AN LÄROLMS'TI TIDNING Tisdagen den 3 Januark, 1958, ms > | MARKARYDS- BYGDEN Laholms Tidnings ”Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan ” Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel. 10158 . Markaryds Bio . Onsdåg KL 8 em: "' ' SABOTÖRER. -'En film om -motståndsmän. Dad Barnförbjuden. renen sern ds brandkår - Markaryd 15.30-tiden i går göra sin första utryckning för året då "eldsvåda - uppstått i ”arbets- vagn på Markaryds. järnvägssta- «tion. I vagnen, som, tillhör sig- nalreparatören, höll man på "med svetsningsarbete, . varvid svets- slangen gick sönder och den ut- strömmande" gasen fattade: eld. Eldsvådan var snart släckt, och skadörna inskränkte sig till att ena' väggen” i vagnen blev för- kolnad." Slangarna till ”svetsag- gregatet brändes" upp.' Alarm” anordriingen " i Markaryd, "som : > utgöres av sirener, var ft. funk- ".." tionsoduglig;.; varför man fick kalla" manskapet meddelst signal- ariordningen' på -brandbilen; Det i 5 är fö inte första gången "som rr sirenerna vägrar göra tjänst. var - ” Markaryds ishockeyspelåre kaste lag. Hemmapremiären beräk- nar non skall & äga rum på Tretton- dagen. Laguppställningen mot Älm- hult' blir: målvakt: Kjell: Månsson, 'backpar: Börje: "Johansson; Bertil Jan. af :Kli och "inge Svenssön, kedjespelare: "Ro-/ land Karlsson,, Enar "Ohlsson, Stig Prsson, : Erne : Svensson, Turesson, Egon Persson. . uk Väganslagen för 1956 . Regeringen har: nu fördelat mel- lan länen det. belopp: på 275 milj. kr.. som ställts, till förfogande för den 'statliga', 'vägbyggnadsverksam«+ » heten under . 1956. 'Härav har till "Jänens förfogande' ställts 83 milj. till” riksvägar, 169,9 milj, till läns + vägar och 9 milj. till ödebygdsvä- riksvägar och 7,5. milj. till läns- 4 byggande av enskilda ägar får Kronobergs län 385 009 kr. Gåva till Hinneryds "kyrka. > äl s'AVv en Person, som önskar va- 'ra. okänd, "har" till- kyrkoherden : har match 'i kväll i' Älmhult och | ställer där upp med sitt £. n. star- |E Tonny : gar. "Kronobergs län får 2,7 milj. till | + vägar, :Av anslaget. till bidrag till | karyds Bio . Jam i morgon onsdag Sabo- törer” - en. film om danska mot- ståndsmän som slogs för friheten gjord av kameramän som riskerade livet för en bild. Filmen som är dansk har svenskt tal a KNÄREDS TELEFON Forts, fr. föl reg. sida: si belagda," har automatiseringen varit en tvingande nödvändig- het för att man över, huvud ta" get skulle ha möjlighet att ta emot de nya abonnenterna. ': - Samma - är förhållandet för 1956 - och tyvärr räcker ej. de av statsmakterna beviljade an” slagen - till . för utbyggnad av de. skilda . teleanläggningarna. i den . takt, . som. ”abonnenttill- strömningen .” skulle motivera. F. on, föreligger beställning på ca ,12.000 telefonabonnemang inom distriktet 'och beställning- arna . fortsätter "att strömma” "kön inte” gärna; vara" utan rv Hinneryd 28 Hinneryds kyrkas Ash növerlä ts; , 600 Kronorimod' önskan. att gå-| van får. vara. ett. bidrag ' til att! anskaffa : kyrkan. en, grön mässkrud. tll LAHOLMS TIDNING ME så gör oss:— och honorå, « | Göteborg.: : fir om 2 Vlkhkonimandé täg . t. ed station, Lahol faser Läbolml td Mas Halmstad co, Hälsingborg 7” Hälsingborg Hässleholm Halmstad Hässleholm: ; Malmö, | Filtsingborg . Göteborg ” Fälsingborg'' Hässleholm ' Göteborg Malmö, ; Hälsingborg Halmstad »:: N Hässleholm. + Göteborg. . Halmstad i Malmö, : Häl ingborg Hässleholm - Göteborg”. Hä od : 0.09 Hässleholm > 6.19 Hälsingborg, Malmö ; 6.42 Göteborg Hässleholm... ” Halmstad N Hälsingborg, Malmö Göteborg . Hälsingborg, Malmö. Hässleholm, : Halmstad Halmstad, Hälsinobölg Göteborg Hässleholm 7" Halmstad 1): Hälsingborg 2) Hässleholm” '.: barn springa |4 utän tillsyn ä i trafiken, - tjänsten att” rekommendera - 'LT- Vet är värt” att vara hus . grundar sig inte på de pengar som strömmar in.utan på hur ' I mycket som "ges ut. En hus- ' "mor borde vara expert "både Yr . att kunna göra så kloka” som möjligt. ' i "> Mycket av 'väntrivsöln! med” frva i skar riktigt skapar lätt olust. Husmorsjobbet” "innefattar" så mänga arbetsuppgifter man inte hade 'en aning om då . man som ung flicka 1 andarom dress gå och vattna blommor- ker. Men inte är väl hemarbe s " Det är väl det allra mest Ile vande jobb man "kan tänk det ha fått rykte -om sig att . vara själsdödande?: Ska det” . verkligen vara "mer upplyfs tande att sitta och hamra. på . döda Maskiner, kvittera post: ” 5 anvisningar eller slå- in paket än det är att pyssla med de ' saker som man, har ajen m £läsproppen sitter £ fast I en karaff eller flaska är det . inte värt" att bruka våld. > Vanligen går antin-' gen flaskan eller: Proppen sönder, SIA i stället några droppar olja På flaskhal- Sens översida och sätt ka- raffen på ett varmt ställe, Så dröjer det inte, länge . förrän proppen fossnat, NN fore goda. råd: . Oo na och pyssla med "ite smäsa: N mor, En familjs "ekonomi '. näringslära, textiller. m. m. förs, samma sak med: ens plivit nå- td stora ord om hur viktigt öch hh hemarhetet hänger” På okunt; . nigheten. Det 'man (inte behär- - som 7 såg sig själv I piffig hemma- ' - den?” ; tet. det trista slavgöra som dåt ..- - fått. rykte om sig 'att vara?” a sig? Och. hur i 'all världen kan | alla ina, inidusive den jevän: de dyrbarhet | som. barne! gg ?. Gå: hemma och - tvätta "Blöjor och snyta” ungarna; h ” ter de nybliven, barnsköterska har got mycket fint och det talas . ansvarsfullt "det är att” får handha vården om barn, sia Det heter att man:i: för- värvsarbetet kommer: 'i kon ia "människor, Kanske. iate' den kontakten a &en kortvarig natur? Inskrän- ker det sig inte oftast till et "Tack, "Var så" god"; "eller on min! formen: 1 MIDDAG: ”Potatismos” och +. fläskkorv. Blåbärssoppa. msk sirap FER isk salt: ” 1” tsk'malen ingefära .- - 14 :tsk.malen kryddpeppar wi 34" msk'flottyr 1 -msk; > rågmjöl. "Beréäning:! Sila blodet. och sätt - till drickat- och. rågmjölet un-. ”Cheten sitter i sa rä- Hemmafrun lär v vara sk and- , ligt "mindre" vital än sin med- : syster. i. förvärvsarbetet,.. - Man--varit inne på ett lunch-, 4 . pladdret där, ställt. med den andliga späns-,; ) Stjärb "un fo Padäingen och: ten! Är det möjligt. att Pra bt. tare den med lingon. IN Sul rum och lyssnat till. det ytliga: Vid ön Ss derivi phing, Skala och hac-. -ka löken; fint och sätt till den jämte sirapen och kryddorna: | Grädda ett prov, Smörj och jölg formen. -Häll «i smeten sarima smet kan .man grädda Plättar. . Sätt då til 1 ivor. vid fräd