tre tyvvv ' &Aalpunkt; Utom bastu och förva- . vare alla de framstående idrotts- + Olanders » tanter " uppe grundlagt sin idrottsliga skick- RJ rr HALLANDS BASTA ANNONSORGAN - sedan: många år LAHOLMS TIDNING Lokaltidningen studeras alltid noggrant, och en annons i denna blir alltid observerad. Tänk pt - detta när Ni gör upp Edra annonsplaner! . (LAHOLMS — SÖDRA HALLANDS ORTSTIDNING -— -— deklarerar med TS-kontrollerade siffror €! en ; ”ständigt stigande upplaga. TIDNING : « Idrottshögborgen Vålågården — Gösta Olander fan hans 50-årsdag a är nu. 13 år senare. invigd och tagen > ÖSTERSUND (TT:s Utsände) Efter en lång och delvis omdiskuterad Härottsgården i Varägalen invigas på måndagsmiddagen i närvaro Det. tog 13 år alt bygga. . Vålågården — nu invigd svenska idrottsfolkets gåva" till, i bruks förhistoria - kunde bundet, Sveriges Olympiska”. : kommitte, andra idrottsledare och SM — gäster. I buss och bilar gjorde man en utflykt från Östersund till Vålådalen under SM-->s förrättad veckans första av. Riksidrottsförbundets ordförande, prins Bertil, - "Redan för 13 år sedan beslöt man hvll chefen. för Vålådalens turist- slet'ön Gösta Olander på hans 50- årlig med en hy anläggning, som I hand skulle komma "hans krets" åv Idrottsfolk till- se mellanspel har för- hk bryktlanerna, men nu är WreoMspården I bruk sedan någon månad" tillbaka. Den innehåller 13 givtrum med 27. sovplatser, och sörmartid finns möjlighet att ord- ne Slor, Ett stort elegant samlings- | rum med takbelysring i form av en. stjärnhimmel utgör gårdens cen- rtngsrum finns I källarvåningen en Cymnastiksal med (förstklassig ut- nustning. I 5.c : Flera mecenater har medverkat vid Vålågårdens tillkomst genom elt förslirka de lämnade anslagen och det insamlade beloppet. Under sin ' morhetst!d , begärde Gunder Hitgg alltid en viss tribut till Vvålå- gården av arrangör erna för de täv- lingor han deltog 1. Många krafter har sålunda samspelat för att skapa Gösta Olanders och Idrottsfoll ets egen" gård I Vålådalen. i een AA Våldolen ite vilhokovt långt utanför Sveriges gränser tack män och. idrottsflickor, som här lighet under Gösta. Olanders sak- kunniga ledning och under Olga goda vård, sade riks- Idrottsförbundets ordförande prins Bertil, i sitt tal vid invigningen av ww idrottsgården 1 Vålådalen, a Olandorgården blir nya. vt namnet: cc" Idrottsgårdens' . grundplåt = var Idrotts — Sveriges 50-årsgåva till Gösta Olander, slutade prins Bertil, För att för framtiden hugfösta det ka namnet i Vålådalen har riksldrottstörbundet beslutat att den nya idrottgårdens namn från och med nu skall vara Olander-gården. 1 det fria vid idrottsgårdens bal- kong, och bland deltagarna märktes även landshövding Tottie, represen= för — riksidrottsförbundet, vid 13-' tiden ; > 0 nl Svenska turistföreningen. ”Söcialtör. bundet och andra idrottsledare.” i Kostnaden för bygget rör. sig"om ; c:a 450,000 kr utom 126,000 kr, som insamlats genom en särskild ”kom- mitte, har genom gåvor 1 form”av kontanter, rabatter,' material" och ej debiterade arvoden, skänkts över | 200.000 kr, omtalar :Vålådalenstif- telseng ordförande : Gustaf: -Frohm 1 en historik över idrottsgårdens tillkomst: För slutförandet av byg- get har: därför . endast 100. 000" kr behövt tas i anspråk av arnislag" för fdrpttsanläggningar.: Häggs exlras Till sist gick man" husesyn. i den oe trivsamma , byggnaden, ;, där '-ut- smyckningen kompletterats : med stilstudier i bil av bl a Gunder : Hägg och Sigge Eri Ber til erinrade för skedde. under' ”storlöparens glans- dagar. "Gunder Hägg ”—; som" var inbjudan ' till ' invigningen: men ej kunde vara' med:—' fog ju på sin tid extra skatt till idröttsgården av sina tä flingsarvangörer.. i . Svensk skridsko lånar Segrojev : som' TRÄNARE Svenska — skridskoförbundet hysee enligt Eskilstuna-Kuri- . Fen avancerade planer på att r kridsko- tränare, Man hoppas kunna för= ” MÅ ryssarna att låna ut sprin- terstjärnan Sergejev, när denne slutar som