N YYYETYYTYYT Vv riv TN "TYYYYYYSTYFTYY TTT "EFPTYEYYTY TIP a; > OYYYYYYTYYTYYYYYYYYTYYYFYYY FFF FV Mastasasasnans VV a YFYYYTYTTTPY+ fo om ARON S är.'sedanh ' många år « detta när. Ni gör SÖDRA HALLANDS . Lokaltidningen studeras alltid noggrant. och os " annons i denna blir alltid observerad. ” tänk oh BÄSTA ANNONSORGAN LAHOLMS TIDNING . upp Edra annonsplaner! . - > tryck; radion är en stor propagan« " ;och”att de har alldeles 'sp . grep: mot” allt detta" nya, kanske ” kände, att vi kommit bort från ur- " 17) När det gäller TV har det jag ”" : sett - givit mig: anledning till . + tur bå:-landsbygden: Men vi kan gö- ra" större. insatser, Kvinnan är den " "rallra” duktigaste kulturbevararen ” orglömma bort, att det: inte finns nå- "bland bar Att; SLKF:arna är kultur, , Hong ET t. börjar j medvetna” det visste vi redan förut, - Diskussionen' var syn- . --nerligen livlig och många värdefulla synpunkter framfördes, bl, ad "detta, fostras att växa upp i en miljö, att landsbygdens stora problem i dag är, att barnen skall om vilken uppfostrarna inte vet ett dugg. Författarinnan Anna Lorentz, Smålands Buresryd talade ..om landsbygdens kulturproblem om våra barns läsvanor. i Studiesekreterare Margit AÅders- son kunde hälsa ett 60-tal kursdel. .. tagare: välkomna till" sammankoms- ten med 'att konstatera, stt studie- cirkelverksamheten isar” ett gott resultat, den här säsongen och att inte”. mindre -- än 57 SLKF-cirklar " "var d- verksamhet? Men ännu finns - . många "föreningar som ”inte satt i gång :verksamheten, och de bör nog » göra det, då "stuidearbetet är en av mi jligheterna " att bryta hemma- kvinnornas isolering; att "vidga 1, Act Tear, bart N - landsby : . och "göra livet rikare. för henne. , 5 "Kälturarbetet börjar ” e för den nya rikstävlingen, Vägarna och målet. > och fil, kand. Margot Jonnergård Fru Stina Andersson, Fagered, redogjor. da skolan ger för den, fest ov litet för. framti- Djupfrysning 'kultusfrämjände "Vår kulturinsats har stor bety- delse för samhället i övrigt, genom. skapandet av en gynnsam ; kultur- miljö, där ungdomen får en fast rot i tillvaron, där äktenskapet hålles i helgd, Vi har i dag så många tek- niska hjälpmedel, som ger oss me- ra "tid. till kulturellt arbete; bilen och telefonen. ges oss möjligheter till kontakter, som vi får tid med tack vare frysboxen och hus- assistenten, disk- och tvättmaski- nen. Vår uppgift är, att göra jord- | too shemma, nn " Författarinnan" Lorentz - inledde med att ge bakgrunden till dagens kultursituation på Jandsbygden, be- -rättade:om när de gamla byalagen' revs: Upp, när industrialismen gjor- de: sitt intåg; när. självhushållet för- dlades till penninghushåll:och hemslöjdsprodukterna utbyttes mot knallarnas köpetyg. Manfolken in-. framför allt av ekonomiska skäl, och . ur;ett sockenstämmoprotokoll .från 1817. citerade : hon., patriarkernas rycket målände; framtidsvision om ett: samhälle; som "lider som slavar r 'köpetyg och krams.: + —- . ven: på: andra .oriråden fortsat- tes kulturutarmningen, . kyrkol ten fick allt färre betraktare. Första världskriget. kom, och med det kul- - turmedvetåndet,:. men 30-talets'de- Pression” gjorde, ' att man inte fick å' värst . mycket till övers för kul- d.redan då inne” på problemet, och «sedan dess 'har« betydande framsteg igjorts' av. de olika folk- rörelserna. . Pe Es lever Kvar i en gammal zultur- , men vi har så många faktoi 'rer.:som” påverkar vårt kulturtän- 'sprunget; - Pressen '/ förmedlar in- : 'daåppårat,'som' ger oss intryck från andra kulturorter. och: företeel månen ett litet stycke: bäti våra barn. 50000; ? Mera kultur i dag: Pressen Fru Gunhild