YvYYvV VTevevyvT Vv Prv Ne va; "guldmedalj i im” be; - kesset följd, ledande till:sei a den” ”schackspelande bonden” sti icka. vapen. Det är att märka ” att i turneringen deltog «praktiskt taget alla vårt lands främ-, : sta e . samt mästaren Torén och den unge loi vande; dansken " Larsen. : Martin Iohansson; "det: är segrarens namn. Han är dalkarl och bor i Norrhyt-' | tany. Vikmanshyttan. Bonde ä är Mar-' tin” Johansson” däremot inte. Det - hittåde 'stöckholmstidningarna hara på. Men bondson är han. Och SLU- are'sedan många år, kan man till- lägga. Martin 'Johansgon försörjer sig é&om elektriker vid Vikmanshyt- te, bruk, men då det är brådtider ” på fädernegården Höglunda brukar han Tycka in och hjälpa sin' fader, dörlag mot en” fedan kom segrarna, tt: och annat: rémisi: "Endast i ett parti ' sta när/saken redan:.var Märtin hobby och in ning annät — men mer om detta senare. Låt oss först försöka oss på ett blixtporträtt av intervjuföremålet:. Smidig + och smärt. Snabbt intellekt. Skarpsku- ren: aristokratprofil. Blygsam och sympatisk människa. Lika intres- serad av litteratur som schack. När signaturen - — hjälpligt men: högst kunnig i sch "söm ' äger" en Välbyggd 40-t' ländsgård: - ” jÖver' Martin Johannsons - fram- gånga vid det rutiga brädet och att han” framstår: som Sveriges fon. främste ; schackspelare gladde 'sig storligen folket i alla dalar; -Dal- ölket vet: sannerligen ätt hålla på " sina: 'egna.' Det var nästan som om Brage vunnit allsvenskan. Eller som om. Sixten Jernberg tagit olympisk Cortinas skidspår, tar: Martin "Johanis- han” börjat. framstå > som” favorit i i.stöckholmsturi eringen uppvaktades han”. .dagligen', i. spel-. lokalen av et, mängd i huvudstaden | bösatta "dälkarlar '— ”av' 'vilka:' del. flesta” aldrig” tagit i. en schackpjäs, ppvakialngen, förestavad. som den Md lets konst —-ville föra samtalet in på denna — så ville Martin Johans- son hellre prata om böcker, disku- tera Per-Olof Ekström, och Gunnar Falkås. :Den senare ville han för- resten hålla på som den förnämste stilisten i LT:s: kull av -landsbygds- författare, + 5 "Martin Johansson säger att han läst 'allt i:litteraturväg 'som. han kunnat komma: över. Men de.mo- derna, :romanerna har, han -börja tröttna .på”och :därför övergått till äldre litteratur: såsom, de "stora en- |.gelska : å 1800-talsfö fattarna. Stor- + När vi'till sist ändå lyckas. få in italet på schack berättar Martin » var av lå iotism' och ny- fikenhet” och inte. av schackintresse, et intresset, och redan när han var. 15 inna uttryck för förtjusnin- lemotten” var” -den . mängd Ster? från! rarbetsk rater - och,'schackvärlner. som smyc- kade. Martin" Johanssons "hem. -:när vi besö konora, Det, påminde om .blomste örden på en celeher. per- " sons! 50-årsdag.: Men den hyllnin- gen tyckte” vi var befogad. Ty utan tvivel. hade. hyllningsföremålet ut- "fört. .en" synnerligen vacker presta- tion. "Mårtin Johansson. var mindre tränad ån de flesta av. motståndar« na, av. vilka 'en rent- av lever av och bå-schack. Den som bor litet avlägset på landsbygden .