SÖDRA ” HALLANDS Fr: sedan” många ”år ”å ” Lokaltidningen : studeras” alltid " annons :i denna' blir alltid ; noggrant, ak a C - -detta när NE gör" upp Edra annonsplaner! BÄSTA - ANNONSORGAN "LAHOLMS. TIDNING id observerad.. Tänk på ILMS TONING a ONSDAGEN DEN 16 NOVEMBER 1935 LAHOLMS = HALLAN i . nopolföretag skulle leds ä till en icke nr stod h ”muddrade” I radiobil, som påträffade ” gett sig i.slang med de två männen; - Billigare äroböcker ”önskvä ärdat: é STOCKHOLM (Press): : : Går. det överhuv dtaget att göra No [”Ny” småstekel + hot mot vetet ; STOCKHOLM (Press) Listan över skadegörarna på grö- dan har nu berikats med ett nytt nummer, tidigare inte skådat i Sve- rige. Därmed har våra jordbrukare fått ännu en liten ful krabat att "de; nu 'så dyra Ta billiga- re? De: köstsamma skolböckerna är en: börda fö -många, inte. minst för unden, vilkas. riks- förleden hos regering- en, begärda und tersökning, huruvida - -Upptäckten -av| detta nytillskott är i och för sig in- tressant eftersom dena gjordes helt apropå, berättas från Statens” växt- skyddsanstalt, Sisi "Det svar, i samband med ”anstal- Uprisstegringarna, på den obligat ' riska skolang -läroböcker. kan: be- gränsas. Från: det hället: hemställ- fens p år över nyttigå, på "stritäggen parasiteran- de småsteklar. som måf fann: det nya skadedjuret. Även' detta är en deg. tidigt om: höjt ; bid: till de ria läroböckerna. ;. va a Ville man --radikalt . .nyordna " läroboksutgivningen - "kunde: "man Ceventuellt bestämma att det i var- je ämne på ett visst stadium en- . dast' fifgö. finriag en. enda lärobok? "Då vore Than” gäräntérad stora och "på: förhand lätt "beräknade, upplagor "för de läroböcker. som gavs ut, sä- ger en talesman för Sveriges folk- skollärarförbund., Ett statligt orgari "måste I -gå, fall! med" hjälp, av spe- "etalister, fastställa hur dessa. auko- "riserade . läroböcker, skulle se ut; ll i.sin tur. leda nn, Visst si den 1. vägen. ram: billigaré 1 önskvärd stagnation i. utvecklingen, för den får fram de lämpligast Np: småstekel av. storleken elrka 2,5 millimeter. '' Särskilt - besvärlig ” är den här lilla raringen därför att den inte —' vilket” ur människans synpunkt 74 vore behagligast'- — an- griper öch lever på andra skadliga insekter. Den livnä; sig:i' stället på vetestråets - ömt innerväggar, Stekelhonorna , lägger under för- sommaren sina ägg' inuti vetestrå- nar och larverna gör red sina kraf- tiga käkar djupa sår i stråvä gärna för” att suga i sig den utströrar aula i Stockholm. I kursen deltar de' saften, Skadorna är inte' fatala, men, axen utvecklas "inte normalt, och följden är en skördemt et 'Oak Ridge. - atomfor j i VÄRLDENS FÖRSTA. KURS i hur. män skyddar sig mot strålning då man arbetar med atomenergi har öppnats i Karolinska sjukhusets ' ett 20-tal experter från 10 länder. Kursen leds av fysikern dr Elda E. Andersson från det amerikanska På bilden ovan ses fr. v. vice ge- neraldirektören i WHO, dr Pierre Dorolle, 0) Th Sv db h dr Elda zE Andersson vid kursens ä Då Sändagsför ddagen i starkare, "Eftersom" steklarna jer de Kräftigaste ända, Upp till 10 proc. angripna . fält! med. förkärlek" v plantorna” för då gö T, dc kalkyler, som. förelågas kshämnden, kräva vissa ämne. och stadium fast- ställda' minimiupplagor. Detta skul- : lé:dels: direkt påverka prissättning- rlagen från en. missriktad aktivi- vw telv= når man.dessa' djur; Vad Fan a man |” '. atomkraftverk .med..c:a 100,009 kW. effekt; förläggs sannolikt till > ; "mellersta -eller' södra - Sverige- och-kan- bli färdigt 1963,-- omtalade -.) STOCKHOLM. (TT) "och kan enligt vad jag hoppas bli .:w2' Inte; en, utan två atomkråftanläggningar har Vattinfallssty- : relsen på sitt preliminära arbetsprogram, Den första, som blir ett ; atomvärmeverk med. c:a 75,000 kW effekt, planeras. för Västerås ' Två. atomverk planeras: äl Färdiga 1960 o och 19632. färdig ; 