SA ve vr om tankeställåre för” sådana" stund . N julkvållar . undgår välingen- at. någon ' gång Ia > kasta en blick upp emot det tind- rande; himlavalvet, Och ikert > känner vi oss. väl litet vär. fyllda "av sällsamma "funderingar t och en undran övér universum och dess ofantliga, avstånd... Som en: kan det vara intressänt att - sig några allmänna .faktå; mänskligheten" f hittills x v vilka lyckats an göra. n. mera föstinerande. N aturligtvis' Kan I Yr 7 Yr län dém, men" plane- oter kållas' de Nitlakröppar som | krets / sä ängte bört be- .”Jägna” hithlaktopparna.' Till "ätt - bi cja med” frågar män sig gärna, oe h r sig. på” 211.330 en- hetliga. avstånd från 085, . svarande, avståndet” -mellan: jor- den och solen), Så nda” lika med mer än. 3.000 miljarder mil från Så här föreställer. man, sig : Saturnus sedd. från en-av Fot osinå måna tighet av: 300.000 kin. Se! undet, behöver 32/3 år för att hinna från | häranida” stjärna fråm. ill jorden, Pen n stjärna, som efter "Alpha liga ger. närmast. jorden, Befinner; sig på ett avstånd: ungefär 3 gånger längre. än dennas. eller. motsva- rande 9,5 ljusår (1 "ljusår = den väglä gd ljuset hinner på !'år) Det är stjärnan '61”1, stjänbilden Svanen: ärnäst i avståndsord- ningen. kommer Vega i stjärnbil- der Lyran (21-år), Sirius i.Hun- den (22 år), Alpha i Stora Björ- nen (25 år), Arcturus i Oxdriva- fen :(26 år), Polstjärnan i Lilla Björn (50: år): etc. Skulle. vi .nu ” tänka oss, att” "Polstjärnan; plöts- |. ligt: skulle slockna, vilket inte' är i, så otänkbart, skulle vi ändå un- . der en'tid av 50, år se den lysa, bom” om ingen ng hänt. . Hur många stjärnor ögat, kan räkna till fyra å sex- tusen. Med en 'vanlig, kikare kan man sé 20.000. Medelst fotografe- ring .av stjärnhimmeln har man säknat till femton. å tjugo miljo- "Hur, mycket vet: Ni om" värt cget: planetsystem? Härskaren. i detta känner vi. Solen; den mäk- tiga världskroppen, som lyser och värmer, 035, håller med sin mas- sas dragningskraft som'i ett mäk- tigt grepp sina åtta stora plane- ter, vårav jorden är en, Och utan + solens , värmestrålar skulle intet liv finnas till. Namnen på vårt ++ golsystems planeter är. räknat i avstånd från solen: Merkurius, "Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Sa- turnus, Uranus och Neptunus, : Hur förhåller sig nu "avstånden » emellan planeterna och' dessas ; storlek? Några åskådliga bilder i kanske; kan ' roa. Vi tänker ' sänt ”att”vi mitt ute på en jämn sl placerat ett större klot — unger fär 2/34 meter: 1' diameter. Detta "klot, får föreställa 'sölen, För: a' nu få den första "planeten; Mer- co kurlus, i proporti till verklig-, -senapskorn, heten får: man ta'e A STRONOMI FÖR ALLA - sor i YtFEYYYYFTTYT YFTEFSYYYY YT T-y 4 . YY YeTretY tYrrr söm, Placera stora $olklot, nus får stor] Cerad 1 rät S 25'mefer fran det et. Aftonstjärnan Ve- leken av en ärta pla- linje med: åolen och Merkurius På 42 meters avstånd från den förra. För att represen- tera vår jord och planeten Mars tar vi så ett blåbär och en större ärta, vilka utläggas på respektive 71 och, 107 meters avstånd från solklotet. . Småplaneterna, vilka j som bekant ligger mellan Jorden Yr Sol .ungetf är” på å . [respektive 1.330-och' 2.1i3 meters .korligen i första hand förvåna "Sig över naturens slöseri med ut- | tydliga korn." Men' låt oss 'också a tänka oss att en komet svävar I pa kat ner sylta och fulad, och Mars, skulle i vårt hemgjor- da: system få de rätta represen- tänterna med "några dånirmkorn -utströdda på "106 till' 214 ' meters avstånd, Kommer sedan den väl- ;diga Jupiter, :som -blir en apelsin 335, Saturnus en mindre pota- tis på 666; "Uranus och Neptunus en hasselnöt” och ' ett ' nypon på avstånd från: vårt solklot. : När man sålunda 'ser' på vårt konst- gjorda "system, måste man, ovill- rymme, En vidd om fyrå kilome- ter besatta med: dessa små obe- omkring i i detta system — tåt va- ta även på fem å sex meters av- stånd från vår jord. Det är föga sannolikt att den skall kunna sö- ka upp det lilla blåbär 'vi gjorde , till vår jord och stöter ihop med "den; Förvisso är det ej utan. oOr- ak naturen” slösar med