oo SN erevyvvYyvefTT b - cch tryggt, myste- -åt-vad-han- såg. så gick sommären, och hösten kom "+: =, han fört med de sannolika mör- Tereeere Fyr? HALLANDS BASTA ANNONSORGAN. BA HA många år LAHOLMS TIDNING "|" Lokaltidningen studeras alltid noggrant, och en : ennons i denna bär alltid observerad. Tänk på! | detta när | Ni gör upp: -Edra annonsplanerl yeveetryrYyrerevYYYYY TY YT FFI YPYFY FET Yr YY YT YYYYFYFYYFEFYPPYYY VY VV FEV YVYETVYY YyrYrE?T Y vrY Yryr " vv NI F yY IN ” vreveveryvervvy LAHOLMS: — SÖDRA HALLANDS” serade allror en. deklarerar med TS-kontrollerade siffror : : ständigt stigande upplaga: :" TIDNING . D Första sommaren "slet ban bittida I och med hösten skildés i våra > vägar. flyttå-, och sent; hickrade i, Ik r 0, gallräde, vattnade. Varje kväll såg” man honoma arbeta på den lilla markplätten nedanför stugan. Mo- fötterna, kålen, palsternackorna stod i mörräta rader. potatisen. var r: väl eler potatisland. Gad: la jorden, detta at! oe 5 vårda för 'skörd -— det var, lyckan och livets; djupaste me- "ning. Man-gick över mot ”tomtsta- ". ketet "och pratåde med mannen då och då och han tröttnade. aldrig på ett ”lovprisa landets behag och ljuv- ligketen i.att se hågot . växa och : komma till. under: sina händer." .” - sta jet, var .:ett gammalt; back- stugéställe: några” mil. utanför stor- | stadens” knutar. Under ett, par år Vän legat öde men nu ha- «+ blivit..ordning och reda: Stadstamiljen, som, köpt stället, var eft? hgre.par som ämnat använda "det för semestrarna. och eh och annan” weekend. Vem kunde. sitta sitta, i en" storstadslägenhet « vid a kvi gata när man, ha et örn bara. "några mil utanför Stockholm? Backstugans nya 'äga- . re kunde. det i varje fall inte. De hade, kominit flyttande ut tidigt på de och de' skulle" stanna , tills Om morgnarna tog de tåget I atbetet'i i stan: Om oftermid- tt gräva i jorden;: ansa, vattna äxa och gå emot mog- kv färnar” tOm -:motgnarna, . innan yklade till tåget, tog han 'ocks [maren igenom gick man här kväll Vv och tänkte igenom såken- såg” män de' in till! stan; själv gav man'sig på tiden än man räknat med, Först fram i. mitten av juni kom man. tillbaka till sommarvistet. Backstugan låg öde med förbomö: made .fönsterluckor: det var vardag och kanske inte så mycket att för- våna sig. över... Sommarfolket i veckan, tänkte man. Men. sedan . jordpläft blev man fundersam, Di grönsakerna ” i fjol lyst i dräktiga” rader växte ogräset tätt och hö Över potatistäppan frodades mjölk tistel och' baldersbrå. Det var tyd-' denna, vår, : : — Nej, folket i- backstugan . nog friska, fick man till svar nä man hörde. sig för bland grannarnä., Det var bara så att de sällan synts till här i sommar. De” häde. varit ute i' stugan ett. par 'gånger, det var också allt, På lördagen ' kom fa bortåt -tomtstaketet.' Mannen," som - stod - ute: : på backstutunet, .kom också: över dit. ” - "Sätta och sätta, sa han vresiat. Här gick man' och'slet: hela” sorh=; maren i fjol, Hur många arbets- . timmar la man inte ner här? Som- efter kväll. Jordplätten " gav, rätt brå, det är 'sant, och: inari ;var.stolt ” när -man kom; hem; till «stan :med' > den.; Men när :mari sen '"såtte sig kålen "och | löken, - allt 'vad vi "skördat 'härute kunde vi köpt rubb: och stubb för: några tior inne, i' stan." Vad gav jobbet man la” ner här Dfjol TF ät-”. delning "räknat i; pengar? " "Några ynkna - tioöringar -i- timmen. unge=: fär, Nej, nu får slitet med? jorden er M och; morötterna . större. 