: >. fylla platsen 50; När . President ' Eisenhowe hjärtattack i september, föl .efter' den. andra av ; - framgår av denna ar .. SOM är skriven ; då Washington; skapet ställer tikel om det av en av New: ag Dell Phillips, : fora krav atf LS > Dersn. han? talar. om, Harry 5 Truman, ”Det' finns inte en som”: verkligen kån |r m President, De är IR Ippgift. . a N än; endå människa 'ra ett sådant ansv. Stternas 3 President,” > SRA ruman uttryckte bara wv; a k - tiskt taget varenda en av. ban G Tegångare har tyckt och sagt om ämbetet i fråga, Thomas Jefferson kallade det ”ett lysande elände” och Woodrow Wilson anmärkte att ”det - finns välsignade "ögonblick " då jag "lyckas glömma. att” jag är' Förenta Staternas President”. ne ” "Det meril tok - har kallats världens hårdsorg jobb -sare och diktatorer: och ett faktum är "att motstycke i "historien, ; från Augustus till Stalin -har alla haft sina. härs- "”karbördor att bära; men ingen har som den amerikanske' Presidenten å ena sidan ' varit hämmad av sådana det saknar "moraliska och konstitutionella I band, å andra sidan varit Äyhgd. av såda- na | världsomfattande förpliktelser, i +! En' president har & fyra” otfictella öller som han måste växla mellan flera gånger om dan” utan att. spelet märkbart får stärina upp.” + Först och främst är han denhö g- a verkställande myndig- heten. Författni säger ' att forlfarn, men han håll, sina” ; arbetsuppgifter. York Times Han ställer frågan det överstiger mä som Horde : veta vad inde" Konvalescent " efter sin er på att återuppta den en Att dessa är oerhörda amerikanske 'Presidentämbetet, $' förnämsta medarbetare . om inte president inskliga krafter, et ing av, ubtesidentens so y ga Medarbetärstab, Dä har fö it Pretadlån Eisenhower. har till fullo utnyttjat denna möjlighet. Det SPössystem, som han har inrättat i Vita Huset kan to liknas vid militärens” kedjekommando, där an Svarsområdena . och förbindelseka- nalerna är noggrant utstakade, Ei senhower har en ”stabschef” (Sher man Adams, vars verkliga titel är Presidentens . assistent) samt" drygt dussinet specialister på olika viktiga fält. Allt som allt utgör personalen i presidentens kansli cirka 250 | per- soner, inklusive kontoristerna, Den kostar en och en halv miljon dol= lar om året' att upprätthålla. Uppgiften för presidentens per- sonliga medhjälpare är att ta hand |. om ' varje bestyr, varje kontrovers och varje administrativt beslut.som . "En rad väldiga 'an t . loppet av två må ad ogningar för Hamburgs e& under de närmaste tem & tren. Den första etappen i jättepro. gäller planeringsarbetena på elbestranden. Inte mindre än er, Fack. -vare de ytterst effektiva ” mas i: diga arbetet klaras på denna korta okt. ks räkning k jektet är man nu i full gång med och det '- 200,000 kbwm.' jörd skall: bortskaffas - inom . : kinerna; att uppföras vid. Elbe " bilden, kan det väl som ses här på tid, möjligtvis inte behö -hamna' på Presidentens . skrivbord, - De- har föremål för en hel del' kritik, Men i sin nuvarande form har, befriat Presidenten från massor av "rutin? arbete, och detta. har alla som stu- derat presidentämbetet ansett vara en. nödvändighet; Hur effektiv än arbetsorganisationen. är träffar den gjort det så effektivt'.att de blivit : det är uppenbart att” stabssystemet | i en AL nyligen: av- domänstyrelsen | utarbetad skrift; som tillställts' ver" kets -befattningshavare ' och "andra dock inteskärnen av Pets problem, Den kan inte befria id från hans tunga ansvar "han skall se till” att lagarna "blir iktigt genomförda”. rer Det tillkommer vår ti president "att utöva den yttersta" kontrollen : över tio större departement och tuz ”sentals ”förvaltningsgrenar äv olika slag och betydelse, Vad som uträt- » tas av:denna byråkrati berör var- enda medborgare ..i . landet flera : gånger om dagen. Den