rummet. rea -Fråns Törner . guldgul, Hänningen ' röd, och käs fon brun V kanske : Här är. prinsessan? Rostäknopb, 80 m kat tå si att hon undrar om hon inte kunde bli ännu vackrare. ge vidta Men hon a ser. lite fundersam ut, därför Med” slitet färg ur. rå oaker Kronan ätt : Det var'snart jul och de frös --Gamla I mor Stava tackade” "bar? nen och de kände en stör glädje: givarens "glädje d mottagaren |: blir glad över” gåvan. Mor hade körv och stek; grovt! och fint bröd och en flaska herabryggt ”juldri och slår "samman. händerna. och ser så hjärtinnerligt glad ut. onica och "Cdrsn hade. varit så glada då de. Spr gamla mor Stava med julgott i en korg, Men på hemvägen började det snöa och 'blåsa och de gick 'vilse I "skogen; ”öch; julklappar. Mors julstjärna” blev rk ddninge afton, . sa "hon: "och i "darrade "på som. karl, Vi Hittar ” n g. Det inte” vara sås svårt. still och längtade het var; De gick saktare nu. Monica grät snörvlånde, :Göran tröstade . | så gott han kunde. Han var själv mycket rädd: men. han | Sar I] alla fall store: bror och nu måste : i — Vi kommer, inte hem till. jul-: Jen jättestor röd stjärna. Han stan- i; nade och "kände. hur hjärtat. bul- ar äden,: :det ? upp i fars ansikté Men mörs stj. järna-' mors julstjärha som hängde" där i fönstret till vardagsrummet, : : "Jublande; åpra :— Det glorde' parkaksgris' ska ni 2 Närsin, hå. "De tackade och fc tomkorgen D e Plötsligt började det snöa och blåsa.: De r. somi. om änglarna suttit och hi 116 ner snö ur span- nar. Stora; störa Hingor.” Men först blev både Göran och Monica så glada. Det var roligt med snö, De dansade omkring i snön och sjöng »nu är det jul igen; nu är det jul igens, Och Göran" satte näsan rakt upp mot skyn och vips seglade en stor snöflinga ner på näsan och smälte, er — Huuu! jublade Göran, Monica måste också försöka. De såg inte att de kom bort från stigen och in under de stora trä- den där himlen Iyste fri ibland. Det blev så mörkt. med ens. Och | blåsten tog Ås med; ännu större | kraft, så - — 'Huuitit Huuiill pep Jet il trädkronorna... . Då blev. Monica plötsligt dd. Sänd Göran! Göran! Vär är vi? : Jag ser inte stigen! : ; Göran såg sig om, "Nej, runt- bar virvlade mellan. stammarna : och vinden tjöt I kronorna... svd H -— Vi har. Bligen; där! sa Göran : och pekade, Men rösten darrad Han blev också rädd, svd: Hand i hand: sprang de åt det | hållet. Det hjälpte då de Höll var-. andra i handön: Det blev "mycket . | var, och en lika” den'i mitten "synliga kvadraten, och dessa erhållas genom att du: kalkerar. av: figuren, i fråga så > gånger som behövs.. Bäst. är att ta så; stort Pan er, 8 ”kopi a få rum på Se Vidare ill; "Koitima” på” precis samma” avstånd ; jfrån, "De "olika ”streckfigurerna på ömse. sidor om ritas” å var. sitt; prickfält.” Så; fort som möj i | blir naturligtvis den, ' som på kortast av) krumelurerna. ' Denne” får/ 8 poäl ”figur. avdrages I poäng. . i” "Att figurerna äro rätt ritad kontro eras alt genom, att men: kom nu ska vi "äta. Mor har. fått fram kål”och skinka redan. Och far Fick: före ut i köket och tog" mor: om: livet "och dansade gäl igen! jublade barnen och var med Å ”rifigdansen 'som "gick runt rande röd i fönttret.: Göran såg på den och nickade mot den. ra Du hjälpte oss hem, sa, han. "I vilken” "både, bärn och H jultid, Monica a gråta” "och titta | de bortemot hället & som han peka- de ant de or jultomten vatt här? frå de hon "och sig ed € ens rädd Vad s skall v vi Ja, naturligtvis är den' bi ock"är det på alla håll inte så mycket snö, så finns det säkert is för skridskoåkningen. Men stun- dom kanske också kvällarna kan bli långa och då gäller det att hitta på inomhuelekar. - En alltid Trolig sysselsättning, i dre delta, är >Gissa ett o en led ken - har "gamla traditioner vid d - Förr r våridend " också ' SKNibba É an tänker på. Man bruka; då ' börja med” frå” ör. det "till djurriket, växtrik ”mineralriket..?