Torgdagen-den: 19-januari-1958 .. "+ LAHOLMS - TIDNING =" VP jnass nee, Dr Utlåtänge", om Opinionen kräver” hårdare straff för rattfylleri "STOCKHOLM (Press) "En bred svensk opinion synes va- fa inställd på att en skärpning av nu gällande bestämmelser. om ratt- fylleri (”onykterbet I samband med förande av motorfordon”) måste till | för att stävja det snabbt "ökande antalet av olyckor där alkoholför- ”täring spelat en större eller mindre roll. Den nyligen inträffade svåra olyckan på Kungsbron i Stockholm, " då fyra människor omkom, skapar en levande bakgrund till denna i in- ställning.” . Statens trafiksäkerhetsråd gör detta påpekande i samband med att rådet yttrat sig över en av Statis- tiska centralbyråns utredningsinsti- tut verkställd invervjuundersökning, som avsett att pejla reaktionerna hos ' allmänheten inför olyckor av nämnt slag. Om denna undersökning kan i " korthet sägas att den tog fasta på två frågor," - nämligen. dels frågan om inställningen till den nu gällan-- de nedre gränsen för blodalkoho- Jen vid vilken trafikonykterhet blir -straffbar (0,8 promille), dels rö. rande vederbörandes inställning till frågan, om straffskärpning,. Två al: jöds”, nämligen att all gi samband med bil- ” körning 'skulle- vara straffbar eller också att straffbarhetsgränsen fixe- rades till 0,5 promille, - me Undersökningen har givit till. ret sultat att 56 proc, av samtliga rö- » rande :den första frågan tillfrågade - personer svarat att de ansåg att de gällande ” bestämmelserna ' borde skärpas. På den andrasfrågan sva- rade "ungefär , fyra femtedelar, av denn; bond ville: skärpa bestämmel- "serna," att "all alkoholförtäring i '&amband med bilkörning borde va- ra straffbar,. Trafiksäkerhetsrådet är "emeller- . tid av den uppfattningen att åtskil- diga tillfrågade, när det gällt straff- gränsernas bestämmande, 'ställts in- "för ett Ae invecklat och svårbe- dömt ro sblem som inte är av den "ert ätt det imligen: kan "bli före mål för. o "börande fårinämligen antas inte hal. en, alltför ,säker uppfattning röran- de t. a de verkningar alkoholen har på den' mänskliga "organismen ; vid olika alkoholkoncentrationer i . blodet och 'med det mtlytande dess verkning; ar har på motorfordonsfi måga att. framföra sitt for- "et « ack förigler säger rådet att resultatet, måste tolkas så att en " mäktig del — mål ända majoriteten € öch därmed av |” —av de; intefvji landets anat i dess helhet eka ket” sätt en skärpning. Skall, ske är grmellertid en'fråga: av den: inveck- i svårbedömda nätur ” att giska! och fan Herran själv där födder blivit”. Mor Sveas köriosäkista tare i den vingården. nde 0 och litterära skriver om hans arbeten: ”Den fromma avsikten må "visserligen ursäkta utgivandet av ett dåligt "verk, "men: den kan alldeles ic- ke ändra dess beskaffehhet eller thindra det från att vara och för- bliva ååligt, och så måste varje Jäsares' dom usla över Warn- ”rarks sånger och pr ka an- Åa'stsböcker”, Här ett tav de titlar Varamark åzatte sina skrif. ter — helt i £2 sentimentalz och blomeranta ZI kort tal om de utvalda själars' gläd:s coh d2 fördömdas plågor, Ett rättsin-' nigt Guds barns sångtimmar att bruka dagligen, Parnassi grön= skande blomstervall, planterad av Guds ords tjänare för enkedrott- Kfri ”nionssuckar till Gud vid den he- liga Nattvarden etc. - FÖR ATT GLÄDJA VILHELM MOBERG. Det berättas i en gam-. mal saga att! den ansedde norr- mannen Thore Hundfot, som lev- "de ungefär år 700 e, Kr, "blivit ; vald till kung endast av den högst besynnerliga orsaken, att han var den som bäst uppfyllde