aktiv efter denna — "Jag skall göra allt som är möjligt för att få över honom hit, säger = initiativtagaren, Svenska skridskoförbundets ordförande, S. Låftman. Sergejev skulle bli er as Umärkt tränare för våra sprin- ye = för långdistanserna har vi redan en god ledare i Gösta Olan- der i Vålådalen, 1 samband med VM undersökte som bekant Sven Låftman möjlig- heterna att få en norsk tränare tll Sverige. Dessa planer har emel- lertid övergetts. — Jag tror norrmännen numer: inte har så mycket att lära ut i > fråga om. teknik, säger Låftman Fyssarna ligger långt före alla öv- mn en ga anen, vilket ju re sultaten styrt år gett klar: I besk. ån 8 Kålle betyda ocr "hör nåycket se Nvenak xridsk MESIRY neve ln ra NEW YORK (IT — AFP) Amerikas stora löparhopp Wes Santee avstängdes på sön- dagen av Amateur Athletic Unions (AAU) styrelse för på- stådd kränkning av amatörreg- lerna, meddelar AAU:s ordfö- rande Carl Hansen. Beslutet fattades efter elva timmars för- handlingar. Santee anklagades för alt ha tagit : emot betydande belopp för att 'delua 1 idrottstävlingar. Santees advokat tänker föra saken inför domstol. . Den NH-irige marinisjtnanten Wes Saniee ansågs vara USA:s öra bopp inför de komman- SPI er i iblfinan. 4 : tävli på Uv ver a bo vazelska milen. to feras ne sl de NN Daglig uppvärmning av: -betslösa under den tid de ligger i &rales avskaffande, skriver Han- : Den ihållande iylan med åtföljande issvårigheter kar redan medfört betydånde fi k inte då man vet, att det torde dröj " laster för fisk och dessa 5 Franska -regeringen gav tillstånd till utskottet av den s. k. ”Assem- blée de” L Union Frangqäise”, en sorts ; parlament, omfattande de franska besittningarnas och moder- -Ilandets representanter, att få vända sig - till" FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld resp FN:s "sociala och ekonomiska råd och in- för världsorganisationen :- anklaga$ Saud-Arabien ' och den arabiska istaten' Jemen för slavhandel. Ankla- gelsen grundas på en rapport som utarbetades av den franske prästen och :medlerimen av Union Fran- "| gaise-parlarnentet, La Graviére, "Enligt rapporten försiggår sedan : låtskilliga år tillbaka intensiv han- del' med: ”levande- elfenben” rmel- lan de franska kolonierna i Cen- tralafrika och de arabiska länderna. U h den på "Jtrafiken riktades 'då' en" domstol i franska. Sudan -mottog en skrivelse "lav negermedborgaren Avad El Joud. Denne -hade, varit anställd som tjä- "| nare hos Muhammed Ali Ather, en ansedd... :muhammedansk hövding. Negern följde på: sin herres order på dennes pilgrimsresa till Mecka, där han av sin arbetsgivare såldes mot: k pengar till: den ära- ganska, linge irnan man kan återupptaga fisket. Det är nämligen inte blott. dagsförtjänsten som för . loras utan dö Det är "fullständigt omöjligt för fiskebåtarna att gå ut ur. hamnarna, . och det skulle ju inte heller vara någon idé att lätta ankar, då havet är tillfruset överallt, omtalar fiska- ren Olle Nilsson, Bua, med instäm- mande av hamnmästare Nils Svens- I Vilågi Varbergs hamn & över vec-' koskiftet,- berättar-hr- Nilsson vida fe, och på hemväg därifrån gick vi ut till fiskeplatserna för att försöka fiska, "men det"gick: inte, Där det fanns. en isfri plats, stelnade" vatt- net snart till och det.var inte annat än 'att'sätta fart' mot hemhamnen. I - onsdags var också några "båtar ute, . men inte-heller då' kunde' man be-. "driva" fiske. och -sedan dess ligger » hela'buaflottan i hämn, Och nog får ""vi-bereda oss på en /gåns ska lång vila innan; vi åter kan, ge O55 ut på havet, "+ vn oa : - Det är ömellertid inte första gån- gen hallandsfiskareria måste 'stanna i hamn på grund vav svåra isförhål- - " landen.? Under. åren 1941, -42 och . --43 hade. vi också stränga 'vintrar | med längre avbrott i fisket, men . därefter var det i "stort sett isfria vintrar till år :1947, då hallandsfis- karena måste ligga still några vec- ' kor. Men, sen blev det åter några år med isfritt