[d + "En av de: första Punklersia | på den nyvalda franska ” nationalför. kö . utän tvivel att "utgöras « av der al... geriska frågan. Sedan. revolten bröt uti Constantinedepartementet i iöst.- ra Algeriet för årygt ett år sedan har situationen trots ständigt öka= de franska truppinsatser inte: annat : än förvärrats. För a härvarande dö- , das ofta mer ' än 50 personer På ett : dygn ' och : strider och” oröligbeter. sförekommer nu'i hela Algerie + "Bakgrunden '; till upproret éna sidan Algeriets" svåra ekorio- - miska situation med åtföljande mi- : sär och å den andra missnöjet ' med den :' auktorifära franska . regimen, som "inte gett "de" natfönell: serna något spelrum. LL Algeriet, som'har relativt omfat-' tande " potentiella” naturrikedomar, är i dag ett land med en oerhört låg "> "levnadsstandärd, där nio - Miljöner : " muselmaner ständigt lever på hun- gersnödens .... brant, » Befolkningen . ökar med 2,5 procent om året, och enbart för att möta denna ökning samt 1l ; höja levnadssta darden ” skulle . Frankrike årligen ” -behöva”. investera "15 miljarder ” svenska kr. För närvarade" ligger den” 1 delink roblem fotkryl tb ske | pr tr Algeriet försökt” göra myteri. Hös folkets breda”; lager finns otvi- velaktigt en ' känsla »av aft detta krig”. håller. på att utvecklas till | eft lika blodigt företag som Indo= kinakonflikten, I Älgerief har en stor del av.det ekonomiska ljvet stagnerat på grund av striderna, I de östra delarna av landet är 'det för närvarande omöj- ligt att förflytta 'sig- utanför. stä- derna utan militäreskort joch isole- rade bondgårdar anfalles régelbun- det av partisaner. Även i resten av. 7 landet förekommer ' partisanöverfall och oroligheter. . " Vid "sidan: av "de railitära åtgär-' » derna har' den franska regeringen och guvernör Soustelle tillgripit en hel rad sociala och ekohomiska åt- gärder, för 'att lindra misären ock minska - ' befolkningens ” missnöje. Man har ökat investeringarna och skickat ut läkare; lärare och social- vårdarevi trakter, där en fransman ; knappast 'synts'på de drygt hundra år, som- Frankrike regerat i -Algez .. riet. Frågan är emellertid om: des- sä åtgärder infe kommer: för: "sent, . Det ' verkar. Som om det algeriskå problemet f.n. "skulle v vara mindre . ett socialt. ä än. ett. politiskt problem. . på 300 kr om året, : På hösten 1954 vär M. T.L.D. under den fä igslade Messali Hedj ».det ledande politiska partiet, I sam= i band med. en splittring” "dess : Jedning fick" aktivistisk: ment den, Dessa stod tills an med : ytterlighetselement '. utanför . " partiet ..bakom .-upproret i Aurés- massivet den 1 november 1954, Det verkar, däremot söm' om det alge- riska kommunistpartiet inte spelade någon central roll i detta skede av ' upproret, :och det: tycks inte heller senare ha kunnat tillskansa sig nå- - got avgörande inflytande bland na-j tionalisterna. . Sedan de första partisanöverfallen kar situationen. alltmer förvärrats, - och från att i början ha varit små, - illa organiserade och dåligt beväp- nade partisangrupper utgör den al- geriska ”nationella befrielsearmén” nu tydligen välorganiserade unifor- . merade förband. på upp till ett par : t ratfelfilm,. som "kulminerar sen Vv ger söndag kl. 8 den svenska fil mo strålande hundra man .utrustade. även med - och, äl I östra Algeriet anfaller. de nu öppet , även stora militärkönvojer, och för någon vecka sedan försökte de sig på en regelrätt stormning av Norda. afrikas största vapen- och spräng- ämnesfabrik.' Det . tycks nu finnas . en enhetlig militärledning, som för- söker d: ionerna och - moderlandet”, 3 - De 1 repr iden algeriska församlingen, som i praktiken alla utsetts av fransmän- > nen; har förklarat sig” vara mot- ståndare till den franska" ”integre- ringspolitiken” och begärt att .val skall anordnas till en konstitueran= ' de algerisk församling. De i Alge- I "riet bosatta fransmännen anser där- |. emot' att man inte skall genomföra +» några reformer; innan; ordningeri . " återställts, och begär i stället att ” man ' skall snabbt krossa, terroris- nen, - vr é I Frankrike är meningarna delade 'om det algeriska dilemmat. 