EYTYVYVYP TROS FYY - likheter: sägnerna alltid byggen. så 5 NE H Någon" gång: på 180 ockennamn. 1 Hallar 1 har i folk; UN '”genom en rad sägner få klarning,:s som kan vara nte Hlltredostöller Orts- hamnsforskärel »: Det är: på lju som: på stsonen från Abild, Cha- risius, sjöng en” "gång vid. 1700- tar ll Asigs J da gård Judas- förr här stått, och allt Ebreers folk:från Bréar socken. gått. : - oss ändå höra föraringedl ner; här återz " givna bl” a”efter Bexell och ur Be strands : "Hallands IN "E) frkang; plats utsågs med hj Ip S lingoxar, spända för en bjälke. , Oxarna skall ha stannat under; en el. Kyrkan uppbyggdés; där. och i nh.” (Abild) å Abilds kyrka byggdes, så revs dagen. Då 'okade de. ett. »par tvil lingstutar; o och de "lade sig under en set fick" ämligen. att: de allr: första”. som, här nedslogo sina bopålar voro tvenne ogifta av män- könet. Man ; påträffar" också dem söm hållo före, att namnet är kom- met av dränka. eller. drunkna, och : att: den: sjö,. som; ligger på "ett" par muskötskotts ' avstånd "från "präst? gården ; och vilken "även ' kallas Drengsji åsom : på flera' ställen dsäker om vintertiden, då -den' till | hur frusen, förorsakat människors ol: ka” (Drängsered) MM -talet”var en gängse uppfattning - om nåmnet Ef- socknen” hade blivit ”Bartia I. Halland; och folket därför på. sina håll: var: ätt förlikna ' vid turkar. oc hedningar." En hel; .by, Vgglarp, "hade; sån: oxar. Bpända' för ”ett' timmerlass, vilka /staninade nära intill. där: en ige Jan t. alltså "inte tyda i Hatten, som de byggde om |- ftér .de övriga sock-|' klar ingen kan & e inras. om. en ånnan folklig sådan, som förklarar socken- namnet. av - att. på kyrkogrunden skulle ha nedgrävts' en "levande get såsom ”kyrkogrim”, (Getinge) r Några sjömän ifrån Getinge: blev På havet av stormarna förda -emot en, okänd ö Omgivna av märker, landsteg: de där.” De blev värse' en : | På avstånd- upptänd eld och skyn- dade. dit, Framför elden - låg ::en ovanligt: lång man, som 'var blind. jEn annan av lika jättestorlek stod i PARIS. (ARP) Med ledning. av . nyårets' 1 nya uppgifter om landets dena motsättningar, i Frankrikes sociala som åter vittnade "om : och ekonomiska liv, har ”- i Paris, Frank rik : på ibland: större, . vecklat. hö bredvid, honom. med eri jä .Den”gamle blinde mannen reste sig upp och frågade de ankomna 'främ- lingarna, varifrån de var. De svarå- de: M frågade den. blinde därp Då sva- rrade' ja, fast de inte vissté vad han menade härmed. Ater sporde, ban: = Månne mitt gethus. "stå kvar? Då svarade återigen ja; ehuru de även nu var okunniga ; om vad Kan ag fick inte .ha mitt gethus i i fred för den kyrkan, som byggdes | på sden- platsen. Viljeh 7 I komma lyckligt hem — välan Jag lämnar er. därtill tvenne "villkor, «=. <De lovade; och den" gärnle” blinde | fortfor:: ne Tagen detta sölvbälte, och. när i kommen hem, så spännen”. det på den: vita kvinnan! Och: denna ask, sätten den på. altaren, i mitt get- hus! ; a - Lyckligen återkömna bygden, rådfrågade :sig- sjömännen, nl de, > skulle "efterkomma ' den gamle” . blinde ” männens . begäran, Man . beslöt att ' spänna bältet kring en björk, och björken för i luften; och att sätta asken på en kulle, och strax stod kullen i ljusan låga..:>' "Men efter det. kyrkan. är. byggd där deh' blinde" manner; håde” sitt gethus, har hon fått namnet Getin- ge. (Getinge) De skulle bygat Fjärås kyrka på NN berget i i Hjälm, men det blev oenig- |het ort”det” Då hittade-de på att”de skulle släppa ut en fjäder, och där der blev liggande” skulle; de bygga kyrkan. Den blåste till Fjärås bräc- ka. Där byggde. yrkan; och Så fick den heta Fj