, Av Ce Ett Svekning Des sista femton åren har många viktiga rön inom kärnfysiken varit hemligstämplade av militära säker- hetsskäl, Nu skall. forskningen på detta .område i viss mån släppas fri och ett intersationellt tankeut- byte i FN:s regi | har fedan pävörjats vid atomkrafi ska ekvationen: E = met För vanliga dödliga torde denna betydelsefulla ekvation verka täm- ligen Cbegriplig i i all sin påfallande 1h Man kan möjligen få ett i int . håve under augusti månad detta är år. UNESCO har, passat På att sam- vändning”. Den föreligger - gelska i skriftserien UNESCO och och . dess program, och den ger många erinringar om den revolutioneran- "de" betydelse 'som atomkraften kan bog att få för i synnerhet jord- fr Den: veckling, på teknikens och tets grepp om dess innebörd genom att förklara de olika termeitas bety- delse, E är en bestämd energimängd Jm ären bestämd viktmassa mate- ria i gram räknet och ce är Jjushås- tigheten, Ekvationen - innebär med andra ”ord att en bestämd vikt- mängd materia skall multipliceras med kvadraten på ljussastigheten för. att man skall få veta vilken energimängd som der givna kvan- tileter "materia motsvarar. Det vill av ge- område -" som ' detta" ash samarbete under FN:s Iodning in- nebär kommer ' emellertid 'att be- Töra. en ytterst liten krets av. ex- .. Perter,: Fast den stora allmänhéten och inte minst jordbrukets folk har > livsviktiga" intressen att bevaka när ' det Vgäller vetenskapens sätt att hantera alomkraften kommer van- ligt folk fortfarande att leva i Oviss- het. om 'vad kärnfysikens teoritiker och "tekniker har för. sig; För" att - verkligen kunna sätta: sig in i de- « .rasiarbete krävs: det en matema- tisk och teoretisk-fysisk allmänbild- ning "som "strängt taget: går: över to. ni .studentexamens, njvå.' Det ger atomfysikens experter en makt- : ställning "gentemot ' andra : dödliga som -väl knappast. någon folkgrupp et ägt tidigare i:historién; och' detta ».Odemokratislka förhållande ' "uppstår vid, en” «tidpunkt. då” den; politiska lagt: hela ' ansvaret: +: bevillningar av. understöd åt derna forskning Få den ' enskilde medborgaren, ': :;' Företeelsen är inte ny; Redan den . Newtonska” världsbilden" och den teknologi som framgick ur dess téo- retiserande arbetade med” ett'ab- strakt matematiskt och "geometriskt tänkande i som: gick" över; allmän: bildningens + nivå; Detsamma gällde i.:ännu högre grad om :den ”intri- kata. icke-euklidiska geometri : som ” växte: fram” under -:1800-talet”' och lade. grunden till Einsteins relativi- ” tetsteori åtminstone i: dess' allmän” nare formulering. Med : den nu 50- åriga!: relativitetsteorien;. och. den atomfysiska forskningen och. tekni- ken har, denna” klyfta" mellan .all- och” det: tu reriets'; dn rd > kar "söm? bekant: på” många : ahdralr, områden. inom forskningen och tek= niken.' Men -de "sista" femtio : årens demokratiseringsprocess har lett till a väsentliga förskjutningar. i” allmän: bild. wså' att. motsä nom Uppvärmning högst obetydligt Ierverkar på vidgningen. av mas- sans - volym därför att denna be- släms av ett så svindlande högt tal som siffran för ljushastigheten ”mul- tiplicerad "med sig själv. A” andra sidan innebär ekvationen" ätt bara en liten kvantitet materia behöver omvahdlas till energi för att man skall få en' oerhört stör energieffekt. Det var .denna slutsaåts. soi