Den. "strikta linje: här sportdräkter i aslaltsprå .yNeflanel är uppmjukad nom jackans lätt blusade rygg effekt och det lilla skörtet som, 8235 Små. glädjeämnen som avdelas -med -en hängande”, - Slejf, M oh NA rada - ; om dente och den filmhjältens - 2 nleg nyaste läppstiftet är mer berikande än att. till exempel - få ta emot förtroende. av sina | barn? . Privatliv." det sista modet, el je och" framför allt "mer ” förmåga-att-- "upptäcka varda- et? just Pett hem finns mer gt "av KS ännorstädes, MEN 0 UR JRREEE SET UA » vägar för att göra det möjligt fö en rationell skogsvård genom att enda sambruksförening av skogsäg N " utsträckning fasta arbetslag, som u "i skogsägareföreningens regi byggts . vägar på bondeskogarna. : "Jämtland är: ju: som bekai tt skogrikt landskap.” -Den skogspro- duktiva:. - marken > täcker. över 60 proc:. av. den totala landarealen, 47 proc." "av skogsmarken är i bonde- nå På en; medelstorlek per år Bland Jandets skogsögareföreningar intar” . » agareförening en klar ledarställning . när det gäller att söka nya hjälpmedel. I' Jämtland finns nämligen landets första och hittills En Caterpiilar pri arbete, kr mtlands - skogs- / N Yr bondeskogsbruket att bedriva -”- utnyitja modjferna tekniska , fare, där .användes i rätt stor tför skogsarbete och även driv- > ningar 'åt enskilda skogsägare, och' under de senaste tio åren har ts inte mindre än 75 mil skogs. - dock. av: den uppfattningen, att Hammerdalssystemet är det bästa : och det” som har framtiden för sig. > Hammerdalssystemet . Det är env sambruksförening - "av skogsägare. «Den «bildades ;i april dals” ”riksmedeltal är -8,9- resp. 34, 85 proc. av. länets "skogs re är "anslutna till: skogsägåreförenin. gen, som har något ö över, 7,000 'med- lemmar med en "sammanlagd areal produktit ; skögsmark av 552, 400 hektar. : «Föreningen 'bildades 1935. Tidig ” |re hade "det inom. läriet 'funnits; två ar dare IRAN en'ideell' och, an: ekonomisk, ' Båda "hade emeller- tid" "upphört, när den nuvårände föreningen "bildades." Ordförande” i | betslag + uträttat. under sommaren är-E,-Oå Erik 'i Kär 1954 i H; lemmar i denna” sambruksförening - lär skogsägare inom; Sikås, Gåxsjö, Mo,: Åsen, Skarpås:; och Håxås skif-. teslag; sammanlagt... 82 skogsägare” med" tillsammans 8,082 hektar” pro-] duktiv - skogsmår De: olika del- ägarnas skiften” är "så belägna att de, bildar. en, samlad geografisk fi- gur ". som ' möjliggör gemensam. driftsförm ' under. - ledning! av. en skogvaktare, " 2 förening skedde. vid! en av Re an- + | ordnad .” studi :: Sikås larne': 'ochp affärsle are." di: ändé 4 16 f sta arbetslag i arbet . somras Frågan ; om" arbetskraft till det nskilda skogsbruket: har :i Jämt-' land liksom 4 flera andra. län varit aktuell. länge; Det gäller” då främst arbetskraft ' för 'skogsvå de" åt- 1953,- och "det är det. finska: syste- met med” : sambruksföreningar - som stått modell.” Vid den nämnda stu- diekonferensen .