fté; (Fjärås) . Det: första. kyrkbygget. i Knäred säges ha påbörjats i en by, Som till minne: ; av : händelsen ; nu heter Kyrkhult; Man t.'o. m? utvisar plat- sen "härför, fastän "några säkra 'spår egehtligen inte finns där.” Men man måste snart ”slutå "med byggandet, - Christensson. i I Valtan Med - ana lednin; -lägde Stora Karinsgå s tigt, "vid dätta års början "rådde" full sysselsättning i Frankrike, Antalet inkomsttagare uppgick till 20,200,000 "lvid en. befolkning. på 43 'miljoner. [De arbetslösas antal var mindre än 150,000. och de arbetssökande 'var [dels säsongsarbetslösa, . dels icke fullt arbetsföra. Med mindre än 1 pröcdnt av det: totala antalet Bys- selsatta var arbetslösheten i Frank- rike mindre än i USA, Storbri olika. än andra jämförbara europeiska länders. Trots fram- stegen inom industriproduktionen = sedän några år tillbaka också” På jordbrukets område — är landet i' flera hänseenden underut- el Det finns inget annat land som samtidigt ä är rikt och fat=" " och efterblivet som. Frankri : | "var lika stora; ja, : med 2 'procent-- Ståltillverkningen och elkraftproduktionen ökade med 11. procent. I absoluta: siffror upp- gick landets produktion :till 57 mil- joner ton kol, 5 procent mera än år 1954): till > 46.7 - miljarder" kwi el Tästhil. > :350,000 och 150, 0000 ton y handelsfartyg Bussar, nien, , Belgien, Hölland och". andra länder. x . " Den” totala industriproduktionen var under år! 1955 .21 procent större än "under år 1953, vilket "innebär större” ökning än under samma tid i Italien (20); Belgien (13), Eng- land (11), USA' (7). Bland sväster- landets industriländer: kan” endast Västtyskland uppvisa "större indu- striella framgångar, Under år 1955 ökades - produktionen: av , bilar -.med 21. procent, den kemiska industrins och Av oljeraffinaderiernas - : resultat det var: närboende troll som tyckte att de' fick kyrkan alltför nära inpå sig "och därför ville förhindra dess uppförande här. ' Man tillfrågade di vär. man skulle bygga, så att man inte: kom ”. trollen "förnär. ' Denne rådde då, att. man skulle lasta”en vagn "med bygghadstimmer ' och spänna ett par vita tvillingoxar; fö; + vilka'sédan skulléifå gå vart de vil- Je, Där: de" sedan "först stannäde, skälle'”man - fredat sin fn å. den "plats lär" Knäreds gamla kyrka -blev uppförd; föll den ene” xen på knä; nam; et. :Det” Varen kung? Grimvlv.! Etter » -Honol - skall--både 'Grimeton och Grimåsaberget vara: .uppkalla- dé" ofredstid i ”Himmelsberget ..och det berget trodde de då” allt: som: byggdes om dagen I blev nedrivet om måtten. Man trodde, ätt - "Iterna.: bila priser ökade till 14, 678 aja der franc år 1955 mot -13,551 miljar- der franc år 1954, JordBrukets . äv- kastning ökade under. de: båda åren 1954 och ' 1955 med sammanlagt 22 procent mot ' år” 1953, Löntagarnas totala inkomstér' ökade under 'säm- ma "tid till 7,250 miljarder, fraric från 6,010 miljarder, vilket 'är mer än 20 procent. Motsvarande siffror för England är bara 10' procent, för Västtyskland 13, för Schweiz 7 och för. Belgien 6 procent ” ! - KEESERR REN - "Mycket sparande : investeringar De växande inkomsterna kohsu- merades inte. --Textilhandelns 'om- kraft, 12,5 miljoner ton stål, s50,000 |" ne Intresset. för | namnbyten” dalar. STOCKHOLM (Préss) = i Y Sammanlagt 4,201 personer ingick | under fjolåret till. Statistiska cen- tralbyråns ”namnbyrå . med: hem- ställan att få byta släktnamn, Av dessa som: heter" ”inkomna ansök. ningar”. blev det bifall för 2,942. - [Inalles 1,046 förhoppningsfulla” för sställare ( slags lag) fick av. nu-4,000 årligen. TV franskt” berör åt .svensk' film "PARIS. (AEPY" tl: Den franska. filmtidningen Fran- ce-Film International som "utkom-l a, ner i Paris har i sitt senaste num. mer en beundrande och med stor entusiasm skriven ' artikel om den svenska filmen, Rubriken | lyder "40 — | Svenska filmer pr år och vilken Övorsvalla: a slag av skilda anledningar... Året dessförinnan, alltså 1954, in= kom' till :namnbyrån 4659: ansökt ningar om namnbyte. 