Johansson, Falken berg, inledde diskussionen med at e förl: -”- Fungerande ordföranden, Hushålln "spännande "frågan vi i Laholm i går var utan sen. Hon ansåg, att man hade gott om tid till kulturell »verksamhe "Fru Astrid Pettersson, Harp Jinge: — Fostrar vi våra barn : fill att gå hemma på gårdspla-' nen, eller fostrar vi dem för det” liv de senare kommer att möta. Jag är inte kapabel at€ fostra : »- jag vet ingenting" om: situati nea där, sv o vo,s > Fru Anna Andersson, Åkulla, i stämde "och betonade; . att :det: är svårt: att samla: familjen: till kultu- rell: verksamhet, det 'är så mycket som :splittrar; Deh storå konsten. be- höver man inte på ' på Nationalmu-' seum för ått sz, den finns i ett na- ket lekande 'barny i naturen, i var- dagslivet, och:jag kan, inte. förstå de -Jandsbygdskvinnor. som 1. sig isolerade, - > -Fru Alice. Andersson, Äkulla:: — De verkliga kulturarbetarna finns bland de som -har det verkligt pri- mitivt, de som -har; moderniserat springer bara. och jäktar mellan: si- na' maskiner,' Och använder friti- den + till: restaurang- 'och .bygdei gårdskalas, .Övervägande delen "av Iblik ill: bygdegårdarnas kul- 4 filmen utövar en 'viss påverkan och - litteraturen ger mycket nytt ur and- .ra' miljöer. Och '— "sist -men inte minst — televisionen" kommer ; att "ytterligare 'påverka ' våra intryck utifrån, Pressens » kultursidor är viktigare" än man ' tror, och S. E, 'Salje har” gjort mycket 'gott: åt s landsbygdens folk liksom Ivar Lo- Johansson för statarna. '-+ funderingar," Alla är mer: eller :. "mindre ' : stjärnor, . och skall landsbygdens folk inte bli ef- - tersatta, vill det till att vi redan "nu utväljer och utbildar folk, som kan föra landsbygdens ta- >. Det finns redan en levande, kul- - "och kulturskaparen, Det börjar: i I vardagen; handens arbete har stör- "i re" betydelse i'kulturverket än vi -kan föreställa oss. Kvinnan är hem- - mets bevarare, hon kan för.sig och ; sin familj skapa en finstämd, kul- "turmedveten miljö. Vårt hem kan rara. vår lilla kulturborg; DN söMen. för den saken får man.inte "gän gräns mellan hemmets och sam- - lets kultur. Skolan är under om- ”daning, dess syfte är, att ge ungdo- " men'”en stabilare grund att stå på. Visst är det skönt när barnen blir ' "så stora att de kan hjälpa till med AR turkvällar. kommer cyklande Nee — -Vad: är kultur, frågade sig Gunhild Johansson ”och : gav. själv svaret: . förmågan att leva harmo- niskt, tillfredsställda med: livet och strävan att nå det bästa för sig och sin familj,:utan att trampa på sinä medmänniskor; >: : Varför klaga; landsortsbor? "oo Ni bara klagar och klagar, ni på landsbygden, sade Ester: Karlsson, Fagered; Vet ni hur bra ni har det, egentligen? Sätt ' värde på det omväxlande liv ni . för mitt i naturens famn, på allt det 'roliga ni har på landsbyg- "den ,som vi i städerna går mis- .te om, . Rom byggdes inte på - "en dag, ha inte .så :förtvivlat bråttom med kulturen. Vi har "ju i alla fall nått en del, det var - inte så' länge sedan' vigselfor- mulärets ”vara mannen under- " dånig i allt” ströks.'Hur kan ni ” tala om isolering? . En granne ' i ett stort hyreshus, där vi bod- '. de tidigare, låg ihjälfrusen itvå i dagar, innan någon visste om" dett re "I sitt föredrag omi våra barr. läs- vanor berörde fru Margot Jonner- gård bli a. seriefloran' och dess in- verkan på läskonsten. Hon':betona- de' vikten av, att föräldrarna håller reda på vad barnen läser och me- nade, att seriefigurernas bubbel prat förstör läsvanorna, Och. Bibeln i pratbubblor, men Jesu lik i skära bubblor var. något som hon absolut inte ville och begära 'mer kulturstoff-i centraliseras till