— Martin Johansson. har 11 kilometer in till .sin schackklubb i Hedemora — har överhuvud taget' inte samma möj- ligheter som stads- eller samhälls- bor att förkovra sig i det äldsta och ”ädlaste av, alla spel eller att hålla spelformen vid makt., Att det hör till "det mycket "ovanliga. att en .Jandsbygdsbo : tillhör den: yppersta .schackeliten är: därför: inte ägnat att förvåna? >. "I Författarfavorit: Charles ” .. Dickens + => 4 "En människa som, Martin Johans” of. måste förstås vara en schack- Adiot, en sori fått schacket på hjär- nån; tror den" som inte känner ho- "> höm!” Ack, ett sådant betyg skulle "vara "världens största orättvisa att Johansson att han redaii'som myc- ket. ung: "pojke greps av schåck- : kom ” han med ,i Hedemora | |schacksällskap, där han förstås fick börja lukta på schackteorin, ty in- gen kan bli en god "spelare utan att känna till den. År 1938 "var:-han mogen -för deltagande i. SM med en siätteplacering- som. resultat: : och 1950 utgick han. som segrare. "mäs- tarklassen i 'SM,. vilket medförde att: han flyttades opp i Jandslags- klassen, Segern? iden stora "stockholms- fumeringen är emellertid ' Martin Johanssons” hittills gång, och den öppnar. möjligheter för honom att få resa ut i världen och representera Sverige när det gäller landslagsspel'— eller bara sig själv när det är fråga om turne- ringar av annat slag: Det stundar t, ex. till schackolympiad i Moskva. Men Martin "Johansson vinkar av- värjande:. I tt Jag är. "uppriktigt. sagt inte vidare road av långa turneringar, där man får sitta och spela i många dagar — och nätter. Jag tar schac- ket 'som en . avkoppling, som -en trevlig hobby” och fikar inte efter att vinna placeringar och priser vid tävlingar. I fjol fick jag ett anbud att "följa med ' till Australien" och spela.i en turnering, men "jag sa nej. Skulle det bli fråga om en resa till Moskva, så blir svaret detsam- mä. Visst skulle det' vara ' roligt att man vara med. i långa och hårda "största fram |: få komma ut i världen, men skall |5: Johansson 2 elektriker, SLU- äre «. tillhört hedemoraavdelningen. sedan ' Ås och folk. Man får titta över schack" bordet 'mest hela tiden.” Att Martin Johansson menar a var med. sitt avståndstagande till'. det -mer professionella tävlingsspe- landet kan : 'man' inte ta miste. på. Och som en: envis dalkarl:låter han säkert inte övertala sig att. ändra mening. St . ”Man får 1; na a med. . "att göra dumheter” På tal om långa schåckturne- ringar, så gäller det väl att ha god jv kondition för att kunna lyckas' nå. gorlunda?.; z :— Givetvis. Spelet fordrar. jue en själslig anspänning. Och 'det blir alltid 'fråga om mycket nattvak in- nan det hela är över. Ryssarna, som t tar allting allvarligt och vetenskap-| igt; låter 'sina bästa sch ckspelare oerhört brå: ryssarna; men jag är inte säker”på att det är" den fysiska "så att de har” en. enorm mängd : goda” spelare" 'att" välja Då | och då kommer det alltid fram någslk ra i världsklass. Och så är” ryssarna topptrimmade även när. det. gäller träningen ivid schackbordet De här övat sig till maskinrmässi De gör nästan aldrig nå Å heter, några förhastade' dra; taktik är ”utstuderad :i varje detalj. Själv! tar jag inte spelét.så hög- tidligt, Man får räkna med att .man kan” göra..en dumhet, -och färden et ”lånksta parti Martin Iohans- son: spelat var det 'mot-den "unge dansken : Larsen ' i" häl stockholmsturnerihgen, — Vi. höll på i sammanlagt it timmar och gjorde 104 drag; berät- tar. Martin Johansson. Naturligtvis] spelade vi inte i ett sträck: utan av- bröt partiet flera