träden" vantrivs. Man ÖN Nu ET det: åter. tid, att. tänka ; beskärning av orka fruktträden. Denna bör: göras varje år och i "synnerhet om det gä bristfällig nä- ingstillförek rr jordbe- handling "eller, annat, .som gör "att rååste förstå att "beskärning: Endast är ett Jed i trädens allmänna skötsel men ett viktigt sådan :Varför man beskör träden? ärfarenheten” har." visat, att" ju Män; ; beskär träden” desto ">. mindre frukt får man "skörda.' Man kan därför fråga: Varför skall man .. dåv beskära! fruktträden, . när: man " blivit planterat. i N « fläkes" sönder är stör. Genom ' b -ut. endast från” spetsarna av gre- » IErift nr I : kvarlämnas topp och -tre blivande "digt riktade och ha så stort inbör- - des avstånd som möjligt. De övriga MN - kvarlämnade. » grenarna - avklippes " på mitten men på samma höjd från därigenom icke kan få dem att bä- ra mera frukt?: Jo, ett 'obeskuret träd får i allmänhet” för tät krona med: svaga" och hängande grenar. Flera jämnstarka toppgrenar väx- er kanske upp "och risken att trädet skärning kan man ge trädet en damålsenlig form, som” är vacker att se på och en stark krona; som kan motstå varje: påfrestning, Kro- nan bör göras. låg och bred, vilket underlättar” : besprutning, ' gallring « och skörd samt hållas gles och luf- tig;'så att frukten. blir vacker och väl. utvecklad. ”Ett obeskuret träd bär ibland så oerhört med frukt, att det kan taga flera år, innan det " repat sig, Beskärningen kan "därför "utgöra én slags regulator, som ” hjälper oss att få jämnare skördar. Obeskurna träd utvecklar d oftä: frukten: så dåligt, att. den' blir onödigt hård; "beskärning! kan där- emot öka faran för frostskador och kräfta.-Den kan försena' och min- det” att' före beskärningen” ler vilken? behandling” trädet: skall ha med hänsyn till sort,- ålder och re- aktion "efter förra årets beskärning. När man” tar " i. betraktande det gynnsanima infh beskärning - har: på såväl trädets som. frukt ns "utveckling, så beslu- vilken bör bestå av tri Nar, "Avstånde bör vara ca 1 m. e huvudgre- t mellan . våningarna f rutor ochandlar. man emellertid » SOM man benämner de organ, som bekläder grenarnå, Re- sultatet.. av'. fjolårets'. sSporrbeskär- ning haf nu blivit, att de béskur- na skötten har förgrenat 'sig: Har ett kraftigt skott utvecklats-frår en spörrbeskuren gren," så< ” sporrbe- skäres detta åter, 'Om två eller fle- fa skott vuxit fram, så sporrbeskä- res det understa och allt som sitter ätanför - .klippes » bort. Endast: ett skott på. varje fruktvedsparti. får Bbäskäras.. Dock är det mycket vVik- Ttigt. ab de: utåtgående skotten” dån andra Seller tredje året lämnäs obeskurna, tt trädet” snärt |, skall : ; börja”. bära ” frukt. >. Sedan fruktveden " ; behandlats; ' ; inkortäs "huvudgrenarna i-övre våningen. till 25-30 ecm'längd och toppen" ca 15 cm högre. Nedre våningens huvud- grenar avklippas” på "samma. höj Sist beskäres tilläggsgrenarna,.-så de blir 20-30 cm körtare än huvud grenarna men inbördes - på samma höjd. - Tjaa . ; Allt; eftersom trädet utvecklas, ir. man genom tillägsgrenar fylla ut'hickor mellan huvudgrenarna. I allmänhet: ånlägges endast två grenvåhingar och sedan får trädet fritt: utveckla -kronan, .Ledskotten inkortas allt mindre för varje år och efter 5-8 år bör beskärningen av dessa vara avslutad, . - .. g > Gallring kallas trädens fortsatta behandling. Man låter alla utåtgående skott va- ra . obeskurna, men fruktvedspar- tierna gallras, om de blir för täta, Inåtgående fruktved . hålles kort, klippes av över någon blomknopp eller tages helt bort, om de blir för, kraftiga. ' Vid basen tar man | bort