3,235 fick bi- fall medan 1,136 fick börja fundera på nytt; det blev alltså avslag för deras del, -Ar 1953 redovisades föl- jande siffror: inkomna ansöknin- gar 3,834, . bifall 2,780 och "avslag 925. Går a man ett. tiotal år. tillbaka finner man bl: a: att årsmedeltalen för antalet" ansökningar, var åtskil- ligt." större, , genomsnittligt ; rörde man sig'då med 7,000 årligen, Be- tyder: denna statistiska skillnad "att folk fappat” intresset, för namnby- ten? ; - x = Det ä är inte. gott alt veta” sv. rar man från yrån, Ett: nå- kvalitet!” beklagar att den franska k biopur len Sagar säl. lan. får se de svenska! / filmerna. Knappast 12—-15' svenska filmer har under de gångna 10 åren visats i Frankrike, fastän Sverige" årligen tillverkar omkring 40 filmer; av vil- ka flertalet står på hög teknisk, konstnärlig och filmisk nivå. och är fullt - jämbördig" med - den franska produktionen. och de stora filmlän= dernas.!: ”Artikelförfattarén såg i Stockholm Alf Sjöbergs” .senaste film ZVildfåglar”. och här bara lov- ord, i synnerhet för. Per: Öscarsson som han kallar: ”en ung skådespex lare med lugg i pannan och asiatisk profil, .en Personlighet: söm. i sig göna got minskat intresse är det nog fråga om, men: anledningarna” kän också vara flera. Troligen spelar för kan folk” "understund- om ge, prov "på. en. mer; än.frodig fantasi” Ibland är;det fråga om re- na or angdheterna, men då blir. det refintligheten av” ”öch framför. allt lockande ”nyshamn” en. viss. roll, "och det går nog:inte att komma, ifrån att det förr. fanns mer att välja på än nu.' Men nog finns'si. den ; aktuella: namnboken het och"; intresse. x- > . Ett. är säkert / Ni alltjämt kvar en .hel del; nyheter I'ri "| som borde; vara värda uppm Pp. Det finns. f.' ö. en: hel: del regler -& som -anger hur långt man får gå.Så är exempelvis "så kallade" adelsramn förbjudna jämte vissa än lelser som brukar vara utmärkande fö nh . > hjälm (hjelm; hielm) och -svärd: hör så- lunda till de tabåbelagna, men trots all upplysning härom är detmäng- sättning ökade bara med 2,9 pro- cent," livsmedelsförbrukningen med 8 . procent, inköp. av. möbler 'och husgeråd med' 14 procent. Sparan- år 1951. uppgick till-288 miljarder, blev under de två senaste åren 810 resp. 855: miljarder franc. Investe- ringarna, både" de statliga” och de privata, växte ini samma: takt, de öl från” 928 i miljarder , till 1,025 miljarder, Méd andra ord: Genom stilttsfransmannen” sparar I men" han st att "investera" sitt kapital. Statens inkomster står aldrig i irim- lig proportion. till de ökade inkoms- » Den statliga : investeringen i ikan' Änappast. hållas ; vid "gångna det var' således ganska "omfattande. Det årliga privata sparandet, "som |” dre med” varje år Som & "går, Städer; nay,' byarna; gårdarna förfaller; Boö)P der > av. de som ia ”faller” ' på denna. grund; :Det hör till” ”-rutinjobbet : personal att hä för; 'famnbyråns slå till bromsarna, 1 stadsnöden . ; ökar ' ofé "och :mati inte räknar; med från; år till år höjd .bostads- ter. en'orimligt stor del.