"Nreddgenvdeni2Trjantariv1o50. é a N ”". TAHOLMS "TIDNING. ÖVERVÄGANDE DELEN”AV officiella: engelska inställningen tikverad, ja, ;rent av frånstötande " Husdjurskönsulent Ert husdjursexperterna' har råkat i NUTIDENS till "skilsmässofrågor . STR ra "för våra moderata rtalbegrepp”.-Så skriver en svensk lyssnare till BRC. terades:onsdagen den 18 av londonkorrespont ; Alf den svensktalande anglikanske öontenten Alf -M Prästen: Sydney Linton (sei SVENSKAR fi iråcon disku- Larsson i Falkenberg och de övriga :en brydsam situation. En låglands- " kviga.i Vinberg: har nämligen ställt en hel rad arvsbiolfogiska Ia- gar. på huvudet genom att föda ett' par enäggiga tjurkalvar, som hade-en' fullständigt unik hårfärg och därtill var fullt utvecklade, trots"att' de var" födda mer än en månad för tidigt... De märkliga : tion, och så " kalvarna” kommer antagligen att säljas till någon husd. ; = + 4 . Rö toba Indien vi lärde, står det'i der som det är sagt, om man blott kom mer ihåg, att ”Indien” i detta sam. manhang icke är det östliga gamla Indien! utan, den ”västindiska” ar- kipelag utanför Amerikas kust, som "Columbus och hans spanska efter- följare upptäckte och erövrade; Att kantskapen .med, tobaken. öch dess vel. Men vid den, tidpunkten. hade tobaksrökningen ' faktiskt sedan många århundraden, praktiserats av infödingarna". på hela den ameri- kanska... ..dubbelkontinenten, . av Nordamerikas : Ändianfolk ., likaväl gamla visan. Och det är väl-så sant. de spanska. sjöfararna i början av' . "]1500-talet där gjorde den första be= > användning står nog utom allt tvi | ” tr frika + . Fre präster förrättande de föreolumbianska folken i Ame- som, av. Syd- och 'Mell ikas. Frågar man, sig nu, var detta egen- domliga -bruk . egentligen kan ha uppkommit, "är det åtskilliga 'om- ständigheter som pekar mot Mexi. ko som” det sannolika Ursprungs- landet, Redan ordet tobak ger genom sin härstamning en finger- visning härom. . " . Ordet tobak en lindrig för- :|svenskning av det spanska tabac (eller. ta baco), som, i sin tur går tillbaka" på. ett mexikanskt ord thapakko, vilket är hämtat från det aztekiska nahuatlefolkets språk- skatt. och som bäst. skulle kunna översättas med ”rökrör” eller ”rök- pipa”, Själva : tobaken ' hette. hos « —" Det: här: tycks' vara" ett full- ständigt unikt fall; berättar hus. : djurskonsulent ' Erik ' L. Larsson. Man kar sedan länge studerat arvs- hos" våra häsdjur för att ide ärftliga missbildnin- garna; och därvid: har: man i stor utsträckning använt sig av enäggigå tvillingkalvar.: Sådana försök pågår både på Wiad, Ultuna och i Skara. Här i Falkenberg har vi också tagit "vara på intressanta ' fall, : men det här vinbergsfallet står faktiskt ji särklass.” : Net I Ägare till: de. märkliga kalvarna är lantbrukaren ' Daniel Sibelius -i -'Tröinge, Han har en liten välskött låglandsbesättning «om c:a'4 kor, och den nu aktuella kvigan.— som förresten heter Saga. — "har han själv fött upp. «= "" SR 1 Enligt beräkningarna skulle Saga kalvat först någon veckå in i mars, men" :kalvringen ' inträffade redan den 4 januari, Till råga på allt hade hon;. tvillingar, - vilket : är. ganska s. "ovanligt. -vid : första — kalvningen. Ägaren” började bli. fundersam '— han hade varit. hos en”tjur med kvigan, den 1 'juni och hos en annan » tjur den! 10:maj,- eller. möjligen 'den 4 maj; I vilket fall som helst: hade kalvningen inträffat mer-än en må- nad för tidigt! -: 277 » i -Decbåda' kalvarna var dock fullt utvecklåde; men ' ifråga : om färg- teckningen skilde de:sig fullständigt från "vanliga låglandskalvar. Båda i ljer var” fullständigt lika hos de båda tjurkalvarna, och" det