a Önsdagen :d.:28 "december 10855 a mn "> ock” fäkna de. vältalighets blomster >, gen friar tycks ha anmält sig, och " det: blev:i, stället" som; husmamselt, -. talet, men, lik > en sstockholim; "+ trycket en-pålitlig Kok-Bok med Warg, ” gen klent, resultat söka spåra hen- . nadé hem, först "hos: bröderna .Stackel- |: " Hjelpredan var ingalunda den förs” « på." — ligt folk;"då språket: till stor del var . ganska” > visserligen: omskriven i flera kända ” Svenskars.: memoarer, . men något an ten ”Man tager vad ma också främst. med det som Ca; flesta vet' väl också, att Cajoda = -boksförfattarinna, n - man. genom 1 kommer. und -:ter och råd i cm modern matlagning tar f; . -ajsa Warg . rekommenderar. : "'Den.:20 "november 1755 innehöll! nons: XY ” = a i”Ho mig Lin Ludw: 'Grefwing ”-utkomrrier : om t några dägar. av + ett. till detta' ämne: fullkomligt el kopparstick frammanföre, förfat- d: äv e uti hushållningen full- . komligt” övat ' fruntimmer urider : titeln: Hjelpreda i Hushållningen för" Unga Fruentimber: :värd att - "läsas, "nyttjas och - värd att ägas: +: Exemplaret kommer att, kosta på ”skrivpapper .12 Daler,. på tryck- ”Papper..9 'Daler Kopp. mt”: «Reklamen hade: tydligen - avsedd éffekt och hela upplagan slutsåldes snabbt; Först i och med fjärde upp- lagans "utgivning. meddelades emel- lertid författarinnans namn, »Cajsa Warg, psedonym för Anna Christina I "Vem var då Cajsa Warg? '! Nutida-forskning har med. tämli- nes liy; men egentligen är det bara torra siffror man fått fråm, Hon är t av: henne har man ej ov 3 ddes 1703 i Örebro som, dottei till: en- landskararerare. Den gedigna husliga utbildning; som den "unga" Cajsa -erhöll; var, givetvis avsedd; att: komma. till. användning isett. kommande giftermål, men in- som Cajsa. Warg kom att dra nytta av sina kuriskaper: Som husmainsell nådde hon också, långt/— hon tjä- Si. ett par av. dåtidens kända berg, i vars hem, bl. a. Sergel och ul] söks, och senare i-hu- tt No : Mamsell!: Warg var. inget ”lärt fruritimmer”; och: just detta faktum kön att”i- stor” utsträckning med- verka. till: hennes boks framgång. ta ' svenska” kokboken,' men den skildé sig från” öregångarna genom att” helt: och hållet vara författad UR FRE RR No -arsjubileum:-- n haver” är ett. slit Wargs Nn är en fascinerande läsni, Snin, mamsell Warg får flytta a fascinerande därför att derfund med att mycket av ännu i dag är aktuella 'och att just "de senaste 'r idning följande an-|. arbete , och, matlagning." Mam LAHOLMS" TIDNING - = -. FreerrrYv et uttryck, och det är' namn sammankopplas. De ' vårt lands mest kända kok-" > rre torde känna till, att det i år: - an hennes ”Hjelpreda för Unga Fruen' och . mycket blivit den ' : köket byggts upp, och ett : ing. Fascinerande därför, até > direkt tillbaka till 1700-- ' man, 'ju mer" man: läser," författarinnans, erfarenhe>+ : asta just på samma principer, som av. att. genom , husmödrarnas händer går en stor del av natio- : . nalinkomsten, och att det därför ' krävs, att husmödrarna kan ' utnyttja tid, arbetskraft och Varor, : Ove RP '”Hushållsvetenskaparna :ä sig själva mycken: behagelighet.' Ju högre insikt och -mer möda därvid mänhiskans bärgning förlänte äro. de delar, som angå den inre ' hus- och röra således närmare skyldig- heten. av vårt kön såsom. ett värv, det med rätta . oss tillkommer: att förvalta, och ' hurw lycklig är icke den, 'som härutav gör sig en an- genäm pliktie”.”skriver Cajsa Warg Sparsamhet en gyllene: regel Flera års tid och möda säger sig innan :boken kom ut av trycket, och nog trör man