> AR + 3 | = LA yeyretYreY TY TEYYYEYYFFPPFOTYYT PYTT? vyrvereeeryryrveryeveryr Yt Yt FY Ver Ye Vy PES yRvVYTYDTTST | | ruwryryrerreetrevvereeryytereeyyeeeYeYTETY " - ” a . A nn E LAHOLMS Ne VS SÖDRA HALLANDS BÄSTA ANNONSO lo LAHG OLMS-T NG KE PR | on deklarerar. med TS-kontrollerade si . U H ” . - l - 4 . - Å E ca ; : nm Lokaltidnh 1 alltid » Ts dank > : : . et . . en j: ständigt stigande uppl eg | | - sr i denna blir alltid observera - | . | se [ | ; | . annons I de Ni ör upp Edra annonsplaner! : J | la LÖRDAGEN DEN 26 NOVEMBER 1935 . Nytt band av fr > Fin match Ungern va Nya domsl i gjorde av Lasse P. nn med 7-1 utprotester di atch mot ung- ifrån sig i Lasse P Ö Ji var hård raren Baranya trots att han förlorade med 3—0. Ungraren Å som granit och brottades med grann teknik, men Lasse var inga- Junda imponerad av honom utan gick friskt till attack. Ungraren . försökte med en upprullning men Lasse krånglade sig ut. Efter åtta örtning från med Lasse minuter kom en fen sekundlång brygga. Det ungerska försprånget stred FBK-aren pe sinnigt för att hämta in, men ungraren lät sig inte rubbas utan slog vakt om sitt försprång. All heder Lasse. Id Det blev son väntat domarkrig även I Halmstad, men det uppen- barade sig inte förrän i mellanvik- ten. Rune Jansson skulle försöka ta revansch på Gurics. Trots att Ru- ne till synes vann, röstade båda de ungerska sidodomarna på sin man och Eric ”Isak” Bengtsson var en- sam om att notera svenekt, Det blev en ursinnig visselkonsert från de 1300 åskådare och den bedarrad av sin match . bade emellertid gare hade domarna faktiskt kommit rätt bra överens. : : ungraren och världsmästaren Pol-« nyak mot Allan Magnusson, där nog svensken borde vunnit, men Erik och den ungerske sidodoma- ren höll på Polnyak. Där kom kvällens första proteststorm. I öv- rigt kan sägas att Gustaf Freij fick sin h och att de unga sven- inte trots upprepade försök av épea- kem att göra sig hörd. Svenskarna protesterade också hos ungrarna mot deras sätt att övervärdera ett ungerskt kast, men förgäves, Tidi- Första omgången 1. Flisbergs-cupen skarna brottades mycket respekt- löst, men att den ungerska kondi- Erik Bengtsson röstade seger för Endast en svensk seger i boxkamp mot. Danmark STIG SJÖLIN,” ende svenske. segraren. ' : Boxningslandskampen = mot ' Danmark i går kväll i Köpen- - hamn blev ett svidande neder- : lag - för Sverige. En enda tionen var överlägsen, Helh dömet blev att man fick se be- tydligt, mer brottning än vid lands. kampen i Malmö, + 20 oc. . Resultat; + = ee he Flugvikt: Baranyo, Ungern--Las- se Pettersson, Sverige, 3-0; -5:: B ikt: Imre Hodos, Ungern ... Första å 1 Flisb är lottad och fjolårssegrarna Falken- "bergs BTK får redan 4 starten ge sig ut på: en långresa då laget veckan den 12—18 december möter' BTK Olympen 'I Förslövsholm. 2 -! FBTK är favoriter även i år och kommer troligtvis att ställa upp Lars-Åke Rosén, Sverige; 3—0. ' Fjädervikt: Imre Polyak, Ungern --Allan Magnusson, Sverige, 2—1, . Lättvikt: Gustaf Freij, Sverige— Toth, Ungern, I ere . . Weltervikt:. Szilvasi, . Ungern” Bertil Nyström, Sverige, 3—0. ' Mellanvikt: G. Gurics, Ungern— .med — fjolårsl « Ytterlt, två hallandsklubbar . deltar — nämli GoIF ' Ginsten och IFK, Varberg, dom, . möts I första omgången i Ljungby. Segraren här möter så i "andra omgången segraren I matchen Olympen—FBTK. Str Rune Jansson, 'Sverige, 2—1, ' ' : Lätt tungvikt: Reznak; Ungern— Stig Persson, Sverige, 3—0,.- 1. 