var + inget tvivel 'om 'att det var enäggstvillingar, MN. Har kvigan gjort något. is snedsprång? :: Pr ' Genom en granne :nådde ryktet om de märkliga kalvarna till kon- sulent. Larsson i" Falkenberg, och han ville gärna forska vidare i fal” let. Konsulenten ställer sig givetvis mycket frågande fill-kalvarnas fa derskap, ty de strider' bestämt mot alla tidigare erfarenheter, Ägaren å sin: sida hävdar bestämt att någon Å DI i kanske " många tveksamma frågorna. fc. 23 tt -Tösa - de. annan tjur eller betäckningsdatur än 'de "uppgivna 'inte' kan ha kom- mit ifråga. Både" kalvarnas fader och moder var av ren låglandsras: ' Kalvarnas - hårfärg tyder "inte heller på någon korsning med SRB- ras, ': berättar. konsulenten, Kors- ningsdjur av låglands-:och SRB- ras brukar bli enfärgat svarta, men så 'var 'inte fallet' här. Snarare 'är det väl troligt att det är någon mycket avlägsen arvsgren hos nå- gon av föräldrarna, som här gåt! igen, Vi hade ett liknande fall för en'del år sedan, då vi på Rossared hade två vita -tvillingkvigor, som hade typiskt rödbruna föräldrar. : Man "frågor sig,. om det kunnat finnas någon teoretisk möjlighet för kvigan att göra några 'snédsprång, så att hon varit hos någon'annarn tjur. Ägaren 'ansér dock -att;detta| är. uteslutet, i all.sy som I samma fc ikanska folk :”tla- pakkat!”,' Via de spanska erövrar- na, som gjorde. vad de "kunde! för ätt utrota de fornmexikanska a en kérna, räddades ordet tlapakko över till Europa och. vann efter ett år- hundrade. insteg i alla: uropeiska språk i formen tabac”eller:tobacco, tabak, tobak; o, sv. Då "Columbus steg i land. i Västindien;fanfi:han; att infödingarna: där rökte ' kade bladen av en särskild ört :(to- baksplantan, Nicotiana).' När Cor= tez, den" store. conquistadoren, c:a tjugo år senare erövrade Yucatan> halvön. i. Mexiko, 1520, fann han, att de där boende aztekerfolken hängav sig åt samma ”djävulska” ogudaktighet. De ska erövrar-. rika fäste så stor vikt vid den, utan det var de magiska kvaliteter, som plantan ' förmenades besitta. Så tycks i varje fall de gamla azte- kerna ha föreställt sig, att en män- niska som rökte tobak undergick en förvandling genom att produce. ra rök i sin kropp och utstöta den- na rök genom näsa och mun,” To- baken synes £. ö., enligt gamla hi- storiska uppgifter, icke ha rökts ren utan tillsatt med vissa narkotiska ämnen, hämtade bl. a. från en del giftiga kaktusarter. - (Kaktusen är ju också. en ' typiskt mexikansk växt). Denna giftblandning verkade som ett berusningsmedel på röka- ren, framkallande hos honom hal- lucinationer och drömsyner, unge. fär .som "opium, kokåin och andra narcotica gör:hos nutida narkoma- ner. De :fornmexikanska prästerna och "”medicinmännen”. avsåg - med sin rökning just? att framkalla 'ett dylikt" trancetillstånd,: genom vilket de ansåg 'sig komma i kontakt med gudomliga krafter och få' spådoms- gåva och makt att skåda in i fram- enoim narkotiska "medel itt träda'i förbindelse med de""”övernaturliga”.;; krafterna, ja, med själva gudomen, var ju icke något enbart för Amerikas förco- tobaksoffer till gudarnas ära. Bi) 7 Mmayamanuskript. sin Kelighet: en kolossal rökpipa, vårs mynning ett. moln bolmar upp i form av en tvehövdad orm. Meaya- folket hade många andra gudar, bl; a. en för vart och ett-av.de fyra väderstrecken. Också dessa ; gudar var rökare, och man föreställde sig, att himlens. stjärnor var gnistor från deras tobaksrör, Åskan 'och blixten förknippades ävenledes med de rökande vädergudarna. När de slog eld med sina eldst för att teve SaRDEN sara w Jo Atskilliga på fr. JOHANNESBURG (Press) . « > Ordförandew i Afrikas