ledde till. atombomben och" alla " éxperi- ment, .med atomkraften sedan ekva- tioneh "visat sig inte bara teoretiskt utån' också : experimentellt riktig. Samma ekvation ligger :bakom”" den hyligen gjorda, upptäckten av anti- protonet. eller: den" negativa” atom: kärnan med en hittills "okänd "kraft att förinta materia och omvandla den”; till: .energi. Denna; upptäckt gjordes" genom att "amerikanska for- och massa, den berömda Einstein- bland annat säga att'en viss ökning vt . rr trrr rt tt rer Yr rer Pe FYFAN TV "LAHOLMS TIDNING: — s BRAstsma TG s ED "MEDICINARE I HAMBU ' kulteten i Göteborg besöker Ja för tagits emot i av bor; n grupp svenska medicinare från fa- ästararande H Hamburg, där de bl a. dr Sieveking på de svenska gäst : . ". fundvandrin Skriande föd Det klassioka uttrycket” för Räd- om barnets. rättigheter i sju punk- ter som dess stiftarinna,' engelskan Eglantine Jebb, förutseende nog ut- arbetade för mer än trettiofem. sedan. Föreningen kom till i övers tygelsen att världen stod i'skuld till de tallösa barnen som efter första världskriget fick uppleva "så myt= ket, av hunger, köld,” smärta hemlöshet; MN ningen! funnit det ides. med - de:'s skare lyckads åstädi ”cerhör- dä ”energikvantiteter - en .bevatron som kostat. cirka: femtio 5 miljoner kronor; att. byggas: - .Experimentét innebär. att stora kvantiteter 'B:en- ligt ekvationen” ej bara ändrade vo- lymen”; hos” m utan" också . själva massans struktur. Än så. länge | kan I: konsekvensen av” denna nya" till: lämpning på : ekvationen om förhål- |; landet mellari kraft 'och massa. Man ky måsté. nämligen på allvar utgå från att: det någonstans. ute i universum existerar.'en :helt' 'ahnan "värld än vår, n värld där hela massan rmate- "uppbyggd. av. antiprotoner och" anti-elektroner och inte som i vårt "kosmos av: protoner och elek-' troher' med för väte exempelvis. en atomkärna: av protoner : (huvudsak : ligen), och en. elektron bunden mellan vanligt fölk ”öch experter Sä något > minskats. I mån : som: sam-j hället" mötoriserats. har ex ”. bildningsintresset" fått -en allt mer teknisk inriktning, Med den snabb- Ket: som ännetecknar. deh veten- us skapliga” tvecklingen har det ändå ..sdär! att: den”. demokratiska "jämnviktenl: anhopat sig massor av; vetande som "ligger >. utanför :- all snabbä: utveckling : varit: en följa av” matematikens tillämpning inom 2n| kärnfysiken." Svårigheten att. förstå enbart. en så enkel.'ekvation som den: ovan givna torde belysa nöd- vändigheten” av "en: snabbt stegrad] mätematisk allmänbildning 'som ett korrektiv:, "mot experternas farligt man':bara bedöma: den-; téoretisika |" fskilt:' ra egha barn — formärna här bara ;anpassats efter tidsläget; >” Utlandshj älpen siktar” numer: skilt". på att undsätta de grekiska barnen, barnen” i : Så långt nan kän ka har Grekland” förföljts av olyc- kor, vilka helt undergrävt dess egen förmåga” att själv reda. upp sina problem. Man behöver. bara tänka på" vad landet. fått utstå under de senaste 12. åren av, inre och yttre fiender, hungersnöd och hu senast de” fruktansvärda jordbävningarna fö tt inse att Grekland, som där till är det land i Europa som, har Me pi "de lyckliga Gata” da Barnens mål är Deklarationen > aktionerna fortsätta hjälpen ti till vå: Här hälsar erna, som sedan fick göra en gi rådhuset. rådande NS När den grekiska vintern s ri behövs