1. Al- geriet finnes det nämligen inte — som i Marocko eller. Tunisien — 1- någon statschef eller: organiserade och representativa partiet med vil: "ka: man: skulle. kunna förhändla. Vidare finns det i Algeriet en "bety- - dande fransk minoritet om: ungefär - ; en miljon, vars intresse måste be- - Vvaras. Slutligen tycks dét för många fransmän vara ' svårt ' att erkänna, att: det är 'en' fiktion ått tala om > Algeriet” som ””en' förlängning" "på! i oa Guvernör: Soustelles . "nyligen : . framlagda plan på 'en hundrapro- centig integrering av Algeriet kan Sägas vara ett sista försök” att i - praktiken genomför: denna fiktion. Den har redan fördömts av såväl som håller kontakt med det ”Nord= afrikanska' utskottet” i Kairo. Det är nämligen i Egypten många av .bartisanledarna :får sin utbildning och genom öknen kommer karava- ner med vapen och ammunition -- även om de flesta vapnen säkert t tas från fransmännen. -- ! För att möta den alltmer" svår= ” hanterliga ” situationen -har frans- männen gradvis överfört mer och mer trupper till Algeriet, För när- varande torde där finnas c:a 200,000 an. trupper som överflyttats från Tyskland, — Atlantpaktskommandot Och skyndsamt hemkallade från In- dokina samt 'slutligen värnpliktiga, både : rekryter. och mobiliserade, Dessa trupper räcker inte till, och Sedan ett par månader har Algeri- ” etguvernören Soustelle begärt för- . stärkningar på ' ytterligare" :60,000 - man. "Enligt -vissa uppgifter skulle de ansvariga” militärerna. begära - 240,000 enbart för att källa” Con=, stantinedepartemenfet. ., " : De mobiliseringar, sorå den fran- ska regeringen ". varit: tvungen att " göra, har inte mötts av någon entu- Ssiasm i Frankrike.. Vid ett flertal som fr i Alge- riet. Det förefaller förresten svårt att tänka sig, att. 120 algeriska mu- . selmaner skulle få säte och stäm- ma i Paris-parlamentet, vilket är ” konsekvensen av Soustelles plån. + ” En annan algerisk politik är den . som "förordas av Pierre Mendés- France och som går ut på att sna- rast möjligt ta kontakt med de'”al- geriska nationalisterna för att finna ": en samförståndslinje 'och återställa lugnet i. Algeriet.: Tanken :är väl ” närmast att ge Algeriet en långt- gående inre självständighet. -'y Ett tredje förslag är att fortsät- ta med den hittills förda politiken, d, v .s. en kompromiss mellan inre självständighet och integrering med » Frankrike: Detta tänkes kunna ske så att man”i viss mån: går musel- manernas önskemål till mötes, sam- tidigt som "européernas intressen bevaras. Det är väl snarast på den- na” linje man "finner högern, ochså ' folkrepublikerna, ” - "Vilken: av dessa linjer ; som utgår med segern i Parisparlamentet ör för: tidigt” att ”förutspi men man kan anta att det dröjer innan lugs net återvänder till "Algeriet. : >" tillfällen - har ” värnpliktiga på väg .Yäldsamt "nervptrrande. klimax. 2 ve Väåxtorps . biograt ger" söndag: kl ' ”Tarzans magiska ' källa” med Lex Perker samt" dén. trevliga ä pan Cheta." : so 5 Kl 8 Metros storslagna även- tyrsfilm 1 färg Missouri”; Fil- : men handlar. : om. indlanfllckan ' Kamlah- som '. blivit -bortröväd från sin stam Svartfotsindianer- hä. , I huvudrollen Clark! Gable. Farnförbjuderi. ” . . Vallberga Blograf ” Zn men ”Vildfåglar”; Romanen om " Nisse "Bortom, ligger ttll grund för handlingen, -Nisse Bortom är sjö ömannén, som Inte kan: finna gin” plats" här 1 livvet, Per :OB- Carsson gör här .en fin roll-och Ulla" Sjöblom är utomdentlig som den « förgupna 'glädjeflickan.” "Formförbjuden,” fe! aj rhulfs. blögrat .