skadade, sjuka eller olämpligt sittande grenar. Om ' grenspetsarna nom fruktbelastning och har upp- hört att skjuta skott, så bör de av- tagas utanför något yngre skott -på grenens -översida. Träd, "som helt stannat i växten, bör föryngras ge- ohm. att alla grenar skäres hårt tillbaka. H : Plommonträd - - erer Tre YrvesrrtYvyr Tre -Jtasineersön sportlov - för Fränkrikes skolbarn har | man de senaste åren infört vintersportlov för skol- barn i städer och industridistrikt, som, ' annars " inte har:tillgång till vintetsport; berättar UNSCO:s ny=? hetstjänst. Hela skolklasser - har” skickats upp i bergen på en tid. Om morgnarna”. har "eleverna undervi- om eftermiddagarna har de fått lä- ra sig skidteknik. Kostnaderna har delats / jämnt mellan statens och kol digh "samt Särskilt 'flitiga och föräldrarna. slags premium för gott arbete på myndigheternas bekostnad. + 7-= ' Mari har de allra bästa erfaren- heter av denna ferieverksamhet, rapporterar — ' skolmyndigheterna, ! Ybarnens : skolarbete har förbättrats' kolossalt och hela inställningen till skolan, ” och + tillvaron överhuvud, '! har blivit en ny och mera positiv. Från "och med förra året har man nu' utvidgat "ferieverksamheten till sig: i+sina studier eller sitt prak- tiska arbete, Förra vintern skickades de första grupperna från Paris, Lil” le och Aix-en-Provence, och i år kommer "betydligt flera, från hela landet, att skickas" på vinterlov, og första åren, Sedan ' undvikes sporr- beskärning. Kraftiga skott, som ej behövs för uppbyggnad av kronan, bör 'pinceras (avnypas) i juli över 5-6 blad, - - : Körsbärsträd - i beskäres alltid ' första våren. efter planteringen... Har trädet fler gre- nar än nödvändigt, så avklippes dessa ett par cm från basen och grennabbarna avskäres i juli, Hu? vudgrenar.. och topp beskäres som nämnts under äpple. 'I fortsättning- en bör körsbärsträd ej beskäras på vintern, I stället kan man på som- Ledskott och tcpp:röres icke, utan då något blivit kraftigare än övri- ga, Detta kan då inkortas i juli för att ' återställa - jämvikten. - Gamla körsbärsträd bör gallras' på efter- sommaren, :Göres -det på vintern, bör grenarna avtagas ca 10 cm från basen. och 'grenstumparna avskäras beskäres 'som ”kärnfruktträd” de Tänga grenär. Blir ett sådant träd icke beskuret, så växer nya skott naröa, som i övrigt förblir kala. De. långa och :gängliga grenarna böjes efter - hand nedåt och utåt, irädet får en" hängande form och brytes lätt sönder” Därför inåste träden” beskäras redan från ;bör- i god jord i södra delen av landet, "kan det beskäras första ” våren "det. står på sin växt- plats, Eljest får det 'stå -obeskuret första.sommaren och beskäres först nästa, vår. Plommonträd , bör helst 'körsbärsträd: "alltid . beskä sta våren... >. Vi tänker oss ett ”hyplanterat kärnfruktträd och skall nu i korta drag följa beskärningen. För dem som önskar lära känna beskär- ningen i detalj hänvisas till Sveri- ges Fomnlogiska Förenings strö- "Vid första årets beskärning huvudgrenar, som bör vara allsi- grenarna och framförallt efterled- skottet borttages vid basen, "De marken o. över utåtriktade knop- par. Toppen lämnas:ca' 13 cm hög- re än krongrenarna, fola : od vid andra årets beskärning sporrbeskäres. -(inkortas) - huvud- ”grenarnas sidoskott över 4-5 knop- par "och" ledskotten (de' yttersta -skotten' på. huvudgrenarna) klippes ", av på ca halva längden men 'i sam- - ma plan och toppen ca 15 cm hög- : re, Att spärrå ut grenar som har : spetsiga: vinklar och binda upp så- dana, som hänger är lika viktigt + som. - själva: ., beskärningen. = Ett ; längsgående, några cm långt snitt under