'Tungvikt: Feréne Fögtråk, Ung- ern—Ragnar Svensson, 'Sverige, 2 LAGUNENS SPÖKE:.. i Forts, fr. föreg, sida, fått en, sugarm även om andra vaden, Men till sist fick han huvudet "och skuldrorna över vattenytan, Han: drog några "djupa andetag, och så höjde han den långa kolven. = oc: 0 .'" Bläckfisken hade följt efter. » Den piskade vattenytan. med "sina tenakler, den vred sig och skilvde 1 raseri, "ock färgen "hade förvandlats från korallrött till grått, Men Dick Hubbard tycktes ha gripits av fullt ur= sinne; Han högg och stack med kniven i ett och plötsligt tyck- tes: odjuret Iksom skrumpna "ihop; och armarnas piskande rörelser upphörde, Bläckfisken "hade förlamats äv ett hugg just "På det ställe där armarna före- has med kroppen, det ställe "som kanakerna kalla ”livet”, "När Hubbard kröp upp på "lagunstranden, drog han den "döda bläckfisken med sig, Den .dubbla raden av sugvårtor på tentaklerna häftade fortfarande fast vid hans ben, och där han nu kom släpande den groteska ”djurkroppen efter sig, såg han själv ut som ett skräckinja- "gande havsvidunder. Den ka- nakiske trolldoktorn lät höra ett fågelliknande skrik och för- svann hastigt bland betelpal. | - merna och med honom några "nyfikna bybor, - . "i Men det var andra som dök "fram mellan palmerna i stället i vita människor, tre män och ”en ung mörkögd flicka, Whitell vinkade åt dem och skrek och "pekade på Röde Hubbard, som "efter alla misslyckade försök "att befria sig från det döda o- "djuret medvetslös hade stupat omkull på marken. mö När Dick Hubbard öppnade "ögonen såg han tre manliga an- sikten över sig. Ett av ansikte. na var brunt och strävt i skägget som en upprispad ko- " kosnöt, och desa ägare var just "| färd med att förbinda de sår, som hade uppstått när sugvår=- ”torna slets bort. : Han såg ett fjärde ansikte också, ett ansikte med samma vita och mjuka glans som de underbara vita snäckoma på lagunens botten, Molly Bart- Jett hade sjunkit på knä bred- vid mm > Jag hittade något åt dig — därnere, flämtade han mel- lan atela, gråa läppar, En snäc- ka för din samling, Jag gömde gen därborta under palmbla- Dn. +» Hon varken sade något eller rade ansikte lyste upp, :” n cr Hur kom du hit? frågad ” — Jag fick veta; att du hade gett dig iväg tillsammans med ; Whitell;:, Och : jag "blev | för- i "skräckligt ängslig. Jag hade en .. uppköpare inne i butiken, och | sår fick jag honom "och hans "män att följa med. I fl — Men vill du inte 'se min .snövita ' snäcka? frågade' han. Jag tror: att du:ska tycka om "den. Den är verkligen vacker. Den kom 'mig att tänka på dig. Den gav mig mod att göra vad jag hade åtagit mig, ”:: > > Men inte förrän den koppar- brune uppköparen var färdig med såren, reste hon sig och gick bort till palmbläden, un- der vilka snäckan låg. Dick Hubbard följde henne med blicken och tycktes inte ha in- -tresse för något annat, trots att . han hörde en röst tätt intill sig, — Hör på mig, Hubbard, sade Whitell. Jag har ett förslag att "göra er, Jag fick nog av lagu- nen nu och jag överlåter gärna min koncession på er i stället för: hundra dollars. Vad sägs? "Ni är en utomordentlig dykare och kan göra er en' förmögen- "het: på. koncessionen” nu, när : bläcfisken är förintad... + Molly hade kommit tillbaka. "Tydligen hade hon lyssnat, — "Jag skulle göra det, om jag vore du, Dick, sade hon. Men då bör du ha överenskommel- sen skriftlig. | tig blick, men rev ett blad ur ' kontraktet, Det här hade han " klarat sig ifrån på ett finurligt "sätt sö N ” Flickan låg fortfarande "på knä bredvid Hubbard. I han- »den höll hon den snövita snäcka, som hon hade funnit under palmbladen. — Var tog du snäckan? viskade hon, = Nere i lagunen, svarade han förvånad. Det var före stri- den med bläckfisken, - Det är en vindeltrapp- snäcka, sade hon. Det finns " kanske tio fullt felfria vindel- trappsnäckor I hela: världen. Hur mycket den kan vara värd kan jag inte säga. Men för dig betyder den en förmögenhet, Han