henne, då man blädd+ rar bland de omkring 1330 recep- ten. Sparsamhet har vart en av hennes gyllene regler, och hon an- märker också, aid tid utgör det vikti ning, utan möra vetcii ett" och 7” annet ” blandas”. Om sin re ger hon, också, . att” skapen huru ptsamling sä- ax innehåller af mat och 'fricka, alle" begärlige, lämpade efter vilikor och tycke, de kunna 'såväl" brukas vid:ctt slörre och läckrare Bord som vid det, var- uppå ' sparsarahet . och ' smak äro förenade.” +. fr ' Ma vi AN och noggrånhet' en annan .Hjelpredan. är. en. ovanligt, fängs- lande Jäsning, även för.dem, som ej ärskilt intresserade av hushålls- Wargs' penna ;”utan; minsta” smink” berättar sällsynt levande:om 1709- talets i fest och vardag och många ;; | gånger ,tycker man att. de i sig själva ju ganska prosaiska, recep- ten rymmer en hel del poesi — or: konsten att ”conservera kersbär” heter det bl. a., att ”när de' bruna bären äro väl mogna, så plockas de en: klar solskensdag .;.”, och -bästa gårantin för att få brödet att jäsa anser manisell Warg vara att ”mjöl- ken-är ljum”. G åend venska;'' medan för garn knappast .värit tillgängliga för van- franska? I sitt företal till Hjelpredan skriver ”Cäjsa? Warg. bl.. alt. ”Vad skrivarten : vidgår,:-så. hoppas - jag är recepten i sig själv mycket enk- la, visserligen förekommer — en- ligt: moderna” begrepp. — -slösande mängder av t. ex. ägg och grädde, men det är själva tillagningen och nöggrannheten efter principen 'att déån' är begriplig; fast enfaldig; utan minsta smink. av lånad 'pennä,.ty söm" jag alltid > funnit den 'rätt osmåklig, som”med onödiga kryd- dör blivit 'överhopad, så skulle jag illa 'anvärida; som voro strödda över beskrivningar;'.vilka endast: av in- delighet "och sanning böra njuta | sitt: värde”. yet lt ar författarinnan varit ihksam om nyttan med sin "bok; ty i företalet heter det vi- dare: ”Härmed överlämnas ett ar- bete, som mera på egna än andras försök är grundat, och som jag vid dess fi ro oci möda; 'så "önskar jag, att mina Jä- sarinnor måtte: endast finna nöje uti dess "läsande" öch "verkställighet. Då jag till ett hårt tidsfördriv vid Jedi- ga timmar valde detta ämne, smick- rade: jag mig intet av den tanken, att någonsin våga framgiva det till allmän . tjänst;'. helst jag såg mig alldeles.ur-stånd att därmed kunna vinna deras bifall och 'uppmärk- samhet, som — mera än jag — äga begfepp i särhma sak; men som jag av en och, annan flera gånger blivit srimödåd att låta det till Trycket Befordräg,'så har därvid min lydnad större än min övertygelse, har uvida jag kunde, efter min. Onsk MN » och i synnerhet unga : husmödra till.någon hjälp”. : ! på -mån läser Cajsa Wargs . synpunkter på hushållsarbetet : tycks de, trots gammalsvenskan - och den gamla tyska stilen i den'- igulnade upplaga från 1795, Sr : "gign. haft som, källa, vara så " "synt välbekantå — det är sam må tongångar, varit's rdigande. haft både ro och |. ”för mycket och för litet skämmer allt”, som” förutsättningen för 'en god spis ligger," och alla de till- krånglade ': krusiduller,'. som ' det svenska köket under . årens lopp hämtat utifrån och sedan med mer eller mindre lyckat resultat omsatt, är bannlysta hos Cajsa Warg, '" Hjelpredan rymmer dock betyd- ligt mycket mera än matrecept ei ett bihang finns dels en utförlig be- Åskrivning på färgning av texiilier, dels en lång rad goda råd: om nära nog allt det, som åtminstone för en oerfaren husmor .kan te sig obe- gripligt och svårlöst,' och slutligen också ett kapitel om huskurer för boskap. «rare Von Att den svenska