både kläder och ordentligt «oas tak över. huvudet. : rör att finansiera . hjälpen” till de nödlidande bar importtullarna för flertalet positioner höjts med 50 och ' de direkta "skatterna kommer att under: nästa” budgetår ökas med 20.70. Härtill har bestämts en del andra smärre pålagor.' Till råga på eländet har Volostrakten :i'dagar- na nästan" ”dränkts” i samband med den: våldsamma ” nederbörden. : Si- tuationen för de hemlösa är utom- ordentlig allvarlig. och" tecken - på > integistreras. "Från 5 én I & ' Athen jden lägsta 7 nätionalin da Barnen' att där genotåföra ö :fattand: inriktats på de av jordbäv- ningarna drabbade , joniska - öarna "| samt; Volosområdet i norra Grek-|5' a |land På de joniska öarna" som ”allt- sedan ; antikens dagar; "benämndes ”de' lyckliga öarna”: härskar. en nöd utan gränser och för att komma de mest: ömtåliga, .barnén, -till.- hjälp, har Rädda Barnen; där uppfört:två mindre - barnsjukhus ' öch' tre. barr? daghem: vilka! samtliga. lagda: I samband med jor en framdrogs ur ruinerna efter'de ram; Folkbildare och pedagoger står inför ; ett : brännande: inter- nationellt ": problem: 'hur': : klyftan .mellan allmänbildning: och special. ' kunskaper:.skall. kunna "minskas så DS ätomfysiken med "dess oroväckande ” män och kvinnor som hade ovan- : ” gerade: é på tv-skärmen "VM; Elmer upptäckte "pe; som "under 22 å än 42.544 bröstben av - internationella -, konsekvenser . som demokratiska : övermakt : gent den . vanlige medborgaren I när det gäller bruket i sammanstörtade husen även späda barn vars' föräldrar omkommit 'och som inte hade någon anhörig att'ty sig till. En del av dessa. småttingar hamnade på det ökända "hittebarns- huset vid Pireusgatan i Athen, ett sannskyldigt ”mörkhus”, vilket bli- vit anledni till att Rädda" Bar- platserna på "västkusten försåldes under. augusti 12 proc. större kvan- titeter ä än i fjol; konstaterar statens skapat". detta "> . bildningsproblem.” Och : frågan ” är där hur man. skall kunna göra den Kögre matematiken; geometrin "och fysiken" till allmän egendom.” Ma- "> tematikens "roll. i vår. aktuella 'in- ternationella” situation: kan. enklast illustreras”? med: den” för: året fem: tioårsj rande ekvation som. be- . skriver ;relationen : ; mellan : energi gällde : främst sill, nakdll och gråsej. Där- emot:var: de försålda :kvantiteterna av totsk och rödspätta. mindre än i fjol. Priserna var i jämförelse med augusti i fjol i de flesta. fall. lägre. Det å försälj - det uppgick. under" augusti i år till 5,86" milj kr, vilket Jämfört med i jordbr fiol. innebär | en: ökning på. 7 proc. sor nen: även djupt: engagerat: sig för dessa ' samhällets sannskyldiga:. o- lycksbarn.” NEN . Så sent som i våras drabbades pl / Av' resulfalet av: den”: landsom-' mellersta Grekland, det s. k. Volos- ansträ "och uppregar mar ongelägenhelen 78 jäv mL balansera — ekonomin. Han har dock ränt stark kritik bl. a. från förre chefen för konjunkturinstitu- tet, prof. Lundberg. Rehn anser att den fulla syssel- sättningen - förutsätter höga totala vinster, att inflationsrisk och löne- blir ofrånkomlig, För att hindra denna — och bibehålla den fella sysselsättningen — krävs två saker: 1) en sammanpressning| on av vi vinstmarginalerna on 2) syssel- Det första — vinstinskränkningen | 125 ?