Lördagen dens 4. februari. 1956 - - vev ” YYrrv , LAHOLMS TIDNING Nyain initiativ för trädgårdsnäringen De Trädgårdsodlingen har.en mycket betydelsefull” vppgift för vår fölk. försörjning: Det är därför angeläget," att trädgårdsnäringen - kan få så " Eynnsammä betingelser som möjligt, Från bondeförbundshåll har ätskil.. liga initiativ” tagits 1 riksdagen i . detta? syfte. Erinras kan" omi att fjolåretö - riksdag. på: fordbruksmi- ' nistér' Norups förslag beslutade om . statligt stöd till: Tatlorialiseringsåt. gärder inom trädgårdsnäringen: I ett flertal riksdagsmotioner har bonde=. förbundet tidigare”; olika: avseen." » den föreslagit" förbättrade. "villkor " för trädgårdsodlingen. Så är fallet " - även T'år, då ett ' tiotal bondeför- bundsmotioner väckts med” förslag om :förbättringar för” trädgårdsnä- ringen och dess utövare; « ; Ciderfrågan ' är otvivelaktigt av mycket: - "stör" betydelse” för - vår svenska trädgårdsodling, Vid de se= ' naste" riksdagarna har: från bonde- - förbundshåll motionerats om att cf " derdrycker skulle få tillverkas och " försäljas” enligt gamma regler, som gäller för maltdryckerna. En sådan , 'mötion' har också väckts i år av . Hansson" i "Skegrie ' och Elofsson i. Vä m, fl .bondeförbundare. Motio. närerna "understryker; att en sådan lösning" av” ciderfrågan" inte: bara ; skulle öka möjligheterna för avsätt- . ning av "svensk frukt utan :också . skulle vara till gagn för valutare- - DEN 4 FEBRUARI 1956 LT = Antenn 1 bondeförbundare beräknar i'en motion, - att trädgårdsodlarna värje, €rlägger aärmare en halv milj. kronor i bensinskatt för trädgårds traktorerna, dvs, för ändamål som inte har'något samband med väg. slitage o, d. Desca pengar: bör ju återbäras - till trädgårdsodlingen, " Motionärerna föreslår, att en kol. lektiv återbäring skall ske för än- damål, som är av' gemensamt in- tresse: för" hela trädgårdsnäringen, främst i fråga om Organisationsar- betet- och' åtgärder i avsättnings- befrämjande syfte. Redan för nästa "budgetår vill motionärerna att kr 100,000 skall ställas til förfogande för dessa ändamål, ". "Vv «I andra: böndeförbundsmotioner föreslås," att frågan om den lämp- ligaste formen för en statlig upp= lysnings- och rådgi g: het inom den "yrkesmässiga träd- gårdsodlingen' skall bli föremål för utredning samtidigt med att mot- 'svarande, problem för jordbruket prövas: Tills vidare föreslår motio- närernay att staten: skall bidra med 25,000 kronor: till den rådgivning, som : ; handelsträdgårdsmästareför- bundet. nu: bedriv slås åtgärder rn ättring..av |t växtskyddet ' och; en” utredning i. Kolossala mängder mabn 'brytes från en s. k, dagbrytning. varje år i Kiruna, Här en bild SENÄSTE NYTT, 00 Vv Parallellokoian Vi MN detta populära plagg — i rött, grönt och blått. (petroleum) TEXTILIA: MILJONSKADA” 1] -PAPPERSLAGER + En exploslonsartåd brand m d Age VA | » Ver en miljen -kr bärjade in onaka säkater fån - I natts Skärmföre—Ställdalena stora" pappersmagasin I Ställdalen. Ett Pappendlager In: nehållanda 400 ton n papper och larymd I ett 30 meter trä, förstördes holt och dessutom blev fem jiravägsvagnar förstörda. därav tre med Par Pit flertal andra järnvägsvagnar, därar Nere lastad PR olja, var starkt hotade, (Stockhalm i" dag TT.) LAHOLM>-- 2) — Våxtorp $.30 hem, 5 KR i Hallind. Kyrkobröderna samlas: till fa- miljesamkväm & Buena Vista I Båstad 18.30. Fladalts