- går Sönd vid först, kt 5.30 och 7.30 det tjäsiga äventyrsfilmen I färger ”Dde, drogo' mot väster”. Filmen är. gjord efter » Owen" Brfatows , j succéroman ”Lyckospäret” som fatt tusentals entuslastiska läsare även i Sve ige, Barnförbjuden, vol [4 MIKE SA & som matiné eid tt ”äimman klädde trä-|. den '"i'ven praktfull 'rinYrost- skrud; som i kvällens månsken gav ' landskapet ett fantastiskt vackert "utseende "i: rn 3 ostar Predikoturer | Laholm "Ston. söndag 10. 00 sön- 15.307. dags a ”Pengelin' "sängarna. tlsdag 19.30 .Bibelstudium och bön. Frälsningsarmén . Hishult Sönd. 14.00 möte 1 Betania,.. - Laholm Salemkyrkhun, Sönd. 10.00 söndagsskolan - börjar, 11.00 ; predikan Brander. Tisdag 19.00 "Juniorerna. Torsd. ! nl RENA 1 NE rna 4 oa Ka A fear et MR NPDLAENI AA tal 27. 30 "pol : tarot eva mede Fant : . ia Yr fara a att invaderas a av fill . entliga”. trupper på torsdagen. Trupperna ' var : utrustade”; med. alla tinkbara moderna vapen och landsattes från. land h av.” allva"sehaste typ. En bataljon ur Hallands" regemente gick. till mot- anfall och lyckades efter väl förberedda motattacker, kasta tillbaka 'fiondén, som blev oerhört! decimerad. Hallaridskrigarna håde också Vill silt förfogande modernaste vapen, och ett kraftigt och verksamt - understöd av v bland. "annat den stora ; engelska” Centurion-stridsvag- s nen; : fin . även sådan soldaterna ningen och: slutade först då .man riskerade, att” skada. den” egna trup- pen, Slutligen kom. stri idsvagnarna Som: den uppimärksamme läsaren redan" räknat 'ut gällde det en mi- vning vid Hallands 'regemen- :; Denna gång var den av större - fornfat än ' vanligt, och - soldaterna använde”. sidf: som. - omväxling + av » skarp”; stridsammunition. Meningen » vär också att" Hallands" flygflottilj skulle" ha”; satt ;ib in sina reaplan 'i Adusten. Vädret var. emellertid så- dant, att nan med" hänsyn till de g äkerhetsföreskrifter; "som flygvapnet "i fredstid, inställa flygets medverkan. - Vilket naturligtvis endast är att. be- H klaga; då” striderna i annat fall fått iCenturion- vilande ner'.:mot gande: saker :-detta. Den förflyttar sig. snabbt och kan "öppna elå även under gång, Dess. insatser i i strider- na om Ringenäshalv in. blev: av, ” .Centurion- -siridsvagnen väger” "inte mindre än 50 ton. Den-år « försedd". med eri 8 'céntimeters ” i automatkånön, : co h lagts upp och Ioddée a av ”Koreamajoren” Carl von . Mentzer. Han . lyckades ' gernicmföra . sinå uppgifter på: ett synnerligen gott sätt; enligt -vad-vi kunde-för- stål "Med hänsyn "till säkerheten För 44. dettå är. något som i övningsledaren. till nämligen, bara at! tiva: "då 7 det: gäller” jatt använd : stridsammunitfon: ir "fred. ” "Honuliga. trupper-landstigit på Rin genäshalvön, "Det var välutbildade "trupper, försedda med mod pen. och” stridsvagnar, i: genom att. låta sina 12 .centimeters "granatkastare, ”mjuka upp” fienden. Därefter -'sattes pansarförband, ra- .ketgevär; kulsprutor ;och granatge- . alla lägen och vinklar. Den är 5 "försedd "med två motorer; ; den : havet. 'Det är "verkligt 'skräckinja-. stade' i:det' avg öra er Centurion-stridsbognarna, vilket hade och ' kan: öppna” eld Al pjäserna på bangården i Halnietsd. utan 7; fick "bygga en" särskild last brygga i i Söndrum. Broarna i i 'Halmz : stad skulle: nämligen inte ha” tält den hårda belastningen. 