å åv'den are betsföra” befolkningen: Småhandeln och: småhantverket kan inté' längre emellertid: inte avstå från. de vå. Sparpi rsvin. ner i lådorna eller går okånda ll rbara Vägar. d som: hans 'e affär: och "hans" 'eget företa; gt en för svenska förkällek livnära sitt folk. Fransmannen' "villl? te - betalas, att medel: klassen: lever I på lägre standard än [ att ': handlarna |? och ; hantverkarna : :révolterar., mot hopp och för= väntan hos den, sökandé; Vidare är "Stadgät aft + hy: namn, Inte får vara osvenska; dvs. de skall inte ha utländskyprägel el- fer fonetiskt ,”låta- konstigt”. Även därvidlag är det' massör "av 'sökan- de som' missar målet; mån: har för- Iskat 'sig i och fixerat. visst, ”som man tycl de namn, men byrån m likmätigt. säga bn »som har! förmågan att ygla sin fantasi" och soni håll len ö också; dess ändelse Iden låg standard, uppgår emell t tygat "riktigheten je den '-legendariske :-- "kapten. Avery från Bristol, Säl-. "Jan har; väl någon : pirat på:en. 5 gång ”tagit- sådana -skatter : som kadé han och hans pirater över. ”, på sina skepp. Men. sällan har E man, väl sett bättre illustration” pten' Averys : tragiska lev- nadsöde han hade. erövrat - skatter av ett slag han inte vå gade sälja i. allmänna handeln - : och dog” utfattig och. förgrämd. . NY Kapten: "Gibson ' på fartyget > PDukefrån Bristol var en glad x ”herte och särskilt glad blev; han" rör han fick ett bra anbud fd Ar i H ; ":""fjån' 7 spanska regeringen, som” » ville förhyra hans fartyg. Det - äde 30 kanoner och" 120 mäns ' ”tet.- av”. 16500-talet- besvär. 'med - LAranska: kreoler på "Martinique; - - vilka / gjorde smuggelatfärer i "stor ” skala med spanjorerna I: eru. Den här trafiken fick inte ortgå: iängre, det insåg man. teh” av, Peru för att hälla ” smyugglarna 1 schack. . Först . - skulle :”Duke"” gå till Coruäa för .att; hämta några spanska i ” hb det var när: "passagerare oc + kapten. "Gibson låg här det : : 8 ännande började, . : rn - spånnara man ombord på vpuke" var tr trampat många däck och ' sett, def mesta av' Kapten" Avery gillade när det ” ick hett till. men han behöll : "tioner" och såg med. ogillande > in 'chefs "förkärlek för flaskan. En: "dag när man låg 1 Coruia :s Bade fFibson tittat lite djupare i Slaset :än vänligt. I kvällnins l ängder -av "österlandets :: sagoskimrande', rikedomar käån-: ie rikedomens förbannelse än - ” besättning. Spaniei' häde i.slu-', ch- det'var därför kapten Gib- . son Jämte, en annan skeppare : , fick Uppdraget: att'gå till kus- . "Kapten Avery. en herre: världen, ; huvudet källt I de flesta situa- Dn CH. väntade. på. avgånassignal H en. somnade, han in och "han | hade i i sin ljuva slummer ingen jefartyget "”Duchess”; I vänt ingen stack: en båt ut från.det : "Duke" och "när de kom i när- heten, .. av- det - tysta; skeppet : N Det var kapten Avery. — Vem där?” skrek' Avery. Ärorna :. slutade plaska ten skrockade: : vå -— - Hår ni tylleristen ombord? - - Stämmer! sa kapten Avery ' ton männen i repstege ombord ; kymtade de en gestalt på däck, +." och ' mannen i fören på den” lilla bår - : "ombord, 'sa sa kaptån a Averyjimed. ; ett.-småleende,. Härinne i: min: kajuta ligger du just nu'i vä- » gen,- ta. på. dej kläderna. Du 7; förstår, att vi ska till, Mäd -gaskar och slå. oss på lite sj ska' du få bli löjtnant ombord. ', Om. du inte vill åka med, kan. : . jag sätta Ae och likasinnade. i I Gibson och fyra "andra såg efter' en: stund ro bort från ”Duke”, som plötsligt 'förvand- ' 5 lats till ett. väl bestyckat pirat- - : :skepp. Vv Avery seglade för: god vind” det inte dänge förrän han och på ' ”Duke”. Genom mörkret,” hördes ! snabba steg ia - över” ”' däcket; luckorna lades på och ' att manskapet under däck bö jade bulta bekymrade männen > föga. Det gnisslade i taljor, och ':: Ankaret drogs upp, och» "Duk " började glida ut. Kapten Gibson" sov. Det rul-" lade alltid när han haft'en glad' ” kväll. men "den. här. gången i + var rullningarna extra kraftiga " tyckte han, och så; småningom, .vaknade han. Han -ringde , på klockan och kapten Avery kom Ån till sin yrvakne chef, "== Kor3,, vad det rullar. ' stönade kapten , Gibson, . — Klart att det rullar, sat: Avery. Vi är. ju till .slöss, käre «bror. > : apten Gibson blev nykter.