Halmstad. Efter. en delvis ganska pikant debatt, där mina barn till ett liv i staden, |: -Islöog, samtidigt att samma utmär- 1 lefter. Dessa tre, lantbrukarna Gus- delningarna alltjämt sk "centraliseringstanken - hade. tvenne budsförsamlingen med:ett r 2 : . ländska jordbrukarna och deras Tespektive fruar, hr Pettersson i Dahl, bringar sällsk h YYYrPYFYTYFT PY Yrvrr id hushållningssällskapets årssam- tvivel huruvida husdjurs- - och all ligga kvar i Falkenberg eller hängivna försvarare i direktörer- na Nils Ch; Månsson och Albin Persson; beslöt den - fulltaliga". om- majoritetens förslag om att förny; norra och södra länsdelarna hävd . bäst betjänta med den nuvarande É g Reimer" Johar Å "även i år. förhindrad delta i årsmötet ' och i hans frånvaro vika- tierade , sällskapets vice ordf., hr Anders'Pettersson, Dahl, I sitt häls- ningstal: beklagade br Pettersson, ätt landshövdingen inte kunde nä vara och på hans förslag beslöt mö- tet sända ett hälsningstelegram till honom, (CENT fore t:Hr.' Pettersson över, den: sedan gåeridéd! års- möte avlidne: förre fiskerikonsulen- ten' Jesper "Sörensen." Tal, ber dennés intresserade 'insatser fi kerinäringen "med tonvikt ;på' lax- amt . erinrade om 'att den frå "stort sett är-ett ”direktörsintresse”, derssons i Skreanäs vokabulär, att centralisering ifrågasatts.” .: ". ja bifalla ”förvaltningsutskotts-" a. kontraktet - med Falkenbergs stad för er tid av:tio år. En hel rad talare såväl från mellersta som ade" bestämt,. att jordbrukarna är - förläggningsorten och att det i för att använda hr Rickard An- : Hr" Johr" Johansson i'Vrågård framhöll vid behandlingen av Bröd- alts gårds räkenskaper, att när för- söksverk med av köttdjur där avslutats inom en snar framtid, . denna gård ”försäljes. Förvaltningsutskottets förslag om att "en motion från Kvibille hus- hållningsgille, syftande till nya reg- PR « |ler för val av lantbruksombud, inte måtte föranleda någon åtgärd, bi- fölls av årsmötet, Inkomst- och ut- ör 1956 fastställdes i en- örvaltningsutskottets i; Utredning! om” Jönetillägg . härkornst fanxi sig väl tillrätta i Hal- land / och, förvärvade aktning 'och vänskap, för sina personliga. egen- skaper" och för sitt” sätt att sköta sina, åligganden, "> 3. phina : Ordföranden / berörde även årets skörderesultat ' och dess' återverkz ningar på jordbrukets likviditet, vil- ket bl. a: tagit sig uttryck i att an- sökningar om stödlån inkc it” för Ki Hk n Erik 1. Larsson hade i skrivelse till hushållningssällska- "JAndersson, Hr Hj. R: Nilson, Spånstad, omval- des till revisor i CR. Prytz stif. telse med: revisor Torsten Mörck, Uning till de bel sydhal=- 7 ; om syns framför presidiebordet. i | ingssällskapets årsmöte avvisade centraliseringsförslaget Val av fyra ledamöter . 1 förvaltningsutskottet för tiden 1 jan. 1956-31 dec, 1959 förrättades, Omvalda blev hrr Hj. R. Nilson, Spånstad, A. Hvalgren, Veddige, och Einar Pålsson, Restad, samt nyval- des efter hr Åke Gullander, Bår- arp, som avsagt sig uppdraget, fru Astrid Börjeson, Lii, Fjärås. Supp- leanterna, hrr : Johan Johansson, Järnmölle, ' Johannes Antonsson, Dala, Erik Larsson, Veka, och fa Alice Jönsson, Snöstorp, omvaldes, LAHOLMS TIDNING... . SS SÖDRA : HALLANDS ORTSTIDNING —. ” Vv deklarerar med TS-kontrollerade siffror . en . s ÅA ot Aa Ständigt stigande upplaga. a Den med stort intresse mot- sedda debatten Livligt meningsutbyte i | i > Centraliseringsdebatten Falkenberg till Halmstad präg- lades av ett livligt meningsut- byte, Direktör Nils Ch, Måns- son redogjorde för utredni ten om: husdjurs- "Han gav även och — vweteri d garnas |konsulent Erik L. Larsson en eloga