vatten. för att sedan” följas av tre isår, nämligen :1954, 1955 och i årsMen jag tror inte att : de två första åren på 50-talet var, ' .så svåra som innevarande år, tilläg- ger hr Nilsson, medan han betrak- tar de många båtarna, som nu lig- ger i Bua hamn, on båtarna. - . Men fiskarena är dock inte ar- hamn, Under den rådande kylan 4 ET . De flesta båtarna hållas. varma med hjälp av oljeaggregat, men tre av flottans båtar är så moderna att värmeledni är i di dem, ill kommer dryga amorteringar och räntor för båtar och fiskeredskap. Man' förstå - därför att fiskarbefolkningen just nu ser med bekymmer på- sförhållandena.” a va Några fiskare i Bua diskuterar "situationen. Närmast t. v. Ölle Nis-"” . son och närmast en h. homnmästare Nils Svensson, ägas bida 3 Våra mö igheter att få stöd vid så- |: 'dana har, avbräck i yrket är ju små. Detta kanske betor till stor 'del på att fish inte lärt sig att hålla "Stora förluster pr dag > Fiskeflottan i Bua består av 14 stora båtar samt i Videbergs hamn 7. Antalet sysselsatta fiskare är om- kring 150, men eftersom en del be- driver inomskärsfiske beräknas be- sättni på de större båtarna måste de nämli; li; se om sina - båtar, uppvärma skansen och motorrummet samt se om ledningar m. m. Uppvärmningen av båten är för övrigt av stor betydelse, ty det gäller ju att hålla kölden från de stora vattentankarna. Skulle dessa på grund av isbildning i dem brista, betyder detta stora ekonomiska för- luster. Och vattnet vill man inte tappa ur dem i första taget, Det är nämligen ett omfattande arbete. att fra > ieen, till.126 man, vanligen 5 eller 6 pr båtlag. Enligt ' hr Nilsson räknar man med att'varje båtlag fiskar i medeltal för cirka 2,500 kr pr vec- ka. Från detta belopp drages om- kostnaderna, cirka 1,400 kr pr båt samt en del andra utgifter, som båt. ”Haget skall bestrida. I lyckligaste fall återstår därefter omkring 125 kr pr man pr vecka, ett belopp rundligt tilltaget. Men även denna veckolön förloras nu, Det är klart att ungdomarna kan | |dra sig fram några veckor utan ovock UR förtjänst, men värre är det för båt- jägarna att kunna klara den ekono- "miska sidan av saken, ty kostna- derna för, båten. och redskapen skall amorteras och räntas och det är ju Problem som måste lösas. Vi ser idärför ganska bekymmersamt på PENGAR FINNS — 'åtminstone när det gäller vissa varor. Jämfört med januari månad i fjol använde svenska folket under årets januari- månad gladeli 2 i en, tillägger hr Nilsson. | delstidningen (ia): Huvudtalaren för den motion, som vant majoritet vid omröst- ningen, var dea förutvarande ar- mer för inköp av spritdrycker, på- pekar "Jordbrukarnas Förenings- blad: » Höstens prishöjningar på livs- medel — som det fortfarande är . sånt fasligt gny om — belöpte sig Få ca 240 milj. kr. De skulle tas ut under de 10 månader som åter- stod av produktionsåret. Det blir således även här en månadssum- ma av c:a 24 milj, kr. Men det är ju skillnad förstås, ”Brännvinet kar. aldrig bli för dyrt”, sa kolingen. - - - DET HAR INTRÄFFAT någon- ting mycket oväntat. Brittiska un- derhuset har med ett litet men av- görande flertal uttalat sig för döds- Chuter Ede. Det var han som å en av de senaste årens mest om- stridda dödsdomar, den över Ti- hothy Evans, tecknade de ödes-. digra orden: Lagen måste ha sin gång, därmed tillkännagivande att en föreliggande nådeansökan av-|. slagits. Nu förklarade han sig va- Ta övertygad om att Evan icke gjort sig skyldig till det mord, för vilket Gt han blev dömd och av- rättad. Och han tillade, att han icke träffat någon person, som en annan wuppfa . Så fullständigt har Vad som kom mit i dagen efter avrättningen ra- serat bevisningen vid domstolen. Kan någons ord egentligen väga tyngre än Chuter Ede's i en ange- lägenhet som denna? spörjer HT, Nej, knappast! ” som ju inte Kan sägas vara allt för i- samman och därför inte heller kan framföra sina synpunkter med den skärpa som behövs, Ty nog vore det anledning "att