skola Våxtorp 10.00 gåtj. kadj. Barn gdtj. 9.30 kadj. SÄLLSYNT: KUND I EL DSBERGA. KOMMER HELST es ST FÖNSTERVÄGEN SR Ea mycket ovanlig kund har i” Kvartett från Laholm i högan nord. mindre städer och tätorter har givetvis inte skonat de.sydhal- ländska néjdérna. I allmänhet är |” det de större städerna som ut- övar sin lockelse. Stockholm, Gö- eborg och Malmö med sin 'in- syfte att skapa en effektivare. plant- +++ skolekontroll; har dessutom i en inter ellatior ta? - serven; i det att t vinimporten därige- 2 H 2 Hansson : " Skegrie tensiva' storstadstrafik, glittrande neoriskyltar '' "men ”inté att för- glömma 'ett'många gånger dystert och ensamt liv bakom den ski- Ulännihgarna > vet mycket mer om även på norrlänningarna, och då södra delarna av landet än vi vet om Norrland, ! — Det är klart att man någon gång - får : hemlängtari, men har man. bara. varit. hemma . en- kort tid .så längtar man tillbaka... Re- san hit ner är rätt ansträngande. Två dagar och en natt är resti- den och av den anledningen blir ju inte: besöken. i hemorten” så stortrivs” i: världens största ståd pökten från landsbygden : och , handlande Carl Pehrsson I Elds- mer: förstås inte som- andra kunder genom dörren. utan i k välkommen. Det år för övrigt en tacksam kund — den håller sig berga fått i sin affär. Den kom= i<. flygande fläng tar. den sig in : än fönstervägen, men är trots det 2 ofta: 'ordnas : fisketävlingar.; Att sydhallänningarna "inte är! borta i det gamet har Bo Hansson vi- sat vid flera tävlingar, som han gått segrande ur. ; : Så kanske en liten beskrivning av Kiruna, som så bergfzgit fyra laholmare, vilka "kanske=får ef. terföljare (?), är på sin plats. hr nämligen med bärkasse själv. Butikspersonalen har"bara att lägga 'upp varorna på disken så Plockar: den "själv ihop det ex- pedierade och tar det med sig = utan att betala, Det senare är förstås inte något renommerande, men kundens trevliga uppträdan= de i övrigt ger full valuta, anser Persson, Den I våra trakter sä sällsynta nötkråkan har här fångas med E kameravbjektivet F Eldsberga av köpman Harald Svensson, Sofiero, Laholm. . Personalen vid SJ täta. — Förutoni min "bror Bo och - :sesatt Jukkasjärvi " kommun je bor fru Märta. Forsén, född, blev stad den 1/1 1948 Hed stadså unnesson, och Gösta Svensson! j namnet Kiruna, som. för den. e- som. f.. d. laholmare . i: Kiruna. Och vi inte d da va gentliga staden markeras C.- '- ningarna där de: enda sörlän- ... att Kiruna är världens till a ov 0 fytvidden största stad, Landarea= frn « |len är 13.181 kvkm. Va sman ” mest saknar" där | =, att antalet invånare vär' år uppe är den tidiga våren. Det [1900 i nuvarande Kiruna C 312 dröjer långt fram på försomma- och i hela kommunen 2.538. be ren. innan vårblomstren kommer, . >.i. att i december 1954 var no- I New York finns väl Her la- - teringarna 13.857. resp. 21.480, / holmare;: kanske någon invänder. . - Satt inom stadens gränser Ja,.hur det är med: den saken är - talas tre 'språk: svenskå,- lapska oss" obekant, men i världens” till : och finska. | är ytinnehållet. största "stad — Ki- odivatt Kiiruhavaata och Luos- > Jruna: — bor fyra lakolmare.' : savara malmfyndigheter första Det. berättade fröken. Gerd gången omtalades år'1696,:'' Hansson,: som är, hemma i. La-. «ivsatt efter landshövding Gyl: holm för att fira mamma. Ruts lengrijps besök år 1796 förekom