eventuella " förflyttning — från — |för dennes arbetsinsatser, ' >< I Hr Julius Henriksson, Tölå ansåg , resultatet, vilket utmynnade i förslag om centralisering av he- la verksamheten till Halmstad, : En ekonomisk kalkyl, uppräl- tad av -revisor Mörck, pekade På en besparing.av 10.000 kr Pr år genom centrali Cringen och dessutom undorstriik dir. Månsson de i utredningen po- ängterade fördelarna som av :Sågs vinnas genom cn effokti.. Vare samordning. lika förvaltningsutskottets ordf, hr Pettersson i Dahl tog därpå till or- Ida och förfäktade ulsköottsmajori- letens förslag om att de i Falken- Tberg förlagda avdelningarna allt- jämt bör vara kvar där, Tal unz derströk att sällskapets" främsta uppgift är att betjäna jordbrukar- na och detta ansåg han kunna ske lika bra med: den nuvarande orga- nisationen, Han sade sig även be- tvivla att besparingen skulle bli 10.000 kr pr år, Investeringarna vid er förflyttning taxerade hr Petters- son. till . miljonbelopp, samtidigt som han framhöll, att: Falkenbergs stad gjort stora uppoffringar för att tillfredsställa sällskapets lokalbehor och dessutom lovat göra ytterligare för att öka det framtida behovet, Detta gör-staden mot ränta på sat= sat kapital, vilket tal. ansåg syn- nerligen rimligt. Hr Pettersson be- r de fö "Till ny ledamot i lantbruk den efter hr Sigfrid Nilsson, Holka, som nu föll för åldersstrecket, ny- valdes hr John Johansson, Vrågård, och till suppleant Rickard Anders- son, Skreanäs. Hr Edvin Josefsson, Knäred, omvaldes med Erik Pet- tersson,- Hallandsås, som nyvald suppleant. . ve Till revisor i sällskapet omvaldes hr Arthur. Pålsson, Snöstorp, med hr John Persson, Asige, som suppl. För sh årdsstyrelsen Id hr John Larsson, Forshult, med Per Svenstorp, som suppl Halmstad. pet ' anhållit: om skälig kompetens för sedan '1948. uteblivna ålderstill- lägg. Flera talare yrkade på en-ut- redning. av denna fråga så att nu- varande missförhållanden kan eli- mineras. - På -förslag av hr, Albin Ericsson i Toftered beslöts, att för- valtningsutskottet skall tillsätta två belopp på: över fyra mijoher nor, et : ve " "Förtjänta medarbetare , : «7. tilldelades guldmedalj 7" - På förvaltningsutskottets förslag beslöt därpå årsmötet tilldela kom- munalordföranden Edvin 'Josefsson, Knäred, och + trädgårdskonsvlent Axel.'L; Ericson hushållningssäll- skapets förtjänstmedalj i guld för deras insatser i hushållningssällska- pets arbete och för det halländska utred; och -å två. Årsmötet utsåg därefter hrr Rickard Bengtsson, Ränneslöv, och Johan- nes Anton: Dala, till led i denna utredning." aln Nästa 'årssammanträde ' beslöts förläggas till Falkenberg. =" et Sveriges Lantbruksförbunds nye direktör, C. W. Curtman, gjorde sin hallandsdebut i jord- jordbruket ' och. trädgårdsodlingen, Hit John Johansson, Vrågård, före- kelser 'måtte komma sällskapets vi- ce ordf.,, hr Pettersson i Dahl; och statsrådet , Hjalmar R. Nilson i Spånstad, till del. Detta blev även mötets beslut. Hr Pettersson i Dahl framförde därpå ”medaljörernas tack för utmärkelsernas. .j 5. ,: so. Duktiga sydhalländska jord- brukare hyllades +: + . : "framstående" ' sydhalländska t jordbrukare, vilka genom omfattan- de. förbättringsarbeten "på jordbruk sch ekonomibyggnader blivit ett fö- redöme för sin -bygd,. hyllades där- ten Nilsson, Östra Kårup,' Gunnar Jacob a I hult,. "och > Nils - häll. den nuti- | vem ville det? Däremot Kalle'An- | jens, uppehälle, men den nuti- |], SE oa å verksamheten vid Rossared upplys- I dan. 1: Danmark utvecklas denna - (a och i hela landet finns Pålsson; "Hishult, jämte respektive fruar. trädde: därpå fram 'till presi- [diebordet och fick mottaga sällska- ets' priser och diplom. Ordf. hyl- brukssammanhang : på torsda- gen vid Hushållningssällskapets stämma i Laholm. "Trots att den nye direktören så kort 'fid varit utsedd till Lantbruksförbundets = direktör kom han ifrån sin debut med - heder." ' Så mycket torde också vara: klart —- och i.,.detta in=" - stämmer säkerligen också stäm- modeltagarna . .