'Pota- hade också slagit duktigt” till. ö Tr hög : som” solros- nog Mannen: skör- ; ber imde - jorden mmarfolket i ; backstugan var då' på landet, men hade kommit i stan, iunga år.; Nu kände man- om som- rarna, Sommargästerna bära: talar om. hur: litet det lönar sig att, med grönsaker och potatis och”s: dan.,. Vilkeb' inte ; hindrar "att lika högljutt förfasar sig över jord-. ; bruksprodukternas / hutlöst:” höga a | priser, som de säger. När def gäller i | jordbrukärna är paret nämligen av den. bland ”stadsfolket inte så säll- : synta, åsikten att ”några ynkna tiv öringar i timlön” bör vara tillfyl- est,” ja, mer än nog, Det brutala” räordet”” på Emmett Till)". den, H-årige negerpojken ån, Chica en; affär - kldnagbsder" från sina ot Nläktingar, hos vilka han var på esök i staten Mississippi och vars . upphittades dagen därpå, har té upphört att uppröra den li- . erala'.” amerikanska opinionen, : "Som bekant har de båda vita, Roy . vBriant.och 'dennes halvbror J. M. Milam,' medgivit, inför domstol att p ken på kvällen efter händelsen . i affären; men nekade till mordet. rdare och brottslingar, Till och " med brottet. kommer att.'inspelas, : :ett brott, som ' enligt domstolsut- - slaget varken" har begåtts eller - ens står i samband med de' fri- . givna f. d. anklagade, Det är myc2 ket sannolikt - att filmen förmår gärningsmännen till. protester och "stämning . mot” producenten, för?” fattaren och filmbolaget. , I detta ,. fall. är. det” sannolikt att målet kommer upp inför, federala. "dom- ' . stolar, där mördarna inte längre” ' står under dei 'rasbänseende mot . negrer . ut på resa. Resan drog längre ute man kastat en blick på deras, JE pa ligt att. ingen spade satts i jorden : - nadsstandarden ock briste - ” medelsförsörjningen, Til dessa! kul -. hade: : behövts. För backstugan höll sig. i stan under Vv. stugan, - I - kvällningen « gick: man SS Då mrs Pandit nyligén anlände till Irdisno hunudsiad. New Delhi i från London, medförde hon : till ” sin :brår, premiärminister Nehru, '&. hel del indiska Buddha-reliker, som har varit förvarade på Bri ish museum: i London. från den tid, då Indien hörde under Storbritannien. Den indiske vicepremiär- = :ministern Radhakrishnan (eill vänster) med en av de vackra relikerna. . 2» .: Över ;; 1800- -talets Europ + Missväxt följde på - miss- . tvivlade. Srill, sist sökte" de.sin ut- !komst=>på=- andra-sidan - Atlanten. Läntbefolkningen gar soch beva de. Av ren själv- t , vägrade der att. gå :tillmötes; on . ör ta? delert till detta! elän- är måste man landra dé dåvaran- 11883. Följande år var" de bespru- ning av”; rmåpoarer. Mel. utgångs- punkt | från. dossa rön framställde han, genom systematis! ka. experi- ment. en vätska,' med vilken: be- sprutningsförsök . på bladmözel- smittade - - vinodlingar. gjordes. - år iäde områdena, helt befriade från sjukdomen; ” Dr Millardet ' hade lyckats med sin föresafs och hän kunde redan den 1 maj 1885 inför en 'fransk issi lämna en men också att de kultur- ” sjökdomar: som då-härjade den väx- -aride: grödan, . väsentligt. bidrog" till att sänka den. redan förut låga lev- nde "livs- hör: bladmöglet, för- > ocsakat väv: svampen: Fpytgghora infertaris. al Potatisen som” redan ' under. se- nare” ;delen" av 1500-talet infördes till Europa (till: Sverige. gen-sm Ja nås” Alströmer. omkr, 1720) hade i