husmodern på 1700-talet knappast hade några fri- tidsproblem "att: brottas med, ger krav, som” hennes tid ställde på idealkvinnan, förstår man, då man Fruentimers ' Hushållsspegel”,'. som utkom . ungefär samtidigt med Hjelpredans 1 eten | ”Veta pruta, veta handla, ' "Alltid vara flink och nätt. — » Vända, ändra och : förvandla -t uppå ett förnuftigt sätt. . Lära brygga, baka, bränna, =» .mälta, färga, tvätta väl. > oc Veta sig vid spiseln vänds, sintet göra utan skäl; | . sylta, salta, sjuda, steka, - ” spinna, nysta, häckla, sy; =, - och i stället för att leka ! >' sig med nya sysslor bry, . Stöpa ljus, väl'ansa dricka, se om tappar, svickor, sprund. ' Stoppa, väva, sticka, laga, knyppla, skriva goder hand, husbesväret nöjder tagd, ' som så ofta kom- + mer: fråm å.d én aktuella dags« debatten, det ä' tramhållande? ' se om kar och tunnors band .'..”', La oem s i användes, ju större besparing och I” tillräckligare utkomst. märker man |; vid. de håvors nyttjande; som -till )' 4 Härvid lären I, mina läsarinnor, att |; hållningen, äro fallna på vår lott,|' författarinnan ha nedlagt i ärmnet, | vi öres, delas”och|ö såväl ”finare :mat. som tarfligheter | å LE Hjelpredan ett klart besked om, Och I” . att Cajsa Warg väl. fyllde alla del: läser nedanstående opus ur ”Unga |: Hj elpreda-för Unga Fruentimber 1 Svenska och pensionskostnader - :- ..". a , Det finns bara en maxim värdig ett kultursarnhälle, när det gäller ie barn, scm föds i detta land: ighet att utvecklas så långt des» förutsältningar medger. Det är md vemod v' kan konsta- tera hur långt "Sån. detta ideal vi rd iförd. med .de "döva; men rovan ' måste : gälla. varje satsen] hb därför naturligt att deras problem tidigt 2 först togs' om hand, men tits i förgrunden. och det är. idag ett faktum att de blinda barnen är en elftersait grupp. Mycket behöver göras utöver det som nu är gjort. ; "Samtidigt har teknikens framsteg gjort det möjligt att bättre' tillgo- dosé de blinda barnen, Talboken — den : på "band: inspelade ;boken — kan "ge”de blinda barnen tillträde till-bokens berikande värld på ett helt annat sätt än .de dyrbara .:och otympliga blindskriftböckerna. lång "sikt ger de bästa resultaten. Att så långt det är möjligt före- bygga blindhet är en av forsknin= gens” uppgifter. För att nå det må- let behöver vetenskapsmännen vårt stöd ” för -- bättre utrustning, mer personal och större resurser. " Friska barn hjälper sjuka barn, det var "ledmotivet i 40-årsgåvan ledmotiv: går igen i Ljuspunkten 1956, den nya aktionen för de blin- da. barnen, Det är viktigt för nor- mala ungar att få veta, att det finns andra :som har' det sämre och att få en chans att hjälpa dem. > Att hjälpa" andra' är en central punkt i scoutprogrammet. Här finns g därefter ka? andra kategorier skju- |" Forskningen är den" väg: som pål. till förmån för: de döva. Sammal nu .., ett ' tillfälle ; till - praktiserad |]: -Ljuspunkten” i. vårt arb alla våra heten; Ett tillfälle till en ”glad, ge-" Ver a ete hjälpsamhet, . som vi kän” erbjuda" äl ät Åden, tilltagande isoleringen 'och met pensionsålder” ligger i:den ena dagen -till den andra — från aktivt arbete, en avkoppling som i, stort sett långsamt fortgående; ål. dersprocessen. Även om den Brivat.. ekonomiska sidan av saken till. en del blivit löst genom tjänstepensio. neringen, 'så kvarstår artade verkningar, som ännu inte blivit tillräckligt up; nana arbete. eller en hobby. att ägna: sig nerade och hans närmaste omgiv- ning..:Hans uppmärksamhet. ägnas alltmer åt krämpor som han tidiga- fre inte tänkt på