sysselsätter "> direkt! cirka en på åttio av dessa i medborgare och den suger upp om- 7 ut rr kring 20 procent av nationalinkom- "sten. Det är. en verksamhet,. som saknar motstycke i storlek och ins vecklad. beskaffenhet. . "Som + högsta verkställande" myn- dighet > presidenten också det främsta organet för, USA:s utrikes Föpolitik” Han "ensam" äger befogenhet och den oro som detta har. i följe. Måhända är -det faktiskt så. som intresserade, finns Fskilligt av:rent allmänt intresse. den: koncen- trerade + och ta” skriften | annes bl.;'a att. "kronoskogar- é ofta har sagts att presid är alltför krävande för vem det än må vara, Cabell Pills - Kvinnör är starkare och klokare än män Kvinnor kallas "det svagare kö- net”, men i själva verket är kvin- nor genomgående både starkare och mera begåvade än män, skriver, en amerikansk antropoiog, professor |. omkring. 18 pröcent, av totala” /skogsmarksareal, da ; Sveriges. Staten är likväl dén” största skogs- |" ägaren med märkinnehav : i alla av skogsmark har i vårt. land gatn- mal "hävd. Asikten om det' Tämpli ga i att staten äger skog, och där- med ' även ägoinnehavets storlek; har dock starkt "växlat, heter” det bla i skriften, Forna tiders sven skar tänkte sg nog inte någon pri- till. i 'vissa” stort årliga tillväxt genom -avverkningar - -uttagas ca: 5 milj. dv, sv én årlig ”opsparad till- milj.” sett . Befinner t, sig ningen på jämn verkning medför bli a. att uttagen av överårig skog fall" har måst ransoneras, I ' krono- skogarna nu i en upplagringsperiod rför : det. av :den "sammanlagda ,yca 6 milj, Nytt: från Lindblads förlag - kbm., publicerade snart vå decen- nier sedan och, dels i nya, tillhörande] -Jett” nutida - - skede i den nu gamle Prostens sörkunnelse men av sam- ma förblivande värde, Adolf Kloo har an ägor av värde att säga. |Häft. 6 ve | Ieannå Oterdahl: Skömakirpoj- 'ken'från Odense.” H. C. Andérsen är ock förblir åktuell' och hans lev- nadsöden har i denna. bok på ett synnerligen lättläst sätt skildrats av Jeanna” 7 En balti k sjöroman av Valev bopuu,. översatt från estniska äv Ragna Ljungdell, har utkommit un- ckr titeln ”Fyra eldar”; Fi örfattaren bar :en "ganska omfattande” .novelli och romanproduktion och har överallt erhållit & ord för sin produktiori. I ”Fyra eldar” möter rika :- människoöden . såväl på det hemlösa "fartyget: som -i land;" när «det under; Panamas. flagg kommer An sla : ndra röliga figurer; En ad å Jones Erik Andersson; PÄn en "9ång”. ; Inu en och med titeln -läven" kan hit räknas : hans dikt 'Jungdomsidealismen ännu. finns in- » relsen och att ”där d går, reder jorden och sår, skall det spi- Här finner ”Täsaren mång = 11 ordentligt tecknade Porlrält och får träda in i hårt I prövade människors tillvaro, men där det finns plåts för varmt mänskliga gärningar, som å kommer till utförande. ”Fyra eldar” är en på händelser Tikt späc- : kad bok, som kan rekommenderas såsom fördelaktigt avvikande från en vi allt för | ofta finner bland dre 0 svensk litteratur. LT:s örlag, 15: —, a Ebba Fredelius: Prinsessan med” glor. på skorna är en önskebok alla i åldern 5—10 år. Alla ssgo- igurerna, kungen, drottningen, 7 Prinsen och prinsessan är med och väcker och ämplig sagobok för familjens mins sta, Intresset för Jones Erik Anders-|- sons . bok ”Det var en gång" har tydligen uppmuntrat honom till än- ”Än en gång”, Att Jones Erk.