mitten avx1800-talet inte kommit i allmänt bruk 'eller till allmän od- King; Detta" berrdde still stor del vå . tradition eller” slentrian, men också antagligen”. på: ått-.dåtidens potatis ed hade den' höga kvalitet som. i våra dagar,',Bladmöglet förstörde också” Potatisens arom. " Men inte.endast potatisen utsat- tes för bladmöglets 'angrepp. . På i vinodlingarna hade bladmöglet un- "der senare delen av: 1800-talet så . förödande ' verkningar , att till. och .med-de tidigare. så bördiga distrik- "ten kring. Bourdeaux- hotades av «. tötal ruin. Hur stor nöden i själva verket var framgår kanske bäst av det: faktuni” att vinodlarna såg sig nödsakade. "ätt vidtaga 'arrange- mang för att. skydda ' sina odlingar mot tjuvar; något .som aldrig förut att avskräcka tjuvar från att tränga in' på :vin- - odlingarna lät: man :Bestryka vin- stockarnå utefter. vägarna” med en > välltngliknande plandning av kalk : och k beskydd, « Skulle” Brant. och Mi- ' lam avstå från stämning och låta 2 "sig 'offentli, kallas för/mö hl kyrkorna! brände” nian vaxljus och! prästerna läste" "mässor : mot » De har: på grund av sitt. nekand . frikänts” av domstolen. Det kan "emellertid knappast råda något tvivel. om att:de. båda vita män 'som nattetid i bil bortfört pojken också : varit" hans banemän. Det ”yar åv juridiska och formella skäl "' »omöjligt - att : nå resning i målet och få mördarna dömda inför an- dra domstolar utanför den i ras- rågan ' reaktionära Mississippl, ör någon tid-sedan publicerades len stora tidningen -”Life” nå- ga uppseendeväckande artiklar, i "vilka journalisten William Brad- ford, Huie återgav ett samtal som darra på nattkvisten och under 'av rikliga mängder av »utan att våga försvara sig inför "domstolen; så 'skulle. de federala . myndigheterna kanske kunna än: "gripa - mot " dem och utlysa” nya . domstolsförhandlingar . 'i'. målet, Filmen kommer att irnspelas ir 3 i februari, Resultatet " avvaktas >: med stor spänning, ' Ur .barnamun lr en skånsk” skola berättade” rarinnat - häromdagen": om 7 Adam och Evs 1. Paradiset där som ”be-. kant en hel del. skön frukt stod.” till vår äldste förfaders förfogande. ! oe Men så var där, fortsätter lä- rarinnan sin berättelse, ett träd som . Whisky, De anklagade medgav öp- : pet "för journalisten att de hade .> mördat negerpojken och .till och --:med beskrev dådets detaljer. Des- artiklar. har nu inköpts för ilmatisering av en påpasslig och in jloyd Royal, - Co Benten ämnar nu göra en dokus z ”mentärfila”” efter ” Life-artiklarna och mördarna skall i filmen kallas ömmer således att hända för för- ta "gången att levande” personer som. frikänts av ' domstolen på som tidigare hade Gud ' stängeligen . hade förbjud Adam att röra. Och varför tror ni. Gud förbjöd Adam att äta a äpp- n lena? : X Varpå en liten på Mugnit och si kert svarar: . - Di var väl besprutade; ' Skövling Polisen gjorde för några. da sen ' dmöglets förhärjande verkningar n ingenting hjälpte i Slumpen gav fingervisning” Att: nöden : var "stor och skräm- mande "+ fick den franske. veten- | Kepsmannen, läkaren och ' botanis- Millardet bittert erfara "under a sjukbesök.' Hän insåg genast alkén till nöden, och beslöt sig ör att. gå till kamp "mot ”växtsjuk- Och" han -gick . till verket vetenskapsmannens hela nog- nnhet. Genom ingående "samtal 1, vinodlarna och "med direkta ier på odlingarna "lärde han sig småningom .. allt om växtsjuk- men; Han