Ä8e? Lundberg, en "mekanism" — skulle nås genom beskattning och innebära ett överförande av företagssparande till statligt bul- he "Man får inte tro att en återhill- sam lönepolitik är en prisnivån håller sig ning kan ju vid full komma till stån ningar. Då ger inte lönthöjningen upphov till den Inflatoriska AS Under fun sysselsättning finns som driver mot inflation. ”Löneolik- tigade och orättvisa och som sålun- da bör utjä Ar Finns de ”Tönehöjnings. garanti för att; stabil, Lönehöj-1 sysselsättning d genom Jöneglld- — den är I stället uttryck för I samhällets ek i Stäten; organisationerna och lönerörelsen "Av fil mag. THORE JAENSON « plans genom t ex. över eller ung, > | balapsering av statsbudgeten) med flak (räne- och kredit- Är löntagarnas möjligheter överskattade? 1 Det torde ha tramyålt av o& stående att blde poliliker och ve tenskapsmän Ng Ni lsuppgårelsen, an kan emellertid fråga sig om do= ras handlingsfrihet I realiteten är värst stor. Det betvivlar fll. lic. Karl Olaf Faxén 1 "Svensk Sparbankss Han är kritisk mot den tta ningen att en centrallserad Toärlng för löntagareorganisationerna skulle & ter — som uppfattas som oberäl- i den getsparande. En uppnådd (nominal-) löneökning skulle kun- hn? sugas upp av staten genom höjd indirekt skatt. Företagarna hindras då från att kompensera sig för lö- nehöjningarna. Emellertid skulle den minskade vinsten kanske leda till" driftsipskränkning inom vissa företag, men den friställda arbets-| - kraften skulle ges sysselsättning ge- nom statligt stöd åt privat ekono- miskt önskvärd verksamhet liksom genom ökad statlig investerings- verksamhet; Som synes skulle sta- ten: bromsa . viss verksamhet och stimulerå annan, Liksom Bent Han- sen så vill Rehn också bevara full handlingsfrihet för organisationerna, En viss skillnad mellan: de båda förslagen föreligger dock. Rehn an- ser. att: stater bör acceptera den fördelning, den storlek av vinsten.a, som :arbetarsidan anser rimlig, Om föl lö: fö; löj in lönepolitikens tecken = ger i en fullsättningsekonomi emellertid upphov. till en särskild form av lö- nehöjningserergi. Betydande, häj- ningar av för låga löner tenderar att utlösa extra lönet ner På andra områden.” ning mellan lönerna ino olika nä- ringsgrenar och yrkesgrupper, vil- ken -sedan — när lönehöjningarna slår igenom i prisskttningarna — stegringsprocesé kan lönerna I myc- ket väl hela tiden hålla sig ett stegs väl en lö, flationistisk ekonomi dra mied sig en tredskande arbetare £rupper till samarbete och vidare tror han att utifrån påtvingad bes Eränsning I handlingsfriheten skulle minska respekten för avtalslönerna, VI vet för litet om hur länesätte ningen faktiskt går till VI måste lära oss att skilja mellan verkliga orsaker och propagandamässiga ars gument Gör vi en sidan analys så finner vi att löneutveckling och of. fentligt uttalade krav från lönta= "Det blir således först en kapplöp= ljes av en kapplöpning mellan ner och priser, 1 € sådan växelvis örls-löne- TE: Att "priserna åkef hiss, medan nerna går i trappan” anser man te nu mera; Tvärtom kan mycket garor Å nå har ett mycket svagt samband. En arbetsgivaresammanalutninga reaktionssätt besläms liksom ett iso— lerat företags av objektiva ekono= miska faktorer, t, ex, räntabilitet, Ukviditet och expanslonstakt Une der sådana förhållanden skulle lön= tagareorganisatlonerna vara relativt maktlösa. Avgörande blir arbetsgli= varnas