det van- -liga konungasätet. Detta skall en-- .ligt Schering Rosenhane ha skett någonstädes i Västergötland, . DUKPENNINGAR kallades fors dom på vissa platser i landsorten den avgift till prästerskapet, som ”erlades av varje församlingsmed- lem,'; då han begick den heliga - nattvarden. Avgiften betalades vid :själva" den högtidiliga akten,' på det sätt att pengarna efter natt- . vardens begående lämnades kvar på altaret. Det anstötliga i själva |; sättet föranledde. sakens avskaf- ”fande under Karl XI:s tid. '.VÅR HERRES FÄHUND: Kro- | nötogden Hollsten i Strömsholms fögderi i Västmanland var känd för sina kvicka infall och sin an-> ”tipati mot: präster. Då ett rege- mente någon” gång omkring 1815 tågade genom ' hans fögderi, 'in-' kvarterade' ;han den medföljande fältprästen i ett stall, varöver deri- | "nä 'b - ne sedermera klagade .hos lands-| & .Kövdingen i i Västeras, som inford- : rade Hollstens förklaring och gav honom en 'allvarsard tillrättävis- |. ; ning,” Hollsten skickade då' föl- jande v vers till den klagande prå N . själv sig lätt herde "> kal a, : - höndar sänt att sina bjordar so vallar På det du dig erinra, skall, ” ADELSJUNKERN -OCH BÖRS » GARFLICKAN,. "Mot | slutet av . 1600-talet tilldrog sig i Lund en händel. , som på, sin tid väckte " pema'som från den. juridiska och den; sociala sakkunskapen företrä- der, Svenska Röda Korset I POSTöRRO = "ganska mycket uppmärksamhet. En 'adlig student, Gustaf Rude- beck, och en ung flicka, Elsa Berg, " dotter till en. hederlig borgare i staden, blev förälskade" i varan=| dra och svärmade som ungdomar alltid gjort och alltid kommer att göra. . Rudebeck gav sin älskade flera både muntliga och skriftliga : försäkringar om trohet, Emeller- itd hade de älskarde <= som en samtida — meddelare Säger — ”glömt sig ända därhän, att bröl- lopet måste påskyndas”. Men nu satte sig de adliga släktingarna däremot och i processen 1695 in- för akad er- Prål och högfärd , franiträder också på kyrkog gårdarna STOCKHOLM (Press) Vilket är bäst;, att fortsätta med med kändes väl, att Elsa Berg hade full lagarätt, men en borgarflickas äktenskap med en adlig man stred dock mot adelns Frivilegier, var- "för: Rudebeck: befriades. från in- ”gåeridet av detsafima.” : 5 KUNGÖRELSE, ”Alldenstund fuktighet av våta kläder uppstått å Tädhusvinden, påbjudes härmed, VERKSAM AMULETT. Konung” Kristian I av Dariniark; soni're; Täde: >mellan! 1448—81; - skre "1468 ettöbrev äv följande inne. håll till domkapitlet i Lund re Synnerligen" gode” vänner!" Vi hava" förnummit' att I'haven" i Eder kyrka "en särk,/ som" goda gravstenecs storlek skall återspeg- la den dödes eller stärbhusets eko- nomiska standard eller fåfänga trofs en utpräglad brist på mark inom eller i närheten av samhälle- na, eller att försöka komma över till ett begravningsskick, som är på en gång mindre anspråksfullt och mera humant? Dessa frågor ställer en talesman för Svenska eldbegängelseförenin- gen i'en kommentar till föreliggan- de förslag till lag' angående jord- fästning och gravsättning 'm, m. . "Vi har "Fortsätter vederbörande, från eldbegängelsehåll- inte anled- Tning att” kritisera de bestämmelser söm ingår i ovannämnda förslag. Men det förtjänar ändå observeras att vissa från” eldbegängelserörelsen liksom' från annat håll framförda önskemål alltjämt” lämnats obeakta- de," "Sålunda har — för att ta ett ”kvinnör ” uti" barnsbö 1 -ganska "nyttig är, och därfö; bede vi Edér kärligen, ” att I viljen" Oss denna låna och genast 'hitsända. Vi för- säkre' Eder; att I skolen utan allt