gjorde också den iakt= sen att på de utefter vägarna made . "vinstockarnå- icke an- av bladmögel". "- inna iakttagelse grundade är det hela sin teori, Han er- € sig även att han' under sina ”.Jjade också Bourdeaux-vätskan sitt första stund tog den ledningen och utförlig. redogörelse , över sina re- vätskan — vilken nu- ind över, hela, världen scn, Bsurdeaux" vätska," Samma år av."den' franske botanisten : Jouet med samma verkningar sor. tidi. | are på vånedlingarna, tr : Gerhörda skador på » potatisskörden.. SE Amöglets" verkningar på pata- ls sölingarna var icke mindre än få vinsdlingarna, Men trots att man visste "att potatis tillhör” samma släkt som temater, Solaneum, och att båda förföljdes av samma sjuk- domar dröjde det ändå sex år in- nan . Bourdeaux-vätskan prövades tatisen. Då var verk från bladmöglet så katastrofala att många odlare resignerat och upp- låtit. sin jord åt mindre riskfulla kulturer eller 'som ' förut nämnts emigrerat. Det var först efter att fransmannen Prilleux år 1891 — med 'god> verkan — lät bespruta smittade potatisodlingar med Bour- deaux-vätska som , potatisodlingen åter kom i gång och även blev lönande för odlarna. Hur stora ska- dor ett bladmögelangrepp kan göra, belyses kanske bäst av det senaste blad: låret 1927, då pot; den i Sverige "endast. uppgick 'till hälften av den normala. , "Då idén om de komplåxa kop- varföreningarna förverkligats, följ- då snart flera närbesläktade be- del. Såväl Bourd der. som kopparamonia-vätska:an- vände man sig av 'redan 1883 och kopparsoda-vätska år 1887, Då bör- locked segertåg genom världen 'och' från innehar den "alltjämt..." >, : "Trots att'alla världens kemiska industrier. har slösat miljoner på att söka framställa en konkurrens- kraftig (ersättning för Bourdeaux- vätska — man har ogkså med den möderna ' kemiiens ” . hjälp ' kommit fram” till produkter som ur :effek- tivitetessynpunkt varit kanske bätt- re — har ' man dock. ännu ej lyc- kats. konkurrera ekonomiskt, enär Bourdeaux-vätskan är billigast. Danskarna föregån gare . Til Danmark inf -jtorsdag skall Dodge-anläggningens - | världens största blomma, färdig att >] Ford och" Chrysler inskränker driften vid flera: fabriker DETRIOT (TT — Reuter).:; ”"Fordbolaget har meddelat å ätt det under innevarande vecka kommer att stänga tio av de femton 'sam- mansättningsfabrikerna + och : lägga ned en monteringsbana vid en elfte anläggning under 'en å:två dagar. Åtgärden motiveras med en önskan att ”rätta återförsäljarnas lager ef- marknaden”. Drygt 19,000 arbetare berörs a av drif örändringen. En talesman för bolaget förklara- de att ”det värsta nu är över? men . | nämnde ingenting om tillverknings- £ programmet för nästa vecka. " Chryslerbolaget . meddelade att sammansättningsfabrikerna för Dedge- och Soto-vagnar i Detroit skall hållas stängda på onsdagen. När produktionen återupptas på arbetsstyrka ha minskat med 2,800 och de Soto-fabrikens med 1,500 En annons ra värd. än vad den kostar. en I ett växthus i botaniska trädgården i Leiden, Holland, står detta exem- plar av Amorphophallus titanum, slö ut i,dessa dagar. Blomkolven, vätskan redan 1886, men på grund av "olämpliga sprutor och framför allt på grund av okunnighet om vätskans sammansättning skrinlades e Iatvorats xperiment iakt- hur kalkhaliägt vatten från] opparnump: förhindrade bild- aut ett beslag av en brä "upp i én by i' värmlandsskogarna. Det var