födelsedag, för' oss' med en röst sporadiska brytningar, men före som "avslöjar: att. nära tre, års 1898 fanns ingen fast bosättning vistelse norr om polcirkeln si ätter här, fen. Ng att dagas sin prägel på dialekten. + .. satt år 1899 fick Kiruna sin —s Om; vi trivs? Ja;'det vill första järnvägsförbindelse som år jag Jova,: säger fröken Hansson ': : 1902 nådde fram till: Narvik; [med > övertygelse; De ' En 'sak får heller "inte; glöm- verkar underligt . att. vi; >; mas bort när det gäller Kiruna föddå och uppväxta i di 3 nande fasaden har sett många ländsortsbor -komma': med' högt ställda förväntningar, som kanske efter. en; mycket kort tid på ett brutalt sätt slitits sönder.: = :”- När : man! vet. vilken lockelse storstäderna utövar på ungdom Visste ni t. exe lats Den här kunden är "något i ett mycket friskt våra trakter så sällsynt som en 0 DN nötkråka, en fågel som i vanliga] och härdigt slökte Det myckna idrottandet ger ane fall absolut inte beblandar sig med svenskar, Från länder där den "är "vanligare berättas det arg ör ett ag Nandevis d stort an ukdomsdagar bland de SJ. emellertid att den är nog så anställda, Dr C. Christensen, som I anart trettio. År verkat som järn« sällskaplig av sig. - Eldsberga-gästen är dock ett| vägsläkare vid huvudverkataden I lysande undantag, Den skyr inte | Malmö, har I SJ-Nytt berättat ett människorna i hr Perssons affär | och annat om sina erfarenheter une och det kvittar om det finns | der dessa år, andra kunder där — den gör sin) Det faktum att tdrottsutövandet effektfulla . entré likaväl när an upphov fttnlag ken smala 1 fönstret slås upp. Ett 10-tal has- Hå ker & omfattning kan emeller« es ur mer än en, aynpunkt/ |selnötter plockas genast upp PÅ| Det kr helt naturligt att den folk. disken när den kommer och liga Idrotten, t. ex, fotboll, handboll mycket snart har den plockat il och motorsport, som juå och för älg sig samtliga. Nötterna förvarar] innebär inte obetydliga faromoment, den'i en påsliknande del under | skall figurera'1 atatistiken, alger ' näbben och så fort den kommer doktorn, som tillägger: Men det var t fria I d aktiskt on överraskning för mig uden och Vömmer dem un- "när jog första verksamhetsåret (det d Från förrådet hämtar | 2" 1928)- fann, att -500 arbetsdagar: Iåen Sn va a don behöver och gått förlorade på grund ”av skador . eller sjukdomar ådragna genom så fort det är slut avlägges ett! idrottsutövande, Jag oahser NkVväl att nytt besök i affären, ' . detta är en relativt låg siffra och Trots att” erkar,. glupsk en att man måste anta att den fond av när den ”händlar” är bordsskie. | hälsa, .som' vinns genom Iidrottsut- ket utsökt fint då födan senare nom, skulle minskas. I andra bon- -: - deförbund. "> återh ” mat med förslagen" om "skattefrihet Från bondeförbundshäl har ällt- så vid årets” "riksdag flera initiativ i för 7 mustdrycker och. marmelad, : tagits till" förbättrade villkor . för ha maskiner dest . dsnäringen. .-Der - är” ange- allt större utsträgkning inom träds > lägna frågor, ty. trädgårdsnäringen gårdsnäringen;.. Hansson i Skegrie — har en ' betydelsefull uppgift” i vårt . och Hermansson i ene m. "samhälle och nävinaedtes > 4 från” mindre, städer och tätorter | .