helt enkelt därför att han varit. fullt sysselsatt; ined annat, :' Känslan. att vara onyttig, skilliga" andra "olustbetonade "fö teelser blir; efter hand alltmera framträdande i hans tillvaro; SU :Det 'måste betraktas som- én sta.:rangens: angelägenhet. att för- söka komma ifrån vårt nuvarande, av vissa -praktiska, men framförall | 1 oss > ov IE Pensionsålder - SE nde as M E» framträdande svaghet i ”syste- 1. mammon os. plötsliga avkopplingen — från dens | står i flagrant motsättning till:den: ändå. svår« - lan på livet i hans familjekrets!. En - hel gel f. d; arbetstagare kan vis-.. i serligen skaffa sig ett nytt avlönat N [ "ramiden från 1900 skifte beräknas nära hälften av Det kommer då att te sig naturligt tatistisk framtidsbild ev det svenska folkhemmet: kommer att v ara en urna 1965, M Vid nästa sekel-, tila svenskar vara i åldern 50 är : » och däröver, . har arbetst på det hela att på basis -av a resultat '. rekommendera avlastnin- gar i arbetet, en tids vila eller en mer eller "mindre fullständig av- koppling från arbete,. : - ra .Om-: dessa och andra moderna kegångar ' kunde fö skulle det' otvivelaktigt komma att göra tillvaron lyckligare för de äld- re... och "deras familjer. Samtidigt skulle mycket stora nationalekono- miska värden kunna tillvaratas och ge rikligt utbyte för de utan tvivel get rätt att välja & avgång, Med de nuvarande förhål. landena På arbetsmarknaden har det , redan vid - Pensioneringsperiodens undre gräns avgå med pension och ta €n ny avlönad befattning. Det är därför föga överraskande att' bara ett fåtal statsanställda velat begag= . tjänst längre än vad som höv: för stt få pension,' 2 behö " - Det ' system - som införts” inom 'öch mensam, realistisk | hjälpaktior. En :omkring- 0 -tade.”på julaftonskvällen från tred- rig, kvinna ; je våningen i ett' hus 7 Vaåsästaden i: Linköping, slogs tfnedvetslös och skadades så: svårt att hön”avled på agen.. Enligt "Expressen berodde juld på rett. dumdristigt ' skämt, "ILunchrasten eller andra pa ”)garens ar rganisatoriska skäl betingad sioneringssystem. Vi måste: sk; iv avlastning och avkz för den arbetande, Några av de åt- gärder som: härvidlag kan komma ifråga. må genast nämnas; Serids-' tern bör höjas för: alla söm-upps nått viss ålder, t, ex. 45 år, och hö: jas ytterligare: för. dem" sont" upp- nått, en ännu, högre 'ålder;: en”gå mellan; 55 . och 60. års ål : pen- apa én der "arbetstiden "bör förlängas -4 personer över t. ex, 50, å; $ bh bear skten;.som vi ” hittills kunnat. iaktta mad. störa tl och k som behövs föratt lösa de många problem som -är förknippade' här- med; Det är ett i längden oförsvar- ligt slöseri 'att låta de reserver av arbetskraft som nu ligger obruka- de hos många åldringar, som inget högre önskar än att få vara nyttiga, gå helt till spillo.. a s ionen har en helt annan ef. fektivitet, Det omfattar en högsta och en lägsta pensionsålder med en spännvidd av 7 år — coller mera, ty arbetstagarna kvarstår .Å'stor :ut= sträckning över den högre -pens dern. Avgörand åend. avgång ligger hos arbetsgivaren, : men arbetstagaren kan överklaga beslutet hos en instans som består i Den. kraftiga. ändring id ighe- 1 självfallet inte pensionerin- ter individuellt" och ' minskas' kvantita< För äldre atbetstagare ”som:-häf sä: skilt.svårt att orka: med; sitt vanlis gå arbete bör, ordnas övergångvtill deltids; För nå; nycklarna hö försvann. "hon, troligen att. hon: kunde 'ta' sig? gra gäster berättade kvinnan att' hon. brukade gå genom trapp- fönstret och, hoppa över till.kokvrå- fönstret om hon någon, gång. glömt ,.hemmar. Efter, en "stund ör att' visa "på detta sätt, Hon synes ha halkat på det ha- Ja fönsterblecket. 