försökte resa sig, men det snodde runt som I en karu- sell i huvudet på honom, och > han måste lägga sig ner igen. h ännu vildare blev karu- sellen, när han sökte dra sig till minnes, hur många snövita Förde sig. Men hennes bekym- snäckor han hade sett la- ” Eunens botten, . .. på I — Whitell gav henne en gif- |] —0. sin aneckningsbok och skrev ut |! : gick till kar- i na och den svarade skig Sjö lin för,” Det var dock en myce- ket” Enapp seger -värnamoele- : ganten fick mot den tekniske "dansken "Jens Andersen, ”Ro- ”Jand Johansson. blev i flugvikt klart besegrad av .Orla Dalby. '; Nära nog lynchstämning ut- . bröt i KB-hallen under tung- « viktsmatchen,- "Törner 'Ahsman skulle försöka bättra på:de svenska förlustsiff- rorna, mot. dansken - och började också i :stor, stil med att safta in ett par .ordentliga slag på Po- ul Olsen, som. snart blev groggy. : Dä gjorde ; emellertid: domaren tecken till. Ahsman att: slå med knuten yhandske,- Denne . nickade och. domaren: tog ett nalvt steg åt sidan... : ' Spön or . Dansken stod 'totalt utan gar- de- och göteborgaren hade :för- stås, ingen anledning att interta vara på det öppna tillfället. En fruktansvärd - höger sände .dans- ken ; med » kuslig kraft i'canva- or - sen, ” . så fa set M Ne Det, helvetslarm om utbröt går inte "att beskriva. Publiken. tjöt och kastade allt'löstiin i ringen på svensken, vilken' stod som för- stenad. Publiken, ' 'som' hetsade upp” sig till närå 'nog' lynchstäm- ning "och" uppträdde ' synnerligen hotfullt när svensken skulle söka bana sig väg till ” omklädnings- rummet uppfåttade. situationen et nötkreaturskött, som utbju- dits till våra svenska konsu- 'menter har tidigare i huvudsak er- hållits av utslagsdjur från mjölk- produktionen När korna blivit för ” gamla . eller -de dessförinnan 'på grund av låg avkastning, utebliven dräkiigeht, juversjukdom eller an- drå orsaker icke längre kunnat ut= nyttjas för mjölkproduktion har de levererats till slakteriet,' I mindre har också djur slak- tats i första hand på grund av'ste- rilitet eller olycksfall. Uppfödning av "större nötkreatur direkt till slakt, s. k. köttdjur, hår först under senare år fått' någon större omfatt- ning, Anledningen till det ökade in- tresset för köttdjursuppfödning tor« de i första hand böra sökas i bättre köttpriser och därav följande för- bättrade ekonomiska förutsättning- ar för denna produktion. Svårighe- terna att anskaffa arbetskraft: för mjölkproduktionen har också ökat intresset för den. mindre arbets- föd. å Direktör Nils Ch. : Månsson i Hallands läns hushållningssäll- skap ger i vidstående "artikel några intressanta synpunkter på köttproduktionens roll ' 4 "den el ka -nöt'sr kö 3, krävande köttdjursup I. Köttdjursuppfödningen i vårt land La hedrives: i huvudsak. med använ- dande av våra vanliga nötkreaturs- raser, svensk låglandsboskap och svensk "röd och vit boskap, Båda dessa raser är av en kombinerad mjölk- o. köttproduktionstyp; även om "man på vissa håll ensidigt be- drivit avelsarbetet med tanke en- bart .på mjölkproduktion. När tidi- gare kanske endast 10 Z av, intäk- terna från en ladugård med nyclk- produktion'. -kom | från producerat djurvärde, kunde möjligen . ett så- dant avelsarbete, : vara försvarligt. Då fi n. 20--25.70 eller .kahske än- Å 130, 2rd, Int XL J kalvarna; Köttet av tjuren över'1 års ålder anses nämligen i Sverige sämre än kött av stutar, Det är ju också 'besvärligare : att dras” med tjurar än stutar, Kastreringen kan givetvis göras vid olika åldrar, I regel har kalvarna kastrerats "vid 3 veckors ålder. : De tfodringen av köttdjuren! får Us efter de' förutsätt ningar ,. och |. fodertillgångar," som finns. Man kan också fodra starkare och . svagare. ' Vilket intensitet; som är mest eko isk försöker man få kommer från producerat djutvärde är det av största ekonomiska bety- delse att'våra! nötkreatur” förutom tillfredställande +. mjölkproduktion även kan uppvisa god köttansätt- ningsförmåga. Vid. pålägg av kalvar eller inköp av sådana för köttpro- duktion bör man sträva efter 'att få storvuxna kalvar med god musku- ”latur på rygg, länd och lår. Enligt tyska försök får vi med sådana kal- var på de färdiga köttdjuren fram én” köttansättning av:god kvalitet och 'av högt 'värde, Sämre" utveck- lade smalväxta kalvar .med spetsigt kors och ' sämre" muskelansättning lämnar 'i.stället ett kött med :-för stor fettansättning s, k. "depotfett.'. "Som tidigare ' nämnts lämpar 'sig både låglands-" och SRB-rasen väl för köttdjursprodultionen, Låz- landsdjuren 'är' något mera ”snabb- vuxna och: riskerna för att köttet skall bli för fett synes' också min- dre, Skillnaderna torde emellertid inte vara större än att man lämpli- gen : kan. använda -den ras, :som är så att ” domaren bryt; vilket dock" både ”Ahsrman, gott.. placerade kolleger (såväl danska som svenska) och de nor- ska poängdomarna förnekar, - ' ” Ringdomaren var också på väg att sträcka. göteborgarens arm i vädret men ändrade sig "raskt när man väckt den medvetslöse dan- ske tungviktaren till livs sträckte han I stället dennes arm i vädret. Svensken hade blivit diskvalifice- rad! . bö us "Resultat: «>, v. Nr Flugvikt: Orla Dalby,. D-Ro- land .Johansson, S, 3—0. > > , Bantamvikt: Henrik Ottesen, D rJan Nordbäck, S, 3—0. ” ; Fjädervikt: Frede Petersen, D —Ake Wärnström, S, 3—0, . - Lättvikt: Tage Krogh, D-Per Olof Lundgren, S, 3—0. ' : , Lätt weltervikt: Hans V. Peter- sen, D—Evert Högberg, 8, 3—0. - Weltervikt: Holger R. Peter- se D-Ragnar Bergström, S, 3 Lätt meilanvikt: Leif Hansen, D--Sven Ahnlöv, SS, 3-0 - Mellanvikt: "Stig Sjölin, S,— Jens Andersen, D, 30 Salt + Lätt tungvikt: Svend. Boysen Hansen, D- Kalle Preutx, 8, 3-—0 Tungvikt: Poul Olsen, D—-Tör- ner. Ahsman, S, disky. : "on : Från idrottssekr. "7 Laholms Idrottsförening Bandyspelarna samlas i kl. 930 vid folkskolan för träning. Juniorerna Uppmanas mangrant, ” Sönda Knäreds IK g orienteringspromenad med start i Bästhult Ja. 9.00. Ur rustning: karta, stövlar ev. kom- pass. : - rikti. skulle vara Nu är att märka, att de &a olycksfåglarna disponerade bara 4 ett speciellt arbete utan även I alla arbeten Man blott undrar, om det verkligen finns situationer då de klarar sig, men det gör det tydligen, för annars hade olycksfåglarna för länge sedan varit utrotade och proble- met hade lösts på det sättet. (Redaktör Yngve Kämpe i möta uppl|i för olycksfall intel" vanlig på vederbörande plats. "> Till Sverige har också införts ett antal: djur av bl. a. Aberdeen-An- gus- och Herefordrasen i avsikt "att met dessa raser eller korsningar edrivå" köttdjursproduktion.' Ant- let dylika djur är emellertid myce- ket begränsat, Vid Brödalts för söksgård har också vissa undersök- ningar gjorts i avsikt att få en jäm- förelse mellan Aberdeen-Angus, korsningar samt låglands- o, SRB- djur. Resultaten härav visade, att man i Sverige med ungefär samma fördel kan: bedriva köttdjursupp- födning med användande av rena låglands- och SRB-djur, : ” te Böarn i "kombination med mjölkproduktion eller enbart gå in för köttdjursproduktion? Det mås- € givetvis bero. på de | förutsätt- ningar som föreligger, I allmänhet är nog en kombinerad Produktion fördelaktigast, Man har då en nå- got mindre mjölkdjursbesättning och lägger På alla de kalvar som för såväl kvig- som tjurkalvar, " På grund av kroppsutveck- ling lämpar sig för kö Na tjurkalvar för” att Jarangamla kalvar, Säng till såväl sö få