1960. .Den . andra, ett direktör Åke Rusck i Vat relsen. på tisd; vid för inriktas''] på "bekåräpning av lar- verria i stubben. Bränning av: stub- ning t:håller : lyckligtvis, > effekti inskvärd: riktning, dels hindra | mar i "djupplöjningeti . eller överhu- vudtaget slarvar: när , man "plöjer "insåg. att, ef bok | bidrar man till att + nödiga förluster het ätt På, äpp Hill uppkommer, ” ÖST Ett "experiment med : spritserve- nn utan måltidstvång lär (finans-]. tresserad av rbereda tämligen. snart. | Det” väntas" iden formen att finans- . Otiv, en. stal dardsänkniné : jänté 8 bli tal, Målet måste: vara; in= roböcker; utan; att få fran så "till "Två ficktjuvar, båda gamla polis- kun de 40-årsåldern,” greps natten SE öräglre observerade att de er man. och ficktjuvarn > strax. därefter i en . portgång, där de delade bytet. .Det "plånbok med 500-kr:i ”kon- och" -postremissväxlar, för n' göteborgare, sin -ankomst till Stockholm " De'dräck sprit. tillsammans och gör Iyborgaren; :;var-inte nykter. "7 it en tiondel av Sverig liga befolkning är prickad” för nyk- > terhetsanmärkningar, DA " t ten tiondelen 'svarar för hälf- valla rattfylleribrott; I 60: procent. av" alla: brott och 80. procent av alla våldsbrott. har ': samband med alkohol, RA att vi har 15,900 svårt sjuka ål köholister och 35,000 i andra grup- per (grova missbrukare), : -att. 25,000 av :200,000, som regi- strerats för alkoholmissbruk ä är un der 25-.års' ålder;" ” att 175,000 svenska barn ever i "alkoholpåverkad / miljö, som - svårt »hänimar deras utveckling, > vatt. antalet: ;fylleriförseelser' i ål dersgruppen: 18 till 21 år ökat med |' 100" procent" under” de” senaste" 20 er ; att vi förra året gav ut ut 1200 kronör på alkohol, d. v. s. 170 kro- departer kontroH- |. styrelsen att vänja ut lämpliga om- AS där sförsöken med ' matfri skänkning på kan" starta. Meningen" säges vara att välja bland medelstora städer, ex- empelvis orter med betydande tu- ristintressen. Dét''anses ” tekniskt möjligt att inleda: experimentet. 11. oktober 1954 7 i Fris örkunderna ;: TBC: smittades "SOLLEFTEÅ UT Å Till följd av. att flerå fall be inträffat. i Adalsliden under. sista tiden,” har + centraldispensären. och de , kommunala | organen beordrat 'en." extra skärmbildsundersökning, som "kommer 'att beröra. ett tusen- tal personer. Smittan anses : härrö- fa från en frisör, som trots anma- ningar ' "inte ” sökt läkarvård utan fortsatt” med sin yrkesutövning. |Penstonsförsäkringen > läggs på is så länge STOCKHOLM (TT)! - Det blir ingen proposition till: 1958 års vå dag orm allmän p försäkring, uppger ST.Inom social” departementet kommer: man den närmaste tiden att bilda en expert- kommitté som skall ta itu. med frå- gan och efter socialministerns' di- "I rektiv utarbeta förslag till en pen- sionsordning. Det säges ännu inte vara "bestämt om kommittén skall sammansättas av expertis inom statsförvaltningen eller om man till hehi.är ur växtodlingens « synpvuntt | förkastlig, men även en djup ”plöj- | be »« ”Teh och samhälle”, som arran- i intern; benämning - och ar- betsnamn på: atomvärmeverket har vi "använt ' Adarh,: medan ' vi, kallar atomkraftverket . Eva, Atomvärmes verket skall nämligen ge "värdefulla | 7 erfarenheter för det mer kömplice-, rade atomkraftverket — Vaptenfall skall :med :andra' ord från Adam få ett' revben: för, att skapa: SEva”, . Hela. vårt" samhälle har haft en utomordentlig fördel av: tillgången på billig vattenkraft, sade hr Rusck. Jämför..vi vårt kraftpris för, indu- strin med motsvarande pris i "ång: kraftlandet > England, är vårt pris endast: drygt. hälften av det engel- ska. Skulle vi sedan vår "vattenkraft i/ framtiden tagits i anspråk. tvingas övergå still ångkraft framställd "äv importerat ; 'bränsla,” skulle priset för :denna kraft "bli. avsevärt högre än i England, som använder, huvud- sakligen” inhemskt bränsle; Planerna