samhället" "lämnade stöd, där fö som "| bund; har utkömmit för år 1858 och . Rektor. :Aberg inleder med någre I pade-med hans- långa lärargärning ” tikelmaterial som nuvarande ; "och | tidigare elever bidragit med. Bl. a. "I skriver den kände falkenbergssprin- | under 1955 och en serie ” personliga biske prinsen Abdallah Faisal, Un- dersökningen av. "detta fall ledde till slöjande. av en. omföå Pilgrimstesorna, var. no maskerad: slavhandel Noes ta NE dem saudarabiskt " medborgårsköp och förser dem” med dokument; Sk org t ra ligger i Timbuktu. ””Pilgrimsfärder= na” arrangeras pr. lastbil," varvid hela familjer, . män,” kvinnor och barn, , fraktades hamnar, för det mesta till Part Su- handel: bdan, varifrån, resan gick vidare till den - lilla : saud- arabiska - -hamnen” Lith,. 200 km söder om; Djidda,. i denna hamn ; var. det slut: på pil;: grimsfärden.- Slavarna slogs i ked- jor och fördes" till slavmarknader som -var väl bevakade, för euro peiska: :resenärers och utlänningars insyn men, uppenbarligen stod och till dags. dato' står ' under ,den ara- biska- regeringens, skydd. ' Negrer: na såldes ibland som slavär till rika ejker och godsägare, men i "mång. gå till de arabiska. oljefälten, . där; de tvingades att arbeta. De skrämdå och rädda: negrerna förstod inte vad som hände med dem” och hadå ingen chans att" undkomma: Då amerikanska oljebolag : de” arabiska oljefälten vet antagli> gen inte varifrån de saud-arabiska” och 'jemenska myndigheterna skaft! far den' nödvändiga svårfa” arbete: kraften.” x ” Anklagelse slavhandel mellan de franska kolo- I nierna i mellersta Afrika och Saud- Arabien 'resp. Jemen. Arabiska köp- män brukar :besöka negerbyarna.' i 3 rn kolonierna och utger sig er: IDe 1 lockar senegalnegrerna och su- daneserna ; till pilgrimefärder till Mecka och; Arabien. De förlänar port förnekas självklart a av, de ara> biska inyndigheterna som” "emellertid medger : att ”negérfamiljer" som " fris villigt utvandrade från de dranska kolonierna kom till Arabien oc men sökte arbeta och anställning där. Det blir FN:s "uppgift att' un+ dersökä sanninäskalten I d är: som vanligt. en. trévlig ; bekant skap för alla gafnla katrinebergare. från rens "kursavslutning och mag. Nils Palm, bidrar. med, en. återblick på skolan och minnen so: kningar där. Teol, d:r Bror Jänisson, nybli- om. N. P. . Erlén, uppteckn: hall dska folksagor och . övrigt finns ett 'rikhaltigt i är- tern Eric Johansson om ”Idrott och hobby”. en rad. glimtar av: vad. som skett notiser åvslutar det gedigna inne- hållet, som illustreras. med ett rik- haltigt bildmateri; . Resultatet från nsamlingen ill mag... Palms. ,70-. -årsdag , redovisas även, Den uppgick till 8; 969 kr, vil ket belopp mag. Palm överlämnat till en premiefond, ur vilken pre-' mier , torde komma att utdelas, för första. gången. till "elever. vid pår gående vinterkurs, - . Vi Katri; Dar e kan rekvireras h Iman inte rår över, hindrar” oss att driva Nårt yrke i vanlig o Katrinet bro, . Den säl- jes även av bokhandlarna i. länets]; ven : redaktör ' för skriften; skriver | Katrinebergskrönikan ” ger |& under , ädress: : Vi. Katrinebergare, |: Den engelske films ådespelaren nald Sinden skall spela rollen,' «v, en mördare i en ny film, ? ”Ögonvitt- net”, och han 'har gjört mycket 'em- sörgsfulla förberedelser för uppgif- ten. Bl. a. har han ingående stude-' rat fallet Neville. Heath; den engel-' ske mördaren som, hängdes 194 vilken han vill, bygga. sin karaktärs-. studie. Här ser vi Sinden efter att .soriskt ä ärr över 'bgonbryne SIFFROENA AVSER DE REGULJÄRA ARM£ER- NAS STYEKOR . STYRKEFÖRHALLAN-. DET MELLAN ARAB. "RSTATERNA OCH - 1S- RAEL = 3:1 FÖR ARABSTATERNA. NAR Årg PSA op. - SYRIEN 30.000 man JORDANIEN 17.500 man , I reserv: 180.000" mån | ' ARABBLOCKET: | os I reserv: 200.000 man.z ISRAEL: : " Uppladdningen i Mellersta Östern ; till "sudan esiska - ler sminkören har givit honom ett illu- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.