en svag gren hjälper denna att, växa kraftigare. - vil tredje och fjärde årets "beskärning ””, i kan man välja ut tilläggsgrenar. I TMäggsgrenar kallas sådana, som På minst 50 cm höjd från huvid- Erenens -has får växa ut i sidled från denna, Varje huvudgren "bör få, någon tilläggsgren för att fylla ” vt luckor, Nu kan man, i reget Even AM despelerska — på film och scen lika betydande. . Hennes namn är Julie Harris, amerikanska, 31 år gammal, ännu. späd som ett. barn. Hennes närmaste film är den bisarrt fängs- lande, delvis mycket pikanta kome- dien ”Jag är en kamera”, en engelsk produktion som regisserats av Hen ry. Cornelius; mannen bakom, ”På vift med Genevieve”, Den svenska hbiopubliken har tidigare derra sä- |song tjusats av Julie Harris i konst- verket ”Öster om.Eden”. Sedan fle- ra månader spelar hon på Broad- way huvudrollen i ”Lärkan”, Jean Anoujlhs pjäs om Jeanne dAre — samma uppgift som Gunn Fållgren strålat i hos oss, "När nu Europa Film presenterar ”Jag ar en kame- ra”, är det sannerligen all anledning att se den filmen och därmed i när- bild möta en av de märkligaste och originellaste begåvningar som vår tids skådespelarkonst känner. De högsta lovorden sx. ; För ett par säsonger sedan fram- trädde, en annan ung kvinna — vi räknar också henne som ik > Världen hår fått en ny stor skå-]', sats i de" vanliga skolämnena och |. duktiga barn från medellösa hem” har skickats på sportlov som ett :t att omfatta jämväl ungdomar i ål-" - |dern" 18—25 år, som ' visat särskilt” intresse för sport och som utmärkt ' maren : pincera'. inåtgående skott!" Djärv kupp : NL . ”Ervilnga för nattens srentgsart dr2g ur ledet fram!” säger kompani- adjutanten. Ett" tjugotal. legionärer skyndar fram. För första gången an- mäler jag mig som frivillig och blir också en bland de'femton som tas ut genom lottning. Befälhavare för" "spaningspatrullen om sig som djärv, och oförvägen spa- "nare. Några ' finns inte, vi får rita en skiss i stället med hjälp av flygfotografier; kom. pass” och stjärnor spelar ; övrigt hu- 4 vudrollen 'vid orienteringen. Vår upp- gift är att försöka spana ut hur mån: ga araber det finns i en by ett tiota! kilometer -. bort. byn: ligga. i en dalgång, nästan helt omfluten 'av en bergsflod. Lätt samt fyra handgranater i försvinner”. vi i samlad troppi i sot från kockarnas kittlar. Vi smyger fram försiktigt med säcktrasor Jinda- snåren - förbi väsande ormar och tj sergeanten . en varnande händ, Några gestalter kring en lägereld. Det är tre? värspipor. kunna måste klara av araberna föratt komma / vidare:i dalgången. Då hörs plötsligt "otydliga" röster all deles inpå | oss. > Vi sitter väl dolda bland” vildvinssnåren' på båda sidor om en stig, vågar knappast andas. Tre araber I "svärrårkågar nacsarar förbi. Oss en Så manrel snuddar jag > sitter. kat rusbuske, -Tre : av os "avdelas för art klara uppgiften. Övr skäll överrumpla dem med ett Strupgrepp.; till. varie pri fårla inget. fiud komma” övet derar, läopar. Vi packar in' oss i snåret med en'me- ters". Tucka så nära stigen att vi bara behöver sträcka 'ut armen för att gri- På. araberna om, "struvén. Tre! man lägger : gig på magen på aridra gidan stigen, . de skall gripa offren i benen i samma ögonblick vi hugger till i de- et ' årets bästa skådespelerska på kamera” går tillbaka på engelsman- I, nen Christopher Isherwoods själv- biografiska skildringar från mellan- krigsårens hektiska Berlin. Hjälten är en ung brittisk författare som vid pass år 1931. beslutar sig för att uppfatta tillvaron i.den tyska riks- ska nu — på scen och i film med -osedvanlig framgång, och utan tvi- vel