- te = Till sjöss! skrek an. Vad menar du? i N — Att det är jag som' tåg och seglen gick till väders.... rchet | hans män tick nya vänner; Två | "små skepp träffade de på, be- fälhavarna hade'rymt från Ost=.- indien. och. snart. stävade” den -tyr. I Indusmynningen rappor- terade 'utkiken att de mötte ett ' stort "och ' vackert faryg: och: - Avery beslö att slå till. En -ka- non fyrades av mot den främ- i i -mandex;' ha Zz "Till allas häpnad - -— och inte, ; minst förbluffad var Avery '—.. : hissade' fartyget (Stor-Moguls" . flagga: . Vilket kap! Avery dansade runt på däcket av förtjusning. Här kom ett skepp direkt från i den store orientaliske härska- ren, man behövde inte tvivla på att det var lastat med rikedo=..! ; . mar. Piraterna satte igång en > mördande 'kanonad ”och' Stor-' : Moguls skepp hade inte "stora' : - chanser. Snart myllrade sjörö-". vårna över på det vackra far- tyget under höga rop och skrän” . och: bland besättningen: fanns " till Madagaskar och här dröjde > skattkistorna och kapten Avery "lilla ' piratflottan ” tt på" även+'' ".hände” tid till minst 300,000 nya. lägenheter, duger ' i vissa . larlokaler och id |frånsk - visning av bla ”Kvinho- . Ita Molanders, Inga Tidblads och 2 Dagspressöns: folk. pence otreras i | stor. oollupundersökning. . UPPSALA (TT) : En totalundersökning av simtliga tbildni löneförhållanden sociala : : rekrytes ting och attityder. till den egna tid> ningen. igångsattes på onsdagen vid i Uppsala, Avsikten" är att kartlägga förhållandena ' för :s personalen rå huvudredaktionerna . främst. med hänsyn till upplagornas: storlek; po. litisk fårg på tidningarna och den geografiska spridningen, — ' rv Totalt finns det på” tidningar av dagspresskaraktär - 2,400 journalis+ ter, som arbetar på 183 ”huvudre= daktioner: Enbart i Stockholm finns det på dagstidningarna; 600 Jolrna- lister, . Alla kommer per brev. att tillfrågas. - Undersökningen "görs som examensarbete av Pelle Ahrn-= stedt ' och Uppsala, Resultatet nast i höst... fromlägges 80. . teak os oa in v "Trångt i luften” na Över "Amerika - I NEW-YORK Tr: 8 kort.) : rika;. rapporterar: då ledande: kom mersiella - flygbolagen: expertgrupp, som -är tillför att rål. ' da regeringen i hithörande frågor; . fastslår i sin tur att trängseln i ute ten över Amierika nu blivit så väld= ” sam ått riskerna för sammanstötniri= .gar mellan flygplan ökar. varje dag. Amerikas utrustning för flygtrafik » | kontroll”är helt föråldrad; och irege- läs Tingen"” måste” riv ingripa - för: att snabbt. ändra; del stånd. ' Är satta ” skådespelatkaräktäreri- . Marlon ;: Brando. och” Moditgamery Clift”. Ulla -Sjöblom tycker. frans- Greco, som är Salnt-Gerrhairis-dés<. : Prés', okrönta' drottning, härskare - över. samtliga existentlalistiska k käl= ; k3å- dröm” av Ingmar 'Bergman, avsGus-" Nils! Poppes; filinier, "vidare" 3 gens svenska ,nyheter, som artikels ve frå i | författaren "endast känner : ” -Förhandsnotiserna. fpl till de sirliga! orfentalernas t skräckelse. mt NA "mängd .;'dyrbarheter, > avsedd: att: hedra Mohammeds minne,” en » rad. framstående : hovmän : från Stor-Moguls rike, Pirateri ” bordvarande :med vapen i hä ” derna att det var mycket lämp- ;ligare att, skatterna anförtrod- ides åt deni än åt Mohammeds .. , präster, Snart. hade