1: 'va e fall räknade man med det," : | För; 'att"återgå till stridshandli garna 'på, Ringenäs, 'så: vann hal landskrigarna : det + första ” skedet, nen fienden gick, till motangrepp, | dock "utan att lyckas driva stillbaka | de” anfallande, . som” i stället" sätte in: en; sista avgörande stöt, Denna. gång 'var verkan fö rödande, o och pi de” det Varit ”på' riktigt”; så' hade fienden: inte”. haft något arinat att göra än att 'ytterst' decimerade - fö söka undkomma "utåt Kattegatt Det blåste snålt det;'ock 3 mMmännärna: da sbåfrestningår.. Det är emellertid” : gott gry:i .hallandskrigarraa, vilka tydligen r resonérar som "så; att möt. a "] gångarna skall tastmed jä och Ccå Isk 6 förödande . verkan på - . ett gott prov på infantes A lagkraft "och": möjligheter S Regemenischefeh, ; 3 Överste ' ide förlop=""' vär in, Även artilleri bekämpade största på 250, hö er. med framgång angriparnäs' nästen, Det ”gänskå svårt; ätt gö sig : innan" infanteristerna' gick; till ”at- len föreställning :om" detta ngelska :» tack med. sina" effektiva "automat- förstörelsevapen "' utan att ha ; sett a vapen, De understödjande förban- det,' Det förtjän. eriellertic fram- den. fortsatte vatt hel impa - fienden hållas, att man inte kunde lossa; sfadskollega, följande. älskvärdhet: - kare på Minus fabrike ” ror, nacke och öra o, s. Vv. et verkade, också : trätt .helåten. . Även ex. "del civila åskådare syns": : tes i inom övningsområdet,: och dessa ” fick" en: god. bild av det hela. «0, "Jean Sibelius" tillfrågades "härom. lagen "av. en närgången utlänning som" hade turen att få träff; "däremot ankdirektörer?”: «Sibelius "fund rade: ett tag och svarade: "Vet Ni; kallar talar alltid; om Rosen " söner» är. älg en: kungl huvud- :— Du ser: ut som en el Kunnigt barn? £. "En äldre herre: :var på. bio med: sin' sex år. gamla dotterson. De såg en italiensk film, där den eldige äl- skaren : kysste jältinnans hand, handled, underarim., överarm, 'skuld-- .— Titta, / utbräst 6-åringe : Ja, de omk des stora förnöjel- Övningsledaren;, major Cärb von Menize", di det g . ka, läget, för. med reg hefen, överste Carl Klin» "> [58 killen vet inte vår had skall - | . genstierna, och mejor Cal Eiie Ericson «000 00 6& hennely fester 5 oh Karnas klubb; 19.30, offentligt » möte Brander. KN Veinge Tabersnklet Sönd. 2 00 SR " predikan,' Brander. Månd, 17.30 i : ” vinterfest för GK:s pojkar och flickor; 19.00. juniorerna.' Onsd, ' 17.30 ! GK-flickornå, , 19.30 of- fentligt möte,. Brander. Fred. 19. 30 bönemöter. 4 7 den i NANNE doc ag SÅ N N 0 N S E R Ad mn (nt RS tre sta SK EETR SPAN RAPP PS I SAÄI KLAS DA [KARA KIRSI AT EES —— aan UN HYRESHÖJNING I H "Ett rekeringsbestut” 1 går ning särskilt i nya hus; Bes « höjning av en "procent och hus. (Stockholm i dag TT) SENASTE ert - EN ? kommer" att betydå en "hyres höjning med en NYA Hus kommer att' medföra ; fyreshöj- tet Innebär nämligen en kapi- . falisérlägshöjning äv räntor na I sténhus från 3,75 ' till 3,85 Proc, och i trähus till 4,1 pr oc,' Detta motsvarar » en hyrea- fråt HSB meddelas : att ' aetia procent ” Fo nga Föreläsningar i il med. olympisk + 0, fotoko läsningsföreningen : bjuder? "de skådespelaren, uppläsaren ' Hjordt bjuder på ett ypperligt " program:- om. måndag.. > Hans tidigare framträdanden i Mellby och Laholm skaf-. de framträtt. Lina Sandell, : "till de mest älskade, får i en ypperlig tolkare,.: Två format, Det.är.instruktör sell. för den kände ;snabbteécknaren Len nart 'Henricsson:": Lektor. Gun” vor Sählin "och kyrkoherde Ka- leb Andersson höra till de för reläsare; i som man gä Ta vill höra av” på” nytt.” : + Det. bästa sättet att. få vara med” om” ”allt : vär defullt och "njutbart; " som. föreläshingsför- eningen '. "bjuder: på och även det billigaste spelare: Einar - -Hjordt glädje. Ett”kåseri [2 den ' moderna” människan," . "Måndag 20 februari? Instruk tö tär från! de antika" 'öch moder- na olympiska spelen Hjusbil- Det är "ett synnerligen ov fade honom många vänner i våra trakter. " Tesson och Eric Boström hyr: dragit överfulla hus, var, « pisk ” "guldmedaljör i brottning brandt — den : världsberömde amatörfotografen Per For Utöver. dessa må framhållas "I Lina Johan Richthoff — : Glim-|: aholm -': TE S guldmedaljör - istens Rembrandt lande program; 'som - Den över hela Norden j och ." Jutsångaren”' Einar p Gunnar -Tu- vars, psalmer och sånger. hör. domkyrkoadjunkt '. Anshelm - andra föreläsare är av världs." ' Richthoff' — flerfaldig olyn« "fotokonsferi "Ren ! Måndag 9 april: Sköveris arbetare Per Forsell: — Med original och gamlingar” fram- för kameran — Njusbilder, ver : Mellby -' "Onsdag 15 februari: Kyrko- herde - Kaleb'' : Andersson Människovärdet genom. tider- na.t o- Five . Onsdag . 