är en både ofaren och kunnig skrivkarl är känt, där- till med . ett ärligt och rättframt språk, dalkarlar, likt, Dessutom. är han en varmt kännande människa, som därtill har lätt att uttrycka tan- karna" på såväl prosa som: vers- form. Att han under sina upplevel- ser - haft... tanken. att Lärarmisstro mot gemensam -' : skolstyrelse as Tidning för Sveriges lärov vi undrar huruvida vissa frågöställa: | vingar - i. skolstyrelseutredningena : betänkande, verkligen studerats ur Sörvaltningsrättslig, synpunkt. eller - ens gjort sig påminta under utred- ri ningsarbetets gång, > På - många a Punkter ställes man inför probl met om utredningens detaljförslag är praktiskt realisefbart, & Säger tid- Na ningen. «, NV be Detta gäller om tlen för alla rörda - skolformer . lementamma skolstyrelsen, Väl är det intet som x': | hindrar, att man lagstiftningsvägen - tilldelar skolstyrelsen ' alla de be. . fogenheter Utredningen” föreslår ——""" även" om det «förefaller prici) vide , rigt och : onödigt . komplicerat att frånhända' » Sstatsorganen . förvalt=, ningen av rent statli skolor, Ur samhällets synpunkt bliv emellet. tid frågan, om man verkligen vin. ner » något genom en sådan befo= samla:en-del i bokform kan man räkna ' med, "även om det mesta är rena hågkomster; alldeles särskilt vad han berättar om barn- och ung= domsårens upplevelser. - Jones Erk har. emellertid även ”denna gång” minnen från sitt riks- dagsarbete och kamratskap”, där, ”Från” utskott "och kamrar” är en avdelning, :där Fabian, Karl Staff med flera ”går igen”, Reseskildrin- gen ”Riksdagsmännens norrlands- resa 9--20 juli” är en koncentrerad bild av'-Norrland, och riksmarschen 1941 retateras på både vers och pro- så. Att har' ägnar både. egna bort- gångna + kära och > goda . vänner varmhjärtade” är blott on, .Det talas om en : helhetssyn . över skolväsendet och en samordning av skolplane= ringen — och mot det. i och . för sig önskvärda I detta kan man Icke > : invända något. Men priset kan bl" . för högt: utredningen medger. själv S | att systemet med én styrelse den enskilda skolan har Vissa förs delar, som inte i samma grad vin? nes med en enda styrelse, dvs, den : enskilda skolan förlorar på affären,” Men även på komminalt håll. bör ” SS man tänka- sig för: ju. mer verka samhetsfältet .. vidgas; desto svåra= re "blir det för den enskilde! styrela" naturligt. En särskild avdelning rubricerar .. ”Ungdom och: framtidsmål”. Där framträder tydligt hans djupa religiositet och hans nitälskan för ungdomén ; "och " nykterhetsarhetet, ”SLU:s' ungdomsmarsch”,.. När det tal om ungdom och idealism be- led. att. följa Mr Initiativ och reella beslut kommer? ':' att glida. över . till skolstyrelsena. tjänstemän, tös, hr FSE SN Fn och framtida gestaltning, "orsakerna till flykten därifrån "och annat av största samhälleliga betydelse” och de i» ett' hans 'radi . farar hän, att. vår tids ungdom grips av makter, som den ej syns bemäst- ra utan Arages med i malströmmen. Dock hoppas han "att den käcka lg ombords. 'Då tror han på I 1946. Och så tror han att bönderk yrke åter skall komma till heders, ' Erik" Anderssons ”Än en ” här. utkommit. på Lindblads . särskilt bör intressera ” jordbruketa och folk, mén har ra, skall det. växa för de kommande år”, ens även stort upplysningsvärde för én var, som vill ta del av de goda 'av. sikter och råd, som en varmhjärtad, erfaren och "klarsynt dalkarl 'ger Albert ”Schweitzers En: fyllig. avdelning ägnar fört, dess svenskt ji "livsgärning en har ägnats en uppmärksamhet iche- |... la världen, större än som kommit mången på andra områden verksam till del: 'Han har gjor: sig känd”: så- som” som gav upp en ly. Ashley Mi FN:s. för undervisning, :'vetenskap ochh kultur ONESCD citerar honom i en "att sköta förbindelserna med främ- | utredning” i sin "månadstidskrift mande länders regeringar. Det är UNESCO COURIER över kvinnor- fråga" om ett: värld: ännå nas' fri under senare år. inom nät av politiska, militära och kom- ”mersiella. relationer, som under 'de . senaste 15. årens varma och kalla krig - då ' Förenta Staterna kommit att spela en allt större-rol] nästan andra huvuduppgift det politiska livet," .. - Medaa sendäst fyra länder- gav kvinnan: rösträtt "vid utbrottet av första världskrigel är det i "dag yt- terst få länder £om inte gör det. På 7 l västra halvklotet är det nu endäåst |? fyra” länder, som inte låter” kvinnor rösta, , Liecht ” "a är, att vara högste befälha- > kr av. det stöl " > poster & bland allmänheten. ” vare för. stridskrafterna stein, ' Paraguby ” och ' Nicar agua. Kvinnor har' marscherat" fram till både politiska och el ka 'po- Detta. bär av 1 buri ; sak i krig. 