uppfattning. . Löntagarorganisationen måste då Spassivt” återspegla arbetsgivarnas plitik, Men detta kan naturligtvis ske samtidigt som man utvecklar en livlig argumentation, ena året för ökning I en'tn- staten vill låta vinsterna bli så sto- få' att företagen t. ex. skall kunni: 5 | självfi sina kan ' Rehns system inte användas. Hansen anser däremot, som tidigare visats, att det offentliga bör avgöra vilken fördelning mellan vinster och löner som är lämplig, Bent H, fo lä därigenom medföra en reallöneök- ning, '? automätiskt utgångspunkt för nya ph Ht mindre pris och Häri ligger emellertid fröet. till rtsatt inflation, Den — vi: "kh för prisstegringar”, andra året för "bärkraftsprinelpen", ett tredje år för solldar[tetslinjen. . Penna MUvligr argumentation kan ge H och allmänheten. en känsla av att gre — prisslegringen 'blir sedan bs förslag kan, som han säger, använ- das för antingen en ”vinstfientlig” eller en ”vinstvänlig” politik, Rehns sikt att bevara den reallönenlvå söm Uppnåtts. Om man så också syn till, marginalskatten, så krävs -om höjning I av- tar hän- politik be= tyder mycket för löncutvocklingen. Man kan då undersöka i vad mån det finns en överensstämmelse mel« tionens - lönoutveckling under on längre tidrymd. Mycket tyder på a't : "Bromsar: 'regleri g Aramstegstakten? ' förslag däremot bara för en ”viöst- len: pri lit, större .löneförhöj- fientlig” p politik. - ; > ” ning för. att en viss levnadskost- H ing skall. fullt k ras. Därigenom intensifieras ytterll= kr mycket svagt, vilket alltså skulle inneblira att arbetsgle varnas inflytande på löneutveckline gen varlt störro lin vad man all. -Uppskruvningen, : ;: mänt antar, Prof. Lundberg Kat pl a två vä- invändningar :. mot. det É rammet; Han säger att det: D Jörmmäter snabba och täta naste- även om-ett dahl I för: barn från de .raserade" byarna Läget ter sig” i det närmäste' hopplöst med hänsyn till deh annalkande vin- tern, vilkén i:denna' del av Grek- lad är mycket" sträng. fattande ”penninginsamling som' nu Rädda Barnen anordnar blir många barn: beroende -till:-liv och hälsa. Det "behövs. medel för . .vidmakthål- lände och: uppbyggande « av hjälpen till de: grekiska. barrien.” De' öster- rikiska flyktingbarnen måste i ökad utsträckning beredas rekreation på institutioner där de' kanske för första gången får leva ett nermalt liv borta från den orimliga miljön i" barackefnas . osundhet . och, för- li "och statsut- gifternas Storlek och fördelning och att det: 2) innebär en hög. grad av|' statlig kontrell. över det' enskilda näringslivets produktion och inves- tering och. troligen också en lägre ]" "STOCKHOLM (Presö). grad av ek t sk de. Lundberg tror att åtgärder för att öka rörligheten hos arbetskrat- ten (1. ex. omskolnings- och flytt- ningsbidrag) skulle” på ett smidigare, sätt na. "är arbetsföshet ö v "Prof. Lundbergs mest omdebatte - rade iakttagelse är att en önskvärd lönsättning kräver som han säger ”en något lägre grad av syskelsätt" nskvärd?: fö oci | därmed större eride utan också av ätt bringa ned sina ' kostnader, 'Ett ökat amorte- ringssparande' bidrar även till att En lånt, > är Å själva verket ofta en méra ”pålitlig” sparare' än insättningsspararen, - eftersom han hår eft stort intresse inte bara av att gradvis återvinna skuldfrihet 0. kt 'oberos Mr fekp, s. 50 milj, kr. Do räntebo«, lopp; som:-undor samma År gott-" gjordes insättarna I dessa sparban= ker, ; uppgick 'ti sammanlagt. 