gånger. Ett slag hade" "Larsen vinstställningen, i men jag gav mig inte -utan tänkte på a 'den gamle 'mästaren- Laesker a: ”Man skall förlora så” sakta' soni möjligt". Till slut blev det ju hel- ler ingen förlust för mig utan "re. | mis, Men något mer, ”parti” av den längden vill jag inte vara med om att spela. Det blir för långtråkigt, Schack Jär behärskning” "Nu tycker kanske någon att Mår- tin "Johansson” reserVerat, sig" på så många ' punkter ifråga om schack att han egentligen inte gillar spelet fast han offrat så mycken:tid på det genom åren, Men det är fel. Han . är, . bara angelägen om ..att ; s. sätta schackspelet på dess rätta plats: För honom är "det som 1 "blir ' det säkert just "- tilldela" Martin Joh Han tar - sitt: schackspelande bara som en "ingen tid över att studera länder "att man. kan" hålla på med detti sagt en hobby och ingenting: mer. | 'Schackfanatismen' betraktar : han som:en fara för den som råkar ut för åkomman. Och för dennes'om- " givning också. Han tycker. att den tid han ägnat spelet varit väl an- ; vänd. Den största tillfredsställelsen " med schackespelandet ger emeller. tid inte 'tävlingsspelandet,. trots de framgångar det>gett honom, utan 'det-'har varit -partierna med vän- . ner, problemlösningar o. d. Och frå: gan om han -haft någon egentlig nytta av att syssla med schack be- svarar Martin Johansson med eti ” litet leende' och orden: '-- Man har » åtminstone fått lära sig att' ta både r å och m med ärmmmod. Behärskning alltså, Och rär det är:fråga om schack som fritidssysselsättning i.. jämförelse med idrott, så anser Martin Johans- - son: att till schackets fördel talar « spel: hur; länge som - helst i livet.] Man behöver inte längga upp vid 30 års ålder, (Martin. Johansson ä är HN år” Gå inte förbi teorin! +. — Några råd till. nybörjare i I De. vänta, sig stora tinge åv ”dalkarien: framtiden, 27 tståndarens' lastbil "så svåra - i ställning; IE ”Rekordpilke: STRÖMSTAD (TT) bn dr det” största möjliga” utbytet av sitt schackintresse måste nog läsa litz” teratur i ämnet. Det går. inte. a komma förbi teorin om? mar? utvecklas som spelare. Viktigt är. också att man inte är rädd för att ende dam att jag skulle besöka " förlora. Det är genom .nederlager man lär sig. var luckorna i er: kunnande är tillfinnandes; : Vi nämnde i ingressen att Martin Johansson - är SLU-are.' Han har mycket unga 'år; men han: bekän- ner att-han inte kan räknas till de aktivaste i "avdelningen. Men ' fast "han'h dsakligen har 'sin uti sor elektriker känner han starkt samhörigheten -med landsbygden och dess ungdom. Och han' menar alt han kara” hatt glädje a av att pr et ena yrket är lika bra som: det andra, ”Jordbruksarbetet ge visserligen mer omväxlande arbets förhållanden +" men - medför också ch jag bar. :' cr ommit underfund med att arbetare törre” ” bundenhet.. ih. könder inte har någon anled. ning att avundas varandra. i schackintresserade: kan noz en "om Kan nekar att fara till : Moskva eller till andra mästartur- « neringar: Han' tar sitt schackspelan : de. .på samma sätt som en idrotts- man bör göra för att "lyckas väl: ”med” säkerhet "ekande "öch lätt” Det receptet: är nog det riktiga i både, .schackspel och idrott. - sckor rhåste polisen för tredje. gången, rycka" plocka upp offren efter en så kallad ”arabisk duell”Isom har blivit'.der nya, flugan. i Orientens länder, Den- gt” svar : sin. Jastbi som” på en" "av känd, anledning åkade, varandra: De” "utkämpade "var: sin. lastbil” Två dfördes som ”. vittnen.