hinder och invändning med det förstå återfå den alldeles'lika god. . Härpå "lita Vi och:-vele "därföre . visa" Oss tacksamme mot Eder”, — . Hrågavarande lintyg, som är myc- 'ket grovt, lär ännu förvaras bland ”kyrkahs 'skatter, ' Kungeri” fick "mycket riktigt ' låna det 'undergö- "plagget och Kyrkan erl r'en hedersgåva: TIGGARANNONS,. I en Uppsa- la ing lästes 1848 följande aän- "non: "Modig som krigaren i' sin "vapenröck' har jag i "sjutton" år Topat' till stadens résp. innevånare: Nu är jag Invalidfattighjon,' har "länge varit sjuk "och ' beder med matt "röst "den hjelpsammeé att "lemna f "Boklådan ' vid: "torget”en "skär, åt d "kingarnas tilltagserihet' och djärv= het. De'senare bodde ofta på havs- strändernas-klippor. och.ni kallades näskonungar eller” ni ”sare.' Ordet; viser betyder nämli- gen i de gamla nordmänens språk "hövding och konung. Vikingarna > Kd trotsade i i sina borgar eller ombord. "på sina skepp ofta "både”konun= Zarnas och lagens makt. ock; där kor : sedan” att” er tilltagsen, själv ådig' nDagblaget Välsignade Tryckfri- ö n 12 mars 1788 läses väddarsjäl i förgår flydde”: -; Ur kroppen ut so ov Ty alldrabäst han satt och sydde, Slog döden knut”, - ' OCKSÅ: EN. GRAVSKRIFT! : I. Itt” önskemålet till förrättande 5 jordfästning ' efter vidtagen kremation. 'Det hade 'vidaré varit önskvärt att i lågen fastslagits att askan ' efter en eldbegången får nedsättas i jorden utan urna; i rekommande fall: borde även lighet lagenligt kurina gås för till- stånd till askans spridande. med vinden; = = = Ifråga om sistnämnde inskermål har 'utredningsmannen avfärdat sa- ken 'med "ett påpekande att ”be- höv” av en sådan reform inte före- ligger. Till yttermera visso har han uttalat ' att ' förfaringssättet skulle strida mot” kyrklig sed. Häremot måste vi från eldbegängelsehåll med skärpa framhålla att när det gäller en ur samhällsplanerings- och sam- hällsekonomisk synpunkt så viktig fråga som" begravningsväsendet får man inte: endast se bakåt och slå vakt kring seder och bruk som har en mer eller mindre lång tradition. Man måste också: se framåt och ta hänsyn till. de krav som det mo- derna samhället .ställer och kan -| komma att ställa på, begravningsvä- sendet så att man inte "hindrar en för de levande människorna önsk- värd utveckling. : fit + Det ligger: väl heller intet orim- tigt i kravet på att de människor, som önskar att deras stoft skall bli till minsta möjliga besvär för efteri världen, kan få ett förordnande här- 'om utfört, Även om sålunda askans sp idande. för vinden sånnolikt ald- nskar, Ett. enklare och för vårt klimät. mer "passande 'sätt för att ”anonymt? den är att nedsätta åskan i. jorden dande: av någon omgi- vande” urna. En sådan deponering av askan; inom ett särskilt för än- damålet anordnat område "på be- : I gravningsplatsen. borde :' vara till- tillstånd: den traditionsenliga jordgraven fr , där både graven ochåt Då ett hus i ett av New Yorks tä bucada h Is häromdi ra mängder rök in i en b ter d att 25 medvetslöst tillstånd bäras ut av brandmännen. Tack kunde samtliga räddas. Här ses en del av de rökförgi, 'vate energisk », därav 15 barn, lades t aska, trängde åå sto” " blev dräkförgiftade och måste I nen låter dem inandas syrgas. iftade barnen tomlade dett rim, där brandmäna, utnyttja man alltså undvika att kvävegödsla ärterna. Ä andra sidan anses det of- tavatt artgrödan bör få en kvävegi- va, vid-sådden för att snabbt kd ma' igång, M förena. askan "med: jor- Rön: om 'ärtg rödans - ” ”Tväveförsörjning Som bekant är, ärtväxten med upprepade ärtgrödorna