7 r musikälskandea garna, -- von ' Eichwalq - besittning. > fikstockningar med parkeriig fe - Med / 'äennaÅ Södra Hallandg gör för: kulturlye ända, och man hn endast gläd- "> jas med- dem bo; "största ansvärd för konserten att sydhallännigarna på ett så ” påtagbart sätt ls skattning , av: krrangemanget. Att drygt, 500bersoner över- . var konserten ter. än ljusare| jed "ett" sådant: : intresse för godhusik kan man framtidsvyer; förvänta ' mån rangemang i fösättningen, 2 göndags vällens Mozart- konsert.É- Laholm blev: en o- ” förglömlig” UPpIevele- förde : «SOM; till sista plats > fyllde kyrkan, I god tid före konsertens Början sökte sig. ” konsertbesökärna, till kyrkan .. och först Soi sist skall, en | eloge. ges. förratt alla var på : plats; när dtigenten Håkan lisen höll 'sitt " löfte - på et[ utmärkt sätt; ; trots. den gäska: stora bil- invasioner UPMstod inga tra- konsert i musiksällskap än 'en gång bevsat vilken oer- : hört . betydelsefull. sydhallännin- tog pulten i eller ” besvär Dn har insats det t.i vår läns- m burit det ade. sin upp- förnäma ar: | Orkester, y Stor fast : offär flokolm "> Anna o. Nils bodelägare i Lallm har i da- garna för ej uppgret pris försålt boets fastighet, uteed Östertulls- A gatan i Laholmli Nilsson och frökd son, innehavare alNilssons. pen- sionat i Laholm. den 15 febr, d. å& Rd Mäst Mästocka nya bygggårdstörening > Pp. a: "Jade i går ägd hets-= gbergs döds- fru Agda Selma Nils- Tillträde sker cka under- ord- , Detta, är inte. minst fallet i i.g-moll- vn festkonserten ha hade. som kon-, are. | sertgivar, + engagerats Eälsingborgs rening 4-', - Snr under Hå- "kan, vi ck 'Walds- led änder Hår | bygdens Oratoriekör, förstärkt med medlemmar ur Hälsingborgs kyrko« - körer med Elsie v.: Eichwald (sop- Tän);-Gerdi .Keil Halt), Uno "Borg. strand : (tenor) och" Bernhar Nerstedt (baryton( som, saliste; Håkan . vs Eichwalds Programval Var välfunnet, De framförda verken | Var. representativa för Mozartz se- hare "produktion och utgjordes av. den berömda fyrtionde symfonien i” g-moll och den inte mindre kända dödsmässan, : Requiem, sista, knappt fullbordade verk. g-mollsymfonien är en av de- tre 8. k, stora symfonierna, som tillkom ' under några flyende sommarveckor 1788, De tre symfonierna (Ess-dur, ' g-moll och den &. k. Jupitersyråfo- nin) bildar tillsammans, med Beet=' hovens ' båda : - första symfonier de wienerklassiska symfonikernas höjdpunkt, Mozarts tidigare verk ä är. i regel hållna i tidens stil. Först un-" der de sista 10—15 åren bröt, hans Personliga stil helt genom i hans komposition. Just i de tre nämnda symfonierna ' framstår denna hans personliga skaparförmåga 'som skar- past. Han låter rokokons sötma sam- mansmälta med .wiensk' folklighet . — man vill här se en påverkan från Haydn — men han fasthåller vid den nordtyska skolans stränga kon-. trapunktoriska krav, I hans: verk kan, man ofta spåra, att. "sorgen och . glädjen de vandra tillsammans”, Sön. symfonien, men. sorgens. vemodiga mollklang. löses altid, upp:i en gläd- jens segerrika durklang, Det har om hans. musik. sagts, att den. ger. en quand-måme-stämning, ett. ”leende genom tårar”, Uttrycket” torde vara signifikativt för "dagens: båda pro- gramnummer. . . Hans sista tonskapelse -— som vid. hans . bortgång. till stor. del- bestod endast av skisser — Requiem, anses som, den förnämsta av hans 19 mäs- sor. Den har i dessa spalter rer” a tidigare ' presenterats, , Den, byczer som bekant 'på' den katolska mäs- san, vars inledningsord:” ”Requiem aeternam dona eis, Domine, et lux perpetus luceat eis” (Evig frid giv dem, o, Herre! Låt det eviga ljuset ' lysa för dem!) ger. mässan dess namn, Requiem. Tradlitionsmässigt uteslöt. Mozart. några av mässans avsnitt och ersatte dem med ,sek- vensen Dies ir (Vredens. dag). 