- ggick ” så » att "åkarna fart på; varandra ifogande ”"mot- ligt utan att. samtidigt lida d sammanstätningarna, Enligt under; ett; av vittnena har "de båda ”last- bilsägarna.? drabbat. ' samman ; : resp, a upp som en skrothög. vittnena körde hem. var. svårt skadad och bä ga bilens rester av polise: X”Arabisk- duell” f reko, nyhet för några” år sedan och upp- innaren var emiren 'i :Kuweit, den oljestaten. Emiren äger "ett. trettiotal jättestora ' lyx- bilar; vilka! han knappast. kan ' ha någon användning "för! då. det 'i hans. land -inte- finns några vägar »som” kan- trafikeras: av; bilar.: För att få ut det mesta och 'bästa' av si åt flera .;av ' sina hovt änstemän. Emiren. utmanade : ocks Saud-Arabien och andra 'årabiska oljeschejker till "ädla ' tornérspel i bästa medeltidsanda; I" stället. för värjor; och" lansar, hästar öch hjäl: stänkskärmar,' rattar. och Vid en likannde till- r 22 väldiga amerika- ner sooch . Rolls- Roycebilar. deltog, täcktes. ”vdiphtsen: av'”18" "oigen- kännliga billik; Efter denna torn ring har:det blivit vanligt Porien- ten att ärekränkningar ch liknan- de ”uppgörs ::mellan bilägare med pbildrabbningar. som kallas för ”ara- biska' dueller". ” lyxbilar, kofångari Smögenfiskare ick motorstopp. I: storm - " GÖTEBORG (CT). ' in ot ” En vacker räddningsbragd utför- des natten till: tisdagen av besätt: ningen på fiskebåten Zentora av Smögen. Fiskebåten Milly'av Smö- gen fick. . 'motorstopp:::oeh-.:- drev in mat skären nära Hållö."Det blåste ärygt 15 meter i sekunden "och rädd: ningsarbetet var förenat med livs- fara. Milly var redan inne .i- brän- ningarna och var: ytterst" nära att krossas mot den branta klippan, då Zentoras. besättning "ingrep. Två fartyg hade passerat den nödsställda Milly utan att gbservera dess belä- genhet, : : Ett rfekordartat- torskfiske' med[ pilk har de 'senaste dagarna pågått! strax väster 'om Koster." Fiskaren Roger Hansson, Nordkoster,' har på en vecka fiskat nära 1.000 kg. torsk padade jag bekymrat och kikade i in upp alla vindrivorna. ll. Istaribul - sv. 0=]- de: vid månskenet.till ” ji avg sin rätt'och körde i i full]. kador |- narbilar; köpte han liknande lyxåk..; mar, utkämpades" torneringen med! : När" jag berättade för en' närstå Walter på sjukhuset, sa bon: + > = Har han a rkligen tid till det > mitt på > Jag förklarade för henne att Wil- be ter för omväxlings skull var patient. — Vad är det I för fel på honom?: -— Han säjer att det är resultatet av ett tekniskt missöde med radion, n vad det nu kan betyda. . — Det är säkert något med kvin- u nor, så hon — han är då oförbät- - tertie, den människan. - . "Walter hade på sin egensavdel- ning lagt beslag på det största en=. kelrummet ' Hans huvud var om- bundet med vita bandage och bara '. springor. — Hur har du-det gamle vän? — Jo, iag har lagt märkte til det” sa jag beklagande, Det var förresten ” : härtisa. druvor du har där. = Dem -hår fru Tauber skickat mej, jaz2ditigentens fru,...tag dej de står där till ingen nytta. pratade lite fram och tillbaka Äszzmvsik, som är Walters stora Iniresser Jag vet iust inte mycket : n: den saken och" när han” hade” pratet i en