'och & en annan i, fred, en i det. oroliga tillstånd, som har ätt sedån andra världskrigets gelut r det numera fråga om en grad- rtskillnas "chef, Detta är både en ceremoniell 7 och en: praktisk” funktion, 1 den förstnä Lön hän statens auktoritet och ut- gör brännpunkten för våra patrio- tiska känslor. Å ia Praktiskt sett: måste statschefen ulera och Fumyea vad de sitioner, skriver : UNESCO" COU- RIER, men alltjämt falas det, som Byar och menigheter hävts dogk, vissa ” brukningsrätter. Kronojor- dens - ursprung "äl Uppsala 3öd” jord” värs avkastning” disponerades av Svearnas konung! och Uppsala hednatempel.; +; Under medeltiden: införde de "kar tolska prästerna och? adeln:de” ut- ländska begreppen om ägande sande "vetenskäplig och. musikalisk Eäropa”för att sor läkar-- fö på de flesta stråke men rig förr i en sådan bildsvit,: so; föreligger i en på Lindblads förlag till: sjulen. utkommen ”bok,', Genom [> till utmark och kundé då lägga” der sig stora områden. "77:73" "Men i börj jan av ”Nyare tiden” fick " stormännen' ge vika för-eén högre myndighet. "Först kom "Gustaf då Wasa" och. indrog' all” kyrklig jord] till staten, Vidare ivdade” han, att den: jord; som den” enskilde ej ta- git i anspråk för egen del tillhörde al sagt, om: kvinnans unde Prctessor Montagu ger i kalla siff- 4 N Kvinnor är Niusiade "med Vä: hälsa De molstår sjukdom bättre och Hifrisknar snabbsre 'och mera fullständigt från. olika former för sjukdomar och Iyten, På fem stam: mande män finns 'det bara en stam- mande kvinna, på varje färgblindi: kvinna hela sexton färgblinda män. Blödarsjukan 'förekomraer . nästan tesivtan te bland män, Kvinnor lika budskap sina 3 eklarationer «och: sina” "informella & form och inriktning tt age vilket i praktiken Ds program.” Ta måste . skiftnivgarna en all= En och han; "utgör en - viktig faktor då det gäller -bildan- det äv denna.opinion. «7 cf re ot : För” det . fjärde är presidenten slutligen ledare för sitt .po- litiska parti. .-Detta' är inga-, Junda någon obetydlig uppgift. Med: motstår choscker betydligt bättre än män, Det vuade det senaste kriget. I fängelser och koncentrationsläger självmord tre gånger så ofta som kvinnor. Kvinnor har en högre in- telligens. Testning av barn visar ge- nomgående, att flickors intelligens- kvot ligger högre än pojkars.. Den fysiologiska orsaken. till denna ge- nomgående överlägsenhet hos kvin- nan hänger samman med könskro- skriver professor Mon-l, ramgi har p der feat att regera oberoende av egtt parti — — ett exempel har vi haft just under det senaste året, då Fr : genhowers parti” "haft. minoritet . kongresgen.” Men :; om. presic en a skall få sitt "program acceptera! ä 1:grund och botten beroende han d och. den disciplin: gora rtimän: kan uppvisa I + hans: egna pa hh på : inflyl telserika z kongressen '0Ci Stabssystem sö äl- ur presidentens vi Probemet. srda. skal) göres Utta- sta vid olika utfälA , ända sedan” Thendore' Roose7en s FHid, Det viktigaste framsteg NN de: 1939, då mm tedförde Fe har engnp! dantens. kanslt, , betet och sakt för "udgete" s4hrptld byrh en: ordentilg kör: -överksryd väst tagu. En kromosomkombination XY blir en pojke, kombinationen XX en flicka, Y-kromosomen är ofullstän-|. dig, och därpå. beror mannens un- derlägsenhet. 