svarta . medicinmäns förening, dr M' » Tembu, har erbjudit de vita lä- karna samarbete på villkor att , de senare erkänner medicin- > Männen som sina likar. Erb: "| -dandet framfördes vid ett mö- - fte i Johannesburg, där ett par 7 hundra svarta medicinmän sam- lats för att dryfta sina angelä- Egenheter, Fd NN t medicinmännen . har Tedan försäkrat sig om ett +sådant. likaberättigande genom "| att de skaffat sig vanlig läkar= vatbikning vid brittiska och | franska "universitet men dr N' url sTembu vill ätt alla medicinmän (skall få erkännande som läkare, — Vi "bestrider inte att de vita läkarna från Europa och USA är duktiga fackmän, säger han. De har hjälpt oss” åtskilligt i kampen mot de "epidemiska sjukdomarna, Men vi sitter å andra sidan inne med läkar ikapli; " hemligh som de vita inte har någon aning ont Vi är villiga att avslöja dessa tända sina väldiga "rökdon; så 'upp- stod blixt och dunder, Av alla forn- tidsfolks: försök att telka k isk h het ».om man OSS. Jag kan tryggt påstå att den mo- derna läkarvetenskapen kommer att och : atmosfäriska fenomen : torde dessa mayamyter. få" anses vara bland de originellaste, +" > «un Icke "blott "de :himmelska utan även : de ” jordiska "härskarna, ko> nungarna, hade rökdon som ”attri but. I en berömd aztekisk illustre- rad handskrift från Columbus tid, den.s, k. ”Codex Vatecan A”; ser man t. ex. kung Moctezuma II i- förd en rikt ornerad mantel med en blombukett i vänstra handen och i den högra en väldig, meterlång ”cigarr”, Just den formen av röke don torde ha varit den bland india” nerna vanligaste och äldsta. De tör-. kade tobaksbladen rullades in i ett hölje av majsblad och blev. sålun- da dellen till vår tids cigar. lumbianska folk utmärkande. Tvärt-- om är detta. en sed, som förel rer. Men även: konstrikt snidade el: mer hos de:flesta folk på ett tidigt na var övertygade 'om, att 'denna indianska vana utgjorde en allde- les speciell, frestelse, som Den Onde hittat på för att riktigt säkert snär- ja hedningar och kättare'i sina garn och: föra, dem till helvetet, i M. a föreställni 2 djuren överallt stod inställade vid den "aktuella "tiden, Nn : Kan vetenskapen ge svar? ” I De märkliga 'kalvafna" står än så länge . kvar i; herr. Sibelius”. ladu- gård. I dagarna skall. man ta blod= Prov. på kälvarna; "deras 'rnoder:och de tjurar, som kan ha komriiit'ifrå- ga som ”fäder.:'Det' är möjligt att blodprovet: kän" avgöra, säger: kon« sulenten, men: "det är -inte. absolut säkert. . Genom den blodgruppsbe- stämning, som -bliyvit-. så: aktuell under senare år, tycks många djur- ägare tro att” de-utan. vidare'..kan fastställa kalvarn; Identitet, Så. är dock. inte fallet :—' blodprovet 'kan utesluta men 'inté fastställa ett ifrå gasatt faderskap. + ig I. Ifråga ' om 'kalvarnas -. fortsatta öde,: är detta -änhu inte "definitivt avgjort, Man har: sökt: sälja: kal. varna" till Veterinärhögskolan, ty där bedriver :. man: arysbiologiska forskningar , inéd tvillingtjurkalvar, men just nu har man fullt ubp med försöksdjur. Även på de övriga för- söksstationerha "har man svårt att ta emot 'tvillingtjurarna; men alltid. blir det: väl någon" råd. Kalvarna är så märkliga, betonar konsulen= tén, att. de väl förtjänar -att få leva, NT : - > Rikello. | I själva verket hade spanjorerna bakom bruket; utifrån sin strängt katolska syn- punkt på sätt och vis ganska rätt i' sin åsikt om indianernas rökning. De fornamerikanska folkens tobaks- vana "var, icke; somm 'tobakslasten" i vår', egen tid, en: relativt” barmlös (om-än ohälsosam och oekonomisk) vardågsvana; utan den:stod'i intimt såmband imed dessa" folks uräldsta gar. Och det var egentligen endast prästerna .