blir, klara | Å edan. nästa år - Dess bättre har, innan vi kommit i den situationen att vår vattenkraft är tagen i anspråk, de stora veten- skapliga upptäckterna kommit fram ifråga om grunderna för utnyttjan- de. äv atomkraften. Kraftindustrin inom värt land har haft klart för sig, att atomkraften kommer -' att spela en stor roll i framtidens kraft- »-Hörsörjring. För Vattenfalls del hat vi inlett samarbete med AB Atom- energi och ÄSEA i i syfte att skissera upp planer: på ett första atomkraft- verk. .F.na bågår förhandlingar i syfte att fastare etablera detta sam- arbete. . Väriebochtralen' kulle” matas från en 'atomreaktor med en värme- effekt av c:a 75,000' kW. Kraftver- ket skulle "bli ett ångkraftverk med Jen elektrisk effekt av c:a 100,000 kW "[matat från en atomreaktor: Vi hop- pas ätt dessa båda förprojekt skall kunna. vara utarbetade till somma- ren' :1956 .och ' kunna” föreläggas ståtsmakterna på hösten samma år. Om' statsmakterna bifaller pro- jekten, är. vi beredda att satsa hårt på att få anläggningarria färdiga så snabbt som resurserna medger. Jag hoppas > att ” atomvärmecentralen skall' vara klar till 1960 och atom- kraftverket till, 1963. Jag tror inte att man vågar räkna .med kortare tider, om man, som jag utgår ifrån, skall räkna med huvudsakligen in- hemsk tillverkning, vilket jag tror är rationellt med hänsyn till ut- den skall knyta r för tioner. i En. döds seyna i i trafiken: Sö att köra fortare än ”Jagen och trafik. . situationen. tillåter nog för” varje svensk medbörgare, am SA TRA IKSKENÄET EN veckli: på lång sikt... Några” kostnadssiffror för projek- "ten kän självfallet ej lämnas ännu, men, torde komma att röra sig om upp emot ett pår hundra milj. kr. Kraften blir dyrare än + - vår nuvarande - Vi tror ingalunda, att dessa första skall "komma ”att' ge a värme ller kraft, som är bil- ligare än vad vi kan skaffa på kon- ventionellt sätt. Tvärtom torde det . linjen ifråga om atomkrafttekniken. "geras' av . socialdemokratiska partiet och LO. Kostnaderna torde H öra sig om bortåt 200 milj. kr... >. oe An s ningar är nödvändiga = steg i Utefoorr ga vecklingen' mot ' bättre och mera effektiva' atomkraftverk.' De .kom- ner att ge. våra ingenjörer erfa- eten för den fortsatta utveck- lingen och ge oss möjlighet att träna den kader "av personal av”olika slag, :-som 'behövs för kommande atomkraftverk: Det är min förhopp- ning att vi skall lyckas samla lan- dets ledande krafter på dessa första atömkraftanläggningar, där nöd- vändiga : erfarenheter ' bör "kunna vinnas för "den framtida utbygg- naden av atomkraftverk och värme- centraler | för statliga, kommunala och privata behov. " Vi är i den lyckliga belägenheten att vi har tid på oss att utveckla atomkraften, ' innan ' vattenkraften tar slut: Det innebär naturligtvis inte, att vi kan ta det med ro, sedan de ' första anläggningarna tagits. i drift SD I detta sammanhång vill jag dröja vid en speciell fråga. Det sägs, spe- ciellt ' från ' naturskyddshåll, att kraftföretagen borde begränsa eller t, o. m. upphöra med vattenkraft- utbyggandet och i stället bygga atomkraftverk. Det är dock prak- tiskt omöjligt att i dag ersätta de till c:a 490,000 kW årligen uppgåen- | . de vattenkrafttillskotten med atom- kraftverk. -: Man måste konstatera, att inom den närmaste 10-årsperio- den kommer tillskotten av atom- kraft att spela en mycket liten roll för ' den nya -kraftproduktion, som måste skapas. Vi är i detta avseen- de i exakt samma situation, som de länder, vilka anses ligga i. främsta T USA, Canada: och Sovjet | beräk- nas: atomkraftverkens anpart i den tillkommäånde kfaftproduktionen in- om 'de närmaste. 10 å 15 åren bli relativt liten" jämfört, med? de kon- la k kraftutt I ånäkraftländerna' räknar man skall.kunna framgångsrikt konkur- eller: olja. Detta" kommer-i så fall att medföra sjunkande realpris på kraft i dessa länder. .