- ati förvånar "det väl inte' att även världens ' största stad bland sina SN m— Så -ODO. ”-— ee = . SS ME e-—n = CD 1 SN =— CH —-— cm - "De tjuvar s som den senaste. de beg kopparst ä Syd halland 'greps i natt på bar gärning" vid ett .inbrottsför- sök i Södra Hallands” kraftförenings' upplag i Vallbergal 7 : Ett inbrott som förövats i:natt i Knäred sätts också i sam- +" band med de tjuvar som greps-i: "Vallberga." Polisen "slog till = "vid 4stiden i natt och. att tjuvarna ö är minst tre till antalet är redan klarlagt.” . Ati 3 övande och genom att vederbiirande 1 övrigt ä är "polisen på öakens ". mivarande"' ståndpunkt ' förte- -gen. om var: tjuvarna är hem” mahörande' liksom med övriga detaljer. Samtliga' polismän i södra” 'Halland är-inkopplade på stöldhärvan, som efter vad | man kan ana' är av omfattan- de natur; Av: den” anledningen vädjar polisen till allmänheten att undersöka sina uthusbygg- nader : enär ': man kan :misstän-| ka att fler stölder än de som anmälts har förövats.": Sydhalland," kan; trivas så" högt uppe. i norr,: men. det: är :n speciellt ined. Norrland, » Kanske misstron mot Norrland berör på att vi sörlänningar vet så lité om naturen där uppe. Det 2 förhåller sig faktiskt så att norr- i r handarbete” eller: svagt '"mekanise- at: arbete till-starkare mekanise- . ring. Det större” jordbruket skaf- far allt större och-mer:arbetsbes sparande: maskiner, och det medel- stora och: mindre jordbruket Neger . Auktioner. på 2 begagnade maskiner Ä urmodiga, bara därför att utveck- skall få stå till ingen nytta och bli lingen gått så fort. Dessa halvslitna maskiner belasta ju också gårdar- nas ekonomi och fördyra maskin-' . arbetet. I många fall stå de också i vägen i de ofta för små maskin- utrymmena; - Auktioner: kommer att "hållas" i samarbete . med Håess' fastighets- ; |det här problemet.med växthus "inte: saknar somrarna vid Mell- "ken Hansson och låter så över- ; vanan att ge en del av sina ga- "tor namn, efter. män som; betytt mycket för staden. och sori ett exempel på hur lång vintern ' är" kan jag berätta att förra midsömmaren fanps' det snöfläckar kvar i Kiruna. Bloms- . |terälskarna: har emellertid för blommor som :i södra. Halland intensivare;- 'öch midnattssolen ger ' kompensation för det långa vintermörkret. Redan nu är. det fantastiskt" fint där uppe och sommaren med dess intensiva sol nästan dygnet om gör att man bystrand så mycket, säger frö- tygande : att vi inte har' någon anledning att tvivla på entusias- men för Norrland... . « Norrland " brukar också sätta « stad." Där har man -den trevliga kommer" utan koästlad hjälp ti-I ;) digt på våren, Men när somma-| -& "| ren väl kommer så är den destå sk: , - Heman, - + os gå Pröstvisitation. kN n i ELDSBERGÅ Kontraktsprosten. Sigfrid Nor- borg I enligt förord av biskop Bo Giertz att förrätta visitation i. Eldsberga och Tön- nersjö församlingar tisdagen den 7 februari, tvn, » Visitationen börjar kl. 2.30 med åhörande 2 av konfirmandunder-! visning "i Tönnersjö, besikfning av Tönnersjö kyrka och bårhus i närvaro av kyrkovärdarna Ivar p. de all förtäras. Sedan skalet knäckts plockarnötkråkan 1 sig ytterst små bitar i tåget av käre nan» oc få Nötkråkan föredrar, : som i fram- avhåller sig från andra för hlilsan betydligt skadligare idrotter, mer än väl uppväger dessa förluster. -Olycksfaller. bland SJ-personalen | fr självfallet talrika, många av de anställda vefinner alg under aln lellt utsatt lä< r av dess namn, I te men ratar inte ekollon, bokollon Bär 'och insekter står också ' på matsedeln undér den