193 resp; 204 milj. krv Dessa siffror visar att amorles t»för närvarande väl rbättra :'sparbankernas likviditet h ökar deras möjligheter till ny- utlåning till bostäder, som ju inom kreditgivningen är kernas kan: mäta sig med insättningsspa= randet;" Inom sparbanksvärlden är. man 'också medveten om att on ökad , amortering på utlämnade lån skulle liksomi;ett ökat Insättningssporan= de, kunna medverka till en stabilis gerne, av. benningvärdet, Svenska : främsta verksamhetsfält, I dagens] Pa ningsgraden - som han anser: vara ti nödvändig får mar inte klart besked a är det därför angeläget t .sparbankerna: ägnar. stör upp- 4 åt amorteri ingen har också vid flera tillföllen framhålllt betydelsen för både låntagare och långivare av att amortering på lån mera all= om, 'Det beror, säger han, på i vil- ken mån den ekonomiska politiken |” har framgång i uppgiften. att öka "Så heter det I ett nu fö de uttalande från Svenska spar- mänt tillämpas, Vid en ji se mellan de reg- styrelse. Man har h ften i oli- därvliga: inflytande. K nens förtvivlade belägenhet gör att ingen ghing kan vara för stor för Iskalv området, av häftiga j rtag: de. ännu ej si spet- åsa ehuru antalet döda och sk var mindre än"vid -den- katastrof som sefisommareni '1953 ödeladé'de jö- niska: öarna : beräknas jordbävning- nomiska och "sociala konsekvenser, en här ha fått mer omfattandé eko- |" strad Hokelugrön, de hemlösa; de på mat och ömhet FS barnen. . no : ning. ” Han vill därmed också ersät= rö hos art ka avseenden" och få till stånd väl avpassade 'pris- och 1 Sammanfattningsvis kan sägas att prof. Lundberg" vill ha en ”väsent- ligt lägre grad av ambition i den statliga aktiviteten," större "chanser för det enskilda initiativet och san- nolikt lägre grad av full sysselsätt- PrrRsfe -Ita fi isk ba] tagit upp frågan om amorterings- sparandet ' till närmare granskning och anför vidare bl. a ; > Enligt" nyligen gjorda beräkningar |1 uppgår de amorteringar och slut- betalningar på Jån som verkställts i de 84 största sparbankerna under! 1953 och 1954 till 277 resp. 284 milj, kr. Insättningsöverskottet. i de 84 största sparbank var för dessa litiken (el Ake, Världens mest. "unika samlare” i televisionen Mr D. Elmer har il "hobby att jamla på Kobbies. "Under. många år här han rest USA runt och besökt idssysselsättningar och hob- fn Elmers hobby att Jama "ledde så småningom ob rontrakt på 500,000. dollar; Ett stort.: :amerikanskt tv-bolag enga- mr Elmer och han får nu visa sina underliga änniskor: Programmet blev. själv- liga » bies. frå Thorpes Samling: Benen är väl rensade; ordentligt; fumrerade; och försedda med datum och närmare detaljer. om hönsens' död. och 'om- stähdigheterna' .av de. berörda: hön- sens, förtäring” vid "familjens och grannarnas matbord. > En' krigsinvalid från! Utah såm- lade 11,239 olika" bönproteser och är således i besittning” av världens största. privata protessamling.. Mr Jenkins t. ex: äger 128.544 tidnings- urklipp. söm bevisår att kvinnorna är ”vildsinta,' omoraliska' och ka- raktärslösa varelser”. Det tog 38 år för ' mr Jenkins av samla” ihop materialet, -En gruvarbetare i i i lllinois har till- verkat : 118" enligt : sakkunskapen | 2 konstnärligt värdefulla statyetter av . klart en rasande fr on e t. ex; en thaki i Connicticut som under. 