om en hamrad (åre är felaktigt. "Vid förnyadunder- dödsmasken "består av ;ett nät av, silver, som lagts över: ren. Masken: reparerades a ar des åter på sin plats. Vätikaner nats mig på grund: av. min? tehskapliga" relationer "mel rmålade porträtten « br otisbys” drottningens fysionomi tydande ikonografiskt .Ivär Där drottningen vilar inävep en : väldig ' kröningsmanitel, | guldstickade kronor ' och "med gör dödsmasken uttrycksfll sionen av. en intellektuell” över- lägsenhet och ett högdraget:och tfotsigt sinnelag, ett nolivme” tan”| gére,” en regerande d drottål varje tur! NM : . trå Grismarknaden i I Hörby? stor . tillförsel .. "noterades vidt spädgri rknäd te 'samtliga djur "såldes - till priser, motsvarande föreg. vecka” : Del: största grisarna kostade t8-2n | medelstora 80—84 och mj dr gravar. Så blev, Christina Alex- 9 kr. 4 Y tergötlands: län, där. nedgånge: ; å barn även om hon inte gifter sig: "| Men egentligen tänkte jäg slå & gen: ehury . den. tydligen! blivit /- la tikanen. I jämförelse mede! de]: spiran och krucifixet påsbröstet : Hörby. Efterfrågan var Vvig och D sutto : där - Per - för. ” Jesus - "söndagen. :] skulle” få från Gud. farligt " sig, De t säger han: sig, att det. var bara fem a ad möta” honom; Oljan var slut . för” de: andra fem, så att de- Frås' lampor” slocknade, och de : . gå . bort och försöka skåffa "ny "olja: När de. kom " Det " betyder' helt 'enkelt' att "> nlåste ps tillbaka vardet för sent, Dö! ren, var. stängd,' stanna utanfö människa; "att Äran of st der -geihensarmmiargil ”tjänsten., Det går. så, nå försummar. böj " Det värsta är,. tro; att-.det. ändå. inte. är -Ss men ” et var sed, när judarna höllo "bröllop, att brud- . gummen "och hans) vänner. först ' 'drögo'. till” ”krudeng fa- ”ders hus för att hämta bru- -; deh. Där ungfägnades de, och : det tog ofta lång tid. Under. tiden samlades brudens vän- > innor och) kvinnliga släktin- "gar i brudgummens hem och och "väntade, att . "brudparet skulle: komma, Så snart ;de hörde, att brudparet nalkades; r från denna” sed, som” har "hämtat "liknelsen. » om "de visa "och fåvitska jung- a frurna, som vi'ha att'stann inför på söndagen före Dom-” "sö Med himmelriket är: det; "som" när tio jungfrur: «togo? sina lampor. och ' gingo. '. ut för, att möta brudgummen, : Det dröjde: emel-' .lertid innan har kom, och de.” levo. sömniga" .och somnade, Äntligen / "kom han vid mid- nattstiden, men då ' visade det + som voro beredda att -- att flytta. tyngdpunkten från fs”andliga liv ; r' slocknat; Det går så lätt, - si, Nar, nå; an att man mitt: nt under allt - detta kan gå och. : "Din ”djuva ankomst när du: ti t mån är en syndare, ! Visst vét man med. det: skall man' ju veta, en. Man gör ju så gott man kan i alla fall. Då och då dyker> - "det upp: i: ens minne Några. rester”av' ett bibelord, Ibland suckar man till och med fram en bön i förbifarten eller "i' ensamheten, Någon gång är man med om én Fuäsdänst, gång, så vet man nog på vit . ken sida man ville stå.. Jag fruktar, att dr och jag ' äro ” människor, - »Vars Jampor I stod . de upp och :ha' sl gingo utmed facklor or läm. : mf gar ShA det så. att möta brudgum. "och brud och följa dem in i "brudgummens hus. Sedan börs ” jade den egentliga bröllops” festei H I varje : fall äro de närg att slockna, . Vi äro inte beredda att möta brudgummen och följa honom in i bröllopssa.- len och vara med om bröllops- " glädjen, "Hur skulle det. gå, / Om 'det bleve din och min stund i "denna natt din, och min - : sista Stund I r pa jor- vi måste göra oss Nio: vi måste göra det i dag. Vi vet nte . dagen ellep stunden. Ta . morgon kan det vara för sent. Det betyder. ingalunda att fly « undan det, som hör jordelj vet till och säga farväl till. de, jordiska” uppgifterna, Det 'be- tyder. tvärtom. att sköta dem ännu mera samvetsgrant - förr. Men det betyder . också a. .V. denna sidan » till. den andra, . "merdalen : till pröllopssalen. eva för himlen på” Jorden;" -"måste göra det i dag. Det in ”. nebär framförallt, att: knäppa "sinä händer och bedja en -upp- riktig. bön till "Gud. om. förlå telse för synder och > försum'> melser; om ljus” och vägled- ring och kraft, om "levande: ”helgande. "Inte bära en gång. lå upp sin bibel och bli! stilla, "regelbundet ' taga del samma gudstjäns-' d” nattvardsbordet, Ba "den'”'vägen , kan jag”, bli övinänniska, ; vars - . lampa; när: brudgummen: människa. meédä jäg i »daget med ånöslan.” Jag. istället”. göra. "det! med : rJag får mörkret härute : ; Beredd. håll. "mig, 0, Yes Krist, att vänta: : sist :vill hämta =: ur ”tåreda!en, från jordekvalen Din brud. till dig i ljusa fröjde år | | ligd ändamål, vartill en äkt ä skall tjäna. Ty är det inte flera. mi hålla oss, z NN En; man kan tänder! "som; ligger bakom önske-” en som kan skapa treynad i i hemmet och 'sköta bar- | om hemmet och en som uppfyller nen och en tredje för det'egent- de övriga äktenskapliga plikt a mån | na? Så vill mannen ha det. Dä dessa | för bör han: också veta! "hur vi = målet om "flera hustrur: en Pp addocka, en hustru som 'sköter - kvinnor ser på saken. ;" 2 > . sr . : AA FOYSTS NYSYSTNS AA AAKANDRARAAAAA ORVISIREN EL MOKRI, vörd Isätta TE här lok tronrådet, öl:s den ge onle AAA adsbjädende åldring i de har besökt presid-vt Coty i av VV "av palatsen > sia Sd kl si a t i I i . och skulle det gälla riktigt en'— . vi så från nuet till: "evigheten, från” : : jorden till himlen; från jäm- - 4 "utan' varje” dag.” Det ' innebär H också att. sätta sig ned och; Ä Bu 3 te nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.