hade ringa hjälp av baljväxtbakterierna i i stånd att utnyttja Juftens fria kväve och kan därmed 'bli oberoende av en knapp tillgång på växttillgängligt kväve i marken, Helt oberoende av markkvävet ä är dock inte ärtväxten; så länge som tillgången på sådant kväve är riklig, blir det ingen stör- re Juftkvävefixering, vill man fullt bör inverkan på totala kvävemängden i jorden, Ärtgrödan har relativt li- ten rotmassa, Denna är kväverik, men. Jätt omsättbar, Därmed. bidrar den mera till efterföljande grödors kväveförsörjning ön till en ökning av det I mullämnena bundna kväver förrådet, oo ve lh N. ) "Bpidemi i Finland, Yr: "tre barn dog i diarré) ja LAHTIS (TT « FNB) votes, Tre småbarn har avlidit I en svår= artad ' disrré-epideml på" Laune' barn- och epidemisjukhus i Lahtig, ' 19 fall har konstaterats, Den bakte. : - rie 'som orsakar diarrén är colio - 111, Man misstänker att barnen har druckit infekterad mjölk. Epidemin An spred sig som en farsot på sjukhus sets spädk är livsfarlig för spädbarn, men ofar=. lig för barn redan efter första keys nedsåret, - luftk "Den" "ganska oklara frågan” om kvävegödslingens inverkan på ärt- skördens storlek och sammansätt- ning har varit föremål för studium i fleråriga kärlförsök vid Lantman- å | nahögskolans institution för allmän jordbrukslära, Från dessa har någ- ra resultat ' nyligen 'publicerats i Fåntbruksakademiens tidskrift (nr 2—3, 1955). Här skall några av 'del viktigaste slutsatserna” i sammanfattas. : korthet I dessa' försök har baljväxtbakte- riernas goda förmåga att förse ärt- grödan . med. kväve understrukits låten "utan : särskild och kande verkan på luftkvävefixerin- gen betonats. Kvävemängden i sköj " undertryc- MM änsstyrelsen" - mn tvang: Kantvörkaré att annönseral ;'.. a Att den effektivt arbetande. — Ennonshajen är lika ogenerad +. "Bina metoder som han är för--- ,.Somsfri $största allmänhet viss- man förut. Men fråga fir om. . inte en av dessa vederbörande "nu slagit ett rekord i. fräckhet., Följande skildring ur Köpman>, nen är värd att begrunda: : En hantverkare"”i en "residensstad blev en dag uppringd av en person, som -sade"sig vara från länsstyrel- sen, Personen refererade till ett på-1s stått tidigare löfte av hantverkaren " BUENOS AIRES: En i Buenos Aires sprängdes på mån- dägskvällen av polisen som arreste- ”Irade många personer, Över hundra Janhängare till den forne presiden- ten Peron fördes samtidigt ombord "I på ett örlogsfartyg för att deporte- ras till Eldslandet på Sydamerikas | |sydspets. RR F I Kvävegödslingenis "positiva effekt utgjordes av en ungefär 10-procen-? tig ökning av halmskörden. Ett fro-' digare utseende och en mera vege-] tativ utveckling erhölls. Kärnskör- der ökades” "emellertid inte av kv: "Därtill blev ärtfröna "Modicinstyret "= anmält till: JO : > Skyndar långsamt ir STÖCKHOLM” (TT) Stockholms” rådhusrätt . bar.«' mer 'än' ett å tl: tande" från år väntat på nutlå- yrelsen 'osto' ev NTB) Det drar ihop sig till strid om -' kvinnornas rätt , prästämbeten i Norge, Sedai den teologiska fakulteten vid univer- inneha sitetet för en tid sedan uttalade sig mot kvinnor som Präster och" sju av landets nio biskopar har intagit samma ståndpunkt, kom- F Ar om en' tas till, och här fäst N ):s uppe märksamhet på fall, 9: a 3 Epp vid huvuäförhandlng den 6 sulil; ansvar för grovt ing astätten 1954 i ett mål om - bedrägeri - förordnade OM sinnesundersö] : den Fölade, Sedan Vederbörande Täka- avgivit yttrande beslöt rådhus- « Fälten. den, beskaffenp, id "fortfarande - Hera Påstötni ts att. st, Under