3 «>, I " Att världen trots” "detta: styrs av "I nans jordbruk tl kvar från den tigen, ritade 3 av si klarade sig kvinnorna bättre. I sål”, gott - som . varje - land begår. män|” |: Den” bilderna, åtföljande texten t | denna £ har. mannen -och hans verk i bilder' givit". världei stort-en uppfattning om den mi e ofantliga svårigheter, .som måst övervinnas för : att :i. de: svartas världsdel kunna" åstadkomma det i så många avseenden storverk, vilket icke blott varit de där av sjukdo- i "Hill. det: då. krigshärjade: Tyskland. mar lidande till lindring utan även |” Nv verkat-i' andra avseenden de' ;vitaj folken till heder 'och ära, ger en ; koncentrerad bild”av d:r sen blev: till'stor 'del löneboställen åt statstjänstemän, civila” och : mili- ära, och ännu i dag finns, på skro- "av. den miljö där den utförts och om arten av de sjukdomar," för vilkas' lind- rande aan? uppenbarligen haft så åri att övervinna, berren Erik Dahlberg, Under 1700-talet och första hälf. ten av 1800-talet kom åter ett ske- de, då' staten” ”avhände sig mark. Större delen av' kronans skogsmark "södra och mellersta Sverige aiskiftades eller” såldes , och 1832 åra "riksdag beslutade att endast ägo,” "som erfordrades, för eller andra kronans sär- kronan- "1824 ägde I "och södra Sverige, såle- des" eller « bortskänktes därigenom ca 45.000 ha för. en obetydlighet, : Si "småningom skedde emellertid eh kantring. i. den allmänna upp: fattningen," och åsikten, att staten borde” vara skogsägare fick! vind i seglen. 1858 ' åre rikadag” beslöt så- lynda ett 'kronoperker och andra kronans skogar skulle 4 allmänhet | mi bibehålles oförminskade, . Härmed |” lades grundan till statens därefter iron sett följda skogspolitik, som lanoburk 7 fortskridande utök- ning ev - måtens skogsinnehav. | Markinköper under" ären 1870-1954 män — förutom 1 vissa und samhällen, såsom Tschambuli-stam- marna på Nya Guinea,' där kvin- norna' går ut på' arbete varje dag medan männen ,stannar hemma och [binder blomstergirlander till. sitt :[hår — beror på en viss apati dee uppgår . am till > drygt 833.000 ha, vo Som, Tegel ör. förvaltningen. av ej minst 2 det: gällt : malaria "och spetälska blan . barn som äldre. i: dd 2. "Albert Schweitzers värld” är! ett utomordentligt . panorama över": att välsignelserikt verk av.en stor män- niskovän. Bilderna;tala. mer än ord. Fotona är tagna av amerikansk f, Erica And och texten skriven a Eugene: Exman. äfl 1 0. för sina brentöfeber som Fenimore FN för sina in- dianberättelser och hans senaste bok Barbareskpiraterna är en god länk] i hahs stora produktion. De euro- peiska staternas kamp mot sjörö- varna vid afrikakusten är spännan- de och: dessutom historiskt saklig. Pris 8: 50. i Wiktor Nori no zulå. Hand- lingen är" förlagd till en. primitiv niljö i Alaska under den stora guld-|' hens dagar och skildrar hur &n ung missionär fångas av den 'epide- miska” vinningslystnaden. Han över- ger'sin familj och sin kallelse men finner: till slut att det finns det som förmer än guld. och återvänder |, till: sitt rätta arbetsfält. Pris 10: 50. Hans Helmut” Kirst; ” Noll- ål femton i fält. Kirst romantrilogi har | [blivit den mest omtalade od sh ora]. er- statens skogar gäller att's vitt möjligt jämn ”avverkriing och, hög avkastning 1 pengar; Inrikt- kvinnan, " Und av politiska intresset vid valtider bru- kar visa, att betydligt flera män ak- tjvt deltager $ kampanjer och följer med resultaten (1 Frankrike visar av undersökning ati männen är pre- nig - dubbelt 'så ' intresserade" som trinnorna), Trots ' den iverlägsen- bevisa har kvinnorna mera anlag för att underkasta" sig. Den franska Mau- : år ice 'Duverger, skriver:' När det gi på tok i samhället "skjuter kvinnor- na ' skulden ” på sina män medan) hf som prof söker ä Jastar, Eg vär "dels sådana" ” otraktelsen: [0 bert Asch, ”Vierbeln - och: öltnant Wedelmann lika skända namn 'som |: ter; I andra elen, som nu. förelig ger; på svenska, fortsätter Kirst krö nikan om styckjunkar