halvtimme sa iag: ' Ju måste iag hog Fila, — Ja, sa Walter, .det får du "lov att göra. tag ser att du har ä e — Jag kan gärna stanna fem mi- nuter till, sa jap. om det är något du vill berätta. för mej, Du. känner ju. jazzdirigenten Tharkil. Tanber? sa Walter. Jag sväffade" hans fru i. vår jazzklubb. Fon "är en mycket charmerande dam; som hennes man inte värde- sätter tillräckligt. Vi höll mycket av varandra — det var helt kam- ratligt, vi beundrade båda hennes an som saxofonist, han är 'en av ärldeäs bästa. Thorkil förstod ock- att, det: bera. var vänskapliga känslor: "som : band. oss - ögonen. och munnen syntes i smala N ETT. KÄN s LI GT: STYC KE EE LEE svika” hans förtroende, men du vet : | hur skröpliga vi människor ö ären — Joy sa jag += En kväll då jag följde Nanna hem. efter. det vi hade varit på bio, frågade hon mej om jag hade lust att gå med upp och höra Thorkil spela i radio, Jag tyckte. att det skulle vara ohövligt att säja nej, så jag gick med upp. Hon lagade te och "vi satte oss i soffan för att lyssna till ”Thorkils konst... . ">. Nu är "Thorkil, som jag sa, myc- ket framstående. De flesta av våra saxofonisters - intervaller är, för långa.' Det är bara Thorkil som har den -:verkliga New-Orleans- style—vi satt mållösa aw beund- ran medan han spelade »Nola» och andra klassi Han hade :inget emot att vi-träffa- tjdes när han. snelade med sin orkes- ter, Ian visste att det var ik Så ” spelade, han :sMood indigos solo; det är både ” min och ed som fört Oss samman. Jag hade 1lo- 1 siälv.attiji vi varandras händer och tryckte dem, örtrollade. kröp! vi. närmare till- Jag kunde i inte” annat ä än > böja mej ner och trycka € en kuna” | Ten på hennes Jäppar, ' lyfte sina läppar upp mot mina — under; inflytande av Thorkils konst brast min motståndskraft, Alla mina för Tesatser föll till jorden — som Jerl-; 08 murar. Man kunde märka hur Thorkil hade lagt hela sin själ, hela-. sin rika känsla i detta saxofonsolo . "kade ag lagt ara. > I men om hennes axlar sege s lagt — och jag kunde inte annat än böja mej över hans hustrus läppar och : trycka en kvss på dem, Det var ett ” ögonblick som jag "aldrig skall ” glömma, säga: Ditt elaka stycke! - s > Det gick en stöt genom mel. Jag såg förvirrat på radion, Ett ögon- blick föresvävade mej televiston — " jag vet inte hur det verkar, men, det var ju inte troligt att de med= verkande i radiohuset skulle kunna Y | se lyssnarna.... Men det var inte från radion hans röst kom! = ,. « Thorkil stod inne : Ffum- met. . — Men han: uppträdde ja i dio, sa jag — eller var det kanske en annan saxofonist? - : — Nej, det var han, naturligtvis - men -det var en grämmofoninspel= ning!» gäster ' är svenskar; Utan dem”; hade v konnat slå igen buti- : "Han är chef för en av Ham ”bures' mera kända, pattklub ”kendans och : en del: "annat a imannen som”. följde . mig hit är "gamla bekanta. "Och Te F "makten nick >svenskarna är altid välkom Ha "här på Sch. Pauli Och de = Under. ären närmast. efter kriget var det svårt, säger .che- fen och suger eftertänksamt. på biudna.fatt göra av 'med pen- garna "på Reeperbahn.: Förre ten. häde: britterna väldigt ont om pengar; dä som nu. "Och sjöfolk, fanns det inget. — :"Han, ser eftersinnande på" ka-- baréuppträdandet »på. scenen. — Och "sådant 'uselt öl vi hu- de på den. tiden. Så inte blev