hela' skep-" pet plundrats. Det" var ingen; måtta på rikedomarnas väldig- : ” het: ' guld, "silver ” och pärlor: :i mängder - höll: på "att spränga 1 öste med fulla händer i. kistor- na under stor glädje. ” . åt "När skeppet: var plundrat fick " Stor-Moguls' hovmän, dotter - + Och -skeppsfölk'.ta den: väg-:de : "ville, Kapten. Avery: hade. fått "sitt, och styrde för: fulla ege åter. mot Madagaskar, "Under vägen" hade. kapten - Avery: emellertid : god" tid att - fundera och -han' var en -man med'idéer, Han signalerade: till sina två följeslagare; att'skep= padrna' skulle komma" ombord ha övertygade : snart de, om-. : till honorn. Kapten: Avery lade fram sin plan för dem: Det här - "var en riskfylld färd,:vi kan: . när som helst .bli överraskade av krigsskepp och bli:av.med » våra: dyrbarheter. : Jo, kapten "Averys kumpaner , nickade . bi- - fall, de hade nog tänkt på 'den . saken. : Vore - det "fortsatte Avery, samtliga rövade. att ta över skatter till ordentligt bestyckade? ; >Idén ; var god. tyckte de alla, man gjorde. tipp -om ' ån "mötesplats "på Madagaskar ”om ' något . "och sedan transporte- :. rades ' lor: ” . över 'på ”Duke”, Där stoppades ' "rikedamarna 1 tre väldiga kis- tor) som förseglades, ” guld och silver - -. havet. Kapten Avery hade för-. inte bättre, " "i mitt skepp, .som är det "enda pe Kapten "Avery sålde” piratfäriyget. å skatter och , seglade sedan. vi När det lusnade upptäckte de två piratkapte- nerna att de' var ensamma på - vär grundlurader;” ST a öarna dit; :han anlände i äprit "ven, Han misstänkte. att Stor- sin. nyinköpta 'slup seglade. han ' .> utan begav sig. till Irland; Han. "vv. hade emellertid svårt att bl( av ; med "sina". dyrbarheter, ;. dana , diamanter 'av. rädsla. för. a misstankar" om åtkomsten. 'Aves .' N ry for till Bristol och här hit : 'tade han äntligen hugade spé-, " kulanter. Trots sina väldiga ri ' kedomar .var Avery istort be= hov av pengar och han tvinga- N +«;'.des gå- med på-ett avtal,: sorn > försatte honom Ä en" "besvärlig . " snart fick bek Avery: håde" svekligt "lämna 696..- Det bekymrade ; honom föga att dem han: svikit gjort ” nästan" Hela: arbetet vid plund-”; ringen avi ; Stor-Mogul&; a . med det skeppet längre på ha- : Mogul satt en stor:apparat I rö- "relse för 'att' fånga honom. (och. han gissade inte -fel'.:.).' Med ir; han'-skildes «>. 9 ”Avetyrvågade inte 'stanna' Här "+ "> ingen > « köpman vågade handla med 'så- men bärgade först sina "rövade idåre på en n nyinköpt slup, di "ten! Fulla av onda aningar 'sti ”vade de- vidare mot Madagas- de ' riska sjörövarkaptenerna hade ” då inte så rycket pengar att - det ens räckte till en, likkista” :, åt honor - Kobom en ten summa pengar ds förskott och försvann med några paket diamanter och ett antal 'guldföremål. ”".vavvaktade" Avery .merå: pehgar 4 från dem, men det dröjde: och . dröjde, och "efter åtskilliga på= - - minnelser, fick" han endast: nå- " " gon > Yeste- han till 'Bristol :för att- -' göra upp räkningen med de be- drägliga «köpmännen. De hota- + de emellertid 'att ange honom > -som sjörövare och hals över hu- i vud flydde han till Irland, » ct Han fick försörja sig som" tig- > . gare. På ett fartyg tog han sig till :Plymouth. -han tänkte ,ut-. "kräva en -gruvlig härond, på . märinen. sm bedragit : honom. Men han. dog innan han kom så I Bideford liten > summa, ' Stutligen ' d ångt. "En av. de” mest legenda- Herbert :" Söderström under : ledning av" professor C.t Av Hessler och fil. lic- Ake: Gafvelin, >: mannen är tvillingsyster till Juliette — -:'- Iver NVS Ser ba RR AROR sk
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.