5 i dagligen övat sig Ii me hel sh un? ga i tre stämmor Som = en, än ende kö d sig själv gare. "Mannens. Jnbitioh oh för tillfället är att sjunga lövade att inom kor tv och. visa. vad han "fyra stämmor: Han t återkomma i kunnat, åstad= fru ithor- år samlede bröst- " ben på höns, Fru "Thorp? ägaren M t . omfal tvivel - världens. "mes föke mindré tolbi Mrs Hulligen, bosatt iLos Angeles, har under 18 år samlat ihop omkring 30090' knappar som! tillhört berömda filmstjärnor: Sam-" landet är rörs -Hulligens hela" liv: Hon har utgivit omkring 40.000 dol- lar, d. v, s. omkring 200,060 kraner endast för” resor för att kunna komma” åt filmstjärnornas knappar. Samlingen omfattar just nu knap- r åv 340 manliga och 'mer än'500 kvinnliga. stjärnor, Mrs ' Hulligans framtidsplaner går ut på att få 522 minst 1,000 mänliga och 2020 kvinnliga stjärnors knappar. Den ehergiska knappalogen är nu TT år samling "på ' området." öre få äl hon hoppas. emellertid att äl tionden "med knappsaumlandet. oa I: mister. Elmers hobbymenageri finns åtskilliga personer .som egent- ligen ' skulle överlämhas : till vård hos” psykiatriker.: Så har mr Elmer : I en -advokat "i .Baston; en" ansedd | man: som äger ett. välrespekterat advokatkontor, som fått i huvudet att han med tålamod skille kunna SAN FRANCISCO. C(AEP) Vid Covina Bay, I vid- den ame- rikänska västkusten i Californien, hbeskäd. :d dröm- dressera j "Advokaten sysslar” med ' dressyren sedan mån- ga år tillbaka. Hans djur 'dog all- tid, innan de lärde sig konsten att göra de föreskrivna rörelserna. Ad- vokaten ger .sig emellertid inte. Någon mask kommer förr eller se- nare att visa sig läraktig nog att göra vad hans ägare befaller, s så tror han,' : ans ; Smicker En barberare, som haft sin rak- stugä" i samma stad "under ” 40 år berättår: — Strax efter det, att jag hade öppriat min affär, kom en ung man ini salongen. vr Dn — Önskas rakning?” "— Nu smickrar ni. Nej, jag skall bara ppas. Tjugo år gick — - eller kanske me- ra. Då kom sammé man in igen. 1: — Ne n, herre önskar bli klippt? ”— Nu smickrar ni. Jag skall ba= ra rake "kan - r hem som enligt skaparna blir var 'mans egendom omkring år 2000. Huset döptes till ”Det 21:a sek- lets bostadshus” och byggdes en- ligt planer av den amerikanska teknikern och forskaren Campbell på mångmiljonären S. Fletchers|- räkning. Drömhuset vid Covina Bay presenteras i långa artiklar och med många fotos i USA-tid- ningarna. - Intressantast är utan tvivel köket, där husmodern får " sitta framför sin instrumentbräda paratérnä på tid, varefter matlag- ningen försiggår automatiskt. Inte bara. köket och vissa arbetsregio- . ner i detta hem är reglerade 'av fjärrstyrda krafter; atan hela bo- staden är uppdelad i elektromag- "netiska fält som manövreras med bjälp äv instrumentbrädan. Fältet " uträttar allt likt osiktbara tjänare. De utför praktiskt taget alla syss- lor i hemmet. De reglerar tempe- raturen, fuktigheten, de dammsu- ger och rengör allt, de pufsarj d överallt, . tömmer , askkopparna, tvätlar golven och gör de under- ligaste sakerna. Vädringen sker t ex. med hjälp av fotoceller. Vär- ,me kopplas på eller av med hjälp av D? mor-| --och manövrera ett helt ti- serat kök enligt nya principer. : Spisen t, ex. är tillverkad av ply- " wood i stället för metall. Ovanpå träspisen svävar, kastrullerna och grytorna i luften utan fast under- lag, utan att ha ställts på spisens eld eller värmeplattor. De närmas resp. fjärmas från värmekällan med hiälp av elektromagnetiska eapparaters fjärrstyrning som ver- kar ganska spökaktigt Hus- .