en person som haft länn- Na nine i köket hemma i stugan, ' När fjärdingsman. avlägsnade sig . med "apparaten ” under armen "sa ilmduken ändå får. Bigurera som hembrännarén resignerat: or -— Tänk, skövla ett helt: hem. fo latt » några danska t | Frankrike, var ; det som man i Dan- fö efter kort tid, Det skulle dröja åtskilliga år innan försöken återupptogs i Danmark; Först efter som utvecklar 'sig före bladet, kan bli ända till 1,75 m, lång med 1 m. längt skaft." : Växtens hemland. är : Sumatra, ; Sa deaux-vätskan t åstadkommit . mot bladmögel på ugerockan, Potatis- odlingar, äppelsi och ter den säsongmässigt fluktuerande | Bet ökänd dam ne släpp. fängelset . "för "äktenskapet - BERLIN ; (AEP) Om ni biter en främmande kvinna kommer Ni i Berlin 'att dömas till fängelsestraff. Men Ni kanske slipper att gå till fängelset om Ni är förlovad och lovar at "byta ' fängelsecellen' med livstids "straffarbete som älta make, i syn- herhet om Ni lyckas att få löftet "garanterat av. fästmön. Den'24- årige plåtslagaren i Västberlin var under julveckan på sniskan.' Han "knackade sent på natten på dörs de änka il | qvock UR a NÄGA HÄLFTEN AV LANDS: BYGDENS och. drygt en tredjedel - av” städernas och , köpingarnas ål-:, dereponsionärer hor i egna fastighe-" . ter, eller lägenheter: med bostads- rätt, påpekar i riksdagsman Lars. Eliaczon ÅA en ärtikel i Politiek, FTid-' skrift, Det är åldringsvårdsutred- ningen som kunnat, redovisa" dessa. liga a är r7 fo av bör: erna, d.. v, 8. omkring 40,000, het ren till en vilt fri 40-årsåldern. Ankan var snäll -och kokade honom starkt kaffe "för att ;han "skulle kunna nyktra till och fortsätta hem. Den, unge "mannen blev emellertid av okänd | "anledning rasande och bet den snälla änkan på halsen, i ansiktet "och på armarna. Hon lyckades slå den berusade k.' o. och kalla på polis, Nu stod piåtelagaren an- ”klagad för olovliga bett framför domaren. Han berättade att han ' var förlovad och skulle gifta sig inom en vecka. Varpå domstolen förkunnade : att han fick slippa "fängelset, då han i alla fall för ett helt liv antagit sig straffar- bete som äkta make och familje- försörjare, Bruden garanterade att "den anklagade aldrig mera fick bita främmande kvinnor.' Straffet blev .100 mark till förmån . för Västtysklands Röda Kors-förening och den skyldige förpliktades av domstolen att under tre månader - Varje söndag skicka : en bukett blommor till den snälla änkan, i BURGESS-—MACLEAN -AFFÄREN: Donald MacLean (ovan), som för bakom järnridån tillsemmans med sin kollega Burgess. De båda f. d. brittiska - diplomaterna ' gjorde på närmare fem år. sedan försvann]. - na i 159,000 lägenheter - 11 7 äv. 2ldri mot 38 I på landsbygden. 60 Fo" eller —330,003 pensionärer gaknar' we. 52 20 har inte centralvärme. - Motsvarande sifiror, för 'enbark landsbygden. är 20 Zz 259, 099) re- spektive 65 20-(2009,009). är det inte förvånande, ett behöv, 1 ev; re omfattning än som, är h tin; åldringarnas . direkta: beho" håller ;skribenten "Den bostadsförbättringsverksam= het, som hittills bedrivits; har givit, "goda resultat. Med tank på de synnerligen ' förmånliga ” villkoren är det' dock förvånaride; ättringsverki Ur . ekonomisk synpunkt borde-förde= larna för kommunerna även upp-.. rustning ' av - de gamlas bostäder, varigenom dyrbar anstaltsvård kan förhindras eller uppskjutas, 1i; f öppen dag. 0 7 7 Ingen åldring bör påtvingåas”. an- staltsvård, om