Asch, den skrupelfrieé Soeft, om den vikandé tyska fronten i Riva om i Adolf Kloo: vvid källaris Fand” var ovanligt njärtligt: feta Villa om 12 rum och ki säljes, omg, til' humant" "pris Mm t.: "villaägare, tt k2 Jag äste ”annönsen i 'spårvag- nen på väg till jobbet. och, greps av den" vansinniga - tanke . som "även vettiga människor ” ibland kan 'anfäktas av: om man skulle "försöka? > Inte 'bar man några . pengar inte, men bara detta 'att kunna :gäga. till. sina... kamrater "att man tittat på; en. tolvrums- » villa. men inte köpte: den "därför att den låg lite avlägset eller” nå got annat i den stilen. <> Tanken; lyfte. mig över. Varda- > gen och även om jag; visste att .den' låg långt: utanför verklighe- "-tens' gränser föreföll den mig än- då så naturlig. Man- kunde ju gå runt och: titta 1.alla tolv rum- : > men, känna på tapeterna, knacka ' "på rören och fråga efter priset, Sedan ”kuhde man; säga" att det var på tok för' dyrt och att man Inte reflekterade . ; +;- Morgonen » därpå? tog” "Jag på mig I min gamla frack som hängt "på vinden i flera år och började ; bli grön. av Alder,. Cylinderhatten ” hittade jagc också. «Den Iåg på en "hylla. bakom; ”julgransfoten..' " "Villan låg vackert i'en' skogs- ' dunge inte alls' längt från 'sta- ; den, Min ankomst hade jag vars- Jat "och godsägare "Svensson, en gemytlig vithårig herre med pip- Pos men alla inbillar -— "Säkerligen, sig förstås att.den. är för. dyr. t Vi vandrade. runt 1 det elegan- ta huset;-tittade på antika möbler och fina konstverk. Grosshandla- ren bjöd -på en cigarr när vi be- ikostigt.' Haft, 11: 50, inb., 16: >. och lidande. +" = > :— Hur mycket undrade han; + = Jag har bara' tusen "kr, sa jag och var ärlig: Det kommer . man: inte: längt med, >inte:' ena. . som" . Men' om Jag vn fann oss-1' gröna & "och jag" fann : tillfället "lämpligt att ställa « en något indiskret rå ige: = Varför | säljer grosshandla- ren”sitt hus: egentligen? Ä är: det för stort? eV -— « Visst inte! begriper ni.. Som ägare av huset anser jag mig böra ha en ”ärs- hyra av 5.000: kr. Det är inte omänskligt, eller hur? ' är: överlycklig. - -Tuserlläppén bes höver ni inte betala; Vi kan be- . trakta den": som, avbetalning på rå ärsh; : snabba affären åkte jag hem. I min plånbok läg: en-:-tugenlapp. Jag. var "varken "fattigare" eller ev. "skulle , köpa : villan så. finge: grosshandlaren givetvis bo kvar. : För 3.000 kr. om året! 04. |. : Den gamle mannens "ögon tira, des.” Spontant omfamnade, ban | - Ta den,- ta den! sa han. Jeg « lyran, .. ju Något omtöcknad efter den rikare än förut '— skillnaden var bara den att Jag. ägde en' elegant tolvrumsvilla;, Jag ' hade gjort en . Istrålande , affär. Det ' underliga - dl - också — Under. inga -— Men som hyresgäst i mitt eget hus anser "jag mig inte ha råd att betala mer än 3.000 kr.! Jag har alltså kominit I konflikt med" mig själv. Det är två tusen det rör sig" om! Nätter och dagar har 12g lat för att a en skägg, mötte mi; :—-Ni är den ende som svarat - på I min anncns, sa han.” : Milan ”.SA3, ars det verkligen ingen. "luppgörelseé" till stånd, jag har kontaktat hyresnämnden och By: resgästföreningen men ingen an- ser sg kunna: ingripa. Förstår "va var att rumsvilla 2.000 kr. billigare: om Aret än vad. han någonsin räknat . | med. Och sist men 'inte minst: grosshandlaren , hade + fått lugn och ro, avkopplad restvister.: två människor. glada. ” Den. ena var: «grosshandlaren var jag själv. nt gjort 'det.. Han. fick, bo F en toty- från: ”alla bys ' Jag gladde mig at att ha gjort : Vv den andre ord STIDNIN d I LAHOLM Det lön Jönar C- ö ENDA TIDNING:S so OM UTG LYE bena narnnA some AA amt ög DN roms re str rr ro ELEN s Isar es än att annonsera: i: nu gr ante nss Får. AA an nn förlag och är en bok, som alldeleg i a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.