Å -modern kan i förväg ställa in ap- NYFCFETSYTTITTYT" gorsoten med, sina sörsta strålar köket, kopplade till ett snillrikt e av : televisions- och Ijussignals-' system. Då husmodern t ex. mar i skan skydda husét för ickeönsk- "värda besökare och tjuvar. Hela huskället går: som smort och utan, ” att. .busmor . besväras av tjänste- andar. Då man går över tröskeln till huset eller från ett rum till ettl. "annat tänds 'ljuset automatiskt, just i den styrka som är behövlig '.med-: hänsyn till' rådande årstid "eller dagstid och ljusförhållanden. ..Då man; närmar sig biblioteket tänds lampan vid läsfåtöljen. Då man sätter sig i' fåtöljen skjuts läsbordet fram, utan ljud och utan att” mån behöver töra ett finger. "Det 'enda vad de elektromagneti- ska fälten och de fjärrstyrda auto- matiska krafterna inte förmår, det är att svälja maten och smälta len. Jo, de kan inte heller läsa böcker och förstå vad som står i dem. Hela huset, d. v. $. rum, ler, som i allmänhet gäller för kler= betalning av fi d vårt land och i utlandet, kan man konstatera en :mycket - markant skillnad. Systemet med "stående lån”, d. v. s. lån, på vilka avbe- talningar inte sker, är mera frame ; trädande i Sverige än I andra län« der, Så tillämpas exempelvis I Ame« rika genomgående den principen att de lån, som utlämnas I nybygg= da fastigheter, skall Iutbebamlist v 30, h 40 år, Även am AA lrnpes 5 sådan amor tering. Det har också 1 månge sam= manhang påpekats att en ompröv- ning borde ske av den praxis som på detta område gäller i vårt kand. Fölkpensionärernas' -dyrtidstillägg " Indextillägg till folkpensionärerna enligt. de av vårriksdagen antagna nya reglerna kan inte betalas ut redan för december I år, om inte riksdagsbeslutet rivs upp och lag= ändringarna sättes I kraft tidigare än som blivit bestämt, Detla med= delade socialministern som svar på en fråga av hr Dahlén (fp). Social ministern ansåg att det knappast kan korama i fråga att vidta en så dan åtgärd, I synnerhet som index= tilläggen för december baserar sig på prisläget I september. Under till 1 ” badrummet o. $. v, är system sitt - rå å når fönstren öppras alla " automatiskt, då det blåser eller är rått sker” .vädringen på lämpligaste " köket- så har hon samtidigt gina barn framför sg på ae ne var de än sätt. Då den första” regnd faller stängs Kusets samtliga föns- 1 ter. Dörrarna, öppnas för husets gäster och invånare utan att nå- gen behöver trycka på ”knaapar . eller -låså upp med nycklar, det räcker att närmå sig till dörrarna och fotocellen registrerar allt. De FITYTENN NUFEEFEYFTYVEN inom kusét, i trädgården eller Fd Jekplatserna. Husmodern kan gå ut och de elektromagnetiska” och osiktbara . tjänarna vakar " över I babyn, ” : 3 förarbet före utsattes att folkpensionerna inklu= sve irdextillägg skulle bli lika stor 3 januari 198 som i devenber En dödssynd trafiken: alt blint storia ut på huvmdlee - DO KAK — FRASIKSARENARI ES lan argumentationen och orgsanisa= ' A AAA ASA A RA AA ASA ARA KAMMA RAA RAR AR ANAR SARA ANNAN ARMARNA MM ANAR NE ANSNARA MARIANA RARIRO MIR ARARAO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.