en" grupp Man har då till- tmjölk som skum- Una 8 då kvig och tjur kalva Ta för köttdj "ödning? Skillnaderna är i te ot Tjurkalvarna växer något snab- hare än kvigkalvar, 'Då köttdjuren 1 regel bör bli 4-2 år för att . Perspektiv), 3 en god köttkvalitet skall erhållas, ör man bedriva köttdjursupp- il] Jänets hövding. -iska, en på samma gång utmärkt ålgjort hederliga bröllop. : . "|. Denna husets stora gästfrihet togs -[då ett verkligt gravöl i gammal, -| xokades samt halvstektes en mängd bélyst : genom de ”köttdjursförsök, som nu pågår på Brödalts försöks- sård i Halland, > cc Ops "För 'att köttpriserna skall kunna hållas uppe är det önskvärt, att till- förseln av köttdjur. blir .så jämnt fördelad som möjligt. under året. Då fodertillgångarna för köttdjurs- produktion växlar inom olika lands- delar måste också-utfodringen bli olika, I Skåne och de :sockerbets- odlande och industripotatisodlande trakterna önskar man i regel ut- nyttja .ockerbetsblast, betmassa och potatisavfall, Betestillgången är här ofta sämre och. -köttdjuren får då sin bästa utfodring. under hösten och vintern. Dessa köttdjur bör då bli. färdiga till slakt under efter- vintern och våren." — Inom större Köttproduktionens roll allt större. . i den svenska-nötkreaturskötseln delen av landet i övrigt önskar man emellertid få den största tillväxten . under betesperioden, Vid nuvarande köttdjursuppfödning å Brödalt är kalvarna födda i september-—okto- ber. De får då sin mjölkperiod på stall under första vintern och kan redan första sommaren väl utnyttja betesgången. Andra vintern, då även stallet kan vara mycket enkelt, kan utfodringen göras mer eller mindre knapp. ” Andra: sommaren blir så köttdjureri slaktfärdiga på betet vid 21 å 23 månaders ålder och vid en lev; vikt av 450 a 500 kg. Har dju- "ren utfodrats relativt väl under sista vintern kan de slaktas. redan i början "av juli, medan priserna av slaktdjur. Har utfodringen un- der vintern varit knapp, "måste dju- ren ha en längre betesgång, innan de blir slaktfärdiga och man kom- ” mer 'då lätt i' kontakt med den vanliga höstslakten, då priserna i "regel går något tillbaka. d H; lönar sig då köttproduktion i jämförelse med mjölkproduk- tion? Priserna på. kött har under senare år förbättrats, medan mjölk- priset till. producenten endast obe tydligt höjts, Förutsättni ö köttproduktion har rats. Några direkt jämförand.s för- sök för att belysa kött- respek- "> [tive -mji kproduktionens lönsamhet har väl inte' utförts. Bokförinesre- sultat från Brödalt senaste året vi- sar: emellertid, att mjölkkorna vid en årsproduktion av ca 200 ;kg smörfett har lämnat en ersättning för grovfodret och betet av 30 öre; medan köttdiuren, betalt 23 öre per fe. Härvid, skall då ihågkommas, att köttdjurens” grovfoder och bete i allmänhet varit av sämre -kvalitet än mjölkkornas. Man bör alltså inte ha samma anspråk på ersättning för grovfodret .” för: köttdjur som för mjölkkor. Vid en lägre. årsproduk- > . Nordisk Familjebok: Intressanta totempålar från Alaska. ' H 2 ee har arden fr. oc m: Ternopil t. om. Jane; Bandet är -n:r 21 och ger en srovkarta på mänskligt vetande på Ha livets områden: Där förekom- nen tid "likaväl som aktuella "per- sonligheter, :med namn börjande på P, Q, BR, 5, T, U eller. V och varit eller är märkesmän inom olika gre- nar av det mänskliga livet, Stort tpplysningsvärde har artiklar så- dana som Tid och Tiden, Tuberku- los, Tyfus och "Vaccimåtion; och all- sidigt behandlas! mycket inom" nä- ringslivet. De geografiska artiklarna är aktuella, många länder behand- las under T om vad där finns av konst, litteratur och musik m. m. Svenska städer är blapd andra Ud- devalla, Ulricehamn, Umeå,. Upp- sala 'och