den k 19 november samma är Ämta ” medicinalstyrelsens mn den åtalades sinnes-, enhet, Rådhusrätten väntar å styrel- åtande trots stt den cjortl | Ingar hos styrelsen o. yrelsen vid två tillfällen 2 gångna hösten 7 lovat att med Mtlåtandet inom tre mer pr vid den s. k. menighetsfakulteten i Oslo kod £ en på frivilliga gåvor grundad k på tisdagen med ett uttalande som Upprinnelsen tl: konflikten är T- att regeringen har bebådat förslåg "bm att upphäva den "paragraf i la- - sen om prästämbeten som ssägér att kvinnor inte bör anställas som präster om församlingen ' av prin-, sipiella skäl uttalar sig häremot. i Professorsrådét' ' anser" att | det strider mot ' den heliga skrift att kvinnor innehar prästämbeten.' Det strider också . mot den kyrkliga raditionen från äldsta tider; vr or i I ftren : Hjälp o T sak vådligt åbottnen; i som ligger på 5 m. ciup. '|Som tur var välte inte ”Ioket, värs främsta del står nedborråd i bott- :Jnen.'Granlund' lyckades öppna ena : [fönstret och krypå ut, och när han i|kom upp till vattenytan och ropade på hjäp fick han ' undsättning av som farns i närheten. den av staten Ässat enligt vad ett meddelande" till. Calcutta på. tisda- i bergen. för att' jaga lär ha stött på Förare följde : med sitt. Jok: till åbottnen [Klarade sig oskadd Lokförare Folk Granlund i i Fa- de på tisdagen ut för ett äventyr när han skulle” stäl -IHa uppsitt Iok vid tippen invid Kol- bäcksån. Bromsarna teg inte och .Iloket ' störtade "utför "den branta H slänten” där spåret slutar och gick genom isen. ”Grånlund hann inte få upp” dörren" 'utan följde med till framför allt påverk ” Något fel på lokets bromsar torde det inte ha varit, men man förmo- dar att snö på bromsblocken med- fört att bromsverkan uteblev — där . [järnvägsspåret utmynnar vid tippen finns ingen ' stoppbom eller något annat som kunde hejda det skenan- lömre visade sig i att totala kväve- mängden i skördeprodukterna öka- des till följd av kalkningen. Denna ökning var mest markerad, då kvä- vegödsel inte tillförts. Vidare resul-' mindre och hade lägre kväve- (pro- tein) halt än då ingen kvävegöd- sel gavs! ct sås deprodukterna blev ungefär den-. ra "da sex anonser. i Häskriften amm: rödsel Vv - : des eller ej r - rå tillför lade emellertid att ”nu går det inte med sex gånger, nu måste det bli tolv” — priset var 35 kr pr annons. Hantverkaren invände att han inte mindes något sådant löfte. Han ha- Holm Bar endast besvarats med Ina | tetsögande Ära; "> stadsfiskaler m. fl, som Bokviltören. påstått och som även uppges från ,, tidskriftens sida. :En- muntlig "och småningom. -akriftlig . framställning - till, tidskriftens "ledning 1 Stock. "Den. Afrågavarande. ”hantverkaren . är tyvärr inte'ensam om sina dyst= ra upplevelser, Sox andra företag & staden, en specerloffär, ett bagerl, en optiker, ett hyrverk, en bllskola "loch'en inköpsförening, har samfällt intygat att ”länsstyrelsetjänsteman="' > nén” även till dem lämnat liknande . upplysningar, och , uppträtt på lik "nande "sätt, I flera fall har de uta: satta" också ansett sig tvungna att ta én annons I ett organ som länge =. ' styrelsen så energiskt förordat .«— tone ' enligt den ff: gom bibringats. dem. =" > : En av de sex beställde" fyra infös randen och fick orderbekräftelse på tolv. När han telefonledes proteste=.