'Tongångarna är givetvis mörka, men de, talar inte om förtvivlan och för- krosselse uten snarare om förtrös- tan och hopp. Solen bryter fram när det är som mörkast — så ungefär kan man tänka sig Mozarts tema för sin sista stora rnässa, Dödsmäö: var g tens höjdpunkt. Jag vet inte vem man bör nämna i främsta rummet då man vill harangera ett gott fram- förande; kören — golisterna — or- kestern eller dirigenten, ' De kom- pletterade." varandra förunderligt väl, och under Håkan v. Eichwals smidiga men fasta ledning samman- is I monisk helhet. Bakom framträdan-. det måste. det ligga ett jättearbete. Sällan hör man vid ett konsertfram- förande. ett så. väl genomrepeterat verk! Kören är vida berömd — ef». ärd alla, de. lovard. den tt den, ä ät tt, Jag. fäste. mig. särskilt v: - jla ”Arsbesdelsen- godkän- ” des. Pudgetfärslagd för. 1956, slu= tande på 5,000. kr, pdkändes: Sty- . > relsen fick fria der att orång I offentliga danser fder: året. Ti ” styrelse för två: artmvaldes Gps Carlsson fen Ear valdes Sasson, Linghud Suppl: Rune Erik Berg, Ebbaté Suppl: Hi Ka a blev Ste Åke Nilsson, > fick i uppdrag i « frågan under fö tt: mång! d , stördes blott ef en'”moto reyko 4 Bom" lekte” igt Fkräskolkkanr i farlsson; suppl Macke Styrelsen | Mu övervägande. gesjön, bl. a. gökte vd till Vefmare. .Tdyllen sång "bland ; de ta ”Alfred : Berg, stocka. Om ta parkerings- friluftsälskare sliten stund ' av ande : yngling, Lin : ik, Mörk= Ebbared, och Vemdry Wiksiröns- + hult, Ed, och ed son 0. Anton Joh son. och Karl vid. de ljusa, klara, fHickrösterna, mMästarens | smältes de olika viljorna till en har- |: ter-dagens konsert här förstår jag, |: -Mindagen” den:30: andar 1956. s charmtylld; klang och: ändå stor bä -tighety vid, körens rytmik, -och. följ- V samhet. och. dess. fullständigt choge- fria, fr framträdande -— . allt detta, hö- ver..en ”vanlig” amatör- Säga," Här praktiskt taget "allt. var bra! Mer; skulle något” Hämnas tyg | ker-jag att det bör vara körklången 7, & Li Sanctus' och det formfulländade Benomfö an et ES fugasatsen; i Ag- Solisternas Med glädje lyssnade . max” Jä! |-Elsie v. Eichwalds härligt ljusa, mår” än då . bäriga sopran, till Gordi Keils altröst, till Uno Borgstrands sobra baryton. Sn un Orkesteri insatserna var i stort sett klandertria och väl avvägda; H. v. Eichwald ' höll väl samman det stora verket, : . » Före "paus : hade allt orkestern framfört g-mollsymfonin. Den klin= gade förträffligt (i den mån nu de akustiska. förhållandena tillät det). Jag fäste mig särskilt vid den bäs Tiga" stråkklangen, i det närmaste fri från, ett överdrivet. vibrato,. och vid träblåsarnas mjuka och koncisa insatser, "Teiapin syntes, mig vara mycket välfunna. Dirigenten bör ha en liten blomma för att han inte fal.