Å andra sidan får. vi. räkna "med att atomkraften blir dyrare än "den vattenkraft vi vant oss vid. Atomkraftens genom- Brott kommer sålunda att medföra ”” lligt dessa regler och. det maximala med : att atomkraften i framtiden |? rera med ångkraft baserad på kol | Understödet till arbetslösa ON oe .”e föreslås höjt STOCKHOLM (TT) I en utredning till socialministern om den av kommunerna med bi- drag av staten bedrivna kontantun- derstödsverksamheten för arbetslö- sa föreslår 1951 års utredning om arhbetslöshetsförsäkringen, att dag- understödets maximibelopp till en- samstående person, vilket nu får : | uppgå till 5.00, 5.25 eller 5.50 kr, be- roende på Ortsgrupp, skall faststäl- Automationen var i praktiskt bruk redan år 1808! STOCKHOLM (TT). Automatisk drift har gamla snor inom svensk teknik, erinrade Pro- fessor Edy Velander. Redan Chri- stoffer Polhem var expert rådet. L a ner -TIDNING DS ORTSTIDNING — deklärerer . med TS-kontrollerade siffror ena . "ständigt stigande upplaga. Även misslyckade experiment kan leda Tvetenskapen rätt . STOCKEOLM (Tr) . « = Vi hyser den livliga få att av de stora värden vera st energien skapar åt samhället en Icke från mitten av 1800-talet för tll- verkning av tändstickor var världs- berömda, Sverige är ett föregångs- land inom automatisk telefoni, En så raffinerad automatik som las av vederbö och ning av verk utgöra lägst 6, högst 8 kr. Dyrorts- graderingen i i nuvarande form. slo- pas. : : Statsbidrag skall utgå endast på det lägre. bel kr. Ki ner med hålkort infördes av en fransman, Jacquard, redan 1808 för att väva mönstrade mattor långt in- nan man började driva vävstolärna nernä själva får helt stå för den del som överstiger - detta belopp. : För -| makar tillkommer ett tillägg på 2 kr-samt för varje barn under 16 år barntillägg på 1.50 kr. Jämte dagunderstödet får som nu utgå :hyreshjälp,: som skall kunna utgå med den faktiska bostadskost- naden. Den nuvarande maximerin- gen av hyreshjälpen slopas, -Stats- bidrag skall dock endast utgå för hyreshjälp upp till 75 kr per må- nad för ensamstående och 150 kr pr månad för familjeförsörjare, =. . Nya regler föreslås om kontant- understödets maximering i förhål- lande. till arbetsförtjänsten, Dessa regler, 'anknytes , till överförsäk- rinigsreglerna' inom arbetslöshets- försäkringen, "varigenom en viss marginal erhålles mellan högsta dgivna försäkri ättning en- kontantunderstödet, I övrigt-före- slås en del ändringar i nuvarande bestämmelser, 'innefattande'". bl. a. förslag om införandet av en låne- form för. vissa fall, =... Vid behandlingen av av dessa frågor har utredningen bestått av byråchef L. Hultströ » Ombud: J. ringa del ändes till ny fo; till både vetenskepens och Kring hällets fromma, sade prefossor Tors= ten Gustafson, Lund, i sitt föredrag om i cmenergien' och framtidens Sverige, Då vi överväger hur förskni en skall stödjas, måste vi rakning be= tänka att man sällan finner den fruktbara vägen Senast Det expe= riment av 1939 som skulle bli upp= takten till - hela utvecklingen av med mot och James Watt hit- tade" på sin för. ångmaskiner redan på 1700- talet. Varför har det aå blivit så myc- ket tal de senaste åren om automa- tiseringen och ' dess inverkan på samhället? — Det var en direktör vid Ford som 1953 hittade på det nya ordet automation och sådant är alltid stimulerande, Han menade med automation en detalj av indu- striell rationalisering, nämligen kon- sten att överföra arbetsstycken på maskinell väg från den ena verk- tygsmaskinen till den andra, Resul- tatet blir ett I 1 var inte något Isola= rat experiment utan närmast ett lyc= kat bland tusen misslyckade, FH får man inte dra den slutsotsen alt de tusen misslyckade experimenten varit onödiga. Dels kan man ofta även av ett misslyckat experiment dra viktiga slutsatser, dels oci framför allt måste en vetenskaps« ' man ha rätt