1 bete, eventuellt till, annat, mindre; påfrestande arbete. : Äldr arbetstagare; t, ex. över. 45 bö ingar och. testningar av, Ptykologer:m. la så att man, om varje enskild arbetstaga- re. får. dl |: " sjukdomsförändringar,” ul -L ont. åldersprocessens 1 ++ Efter det blidväder, som vari "rådande under juldagarna, bl "det 'åter kallare enligt den'ame”, rikahska väderleksbyråns lång- " tidsprognos för tiden intill den 15 januari, På pr Å : breder ' sig; ett ' utpräglat kal område med centrum i närhe- sten) av: Moskva "västerut över" "|. - hela norra och mellersta Skan-" dinavien. : = tr » Temperature; på a samt något under: mal södra delarna av -Iandet. ler Västeuropa förutses över normal värme i länderna kring Medelha medan temperaturen i flertalet riga » vä: iska'.länder Bb tan u' eräknas "sålunda komma att ligga i- genomsnitt myc: ket under: den, norniala:i' hela Norrland och Svealands "norra del det. 'I nordligaste: Sverige väntas avvikelsen . förutses NEDERBÖ nas bli der för årstiden vanliga, ler något :därö . Nederbörden. beräknas bli'riklig i hela' södra, Sverige. upp till Mälar= tivt efter hand ”som' Han" blir äldre? + | punkt; kommer allt flera att få de- Ja på den kaka som framförallt del: gen”oberörd.A ena'sidan' utgör den ökade; tillgången på arbetskraft ett starkt förbilligande monrient. A and- a.sidan har det inträtt en fördy-' ring «genom den. visserligen 'svåga= re, men: ändå : fullt . märkbara sänk ningen - av” dödligheten. i" de högre åldrarna.” Ur - folkhushållets /syn= ch me Idrarna ” arbetar nad ”imellan > egenpensioneringen (pensioneringen: av.', de: arbetande själva: under deras livstid efter det Ide' lämnat förvärvsarbetet) och får av. repr för både: ärbots- givaren: och'de anställda, >. " "Detta 'system har lett till en be- tydande höjning av tidigare tilläm. pad pensionsålder och därmed myc= ket" stora. besparingar. I ”penslona> kostnader: Att även” de anställda varit nöjda med systemet framgår för avgången, Industri. och medicin. t v Irer en I på senäs.vi re tid inom. olika områden" börjat rycka 1 i perisioneringsproblemen, Sv; ”Arbetsgivareföreningen' gjorde ' för” några” år sedan, en jande, nog har ' man : |nitig "av. de ”äldres' arbetsförhållans den vid-ett Antal större industri lj i all NN S .läkarsäll-' gen" av de'arbetandes. eft lämnad familjery. Den förra pensioneringen ar: skåpet; som "redan I fjol hade frås gan ; uppe, tillsammans med, Sverl= ges läkarförbund. diskuterat medi- cinska: ; problem . i' samband 'med RR inträdande, Frågan c d med de de” dödligheten" grad fördyrats i|här ock: & i pet ' för "| Försäkringsföreningen ».'oéh';:. vid . ; behandlats inom Sällskar Idersforskning, . Sveriska Nordiska rtidyrare, Även” ? ringen har i hög grad fördyrats, nå- got som vi efter hand kommer 'att ännin våra skattsed- a Nya p system: prövas området, måttlig i landets; mellerst; delar samt. riklig nörr om Umeå, mm Beräknad temperatur: och neder- fi Mot "bakgrundefi; av redan: vunna vetenskapliga rön beträffande ål-, d och åld: rensen i Oslo i år... cs 'Även i andra länder . aktuell. ;.I: Amerika ' diskuteras för « | närvarande ; mycket. livligt frågan ' om fast eller rörlig pehsionsålder, I - England tillsattes 1952 'en statlig k é, som 1953 rek dera=-' de "praktiska åtgärder för att lösa ' bl och gav en översikt av dets "stora bördsavvikelse-f) . vidståeride 'kartbilder. . . så däremot nederbörden” bli relativt knapp, «na framträdande