- lit. för frestelsen att ”å la radio” spela ett klassiskt Allgero i samma tempa. som, ett modernt. Allegrol,. I publikens tacksamhet vid hylls ningen av. de medverkande låg inte bara ett.tack utan .ocks?. stt. väla kommen åter till både, hälstrigborgs= orkestern och dess dirigent, till .sod ; listerna och. inte 'minst till kören! ;Publiken . hyllade ' stående de | medverkande under ' det "att: en liten flicka och en pojke över- lämnade keramikgåvor. till diri- gent och solister...” . .. » Efter "konserten, samlades, de medverkande och de lokala ar- 30m: gav- körpartierna, en'skir men i kör! - Var. den lät.bäst är svårt att atelvar homogen. a vackert "mörka och välbalanserade i. si så .välbetanta varma Håkan | rangörerna till en. enkel kollation, nast. t v. ; diskuterar detaljerna : Växtorps BPavdelning hade! I lördags kväll sitt årsmöte” i Bygt degården under. lantbrukare Erik Pett fordförand Pp - Efter, att i femton år ha suttit som. ordförande i Våxtorps BE- avdelning . avgick. lantbrukare :Ej- rik "Pettersson, . Berg, på grudd:; av bristande tid, Han efterträddes | - av lantbrukare Hugo Braun, tevred,"som framförde ävde'ning ens "varma, tack för det, gagnerj ka "arbete hr. Pettersson utfört: : Erik Pettersson lämnade ' ens dogörelse ' för” viktigare, kommu- gata för det "fruktbathetsmagis- na!a bestut. , urder år 1956. ”Dess-. ka bröllopstägets höjdpunkt” och utom gjorde han i "samband med avslutningsakt i "den £rolska Tjär- som . ordf. En. vacker blombulett underströk med'einmarnas. tage samhet; : Nvyalda i styrelsen blev ört Knut : Gunnarsson, Yllevad, "och Bernt Bengtsson, Hulebäck." Om. valda; :b'ev Gunnar « Svensso) Tomarp, och "Axel Andersson, Fåge'sång: Kvarstående i styrel- sen. är, Einar Strid Erik och/Åke Bengtsson 'samt- Åke Johansbon: Till” styret våldes nter : Borgmästare ' Malmquist , fram- förde, Södra Hallands 'musiksäll- skaps. tack till de medverkande, Dirigenten Håkan von Eichwaid gladde sig åt att ha fått framföra verkét' i Laholm, "och: d:r Edén talade som ”impressario”.. es i, . folkskolans ' b 1 Sturé ' Gustafsson, . Bölinge, Gun nar”Nilsson;” Hulebäck!" och jErik Jönsson, Ylleva "Revisorerna Adolf "Karlssom och / Karl. 7 "Christensson!" > båda, Från i ; suppleanterna Erik Larsson Vall Skråmered, omvaldes. i likhet; me Lostbil "hamnade i i. nog så otäck ut men dessbätt- re slutuade ganska lyckligt, " inträffade i går em) i Rännes- löv ' invid ' Ifvarséons kvarn. Från Ränneslöv kom en last. bil; hemmahörande i Valber- ga och tillhörig södra Hallands kraftförening, ; ' Väglaget ”. "ytterligt. halt "och, föraren Iyc-|- kades. Inte hålla, bilen på vä- kanalen 7 men som tur i "ett. 'par- smala träd 2 på. "någorlunda rätt köl och föraren kunde, rädda sig i sa skall bli 5.meter djupare" gNäkrn kväll, att. företa en ”utbyggn.; |.” som nu gärna blir rådande på" scenen vilket. är t: ar Utbygg + oc vörhanälingarna, "leddes fav. ordf iantbrukare Sven Nilsson, Hårsa- bäck, som omvaldes: 1' likhet med de övriga styréelseledamöterna El- nar Jönsson; Skråmered, Inez Johansson, Bastena, Lillie Bengt- sdbn, Skråmered, Lena Amonsson, Kärr; ” Sven Johansson,. Yllevad, och, Ivan Arvidsson, Eglan, Aven suppleanterna Agne Nilsson, .Få- |gelsång, Asta: Pettersson, Vind- rarp, och Arthur Nilsson, Kungs- bygget,” omvaldes, Ansvarsfrihet beviljades styrelsen. för: det gång- Arets förvaltning. "Öre Pettersson, Berg, och Axel mellertid. rätt snart :til Falndje, inte. minst' för barnen, som inte utan rädsla. såg « «hans Han- försvann framfart. på:isen. > LV ba Af | Aridersson,. Fågelsåhg, omväldes till revisorer liksom: suppleanter- na Erik Larsson; -Vallängen, öch Carl :Pålsson;' Vindrarp. Ombud, till, bygdegårdsdistrik- tets stämma blev; Sven. Nilsson med Sven; ; Johansson som. supp- leant;: . pa Hasslöv : Kyrkorådet i IHössläv ' sammanträdde.” I söndags un der ordförandeskap av Arvid Hal linr. : Till kyrkovärdar för tiden 11956 till. 1959 återvaldes lantbru- karna Karl Svantesson, F.intarp, och ,. Fritz ' Ivarsson, Björkered, samt till kassör, för 1956 köpman Einar- Andersson, Tofp, 