-- rade anmodades han att skriftligers framföra sina anmärkningar och när , han gjort det kom förstås intet svart Det kan tillfogas att ”Landssta=, de inte råd med så mycket pengar för dylik reklam ansåg han också, i all synnerhet som han då måste ten” är nära licrad med den i tidi« gare. sammanhang upprepade gånger tidskriften + "Taxerings sluta med sin ring'i lokalpressen.' . Detta mötte . naturligtvis ingen | som helst förståelse från mannen il Härmed 'antydes,' att kvä ogd ling av ärter till mogen skörd inte bara" är en fråga om :skördens stor- lek” utan” också en .kvalitetsfråga: Risk föreligger; att kvä kan verka kvalitetsförsämrande. Vidare hade kvävegödslingen vis- sa indirekta effekter. Den medförde d. v. s. Han förklarade i frän ton att ”vi här. känner er och er effär både utan och innan och vet vad ni har råd med: eller inte. Det förstår ni väl att vi inte kan gynna er affär) ' om pni inte. visar intresse genom att gynna oss...” - sålunda ett starkt öka kalei tagande och i någon mån ett mins- kat fosforupptagande. Att den där- igehom kan verka försämrande på kokbarheten är inte helt uteslutet, ehuru det är att märka, att dessa k ffekter k kal "Ja, läns Isen och dess tjänste- män är som man vet en makt att räkna med för en företagare i en residensstad, och. slutet blev att bantverkaren inte ansåg sig våga ta risken" aft vägra den begärda an- Strax efteråt infann + hal cium- och fosforhalt. | . ae ; Kalkning : verkade synnerligen fördelaktigt, vilket beror på att kal- ken; beträffande ärtgrödan, utöver sin allmänna verkan som jordför- bättringsmedel, har speciell bety- delse "i tvenne avseenden, Dels be- höver ärtväxten stora mängder kal- cum, dels förbättrar kalken 'balj-jär jernas livsvillkor. Detta terade ökningen såväl i större kärn- sig ”representanten” för länsstyrel- sen i affären och fick skriftligt god- rmed - got . ombud för ”L alls fanns : i länsstyret Han de på de tolv "Så småningom började hantverka- ren fundera, Kan det verkligen va- ra 'mö:tigt, ménade han, att läns- styrelsen och dess tjänstemän be- driver sådan här verksamhet? Och är det troligt att en dylik tjänste- man, uppträder på detta' pockande och oförskämda sätt? - - Hanfverkaren tog alltså kontakt nämnden”, ”Gatlopp förr och nu . Chefen för trafikpolisen 4 Los' Angeles har vid årsskiftet en smula = vemodigt - mediterat "över: tidens : gång." För Inappt trettio år sen — före klarade han vid en presskonferens — anhöll polisen automatiskt varje Person som sprang över en gata, Ett sådant beteende verkade misstänkt. i I'dag - fortsatte han —vet vi inte hur vi ska få folket över gatan —t fort nog « Princip | Om. en etallplatta anbringas på en träplatta I ett fartyg under bygg- nad och ett hål måste börras' ge-, nom bägge plattorna för att fästa: dem vid varandra, bör då arbetet" utföras av en metall-' eller träindu- striarbetare? frågar man ' sig I den engelska staden Birkenhead där en ' strejk lamslagit Carmel . Låirds skeppsvarv. I Varvet - byggde. en fruktbåt. för United Fruit som önskade att alu- miniumplåtar -skulle placeras pv i lasten för isoleringens och fick k omgående bekräftat att på skall. Konflikt. utbröt då mellan och 4rätndustri. so) EK. srtetarna Enligt Manchester Gu- och dödat |de loket Loket bärgas på onsdagen för översväl genom pe ve öv fessä 'v "vidunder vara överldå man ämnar sänka vattennivån i ilskörd som i klart förhöjd kvävehalt också klart Fed de a fen an ardian bar Jorvet 00 arbetare, var- gås — I Mellansiö, i Kolbäcksån |hos denna, +” Se fe är ig av 500 nu är i strejk — av principle 7 röda körsets katastrof hjälp = : fa lång och ha bårlös, mjölk ar token de vik av = Slutligen observera des, att' de tjänstemän, landsteg, Jands- och ella skäl. Båten väntar - :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.