—. att ” direktör + Curtmans . kapacitet säkerligen - . kommer Sveriges jordbrukare " till stor nytta under de för jord- som" ersättare. : Till. huvudmän i följande spår- banker valdes: : ses As Eftra sparbank: Johan Ander: | om : förflyttning som större våld än nöden kräver, Hr John Johansson, Vrågård in- stämde med hr Pettersson samt underströk, att jordbrukarna såväl som . de i, Falkenberg arbetande tjänstemännen aldrig framfört någ- ra klagomål över att husdjurs- och veterinäravdelningarna förlagts dit. Dessutom framhöll han' den stora brist på lokaler som råder i Halm- Hr Hjalmar Svensson, Hjärtared trodde, att vad hushållningssällska- pet sparar på 'en eventuell centra=- licering får medlemmarna satsa ge-- nom: det "sämre ' geografiska” läge som Halmstad erbjuder," Dessutom tenderar kreatursskötseln - alltmer att bli en.skogsbygdernas speciella gren av jordbruksdriften och då är Falkenbergs. geografiska döge mer Fungerande ordföranden och ill- |" Hal 1. Hr Jos de och kräv Föras, | : oa Konsulent Erik L. Larsson kors rigerade direktör Månsson och på: «|ockade att denne endast hållit sig Nl fjolårets siffror, I år har nio Wusdjursdagar anordnats och ingen av dessa har haft så låg deltagar- siffra soin' den av dir, Månsson an= FYnar sv sea | Direktör Albin Persson "I laht- ruksnämnden ansåg att centrali är erbjuder bättre kontakt mol= san tjänstemännen, Det splinda för. hållandet mellan direktör M och . konsulent Larsson , härledå till bristande kontakt, Tal, ' Hr Sigbert Jerlov ansåg, att så- ' väl hösdjurs- som: veterinäravdel= ningarna infriat de förväntningar ' som ställts 'på dem för 20 år sedan, ' då man beslöt förlägga dem. til Falkenberg, Både tbe och. kastning= ' en har, bekämpats med framgång I ' länet, Om decentrallseringen inte passar " direktör Månssons s centraliseringsiver hör detta , inte : hit, . menade tal, "ti. ts d Hre' Albin Ericson,. Tdftered!så= ' de,. att det, gladde hans gamla bpn- dehjärta då han hörde att även om-, bud från södra Halland 'understöd- de . förvaltningsutskoltets förslag om att den nuvarande organlisatio- nen bibehålles, - av soc. > Arsstämman = beslöt" "att - bifalla att'h och ningarna alltjämt skall vara förlaga da till. Falkenberg och :' utskottet fick i uppdrag att träffa avtal om lokalfrågan dels med Falkenberga stad; och dels med Halmstad för övriga lokaliteter. ere Avgående ledamöter. ++ ".avskedshyllades "| tolkade ordföranden, hi Pettersson I Dahl, hushållningssällakapets tack till de avgående ledamöterna I för- valtningsutskottet hrr Albin Erici- son, Toftered, Erik Ramstedt, Stav- sjö och Ake Gullander;. Bårarp, samt till hr Sigfrid Nilsson i Holka, som avgick som ledamot 1 lant- Brogård, Getinge, . och Erik Vilh. Nilsson, ' Hönryd, Getinge, .. . . " Halmstads ' sparbank: : Clas An- Halmstad. trodde även att vissa fördelar upp- nås genom att seminstationen och dessa M hushållningssälls! skapefs'” ar- dersson, - Eskilstorp, .. Getinge, och Carl Salomonsson, Sjöbol, Torup. » Varbergs sparbank: -Ernst Pers- son," nr 3,' Toffa; Einar: Karlsson, Torpa, Tofta, Karl Movert, Moa, Gustav Svensson, Rör, Tvååker, och CW. Curtmans: hallandsdebut. su Karl Lyckberg, Norvära, "Värökac- understödd sådan. Den kom då -al- drig till användning, Någon export under krigsåren blev aldrig aktuell, .