5 Eds . : vid. ifvars oms: kvarn Jogår er se -| i". skolåldern. började . Erik. Pet. — Ss terssön intressera sig. för det po: SS "säkert. hamnat ;med litiska skeendet ' » ett intresse som] len "drogs. sen: utvecklade sig därhän tatt han & an: cr os nare upp av bärgningébit från "En olyckshändelse, ”som” såg | vr t Smedjeån > H julen i vädret; Laholm och skadorna inskränk . te sig till lite" buckor.; HN i H sin : avgång som ordt, Den frukt; brandk SENASTE NYTT tea fora on SA ELVA OMKOM: I BALTIMORE. UT par shuridra I ible Jepp. s(Baltiinore : i Baltimore .— - omtalad . ' på första; sidan ' idag « + krävde: minst elva. qödäde medan ett : svårt skadade, Elden fick- ett. fantastiskt. för- dag; färre. av ” a ENOM koncentrationen. av Gar på området mel- lan Veinge och Laholm kan man sluta, sig til, att: här har Höks / härads centralbyga. fram- växt! med rötter ända ned i de förhistoriska , tidsåldrarna, Och I samtidigt med att den utbildades till sakral: huvudbygd' blev den också -: politiskt-juridiskt.. cent- rum... Detta därför. att en-kults ideologi och, väldsbild altid: har kombinerats med samt auktorise- rats av, det sakrala, Tidigast var också kultpräst och domare en; och samme, person, Dennes socl- ala "ställning ' som , ”häradshöv- ding'"" mognade ;' så. småningom fram till -rahgen , av småkonung a Smantonr sådan bör ha haft. sitt | maktsäte här i närheten, Härvid kan. anhtagas att- ”residenset” va- rit” Fä to Kungsgården, vilken så- Tländå MH ordes Eiga ett fornärvt nåmna lea, . Härefter vår oo NSynis som sannolikt att även Njärd-Nert- Detta spår är den' väldiga sten? sättningsanläggningen uppe på jdplatån. vid. Tjärby. Här har tydligen funnits, ;processions- by sjö. Vidare är” det sannolikt, att här under, någon förhistorisk tidsepok; "kanske närmast den . | första historiska tiden, funnits en häradstingsplats,' som just.: mar- 'keratg, av de resta stenhällarna. I detta” sammanhang bör nämnas den nu utplånade jättestora ätte- högen vid Tjärby kyrka, troligen huskulten lämnat spår efter”; sig). och 'SLKF:s "verksamhet rappor- i. denna mångtusenåriga bygd. |terade. Sven" Nilsson resp; "Einar den händelse. att det varit en kungshög så har den utom cen- tral kultplats på sin'tid även fun- I gerat. som tingsställe, I så. fall har det funnits. en Nnög bautasten På toppen samt ett spiralornerat. stenklot. intill denna, vilket! till sammans : utgjorde domarestol.” Och härvid kan mån föreställa sig tingsmenigheten stående, på slättmarken runt omkring. ” . 7 Helglunden eller ”friluftshelge-" . domen, som var gemensam för alla, de efter varandra; följande fornnordiska religionerna, var till en början en utvald plats i löv- ängen med ett utvalt, mittelträd, Detta; vårdträd hade. erhållit sin. helighet på grund; av någon fö- rut iakttagen avvikande egenskap > såsom t, ex, tidigare grönska, än. omgivande träd. Och, genom. dens gades "det. blotning" vid de vårliga kultfesterna. Utom ' det, . 'holiga. Jundtyädet” kunde det-på”. sina ors " ERIC BRANBERG . ter i lunden. finnas & en helig blot=. källa 4' grannskapet. till. trädet, '. Kombinationen källa. och: träd. här”. nämligen uråldrig: häva 4” Norden” öch dess, anor. torde kuna. + na" "ledas . tillbaka ända, till jägar, H -— och herdestadiet,; som föreglek' en och utv kli gen av, .” bondestadiet varunder. "den fasta. bygden framväxte. = ” oe en förhistorisk småb grav- hög. Enligt. en” mycket : sannolik teori har, Höks. (Högs) .” härad er- | hållit sitt hamn efter denna södra Hallands märkligaste ättehög: ” T han har ville han.