- redogjorde nämli- gen jägmästare K, R. Björkhem för det finska , systemet, och efter en livlig diskussion tillsattes en kom- mitté med uppdrag att utreda'frå- gan. "Utredningen förelåg : vid ett med : i äde särder. "Jämtlands. ”skogsägaret aning beslöt därför 1954 att på för- sök" anställa; 'skogsarbetare i fasta arbetslag. Man började så .smått med fem: arbetslag med tre—fyra arje lag, De var 'i arbete under sommarmånaderna 1954, Ar- betena”', bestod ' huvudsakligen av hygg nsning och gallring. För- söket:s "slog mycket väl ut, varför föreningen beslöt att fortsätta och utvidga , denna. verksamhet. Som- maren 1955 var 16 arbetslag i verkz samhet" med, fyra man i varje. Jag. Arbetarna : behöver inte binda sig för hela året om, de inte' vill; men Åde: som så. önskar: får" stanna året runt.” Föreningen åtar sig nämligi sorten i början "av 1954, då enighet uppnåddes om principerna: för en sambruksförening. En interimsty- rélse .. tillsattes och” vid ett: nytt sammanträde 'i mars :samma. år konstituerades" föreningen och ' ett förslag till avtal mellan sambrukss föreningen”. och Jämtlands skogs" ägareförening antogs. Enligt detta avtal åtar sig skogs ägareföreningen att i enlighet med gällande” : skogsvårdslag ;, lämna skogssakkunnigt ” biträde åt -sam- I bruk dl i allt som 'rör skogsbruk, I främsta rum. met gäller; detta åtagande '—'för- utom försäljning. av allt virke från även. drivningen åt de sk som inte" själva hinner med. detta arbete, -. ; Som exempél på vad dessa ar 1955 kan nämnas, att de bland annat utfört. hyggesrenshing på en areal äv '400:hektar,. grävt 3,000 meter skogsdiken, : utfört markberedning med” traktor ' på en areal av 140 hektar och satt. 170,000 skogsplantor för stämpling. Härtill kommer: en del” drivningsarbete under vinter= månaderna. Arbetena har utförts 'j olika delar av föreningens område och på såväl mindr m större fas- ligheter... "tot — Vi tänker. for verk tta” med denna ; säger di An- på en areal av 55 hektar, Vidare har]. 280 dagsverken använts för ' ung=|'1ö 3kogsgallring " och 500: dagsverken |; & ;— alla , | till sk kö 1 arbeten, såsom stämpling;' röjning, dikning, vägbyggen, . sådd - och' plantering. Om utstämplat virke skall säljas på rot " åtar sig ”skogsägareföreningen att utföra värdeberäkningar. Om en så önskar ombesörjer skogsägare” av. kogsigar Ve verkan? 1 Jämdand "positioner 'mot "bondeförbundet, Med- « Upptakten till di nna 'sambruks- | kraft efter "behov. Arbetskräften. är så gott som uteslutande från bye den.'. > . NM Verksamheten: & är: favsedd. att" till en början omfatta en försöksperiod | - fram till- september 1958 sat TEL ; Sämbrukssystemet en Vv” - , Hur har då detta försök" utfallit? -— - Verksamheten har: Dj: ännu inte varit. i gång så länge att man kan fälla några bestämda omdömen om ' den,: säger. -disponent :Frändén, men. så. mycket kan jag: säga att erfarenheterna. hittills är! de allra bästa och motsvarar helt de. för- väntningar, som ställdes vid star- ten. Jag kan -tryggt säga att alla parter är belåtna, alltså inte. bara vi inom 'skogsägareföreningen utan och skogsarbetarna. Det råder in- gen tvekan :om att sambrukssyste- för: det: enskilda, skogsbruket. som ha; framtiden för sig. Systemet gör det: möjligt att i bondesk uket H —: vilket, förekommit såväl här.” även och framför allt 'skogsägarna |, met innebär 'nya verksamhetslinjer |: . oiock uR PRESSEN MOGREN 'MÖBLERAR OM i eken dagen i flera fall: vid nyår: "Ett, pa välkändav högerprofiler Jörsvinner. och nya "ansikten”kommer i stäl SS Bland ”de n$a” är även eh £'d riksdagsman; ' som: på. återbördas: 1-4 Svenska ' Landsbygdesi: | (bfy kom na menterar;” sv - Ma 1inö daktös Evik Hag erg i al j Reda inräkniits som 'efterträda= re. i första kammaren - till direk= > tören : för» Skånska, Cement Ernst». - Wehtje,” som avsagt sig. Hr Hg berg är f; .n, ledamot av andra a ' kammaren, där han efterträdeg av... ...