öch de' stora, ”medicin- Väl ”, dv; s, spåmännen” och. trollkarlarna, som rökte, '. Tobaks- lantan var, I likhet f.ö. med 'den ikaledes rent amerikanska” ma växten, en helig ört, Ja, den ;be traktades t. o. m. som gudomlig, eller av gudomligt ursprung. En av de gamla spanskamerikanska histo- rieskrivarna, Clavijero, kallade den för ”den gudomliga medicinen” och påpekade ' dess betydelse com ”sömngivande”. Det var dock icke tobaksväxtens medicenska och hyp- notiska egenskaper som gjorde, att Tvååring överlevde nedkylas till.16 gr. "kroppstemperatur: MARSHAL; lowa (TT - Reuter) -En: tvåårig flicka Vickie Davis som i lördags påträffades. medvets- lös i ett utkylt hus har nu åter- hämtat sig trots att henhes kropps- temperatur bara var 16 grader då man fann henne; ' Vv : - Flickan hade blivit överfallen av någon person som, sedan hade lagt in henne i det oeldade huset, Hon hade bara ett. nattlinne. på. sig. och kallt . inne i. huset som ' utanför. Termometern ” visade .på 'närmare 30 minusgråder, «0, Ota Enligt' läkarna känner mal inte till något tidigare fall där en män. niska har överlevt en sådan ried- Xylning som Vickie Davis har. vå- vit 'utsadt för. 1951 påträffade man én ' 23-årig negerkvinna, Dorothy Stevens, liggande stelfrusen utan- ör ett hus i Chicago, Hon hade en troppstemiperatur :. av, ' 18. grader. Hon räddades till livet men fick båda benen och några fingrar am- puterade. -- . ot Vickie ; Davis. fördes omedelbart till sjukhus efter det att man hade funnit henne. Hon lades först i en balja med ljumt vatten, Då -rman hade mean fått upp temperaturen religfösa kult och ;gudsföreställnin-|' enligt polisen var det nästan lika / hade badat henne 1 flera timmar" kul dium, ofta t.'o. m, på myc- ket höga kulturstadier, som ju bl. a. framgår av :den”heliga . mystik, värmed grekerna ännu under klas- sisk tid omgav :det pytiska oraklet i Delphi, Vad som skiljer den mexi- kanska och: fornamerikanska hal- lueinationskulten. från äldre euro- peiska; afrikanska och asiatiska ri- : Aztekernas, inkas; och mayafol- kens rökkult var, i ordets. egentli gaste' betydelse framför allt ett rök- offer. Offret hembjöds i dessa .regn- fattiga mellanåmérikanska -Jänder i först ummet åt den gud. (eller +. Columbus tid. de" gudar), som hade att ombesty- ra "molnbildning och regn. Man lät prästerna blåsa :sina' to- baksmoln upp i det blå i förhopp- ning att därigenom kunna beveka de höga gudarna att göra samma- Junda: 'hopa moln på himmelsku- .|pan, moln som sedan kunde skä ka regn och. välsigna markens grö- da: Det var alltså en form av ana- logi-magi, såsom man religionshi- storiskt brukar kalla dylika -riter. Mayafolket, ett av de mést högt- stående och mest ”litterära” av de fornamerikanska folken, har läm- nat efter sig massor av .bildtexter och (ännu + tyvärr 'outtolkade) skrifttexter. Ur dessa bildtexter å- terger vi här invid en bild ur den sk, Codex maya Tro-Cor- tesiano, som lätt låter sig tol- kas. Vad vi på denna bild ser, är tre präster, liggande på rygg med uppdragna knän på ottomanliknan- |de bäddar och rökande sina tla- pakko, sina tobaksrör. Enligt vad mer da I artont - regnets, dödens och årsväxtens gu- dar. På en, annan sida i samma gamla . mayamanuskript ser ” man regnguden - själv, rökande en lika- dan pipa och därigenom formande moln, som skall skänka människor- na bönhörelse i form av regn." Stjärnorna — gnistor från . gudarnas rökpipor! Icke blott de gamla manuskrip- ten och bildtexterna berättar om dessa rökriter, även de fornindian- ska folkens bildhuggarkonst förtäl- jer ofta samma historia. På en av tuckreliefs , som y .en- trén till ”Korsbts tempel” i Palen= que, ser man -den högste mayagu- den Jima, som klädd i en jagu- arföll även kär högsta tecknet på -|medicinman hos mayafolket utblås, H angripp.; Rökens" uppstigande mot är de tre prästerna i tjänst hos resp. |- lér i lera modellerade rökpipor fö- rekom ofta. Den här avbildade tet- takottapipan från Chupicuato är ett vackert och karakteristiskt exem- pel. De flesta 'dylika 'pipor. är de- korerade ' med religiösa symboler: Piporna kan betecknas. som ritual redskap, ungefär som vigvattenkär- len och rökelsekaren-i :den katol. ska kyrkan. - mh För de gamla amerikanska indi å en revolution när vårt ve. tände kombineras med: de väster- landska laboratoriernas utrustning, — Västerlandets k ä ska medicinmän = ss vill: erkännas som läkare Öch det finns talrika andra värdes '. en fond för upprättande av ett afri. ' kanskt skall samla alla läkarvetenskapliga ken' form de skall vidarebefordras till de vita läkarna, för den händels ' > se dessa erkänner medicinmännen + + som sida likar och inleder samar=- ' bete med dem, Medicinmännen vill inte längre bli ansedda som något - slags representanter för mörksens makter. De vill vara vanliga läka. skornas nöd över hela jorden, . — ., . Urskogstelegrafen — fantas- ' S tisk tankeöverföring? - För dem som studerat de inföd= das levnadsvanor är det bekant att infödingarna . kan på ett märkligt sätt förmedla de mest k li d: budskap tusentals kilometer med Denna telegraf skiljer sig från de vitas därigenom att man inte an- - vänder några som helst redskap, els . s ler instrument för överföringen — inte ens trummor, De som utses till -" att ”avsända” ett budskap sätter sig rornå och böjer sig fram till. dess Har mist" kontakten' med naturen, j fortsätter dr M'Tembu, Medan en- gelsmänhen. t. "ex, arbetar på atc framställa. syntetiskt cortison, finns det i de afrikanska urskogarna åt- skilliga växter, som innehåller de ta- ämne 'i naturlig form. Medicin- männen. har" genom århundraden använt extrakt av dessa växter, Ha- de. engelsmännen. brytt sig om att fråga de afrikanska medicinmännen skulle de för länge sedan kommit dessa medicinalväxter på spåren, h na - berör. dra. Därpå börjar de sjunga, långsamt och en. + . tonigt, så att efterhand alla andra tankar skjutes åt sidan än just de "+ som, skall- föras vidare. Småningom — ceremoniten kan ofta vara i flera ". - timmar — börjar deras kroppar |” skakas av. köldrysningar,' Svetten SN sätter. Plötsligt upphör sången, del- motlagits.. Det finns: inte. något >. dofta verket sitt ursprung i sarena-må- giska. föreställning? :1- all religion | ingår. städse”ett stänk magi som ett konservativt drag. från längsförflut- na tider, ' Det kan i detta samman- hang' vara värt att: nämna, "att, et- nologer som di Mexikos: in« DT | on vintelgått fram, . "la as de viraken' från 'dem i själva : 1 på att sådana meddel Några år före andra världskriget ” blev: en engelsk officer och :hans' infö infödda upprorsmän.' Officeren.'an. . en. begäran . om -hjälp genom urs« födda” folkstammar. i: vår "egen "tid funnit, - att tobaksrökningen ' hos dem" alltjämt, "eller i varje fall för blott”, något, halvsekel. sedan,' vär förknippad med uråldriga magish k På. ett ' avstånd av 200 km. därifrån möttogs budskapet av en infödd sergeant, Det, lydde: , ”Vi iangripes av 500 upprorsmän", . Och 500 km. längre bort meddelade +. riter”. och föreställningar, ' En tysk mådde göra synligt vad som annars i regel är osynligt — nämligen an- dedräkten. Som hos .de;;flesta: folk på ett mera primitivt utvecklings-, stadium -betraktades andedräkten som ett koncentrat av människans