-lämna ordfö- deposteni- BF-å i -Efter förhåndlingarna; och-kafz feserveringen : svarade -" ombuds-1 man Helge Andersson för ett be- lysande . anförande, i; vilket han berörde .den dagsaktuella. politis- ka situationen, : "Han; visade även Forts, 'på nästa sida, Vane endast moderna n modeller. +" + | slutsäljes. fr,' 59 kr.' Me (å - ningen en rekapitulation av. de år | två filmer, av vilka! den - "ena vär som, han verkat politiskt, Redan jordbruKsrörelsens nya inspelning | KOCKKLANMNGAN & 6 kr.] förtrotts en lång rad av framför- allt kommunala uppdrag, "Till 1609. B fåglar: S dan: lång. tid: lika "kar man sökt klarlägga Hyttfåg- larnas färder, uppteckriat deras ankomsttider.'m: m,. vi far lärt oss en!hel del, men mycket åter- står ännu att utforska. Bit av de bästa hjälpmedlen ” "härvidlag är att ringmärka våra flyttfåglar. I en tidigare artikel har redogjorts. för hur dehna ringr ärkrij ng till- går, n, ov dl . Under de tre' scnaste å ven har vi märkt -ungefär' 600 4 Fåglar i Ränneslöv. Vi — ja, j ar. fått en "icke obetydlig hjälj av ett flertal grabbar här i trakten, som |. känt sig manade att BR na ve tenskapen. När -man si tter en rin; på ett fågelben måste” man vara bsolut säker .på,; vilken art denna indi- vid tillhör. ” Sådana' "obj stämda klassifikationer 'som : trast, mes, svala, duva, mås, and, osv. måste undvikas, då det;under, vart och ett av dessa nämn finns ett fler- tal "arter, : Lokalt” brukade eller folkliga namn, som/t: ex, "järn? mes” ”skogssångare”, ; fekstare”; "stentrast” är oft4 "omöjliga för museet att med sä ma, "och : : vållar händelse av återvkynd. . « Många gång r har: jag hört av personer; :sond, varit mer- eller mindre kritiskt inställda till ring- märkningsarbetet, att fåglarna skulle ta:slada av ringarna, ja, | en del. harf rubricerat det hela som: djurplågeri. ' Man har sagt att ringarna . skulle skära: in i ringmärkta a Ränmeslöv: på | ”turliga skäl låg, särskilt vad be- "träffar småfåglar. (ungefär 2 90): Av de fåglar vi ringmärkt har endast sex återfunnts;' Av déssa är Åtminstone ett fall äv intresse, det är 'staren 'YE"3923, ” följd av: den 'stora' 'brbetsbörda en fägelungs är 556 dagar gam- mal är benen färdigutbildade och blir sedan aldrig tjockare. Man har. även sagt:som så, att alumi- niuniringens: tyngd :skulle :verka hämmande. på fågelns'kamp:för tillvaron, ”Det "är. något som jag inte, vill gå med på., En alumi- niumring väger i förhållande till fågelns vikt ingefär: lika mycket som en herrarmbandsklocka till en människas, vikt. Och jag tror inte-att vi människor känner t Oss så värst besvärade 'av att ha en klocka på armen; d | an a stöter p på en | hel del pro- blem när man märker fågel- ” ungar. Ungarna till flertalet markbyggande fåglar, exempelvis ; lärkor och, en del sångare, läm- nar boet Jångt,. innan de, kan flyga, även om. de ej oroats. Än- rädsleinstinkt utbildad, vilket gör att de vid fara kastar sig ur boet, allra helst om dé hör föräldrar- nas: varningsläten, — Man ser hur kullen ligger där i balen. Så hux 'flux blir det ett väldans liv. Strax. sär, de. små; fågelliven för- svunna, i omgiyningens iskpyrns- Jen, där det kan vara:så gott som omöjligt ' att hitta dem, : -. . Återfyndsprocenten är av na- benet ;då/ fågeln blir äldre och En holk”i, vår . trädgård har "Forts, På. nästa. aida, : : nu något tidigare. har de' fått sin ve os ”Klammordaminsgatan i5. Tel. i72 sz na sin egenskap av helighet brin-” ee Nr - "HALMSTAD: INN N e >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.