att ta on chans. Om man endast utförde experiment som man på förhand visste skulle lyckas skul= Je snart allt verkligt framåtskrle dande upphöra, = + 4 När det gäller att lösa fundamen- agg- regat som utan mänskligt ingripan- de kan utföra en hel serie olika ope= rationer, Det var de stora serierna och kravet på snabb tillverkning som drev fram automationen hos Ford men det dröjde inte länge in- nan ordet blev accepterat över hela världen och fick mycket vidare be- tydelse så att det nu omfattar alla slags kombinationer av automatis- ka regulatorer, reservmotorer och transferanordningar av programt styrning och självkontroll och detta såväl inom kemiska och mekanis- ka inom industrien som tala p » Som t ex. det stora och gåtfulla problemet om kärn= krafternas natur, måste man helt koncentrera sig på själva problemet utan tanke på eventuella tillimp= ningar grundforskning . upphörde skulle snart all annan forskning förtvina, Man frågar sig kanske ibland, hur det kan komma sig att man hade så svårt att hitta den rätta vägen, Men denna fråga ställer man då man har sett i facit' och vet hur det' gick. Då man-ser mot framtide dliremot är vägarna många och var! de le- der är höljt i dunkel, Vår nye Nu= Ori Chri 1 Inömndsord. vid bearbetning inom. kontorsvärl- iförande N. J. L. Eliasson, riksdaok- man" Sven ( Gustafson," Göteborg, sekr. B, :'Hagård, direktör T. H Henriksson, "förbundskassör Helga Ekdahl, rik fl Lindberg och ombudsman R. Lind- forss. Som sekr, hår tjänstgjort fö ste byråsekr, Birger Forslund : '" Grävskopebruten telekabel kostar ' 10,000.kr pr tim. STOCKHOLM (TT), Ve "Det går inte längre att stillati- kabelbrott . per ' dygn 'vållas av grävskopor runt om 'i:Jandet, för- klarar man i telestyrelsen i anslut- ning till måndagens brott på riks- kabeln vid Levar norr om Nord- maling. Med kostnader: för mate- riel; reparationer och taxebortfall stiger . verkets förluster till avse- värda Ett 1 samtal - I miskt möj gande finna sig i att omkring ett den av .siffevmaterial och liknande e Hugo Theoroll har ny=' ligen yttrat att forskningen. består data ried automanska marine. Utvecklingen har starkt stimule- rats genom tillkomsten av nya ma- terial som lämpar sig för automatisk drift och genom da snabba framrieg inom servoteknilt och clektrorik som skedde under kriget i samband med utvecklingar av nya vapen, Den har också pådrivits ev det krav på stör- re produkövite battre 'aroetsfor- hållanden och jämnare kvatset som sammanhänger med d? sesss'e årens starka exenomiska expansiow., 'En ökning av. pro. tuktisnene » resultat per arsctaiimric är det endå ekono> ga underlsget far att hör ja "levnadsstandarden genom vsad kingumtion och kad fritid, , Den stigande automationen är en fortskridvnde process vom går ut på att i rnänsklighetens tjänst, undan för undan tilrgodogöra de tekniska forskarnas rön. Dut fians saånga bromsar. Automat: on kröver nya maskiner. och omdisponering eilér nydaning av fabrikerna. Den' dri- ver tent av fram en genomgripan- de uktion av prod kan på en gång klippas bort, och man kan räkna med att upp till 10,000 kr i timmen kan. bortfalla enbart i samtalsavgifter' när en rikskabet IF brytes. : SM FÖR DAMER I GYMNASTIK, klass B, avslutades på söndagen i Lidingö läroverk. Segrarinna blev malmöflickan Margareta Hiåkans- son; GF Tigrarna, som här gratu- att vi i Sverige" att förlora den fördel vi haft i form äv ett lägre kraftpris och vår in- dustris ” konkurrenskraft kommer därigenom att minskas. . Då vi kommer över till den epok, då atomkraftverk blir det huvud- sakliga tillskottet, blir det säkerli- gen nödvändigt att bygga mycket stora atomkraftverk, eftersom man kan räkna med att kraftpriset sjun- ker avsevärt vid ökad storlek. Jag tror därför inte på små atomkraft- anläggningar för varje stad eter industri. Ur säkerhetssynpunkt tor- de det bli nödvändigt med en viss