- " bankdirektör Regnell i Lund. : Efter professor Nils Herlitz, ': som = nödgats avsäga 'sig 'sitt mandest i första kammaren för Stockholms - och - Uppsala län för att högern. skulle få. en jordbrukare - i .riks-, dagen i” dessa" båda valkretsar, har nu fått till efterträdare leda -moten av ahdra kammaren, gross= " handlare: Emanuel + Birke,' Rön= - ninge. Denne. efterträdes .i sin --- ordning av. godsägaren, frih. Len= .: . nart Stiernstedt, Risberga. . . « Bankdirektör Tor Björnberg i: Oskarshamn,. som ;tillhört rikss ; dagen ett par år; har också: nöd? +. gats avsäga sig mandatet för att lämna plats för: en: lantbrukare," a, nämligen godsägaren kapten Axel !: Mannerskantz, Värnanäs, som ti- digare tillhört riksdagen. = + ? Avsikten med ommöbleringarna är uppenbarligen att 'stärka högerns | or Sv; L. Därför har exempelvis en så- dan erkänd kapacitet på statsveten=-"' skapliga frågor gom hr Herlitz fått = vika för en godsägare från Uppland. te SEDAN BRAMSTORP "GENOM- | er FÖRDE krisuppgörelsen har bonde = oc förbundet haft ett betydel fulitin= " . flytande på svensk politik. Detta f in- ” flytande har avsatt resultat, so bör vara rädda. om, tycket. Västa Ta manlands Nyheter' (bf):” - : ”Man' vet vad ran Har men in- a fé vad man”får och”kon:' saknas Co >> ej: förrän båset är -tomt.. Ufidan-: : drager: sedan Sveriges-jordbruka= -: re sitt. eget parti stöd och röster - . som "annorstädes. den-'sista : tiden :— kar lätt skapas andra politiska | konstellationer, ' som" : helt eller - delvis »struntar' i" vad -jordbruket ' vill',och : kräver. .' Världsläget är! ' sådant + på : ”jordbruksmarknaden - att' öppnas : slussarna från andra « ” Jänder så kommer ' många av våra " jordbrukare. i "en svår situation. en « Och hur frestande .nära ligger det ” - inte att i en för exportmarknaden : . trängd -situation söka 'nedbringa : kostnaderna ' genom "förbilligände av. livstnedlen?, ' Och att starka " krafter, äro else.i den rikt- : ningen ser vi i dagligen och stund- : ligen-bevis: för. Jordbrukarna kan " inte: ge. dessa krafter en bättre - - .- chåns att erövra makten än att skänka . sitt .stöd och sina röster .till andra partier. Enighet ger styrka och splittring ran. makt, - . . Det skadar" inte. att erinra somi detta när. långrevarn; hart läggs ut för årets valfiske utnyttja moderna ' maskiner" "och därmed: "möjliggöra ' en rationell skogsvård till väsentligt lägre kost. nader än'om varje enskild :skogs- ägare själv :skall handha "skogsvåra den... Man. kan planera. skogsvårds- åtgärder för" ett större, . sammian>- hängande. områdé fastän. det är olio ka ägare, man kan anlita .”kvalifi- cerad ledning och mån har tillgång till yrkesskunnig arbetskraft, ca :-Som "exempel på! våd som -kittills uträttats nämner disp, -Frändén -att enetring av arbetsuppgifter- nom Verksamhetsområdet , och som ett led i'denna 20, till för