— När riksdagen i morgon (ons- dag) fattar beslut om det nya pris- sättningssystemet, fortsatte talaren, har jordbruket inte. fått .vad det önskar. Men det är det näst bästa. Det är en. kompromiss. Men man får ha i åtanke, att vi inte är en- samma vid dessa förhandlingar: Vi har en mycket. stark "och mäktig motpart. :”Jordbruksutskottets be- handling av propositionen här med- fört en' del förbättringar för jord- vi vara övertygade om, att det nya net. K att: ställa större bruket nya och oprövade för- " hållanden, -' som" kommer med ' « det nya. prissättningssystemet, nm Klart och koncist redogjorde di- Pte krav på "inre sammanhållning: och bättre" kundservice... void. zu — Inom lantbruksförbundet hår | ksamheten riktad på den rektör Curtman för r' av underskottet i årets jordbrukskal- kyl, och "berörde" några aktuella nya given..BlL a. kommer: btrikes- avdelningen att. utbyggas .(världs- frågor inom lantbruksförbundet och i samband med dessa, något, av mar! Tä, w Pl Iysningen "intensifieras, yrkesväg. Jody ör" skolbarn 'göras mé vad det nya” prissä bär. i sitt sköte... Inledningsvis uppehöll sig talaren ade dem, i ett.anförande; i vilket an underströk deras "storslagna od- largärningar. En kraftig applåd un- derströk årsmötets hyllningar, | - AL ae . Werksamheten'. inom. hushållät t för det + stick vid gången av förhandlingarna” om inriktad på jordbruket” enom ätt ET ärarna i olika" skolor. bättre informationer om jordbruket. Livs- Ialsindustrins' dskvot må- av förluster, . vilka vi. tidigare redo” gjört för' ingående, En' intressant ste ökas. Nu ser jag den saken rå idan, förut har jag tillhört AG narkne ss relsen. ” Jag "ser detalj var hur förhandlingsd 1 tionen avböjde" ett större subven- tionsbel än det ni avsatta, av- "fångna året kommenterades av di rektör Månsson. Ansvarsfrihet he- viljades' och cirka'500' nya med- lemmar invaldes i sällskapet. "'; I sambånd med behandlingen av te husdjurskonsulent Erik L. Lars- son, som tidigare pläderat för att'en kvigprövningsstation upprättas där, att kronobergarna nu fått en dylik och att även Malmöhus läns hus- hållningssällskap börjat med en så- leringsfond arl ar! J att det är' besvärligt att få bygg- nadstillstånd, underströk talaren i bejublad. parentes. 25 milj om — Det är, som förhandlingsdele- gationens ordförande sade, inte mycken hjälp för en drunknande, om en räddningsbåts besättning upplyser om att den har en rädd- ningsboj ombord men väntar att kasta 'den till den nödställde, till nästa gång derne råkar illa ut, un- derströk” direktör 'Curtmar, '. 'Talaren redogjorde ingående för tack vare en förordning av år 1941, avseende statligt mjölkpristillägg nu' 31 stationer. 4 ohh or > för att stötta en eventuell export- sett för en skader 'len hur mjölkelearingen ordnades uppl] äl i ör li delsin- året 'räcker inte för livsme dustrins rationalisering. Något bor- de vi kunna få från exportsidan, som fått sina behov rätt bra till- godosedda. 2 - Avslutningsvis uttryckte direktör Curtman sin glädje över att före- ningsnämnderna intensifierat arbe- tet bland ungdomen, . — Vi måste genom sal rbete med enskilda och hushållnings- sällskap, fackliga och ekonomiska - s bruket. Hur det sen, än blir, kan | 5; är förlagda till samma orh oe sa vor | Hr: Rickard 'Andersson,' Skrea framhöll att kontakter mellah 'hus-' djurs- och' veterinäravdelningarna samt jordbrukarna är'synnerligen god, -. varför en centralisering - inte erbjuder några « fördelar - ur? den synpunkten. Ett eventuellt central- laboratorium för Halland bör även med ' fördel" kunna. förläggas till Falkenberg, där c MHöreningen