Vadstena: flustrationerna är talrika och av hög kvalité 'som vanligt liksom den typografiska ut-, styrseln. Verkets fullbordande fort- skrider i rask takt och blir en out- nerhet' studerande och. eljest vet- girig ungdom, - ve . . på hastig kningen ” tion för. mjölkkorna försämras också frammarsch även i fredens tjänst. mjölkproduktionens -ek i Utan att kunna. ange några exakta siffror torde .man därför kunna anse, att vid 'en lägre mjölkproduktion, un- derstigande kanske 160—180 kg smörfett, är köttproduktionen f. n. fullt konkurrenskraftig med mjölk- produktionen och köttproduktionen utgör under. alla förhållanden ' en ur. ekonomisk synpunkt fullt för- svarlig komplettering till mjölk- produktionen, « . sv ce Den radioaktiva strålningen har re- dan gjort sig oun.bärlig i medicinsk terapi'och industriens kvalitetskon+- ler atomdrivna fartyg får numer förvisas till fantasiens värld, 7: er. Även jordbruket börjar .mer eller mindre direkt finna användnings- områden. för denna starkt expan- derande forskningsgren. Här hem= ma i Svelige tänker man kanske först på de insatser, professor Ake Gustafs och hans forskargrupp . Ett: gästvänligt" hus var i långa tider Fardhems prästgård 'på Gotr- land, där prosten Jöran Ekholt och häns 'son '”och efterträdare magister Albrekt Ekholt” var, kyrkoherdar 1767—1855 eller i sammänlagt 88 år, "Under denna långa tid, berättar P, A. Säve. slog sig tålrika släktin- gar, vä. och främmande och stundom ..en höga gäster ned där under glada besök och njöt av den lika storartade som delikata gäst- friheten. Man var alltid hedersam, stundom till överflöd. Rikliga ”sänd- ningar” av gödboskap,: stekar, ägg, smör, äpplen och humle fördes även ofta från detta prästhem till biskops- sården i Visby och stundom även Unge prosten, som sonen och 'ef- terträdaren benämndes, var”en om- sorsfull hushållare;' hade stor ladu- gård, - utmärkta fruktträds-- och humléodlingar, Men han var där- jämte ' en " artig värd, som gärna bjöd. på va 'dhuset förmådde och rikligt ' delade med sig åt släkt, sockenbor, gamla tjänare och be- hövande. Prosti var likaled ska söppan”, vartill frikadelldegen tillagades i baljor. I-salen och 'alla rum var: dukat med långbord och sittbräden. Knivar och skedar var gästernå tillsagda att medföra ,— gafflar. var : antagligen -den ' tiden ännu ' ett tämligen obekant kalas- redskap. De flesta av bondhustrur- I na" hade också. med sig ”sändnin-]; gar”, d. v. s. matvaror av olika slag, På borden var uppstaplade , 14 ”kakesätt” — staplar av 'råg- och vetebröd eller ”flador” — med var sin brännvinsflaska därjämte, 14 fat. med salt kött och korv, 14 ste- ka: . samt 14 riss och ugnspann- kakor och tårtor. Pastoratets tre klockare var särskilt ombedda att hjäpa till. När gästerna samlades, togs de emot nere vid ”gatgrinden” av de nene- klockaren,' som. där stod på post med brännvinsflaska och kakor. Vid ”Llillgårdsgrinden” stod den andre klockaren och väl- komnade på samma sätt; och vid husdörren stod den tredje i samma förrättning. Tvenne länsmän var med för att hålla ordning. De fun- serade sedan som värdar vid bor- berättas det, en' aktsam hushåller- värdinna '-'och ' matmor. Hennes skafferier .var' älltid 'så väl försed- da; att:de högsta gäster när som helst - kunde mottagas; Hon hade också ' såsom . pigor uppfostrat de flesta av socknens bondhustrur till dugliga husmöodrar; och för många av "sina tjänare' hade prostfolket särskilt i anspråk vid gamla pros- tens begravning år 1793. Här hölls god stil. Det bör kanske nämnas att sonen Albrekt ämnade söka pa. storatet efter fadern, och att hans fästmö, mamsell Ulrika, redan då var den egentliga värdinnan i hu- set. Alla husbönder med deras mat- mödrar