tid sådant står att få: t Det är två nötkråkor tas i Eldsberga, men det är bara dejlden' ena - som! besöker affären. Där har den'givetvis väckt smått sensätion: bland de andra kun- derna. Trots att det är flera hundra ' personer som' sett den har ingen tidigare stiftat bekant- skap. méd nötkråkan, Det är i och för sig inget att förvåna sig över, Arten anses nämligen gäll- synt ocvh skygg i Sverige. När barar sig. i: vårt land "dyl Karlsson och Gunnar :Jot "Vidare följer åhörande av un- dervisning i i Esmareds skolay. vil- n sker det vanligen inte längre sö- derut än Dalsland och Väster- vis- ge: "med. hänsyn till Taken för oc . Men arbete . bedrivs sedan länge för att få olyckskurvan att sjunka. : Livsföringen bland SJ:s folk tyckas vara sober och skötsamheten stor, Ett belägg på den saken ger, t. ex. det faktum att de veneriska sjuk- domarna är ytterligt sällsynta. . Av mera allvarliga åkommor är särskilt magsår och tarmsår de van= ". ligaste, en naturlig följd av hetsen och jäktet men också beroende på att åtskilliga anställda Inte hinner ägna" -nödig tid &t sing måltider. Smörgåsar och .smörgåsmat får många gånger ersätta det: välbe« hövliga huvudmålet,' antingen det gäller Junch eller middag. Inom år Christensens rayon har under 1955 intill den 1 november Inträffat inte mindre än Attå fall av magsår "A tätt efter. ;i > L Det är ödellertid sällan; som” förmedling "och > hushållningssäll- | sin prägel på dem som varit där | ken. ledes av lärarinnan” "Bertha götland. I det senare. reträdesvis varav två perforerade, samt 10 är övergå : till starkt skapet. Då det är min övertygelse, | någon.. gång. » Den ', obeskrivligt ! Ekdahl, Besiktning äger'därt uppehåller den sig föret vis | på tolvfingertarmen. Det är si rot . att årligen återkommande auktio- rum i.Esmareds kapell i närvaro på Billingen. som tala för sig själva. | Dr Christen- " jordbruk sker på en gång. I: regel. är det fråga om en utveckling, där > ofta olika" övergångsproblern fin- + nåst-Ibland byter man bort den ti- > digare ' maskinen, men" ibland får den' stå kvar ”för säkerhets skull”, : > Jordbrukets: - odlingar är också "mer växlande'nu än förr; Då fanns Nu 7 - ” nästan alltid” samma”, grödor. +V, anpassas 'de efter konjunkturer och ert" odling inte:passar och övergår Å till en annan, vilket emellertid of- . tex drar med' sig, att någon maskin " blir överflödig och kanske behövs 2 någon ny istället." .. "2 + > I varje fall är det så att det på "" många" gårdar står ' maskinerj; 'som >. användas' lite" eller” inget, Def kan "vara hästmaskiner somi blivit över- VY flödiga; när traktorredskapen" efter "hand «"kommit, ' kanske ' står > det ibland” något: redskap," som inte "Passar till den: traktor, .söom man kaffade | för: något' år” sedari. Eller r det kanske bara så, atf' man ulle vilja byta ut ett redskåp mot ” sett annat, som passar bättre. Summan av ovanstående blir, att jordbruket: sannolikt skulle > hä av, auktioner på begagnåde andra förhållande, Man finner, att Maskinkonsulent Nils Knutsson, - Halmstad, RENARE maskiner, De skulle bl en motsva- righet till livdjursauktionerna. Ett sammanförande helt ' enkelt av, säl- jare och köpare till neutral matk, där kanske”ett rikt urval på olika maskiner fanns.” 