i sä' fall kan. utnyttja detta, Avslut: ningsvis. framhöll hr, Andersson, att centralisering till : Halmstad är eft direktörsintresse : i högre grad än ett jordbrukarintresse, +. oc "Hr Erik Ramstedt, Stavsjö erin- rade. om den: dragkamp som ut- spann sig i samma fråga för 20 år sedan. Den gången sade tal, sig dra mot :. Falkenberg, " men den här gångén hade, han stannat fören : där '. husdj 30] ningen flyttas till Halmetad och ve- terinäravdelningen behålles kvar i Falkenberg. ” a 2 Dir. Månsson tog åter till orda! och uttalade bl, a. sitt ogillande av: att ”-i er på ledarspalt tagit ställning för den nuvarande decentraliseringen, Detta ansåg tal, utgöra en ”politisering” av frågan. I fortsättningen ironiserade direk- tör Månsson och menade, att man lika gärna kan placera en.konsu- "ent i varje hallandsstad eller ett statsråd i varje län, Han ville hel: ler inte gå med på. att Hallands 'äns hushållningszällskap arbetar intensivare än andra, Med udden riktad mot konsulent Erik L. Lars- son framhöll han, att endast tre husdjursd; med en lagd a Tal. Ib gena SAGTioch i - Hr Ramstedt tackade för” hyll- : ningen på samtligas vägnar, + :"; , Vid den efterföljande : middagen hölls” tal av '”hfr' Pettersson I Dahl, Åke Gullander, Sigfrid Nilsson' och statsrådet Hjalmar Nilson, -' Sjöfartens fraktintäkter stiger. ; Både bruttointäkter och omkowt- ' nader ökades i de svenska rederi« 'maå utrikessjöfart under tredje Itvärtalet, Enligt en 'sammanställ- ning, sem kommerskolleghim' gjort, var intäkterna: tredje kvartalet i år 52,5 milj. kr högre än samma tid i- fjol, medan omkostnaderna: var 18,1 milj, 'kr högre "es Sammanlagt uppgick kvartalets bruttointäkter- till 471,3 milj. 'kr mot 432,3 milj, under andra kvar- talet i år och 418,8 milj, ' kr tredje kvartalet i fjol. Kostnaderna redo- visas till 232,5 milj. kr för det'se- nast förflutna kvartalet mot 2183 shilj. kr under andra: kvårtalet' i år och. 214,4 "milj -kr tredio kvartalet I fjol" wa "oh . Ara Osama” ,; SKRIVET: Alkt finns att köpa £ Lissabon och . ingenting ' är . dyrt utom svenskt brännvin som kostar 33 kronor litern: Smöret är' också dyrt. 8 kronor kilot: varvid man skall komma ihåg att många por- mer än just 8 kronor 'om dagen. Den fulla sysselsättningens pro- blem har man löst därigenom att man t. ex, vid gatuarbeten eller ion av spårvägsspåren har deltagarsiffra på 54 anordnats. Där- ungefär '10' man fobbande per hade det varit livli. på äxtodlingsfronten. Tal. ironiserad. vidare över halmlutningskampan- jen och efterlyste andra initiativ för att avhjälpa foderbristen. medan " spårvägar veterligen icke kommit högre än IB... > tens sn : : (Oleg i Sv..D) jordbrukets standard, slutade di- rektör Curtman sitt. föredrag. Anders Pi i Dahl underströk auditoriets tack- Riksd: Hr Pettersson i Dahl tillbakavi-] = Privatbilen är det mest oprake sade påståendena om politisering av | tiska tmedel vi har i vår frågan - ". stad... Vi måste försöka få fo! - (Transportchef i New York) Många hollywoodstjärnor lär ha dubbelgångare som får rycka in vid svårare uppgifter; som till ex- empel fallskärmshopp från brin- nande flygplan och yttrande av organisationer bjälpas ät att höja j ud et." Efter. föredraget gavs det tillfålle till frågestund. . ferstaviga ord. att det det blir sämre kontaktmöj= > ligheter för norra Halland om allt ' han Johansson, Järnmölle' instäm= att frågan skulle av: + Månsson ville tal, | slutade med bordläggningsyrkande, - stora I förvaltningsutskottels — förslag. om 13 veterinä Jela > cv Ib. Innan förhandlingatna avslutedes obs sr L ” (Gahlin)" + '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.