från pastoratets tre sock- nar var bjudna på gravölet, som därför tillreddes i kolossal skala, Åtta dar i förväg ' bakades och sfekar; Sex oöt utom ett antal får hade fått släppa till livet, 14 fat öl bryggdes. Med tillredning av 14 lispund fisk var 7 gummor fullt SyS+ NM BR det i regel bäst «8 kastrera tjur- den, .där. folket nu satte sig sedan man läst bordsbönen. . : Unge magistern, "husets son och faderns efterträdare in . spe, gick bara omkring och såg till att ingen- ting fattades, Och den unga mat- modern — ännu blott till namnet fästmö i' huset — hade fullt upp att' göra med maten och alla an- ordningarna, Måne ns . Man åt nu och drack därtill öl efter lust och behag, heter det, tills äntligep en av klockarna' tog upp en lovpsalm, Då steg man upp från bordet — mätta och väl belåtna — och tackade värdfolket för god välfägnad. - 2 . I Härmed var dock ingalunda grav- ölet efter gamle prosten slut. Atta dagar senare, då 'man åter hunnit steka, baka och koka, var socknens torpare, a i bjudna nad”, Och efter ytterligare 8 dagar, då: man ånyo'hunnit laga till ett ordentligt - gästabud, bjöds slutligen till middag alla husets 'eget folk och tjänare: 3 drängar, 5 pigor, 8 tröskekarlar och alla ”skaffare och Riatta, I brygghuset kokades Pfär. skafferskor”, som gjort tjänst vid första" gravölet, 'Välfägnaden lär inhysehjon och fattiga in-|ä ”till nästan samma välfäg-1- :Igjort på växtförädlingens område. Genom bestrålning med röntgen, neutroner etc, samt genom behand- ling .- med. radioisotoper har dessa forskare lyckats öka de behandlade: växternas forms ariation. Dessa ärft- liga förändringar har i enstaka fall visat sig positiva och har då direkt eller." indirekt - kunna utnyttjas" i växtförädlingens ' tjänst. Som re- sultat av dessa Pionjärarbeten finns redan en vitsunapssort Primex ut- följer nästa resultat, gulärten' Strål. USA har dessa arbeten alltmer uppmärksammats och kopierats; dä är man nu färdig med en ny nejli- av jordnötter. - Te Ta Eftersom en del relativt lätt. framställda ”radioisotoper,;: framför ållt kobolt 60, ger en billig strål- ningskälla, har man även börjat in= tressera sig: för atomkraftens mer direkta utnyttjande i-speciella sam. manhang. Sålunda har amerikanska forskare visat, att röntgeri- eller ' gammabestrålning, av potatis avse= värt kan öka lagringsdugligheten. Vid tillräcklig do. dödas groddarna, o potatisen. "håller ” sig "frisk - och fast utan biverkningar. Försök bågår också med bestrålning av rö- senknoppar; vilka 'vid lämplig do= ering ej synas 'slå 'ut lika fort och därför får ökad livslängd; -;-; Ibland hör man en och aönan upp= gift .om att. radioaktivt: ävfall- ut- nyttjats' som växtstimulerande göd- selmedel. De hittills utförda försö- ken har 'dock ej alltid präglats av full "saklighet, varför nan” än. så länge får beväpr.a sig med viss skep- ticism "visavi ' detta användnings- område. Ett odiskutabelt värde har d dock radi perna i den na växtnäringsforskningen,.v sultat indirekt "kommer. jordbruket till godo, Med dessa märkatomer kan man följa fastläggandet i:jor- den samt växternas upptagning, av olika näringsämnen, Samspelet mel= - lan "jord, bakterieflora och gröda kan belysas och grundgödsli ka räntsbili i - nas upp, rr ”billtet sakt 5 (J.N) UNS nen ned ken var: därför .klar att | nog fick överta Pastoratet vr vart dern, något som firades med ett nytt -hederligt och glatt "gästabud. en on Mats Amark. Norden i, Malmö. och ' omspänner ner gestalter från. längesedan'svun- - tömlig upplysningskälla för i syn- + släppt i marknaden och till våren ' ka samt högre avkastandé stammar . troll, 'och varken atomkraftverk el :,. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.