i Norrland. ot som ft, n. finnas tillgähg- Israels utrikesminister, Moshe Sha- rett, besöker Canada, där han haft viktiga överläggningar med. premi- låntidsprognosen är ingen förutsä- gelse i vanlig meterologisk mening utan en uppskattning av genom- är tern och Treger ter. Här ses utrikesminister Sharett snittlig tur och neder= börd "under de närmast följande 30 ” ]tillsammans med Canadas premiär- : minister St, Laurent, - - so dagarna :baserad på de bästa indi liga, Det är ännu .inte möjligt att för en period av denn; äl gå för- «| individuella olikheter ter sig sy- [ju inte bli annat än att den domi- "| nerande-delen av de anställda pen- . för, hög eller en för låg. Ytterst f i | sett, därom: kan ingen tvekan råda. "De: uppmjukningar som. tilläm- |: " [nan tjänst." I'. verkligheten toråe stemet; med i. huvudsak fast pen- sionsålder orimligt och helt verk- lighetsfrämmande. : Resultatet kan olika -'synpunkter och' aspekter i syfte att skapa underlag för en all=" män diskussion av frågan, ”” Den forskning och de under k. ningar som här krävs kommer utan tvivel att kräva stora: kostnader: Få ifter av den : sioneras från fel ålder, anti en å 2 får den Id som passar dem. Att dessa fel mås- te: medföra stora förluster både na- onalel iskt och b stärt pats ifråga om den. fasta pensions- åldern 'har tidigare varit praktiskt taget utan betydelse. Inom stats- förvaltni har en art e undantagsvis + kunnat -. beviljas an- stånd med avgången från "uppnådd pensionsålder... Han kunde också — teoretiskt sett — flyttas över till an- några sådanaförflyttningar khap- past "ha skett. " Inom en enskild verksamhet har man under senare år på grund av den: stora bristen på arbetskraft i inte ringa utsträck- ning medgivit arbetstagare som sa önskat och som kunnat. betraktas som arbetsföra . att kvarstå efter uppnådd pensionsålder." +: «oo. I "Nya system har tagit direkt sikte på en rörlig penisonsålderyI vårt land har två sådana system prö- inom statsförvaltnin- utsäga de. specifik: ar i väderleken, som vanligen äger rum under loppet av nägra få dagar, Härom: kan endast de dagliga vä- derleksrapporterna lämna besked. XT Det består av & k. pensionerings- vats 'på senare tid. Det ena, som |: gen, torde få anses mindre lyckat. : ka. räckvidd :som' här föreligger skulle emellertid vara mera -lönan= de än just denna. Kan inte tiden nu anses mogen föratt på detta om- råde sätta spaden i den svenska jorden? : H ' så "> Eoil Liedstrand > Påkördes ochi: : o. dödades sc nt på juldagen: SUNDSVALL (TT) Än » "En man i 60—65-årsåldern påkör=, des och dödades av en bil på räkse> väg 13 vid Valknytt i Skön sent på” juldagens kväll = ne oc Mannen vinglade ut i vägbanan : och en bil kunde i sista minuten stund väja för honom) En bakom= «+ varande bil observerade emellertid inte den gamle utan körde rakt på honom; Vid sammanstötningen ka-= . stades han upp mot vindrutan- och; fick så svåra skador, att han strax efteråt avled. Den omkomne har ännu ej kunnat identifieras; — VV MNF lister: sakta fart " i god tid vi öte — tag hänsyn till gående, skidåkare och spark-. perioder om högst 3 år i stället för pensionsåldrar. Inom dessa : perioder stättinggåkare. : Befolkningspya + +” tidpunkt för sin na'sig av möjligheten att kvarstå I > av; att ännu ingen överklagat” ett - avgörande ifråga ; om. tidpunkten ” noe NN , Ly " emelletrid varit alltför lockande att » : ou år hå a skinn da särkna : är oersättlig'som annonsorgan i t södra Halland er. AN NONSE RA I LTL en | a SÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.