5 Hallands Lantmäns” Centrz ning: har ' nu också” för- av: att försöka” sig på dylika årligen” åter- kommande auktioner, Initiativet är att”hälsa med .stor' tillfredsställelse och man hoppas, att det slår väl ut. Säkert skulle .'dessa auktioner å- stadkomma; att' många "kanske ba- ra halvslitna" maskiner” kom till en fick" tillfälle att ner av detta slag blir till nytta för jordbruket, vill jag uppmana : alla, som har fullt brukbara; begagnade maskiner, som inte för tillfället be- kövs: på : gården, att anmäla dem till dessa första auktioner, som se- "nare / annonseras. SS Nils Knutson" Stort intresse för frågan” pt vi har vid kontakt med ett fler- tal lantbrukare kunnat. konstatera, att det av maskinkonsulent Knut- son framförda frågan är av största aktualitet." På många gårdar finns nämligen en hel del äldre brukba- I'ra maskiner och redskap, som man inte har direkt användning för,. oOf- ta upptar de också plats i uthusen, men eftersom inga köpare anmäler Många Av: dessa "maskiner - skulle säkerligen "komma till god nytta skiner, ; Till .maskinauktionerna sammanföras också köpare och säljare 'och" där skulle" det bli ett lämpligt . tillföle för spekulanter att tillhandla sig den: behövliga maskinen. : sig få de' dock stå kvar år, efter 'år. hos jordbrukare, som salknar:ma= Hänningar når Ni: med en: annons Få åa es . vckra "fjällvärlden, de ' fiskrika vattnen o. s. vi: är upplevelser för en . sörlänning, ' - Att .. speciellt sportfisket gripit Bo Hansson av- slöjar. fröken Hansson. De fisk- av kyrkovärd Malte: Persson: -' .Så ” kommer” turen 'till Elds- berga kl. 13.30. med åhörande' av konfirmationsundervisning; ivil- ken liksom i Tönnersjö ledes av rika sjöarna och fjällbäckarna har. . en: magisk. dragningskraft , pastoratets ' kyrkoherde! 7 Ynsve Den kände ornitologen greve Kålling på Akarp i Skåne har fått "rapport om. nötkråkorna i Eldsberga från hr Pehrsson, och omtalade då att i Skåne har man sett tré nötkråkor. Greve Kalling var givetvis glad över rapporten sen fortsätter: Det är klart att arbetsplatsen lätt ; kan ge" anledning till Pe av förk har jag haft som princip att så fort jag misstänker sådant vara på färde omedelbart sjukskriva även för gan« ska obetydliga ”förkylningar”, Det är inte alltid som: vederbörande sina syskon, Ho Och Gerä F Röraat : Hr Be -FHansson från Laholm” passade på rv Bengt” ih från: Eldsberga och förklarade nötkråkornas. närvaro med att det är bristen på föda som drivit dem fram till för dem helt okän- da trakter och det mest märkliga iF sammanhanget — till män- niskorna. Som bekant har tidi- gare: en nötkråka observerats il Laholm. ' Adahl Därefter följer besiktning av Eldsberga kyrka och -bårhus i närvaro av kyrkovärdarna Axel Johansson och Verner Sjöberg smanträde hålles sedan i prästgården med Tönnerzjö kyr- koråd, - vidare med Eldsberga kyrkoråd och kyrkokassör, bygg- mästare. Artur : Johansson och påstoratskassören, bokhåHare E. AV. Sveningson, Stjernarp. Dit digra programmet avslutas med gudstjänst i Eldsberga kyr- ka kl. 19 med predikan: av kon- traktsprosten.- " sve tycker om detta men det finns ock- så tillfällen då den sjuke inte före ter sådan' symtom att färnvägslä- kare anter sig honom. Båda förhållandena kan ge anledning till konflikter, men så- dana förekommer dock sällan. » kunna sjukiktivå att ” både Glänningesjö och. : framförallt " isbanan . på Samrealskolans plan livligt frekventerades . av." barn . och ungdom, ” te nn I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.