vitala kraft, som 'en manifestation av :anden,. själen, det psykiska vet, När en' aztekisk präst eller én. te "pustar av tobaksrök över. den troende menigheten eller "över; den sjuke, . som." skulle botas, innebar domsande 'i dem och därigenom gav dem ökad styrka att emotstå onda detta att 'han ingöt sin starka gu- |. ikoforskare; LurHoltz, har" bes ättat, att då” Je första järnvägarna kom igång i Mexiko, .var indianer- nastill en början mycket misstänk- tamma mot lok tiven; vilka ge- en ihfödd underofficer' sina britti= ska iöverordnade att utposten . be : fann: sig i fara, Guvernören i kolg=, > niens huvudstad 1,200 km. från a nom sina-konipakta molri åv'/kol nade; att. dessa lok var: ett påtund på .den gode; Gudens:.domäner och himlens "naturliga '- skyaf'"€ kunde bli' till förfång för” tenhesirys äg an "Vi ler i våra dågar åt dylik vä funderingar hos ett efterblivet Men 'vi skall 'l8 "med a: '; Hur, reagerade för hi sedan våra egna europeiska all- fonfnd inflytelser. .och' sjukdomsd en bekräftelse på, att rökaren 22 prästen eller medicinmännen — stod i förbund och kontakt med, de hög-: re makterna och till dem översän>-. de de hjälpsökande människornas böner och förhoppningar. i himlen, gudarnas' hemvist, utgjorde :Katolikernas rökelse har . samma ursprung? 4 Den ånalogi som råder mellan”de ikanska folkens tobaksof- ferkult och andra fornfolks bränna och ' rökoffer på vigda' altaren är juriögonenfallande. Har månne ié-' rnvägstågen .med sina rökspyende lok, stånka fram genom landskapet? Säkert: fanns då! många, som” var minst lika, betänksamma som mexi-' känarna inför en sådan ”ogudaktig- het” och illegal inblandning i den gode: Gudens världsordning! Här; måste "vi. "emellertid sätta g. De: sak ifter och data, som däri anförts, har härntats. ur 'staten "Mexikos offici- ift, den på franska : ;”Nouvelles du änses högst ke katolikernas rökelsekar och den . förmörkade himlen. Indianerna me” ho av Satan, som därigenom inkräktat 5 : t alstrat moln, som. till skillnad rån |sa hundra |” , då de såg :de första |: barns 6, . es tter inne" med generationers, vi tarjde, har kännedom om: åtskil'” ligt;-:ivarom de :vita' inte har någon . . » Chaufför Erik Birger Jansson ska«= :' dadeg "till. döds på tisdagsmorgonen : a under ; " schaktningsarbetei i Kungsgatan” i Kristinehamn, se han hade”stigit av. sin lastbil som es skulle lastas med hjälp av en:gräv= maskin, sam: stod omedelbart bak= + år ”religiohshistoriska” fo:a bilen, Då grävmaskinen svängde”, . , blev Jansson klämd mellan hytten och lastflaket och skadades så svårt att han avled en stund efter det att han" införts till lasarettet." .; +: i. " Jansson var född 1908 i-Husaby i dalen, Han efterlämnar hustru och" - FRÅN J ORDFÄSTNINGEN. I LJUSNARSBERG. dalen. Tolv vita kistor stod i koret. på henne till 27 grader. ' na : es : - ' s + ” M a MUN ep . | An rAL ANA ART AA . ARA EAA PRATA AAA AFA SRA RADAR PAT FARANA mr ng ERA RAN MÅA PAA DYL DNS RAY - ör - na ar md å rå Å år 1 TÖNING ii rr fulla läkarvetenskapliga hemlighe= bn H ter, som är okända för de vita, " Mötet beslöt att samla medel till +. forskningsinstitut, Dettå >= ' upplysningar och bestämma i vil. ES re och bidra till att lindra männi=e - > hjälp av den s, k. urskogstelegrafen, '' ' rinner av-dem men' sången förta +: ta. tagarna reser på sig och återupptar '' - sitt 'arbete. De vet att budskapet ”", da Soldater på en utpost peta Brittiska '; Östafrika | belägrade :av. , rk modade sina soldater. att förmedla ': «: Skaraborgs län och bosatt I Säve= "> ' Avevi i en ring, håller varandra i skuld«= >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.