> Själv fallet: får man rätta valet av ord, soni "genom frågorna skall leta$ ut, efter” vad "man" i' allmänhet känner till och är bexant med, för att leken inte skall bi alltför | En liknande" iek är Gissa ett H ordspråka, Detär "på samma sätt 7] en persdn; "sor" okunnig om vil- ket Ordspråk” eller, event. en be- i mit "överens om genom knepiga frågor ; skol” komma 'undérfund med: de" "sökta "ordeti, och de sva= rande har é att i'sina svar fläta in etf'av "Ordet ordspråket 1 den tup och ordning de'komma. T.ex. om. man valt, "dikten. Min fader var” en” ung soldat 2; > skall den som: svarar först. lägga In ordet : amin” så . ömärkligt: som möjligt :JH sitt & Svar, Nästa tillfrågade skall Ji sin” "tur fläta in ordet fader» i Ivad han svarar, OSV Ett Uppfäg söm” roar alla” ung- "I doråar är följande, Tre Tleken in! vigda" samlas” ett! rum, medan nskaffar "en. lång bräda, |. åa - rk I näe Del dant” och "lyfter; brädan”, några centimeter,” id tredje som" står: framfö , | raskt hukar sig-ned:.Di står på brädan får då en hisnan- högt MUpp i luften. När han sedan får se att det inte vär så "farligt, har han säkert Ingenting emot att sysselsättningen att vara ute om. «| sporta så mycket som ” möjligt, . kant versräd eller dyl) man kom”! | de övriga får' gå ut i ett annat] en "pall 'eller dylikt och |. de' känsla av ätt "hän svävar Iväg |; göra under sköllovet a först. ta en titt på uppställningen och "man frågar honom. då, om '.han skulle våga sig på att med förbundna ögon. kliva över gavet”. utan att trampa på något av de uppställda föremålen. I allmän. ' het finns det nog någon Som tror sig vara duktig. nog "att klara ' uppgiften, Ett Pris, t ex, en chok= >» ladkaka 'eller något annat som kan Jocka vederbörande, kan vär också sporra den tveksamme. Na är det ju så att man. mycket väl kan inpränta ” i hjärnan minnes= 1 bilden åv en dylik Inte alltför in- vecklad utplacering, varför upps giften 1 'sig självt Inte behöver vara särskilt svår, . >Blindbocken> ; får sedan gå vit ; | Sgonpriek tt. ex. £ tt sätta på sig 'bindeln, men under - tiden plockar de invigda” bort alla fö- , remålen på golvet Igen, och när skäll 'kliva: över" golvet, gör' det ett omåttligt ' skrattretande ”in- tryck att se honom eiler' henne gå oändligt försiktigt fram -över ett golv där det.inte finns en enda sak att akta, Är man många i sällskapet; är --det - ingenting som hindrar att flera personer på så sätt går Sblints, medan 'de övriga betra! promenäden:; v « De flestäå' ungdordar Er: roade av att teckna eller rita med krit= pennor, Ett roligt tidsförårlv är : att teckna i kompiss; En, lékle= . dare tar tiden,” rhedan de övriga st tar varsitt Papper. och .en penna » ! och börjar utföra & en teckning eft ter bästa förmåga. Efter tem" mile nuter. : säger lekledaren: Slämna : Papperet till höger!» Varje delta= » ' gare lämnar då: ifrån "sig - sin : feckning ” till” sin högra granne och mottar "själv" sin vänstra - Erannes teckning samt fortsätter att rita "efter bästa förmåga! på. dennes tecknirg; Efter ytteriigar fem - minuter. utropar. lekledaren nytt byte på .såmma litt, då man; fortsätter; .med nästa, konstverk ..: som .grånnen lämnat över. Pågår sätt kan man låta teckningarna" ” gå runt flera gånger i laget, Helst ” kan" då de" olika tecknarna vara i utrustade: med olika slag av krl« tor. eller pentör, med ouka fö ger' etc, och slutrésultaten kän till sist bli, både”, ;5verräskande och vackra.” ” innan man tär n papperet. Därvid” tår mah, ckså bättre begrepp. om hur, stora sil få ha roligt åt dem, sc som I efter." är” följande”. För, denna "måste i också finnas". några elleg någon invigda. Dessutom några butel- jer, "tallrikar "eller "andra >ömtå- liga» föremål," som . ställas "upp med olika mellanrum på. golvet. Kan nan göra av enbart . påpper,. coh "bland" de "mest Hel och raka, ära oga rna så ativå är På > En” annan rolig . blindbockslek 3 Den som. ska svara blindbock får ': "Åv. kartong" ? Papper; som, på ytter kläds med guld-, sjiv raden av KAN kan Man; också dra igenom, brokiga band och b, därmed man, var öh en fil ent spets för sig. När détta Zjofts; mäster, man b-delarna; vid a på: rutorna: ce, önskan kan man tiaturligtvis för- se toppen: med flerä” sidöegifsar, bersonen . med "förbundia 7 ögon vat & mn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.