hans vårdbehov kan tillgodoses på annat sätt. Den prinr- en väsentlig förutsättning härför är givetvis en någorlunda dräglig bo= stad. Aldringarna är lika” väl som alla ändra medborgare förtjänta av att få del av standardböjningen ven n på ”dettå område.” "TU | NYKGPING DN 59-årige affärsmånnen Herson, ”Påtåker, Hölö, på - tisdagsförmiddagen Hölö." Christierson '' "hade kört : bil, han skulle skotta bort snön dukade han . under” av ! ansträngningen, Christierson har en längre varit sjuklig och led av klent hjä arbetade i Södertälje. Prenumerera lördagskvällen - ett gemensamt -ut=]. = - talande i Moskva. - Hg Modern visste ej. att 2-årig dotter rest till Mexiko STOCKHOLM (TT). > -. , En 20-årig fru i Hallstavik har anmält till polisen i Stockholm att hennes make, en 33-årig mexika- nare, försvunnit från Sverige med parets tvååriga dotter. Frun fick på måndagen ett kort från Paris, av- sänt av maken, som talade om att han. var där tillsammans med dot- tern, Av'en svåger fick sedan frun röra att herines make och dotter var; så väg till Mexiko. ' - Mexikanaren och hans frus separe- rade för en tid sedan och frun flyt tade till Hallstavik under det att mexikanaren bosatte. sig' på Söder i Stockhokn. För en dryg vecka se- dan besökte mannen makan i Hall- stavik och därvid kom de överens om att dottern skulle få följa med fadern till Stockholm en: vecka, Tydligen" har fadern tagit dottern med :sig- och rest till Paris någon sång under förra veckan, industrikungen' Alfried Krupp, von . Bohlen und Halbach, som nu åter regerar över den stora tyska Krupp-koncernen; har star- tat en resa till Asien för, att slå ett slag för västtysk industri. Han kom- mer. bl. a. tt besöka Egypten, Cey- - lon, Indien, Pakistan och Siam. : Elizabeth "mottar: |: isovjetledarna på” audiens i Windsor : : LONDON [Cyg — Reuter) : "Den ryske regeringschefen Mar skall Bulganin och kommunistpar- tiledaren' Chrusjtjov kommer ;. att mottas i audiens av drottning Eliza- beth 'på slottet Windsor i närheten av London under sitt besök i i Stor- i mark kunde draga praktisk nytta av 'vätskan. Koit tid därefter 'in- troducerades vätskan av. danskar i Sverige, ” förstår man vilka miljaröväna som räddats = till mänsklighetens bästa, och man blir ' förvånad över alt: så" få känner namnet på "upp: finnaren, lantmännens.; "Pasteur; a dr Millardet, - i är man befänker val. f brit; i april, omtalar mari h på tillförlitligt håll. . Man håller nu på att i i detalj göra upp programmet ' för sovjet Spetsarnas hesök och "det skall inom kort underställas. -Kreml,.som redan I. [GY amutkast,. har godkänt ett preliminärt Pro=- [värkt, Oavbrutet: i "Det är det som gör i: Ha .skillnan så stor ;: : Olikhöternd mellan del båda sätt, Nu kommer ”Den gyldenbion- de” med ett nytt få "Sitter man Aalborg och röpar å' händer. i ingenting, Men sitter. man i Aarhus och Topar ”Aal- borg” så kommer det” genast små glas på bordet, NM ” Otänkbart i Det är Minsann' inte kol insti att ni har ont, Armen är ju bruten. = Omöjligt doktorn” —z den har hela dagen, H PRESSEN NG Vatten och avlopp sak-l ; Mot "bakgrunden av desta siffror; : att inté kommunerna i långt stör— ' Ie utsträckning "bedrivit 'en aktiv. cipen bör alla kunna enas om; Men Norrvrå' järnvägsanhalt”. söder om ' som fastnat i: en snödriva och när : av sluten vård. uppstår L långt stör nd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.