statlig samordning och övervakning av atomkraftanläggningarna, sade bli dyrare, Men dessa första anlägg- generaldirektör Rusck. letas av ska mästarinnan Ann- Sofi Petterson, — HEL varning för älv i fårakläder STOCKHOLM (TT) | "Begär alltid legitimation från de besökare som uppger sig komma från Hemmens forskningsinstitut. F. np. utnyttjas i namn av bokagenter som säljer ett uppslags- - 2-4 | nödvändig för Sverige om husmoderslexikon. i verk, Svenskt - rr Detta innebär kostnader, ökad in? vestering, Man kan med andra ord säga att den kräver åtskillig tid och mycket arbete: för forskning och utveckling, för att bygga och in- stallera nya maskiner, för att lära . maskinskötarna en ny teknik, för att förmå konsumenterna att accep- tera nya varor. « oc ve Det är alltså orealistiskt att tala om en revolution över natt och lika- så om de robotar som v 99 proc, besvikelser, av .tålmos ldigt enahanda detaljarbete, mesta< man är på fol spår, ' "Genom astomenerglen får vi, fort- satte professor, Gustafson, en möj= lighet att fortsätta den Intenslva ut= därmed att finansiera de reformer som vi vet .är nödvändiga. I första ga usockterna träda I förgrunden, Vi behöver sjukhus och omvårdnad dicinsk frrakhing, Jag tror också det är våsenrl.gt, att höjningen av vära materiella resurser kommer att t Hil- låta 'ocs leva närmare naturen, - "Frarutidens Sverige kommer att bli” :förskningens Sverlge; I denna framtidsbild av vårt land kommer utomenergier. alt” ge en åolid bak= grund till vårt välstånd genom att erbjuda tilisärkliga mängder .ener- gå åt behov som vi nu känner och säkert åt många nya behov, Den kommer också" att ständigt skapa nya oväntade möjligheter och där- oligenom ge stoff åt fantaslen och ge stora förhoppningarna, . Arabisk” 'milifärdelegalion "på väg till Prag"; KAIRO; (TT-AFP); Te En saudi-arabisk militär deloga- tion är på väg till Prag, omtslas det på 'auktoritativt håll I Kairo, gör . massorna arbetslösa. Det är snarare fråga om överflyttning och omskolning av arbetskraft och en avvägning om det i stort sett lönar sig bättre att kosta mera arbete för att införa automation och sedan spa- ra arbete vid själva produktionen]. eller att fortsättningsvis använda metoder med tungt arbete och flera tycks vara ense om att fort- satt utveckling av automationen är ikt. Den: är också av godo på lång si vi skall kunna bibehålla vår stäl ning bland det är lika klart att brådstörtad och bristfälligt planerad automation kan leda till- lokala katastrofer — både för företaget, rent ekonomiskt, och i form av arbetslöshet. Det är därför klokt och riktigt att ta UDP r automationens problem fr om alla å sam- Bob Hope till Soviet (TT — AFP) HOLLYN kanske filmkomixera Bob Hope har begärt viswn Sr sir Wedéns förlag. F ett flertal platser presenterat sig som ”utsända av "/ de ledande industriländerna. Menl ” skall besöka ' tjecko- slovakiska vapenfabriker och man tror i Kairo att resan kommer att Arabien. M " Beslutet att sända väg delegatlo- nen fattades av kung Saud j förhandlingar nyligen i Kairo mi rr Jan den saudi-arabiske premiärmi- nistern Emir Feisal och den espn tiska regeringen å den ena sl och ryska och tjeckoslevakiska c dia len andra. plomater åd :10,000 kronor" 40 s” för tolv rätt. STOCKHOLM. (TT) Tolv rätt på senaste lipsoms= gånger ger enligt de prelimi- nära beräkningarna 10.409 kr, och Tipstjänst har träffat på 53 tolvor. Elva rätt ger 380 kr och tio rätt 37 kr. " Fyra rätt på silfertipset ger 2400 kr och man har träffat på tio fyror. Tre rätt ger 35 kr. FPoolvinnarnas antal är 610. - på kort sikt, Om sådan ' dels ' kanske under misstanke att. byggnaden av Sveriges industri och , hand vill faz då låta de direkt'mlnsk« . och framför allt en intensifierad me- > vakisk krigsmateriel "un för erter . + an oo ET - Tj RE KISS EN ar ERAN ” AA er a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.