man” semang. .Den,: här fastigheten var bombad och de andra, stäl- fena var inte heller mycket att hurra för. . Men 'sedan ”väluta- reformen genomförts gick, det ju att bygga upp på nytt. Och i | dag-.lan man säja, att affärer- a klarar sej. Enda' svårigheten" här 'gyttiebadet är för gummalt huv ter inte polisen. i = Han är ”bottenrik, uen där mannen. "säger konstanveln' när vi äter kommit ut i det lar” Fö "BARA 30 MARK". > Asfalten' blänker, neonljusen blinkar och en kvinnlig fräls- ning "oldat ' säljer och som köpt. dagsfångst fått 250 shack 1?” Ja, den som” vill ha kg. ” tär några ynglingar med hän- bar; med" "gyttjebad ” och” fas. . ik på att ha nöjesetablis-" är att få nya dragplåster. Det - Men -mera .än' "så tillå- H « -- Strasse, Talstrasse, 'Detlev-Bre- : mande...” - nattlivet. på. ” Grosse Freiheit. = — Tack”vere utlänningarna, eller hur? ' ' oo — Givetvi tidningar. ” S:t Paulis: patt. I hörnet av -, Grosse Freiheit och Reeperbahn ' 1 "Stängt förbjudet," "Hamburgs nattklubbar - är : ma djupt .né borrade i by” ickorna. ; - En guldrova "billigt? Ami- | Celgarretter?; — .Vexla svenska pengar? ola, oo Liebling, kom et: fag..s Kvinnan : "skrattar. Bara trettio . mark: RNE Mah har svårt att tänka sig - att Reeperbahn en gång var en repslagares gata. Och på Grosse Freiheit "hade; handlarna ; rätt "att sälja sina varor uten attsta-" .ten fick lägga skatt' på dem. . Närheten till hamner gjorde att: ” dessa våda gator blev nöjes- stråk. Runt omkring den är det mörkt. och otrevligt. Erich- merstrasse, Wohlwillstrasse och" " alla andra tvärgator -har inga ” .turistsensationer att bjuda på ' - Där är det bara brottsligheten och den alltomfattande sedes-" Jösk eten som regerar. SS 7 "INGA HAMBURGARE. . " Hamburgarna själva går ald- " rig till dessa kvarter. Det är utlänningarna förbehållet. Jå, och så de mer e!ler mindre kriminella, som dag in och natt” ut strövar omkring här på S:t; Paulis neonsprakande stråk. På Jungmiähle, nattklubben n inte glad åt fotografer. Rök- ata H ;: på: Grosse -Freiheit,' har man . fullt upp att göra. Det:'gäller " att servera tusentals flaskor öl, . till törstiga gäster. Servitrisen, — som, har mitt bord, Jobbar, var- Men plötsligt hörde” fag Thorknt? >alöjorna Igrar sig över fokalen, där trängseln I är. påtagllg.. on enda natt mellan klockan åtta" - "på kvällen och fyra på morgo”” ; neh, Hon tjäsar mellan 20 och - 30 Mark pr natt. cc - "+ s— Inte så dåligt, Ler cheten för stället. Men" flickornå på ' scenen, som bara behöver visa” : överkroppen, | får lika mycket. Natten är tång 'på st Pault.” I själva verket tar den aldrig slut.” Vid fyratiden stänger en . del av nattklubbarna och några andra öppnar. Likadant är det för flickorna. Geregelte Arbeits- zeit — normerad arbetstid kal lar tyskarna det. Det är bara 7 Fran2 på Hotell Austria på Tal- . strasse, som inte får koppla av och gå in till sitt lilla rum ba- 4 2 kom utskänkningslokalen. Hela > . natten har han ensam fått skö- ta nattfjärilar och deras kun- ”” der. Även under förmiddagen likadant. Den unga flickan, som - arbetar hos honom; får gå och -N Ne bädda om i samtliga rum, Även " prostituerade kan "vara noge granna gäster. Franz vet vad hän har att rätta” sig efter om '" han: vill behålla kunderna: 2 ML i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.