även 'avverk självkostnadspris:.;. Skogsägarefi eningen förskotterar för: alla: där. oktober: varje av -on . Innari denna "fotogra= foring utfördes höggs' 17 mil: rå Urider' sommaren” har : vi- tämplats 0,5 "miljoner . ku- och hittills "har: avverkats A bikfot, , L20, 006 s iskogskubikmeter. har, utför ts dels "För övriga här erlägger ägareföreningen ': samimna . avgifter äv : skogsvårdsstyrelsen. Därutöve; erlägger varje delägare i sambruks. dets Frändén. För:egen "del är jag till en - fond skogsägaren «till - "skogs 1 per förrättningsdag : som" debiteras |: för området 1. Proc, av bruttovärdet | ör -leverånsvirket "och 2 "proc; av] försäljni 1 för rotposter, Fonden "skall användas. till att. ka' a tnad: "Som |p baka bedrivit en”.omfattande "väg- inte kän” ”hänföras' till någor: viss fastighet. Några' andra insatser skall I: — Kang jag få tala möd & er man? : — Går tyvärr inte; Han är bortrest och kommer inte hem på? två veckor, 7 >> I i Mannen gav” den” ski na: | en blick.«. inte erlägga. : : "”Skogsinspektor - för. ”området- ' "länsskogvaktare : Erik ' Olofsson -i Hammerdal, .. som - i -samråd. med gämbruksföreningens' . distriktsråd planlägger "och leder de "skogliga arbetena inom : området. Ett 20-tal uy rsanställda skogsarbetare står lo k torens- förf anslälles tillfällig arbets. >På. dessa, tio år har genom föreningens försorg "byggts i inte mindre än 75 mil skogs- vägar i de enskilda skogarna, Även d 'använder- man Sig-.av ' mo- derna metoder, Föreningen äger fy- ra vägbrytningstråktorer” av märket Caterpillar D7, Varav" en är: utrus- tad med Jastskopa.: Vägarna utföres med -en fyra meter bred . vägbana ch” hela vä bredden . —'elltså med ir 73 meter; Kostna-. sig till kr 1: 802,00 Iden belöper . inventering ingick flygfotograferinig dä gel -- bygger. vi. 10 mil ;Jvarje. sommar; Der gbyg nå gen har; inte utgått” ett enda öre" statsbidrag. : Anledningen - -till "att statsbidrag". inte” sökts" är den att för att. bli " 'statsbidragsberättigad " ställs.så stora krav på. ägarna att de skulle, bl. alldeles för dyra, 20 kronor per sträckmeter,' »Vägbyggenå "utföres" av skogs- ägareföreningen "antingen! På entre... : prenad eller 'mot timersättning,' det sistnämnda '& är det .vanligaste, .- Yo — Vad: vi . eftersträvar. är. ätt .: oo Bygga enkla. skogsvägar som kan. ta änvändas för tung trafik under der a ret då märken i är tillfru. - > . säger di undviker "myrarna. som S fryser till under vintrama. Vin Sd väghållningen blir På så sätt bil. - ligare" och, vägarna , stabilare. I re skogsvä I denna artikel Char endast je berört vissa avsnitt av Tänder +. | Kogsågåreförenings . »mångskiftande verksamhet: Vi har" inte kunnat gå” in :på den omfattande Upplysnirigs- å 7 s Eon i skogliga frågor, som. ” 'öreninj en H > Vad > söm. kan” åstadkommas "av [bland den, atm ger Inte. poninst > skogsågare I samverkan; Förenin- |ungdomen, . i gen char nämligen sédan tio'å år till” | verksrörelse verksamhet < främst "velat fäs ten på är, förent med" skipa bond eller; ö ningens försök att o a driftsf É Na - 'anordningar ionalisera. och förbilliga ENodsvårdrarbetet. försök som. öv att a kommer. att få stor betydelse: 'fö Fat TE ogrkek.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.