4! april: sångaren Erie . Boström .-— Med Birger Sjöberg och Evert Taube i vis sans rike, : . ”,Ahla Fredag 2 mars: Domkyrko - adjunkt: Gunnar "”Ahshelm:-- Sandell. ist väckelsens sångerska; i. s - » Tisdag 20 mars: Folkskolläs" rare: Lennart Henricsson .-— Jakt,'. jägare” och ”jägarhistoti er. - - Torsdag. 8 märs: "Kompositör Gunnar Turess — Nils Fér- linsafton,'. : : mösiksällskapet FIDE Att polisen i Taholm kän få jav konsertbesökarna' från lands- .bygden färdas. med all. säkerhet |, Jet att konsertbesökarna som i Laholm, Mozart. « könserten, väntas. ge polisén. biljette sitioher,' att ingen löpa risk ; tat ärendé även om 'biljett i; : gan skall ordnas. till det bä st Fö "de ivetvis' det redan så goda försäljningsresul-+ tatet ” er” :glädjande ' företeelse. Man. skyr: varken kostnader ek Jer: besvär , för! att. kunna: :bjuda sydhallänningarna.. verkligt god sång” och . musik, Den :. konsert som. ges i morgon söker sitt mot- stycke; och :försäljningssiffrorna avspeglar" att: de .musikintresse- radé sätt: vö de på detta” djärva initiativ. .' att "ordna parke- på att drygt: hälften a av biljetter- na: försålts till personer. utanför I Laholm. ; « Närmare - 300 biljetter | ' har nämligen gått till den :kring- liggande, landsbygden. De flesta i bil.:Att det' blir”minst ett 80-) tal. bilar; som - skall parkeras” i staden "under konserten; är högst |.5' troligt, och: dessa tillsammans I med 'de "”ordinarie parkerarna” fyller. ganska snart” är upplåtna parkeringsplatserna 7 - centrala k staden. n I Jag srontérad > inéa stockniögar skall uppstå, lövar poliskommisarie Philip. Nydén, " men måste göra det förbehål- . kommer i bil till kyrkan bör .. vara ute i god.tid. Om' alla kommer i sista minuten kan det givetvis "uppstå stöcknin- "gar. Med lite god vilja och - några minuter till godo skall "det dock: ordnå&' upp sig. In: farten till kyrkan — Kyrkoga- tan — är ju trång och besvär- - lig liksom passagen vid Stor- gatåny' varför bilisterna 'i eget intresse. bör vara ute i god tid. Rådet: att vara uté i god fid vill - också :musiksälskapet .'ge mer; till staden i samband, med konserten Ne Försäljninge V ä ch i dag finns ett knappt hund "del lovar: poliskommisarieé Philip Nydén: at parkeringsfrå ringen på: söndagskvällen beror Fk | form ' i Lahölmn, vilsa: bekymmer,n här: dock vidtagit. sådana dispo«' behöva återvända” med oförrät- inte köpts i förväg. För polisens : ' a prick, kl.: 20. Om alla kom: rer i sista minuten" kan stock: ningar .bppstå i kyrkän. och det vensk översättning ' ki hjärtat”. Förfat; faren Har” utgått från legenderi om ”dén grå mannen”, > 801 der. Mozartg, sista tid be: Honom. -upprepadeé gånger för. För” författaren blir deh ' grå mannen. - Döden; och; Kän ', a san, låter Mozart för denné "berg. tå om sitt. lv, sina Åsikter,-si- na, triumfer och sina. svårigli en. rapsodisk. "biografi, : där dels .kärnda'faktå," delg vad författaren” . antar' börde. vara : Mozarts tankar och reflexioner komma fråri i den tänkta dia- : logen..= ev i Uppslaget ". är ' . naturligtvis - gott,: men om boken verkligen kaå ge något annat'och bättre :' än de traditionella" biografierna' må lämnas därhän; I varje fall i översättning förefaller ordva- . let, ' fomantiseringén, .. känslo-. mässigheten i: ”Mozzarte”. re» pliker öch monologer: krappast' trovärdiga, grumliga intryck bidrager över sätningen, som verkar mer;än ' lovligt valhänt i och: fylla” av 3. E. : Till "detta . ofta konsertbesökarna. Till följd av [1] programmets "längd måste man T AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.