berättigad. Vi tänker på Audrey Hepburn. Men de lovord som kom: mer Julie Harris till del, lyser än- nu mer. Här är ett par, alla av auk- toriteter: ”Julie Harris är utan jäm- förelse den bästa unga aktrisen i Amerika... en av de mycket få geniala aktriserna i modern tid... ett'geni... hennes register är gräns- löst, hennes känslighet ojämförlig.” Gamla Ethel Barrymore, som vet det mesta om skådespeleri, säger om Julie Harris: ”Den flickan kan göra vad som helst.” Och Helen. Hayes, den lysande aktrisen som i många år bevarat en spetsnäsduk, en gång skänkt: av Sarah Bernhardt till ”den förnämsta kvinnan i amerikansk teater”, har spontant överlämnat re- liken till unga Julie," a " Glad, glittrande, djärv... ”fag är eh kamera”, som Julie Harris nu kommer i, bygger på en pjäs av succéförfattaren John Van Druten. Den gick nära 8 månader huv med en k ob- jektiva öga, och innan hän vet or- det av, har han framför sin blick en; ung, engelsk ; flicka som befinner sig på drift i Berlins undre-övre värld. Hon sjunger på kafé, ungefär så som Marlene Dietrich på ”Blå ängelns” feberheta sid, och är, så- vitt hennes manliga omgivning kan uppfatta, totalt renons på moral. Julie Harris gestaltar Sally Bowles — flickan heter så — med absolut uppriktighet, och det är alldeles i fick” det åtrådda Donaldspriset som alla New Yorks teatrar. ”Jag är en - fas. + De övriga står beredda att plocka" till sig vapnen: och stoppa munkavlen i fångarnas mun. > svs . Det: är spänning i luften. För mig '. det” första gången. De andra är ” garvade. och vid den so; ens överrumplingat. är . vana " Araberna närmar sig; går $org- :döst . fram 'i rad. Tre par. ärmäår slungas blixtsnabbt "fram, te ara ber ligger . på marken; :, ljud har hörts, munarna är + stoppade, . armarna > bakbufidna. Fångarna rullar vilt med ögonen, söker. spotta ut tygtrasorna men > kan inget göra fö att varna sina . kämrater. i Tre nya fångar. 2 - " Återstår att fånga de övriga, en ny ist tänks + ut. . Det gäller bara att vt men Bette Davis var nummer ett. Vägen till Broadway. och därmed Hollywood gick, över skol-, amatör- och sommarteåter. Den tvekan pro- ducenter :ofta greps av "vid första åsynen av. den litet tunna flickan, förbyttes regelbundet till hänförel- se, så snart de såg henne i repeti- tion och spel. Det.brinner i denna ännu .unga kvinna en konstens och inspirationens eld, som inte förfelar att tända entusiasmens lågor hos publiken. - Julie Harris zifte ste” tidigt med" en ung pjäsförfattare. Hennes nu- varande man är regissören Manning Gurians, och -med honom har hon en liten son, Peter. ' Moderskapet tillfredsställde henne i ett par må- nader helt, . men - så. tog hennes sin ordning, att fi av ”Jag är en kamera” före sin USA- premiär i höstas möttes av rama- skrin från 'den ordinarie produktio- nens herostratiskt ryktbara ' censur. Och privat... | ” Julie Harris kommer från ett för- möget hem i Detroit. Fadern är inte |. bara förmögen utan därtill högt bil- dad, och detsamma gäller modern. Besinningslöst film- och teaterbiten var Julie Harris redan i tonåren. Hade hon 'sett en Tarzan-film,; spe- lade hon sedan apa i flera' dar. ”Borta med vinden” såg hon.13 gån- ger. . Vivien Leight och Oliviä' de på 2toadway, och Julie Harris, börja forma endra gronvaningen, stjärna. xedan i talscensversionen, Havilland hörde till hennes ideal, k ärskap åter ut sin rätt, och med ”Jag är en kamera” och ”Lär- kan” har Julie Harris visat, att hon åter är i filmens och scenens våld — till glädje för en värld som i hen- ne räknar en av de stora människo- framställande artisternä, "Och alltjämt är Julie Harris blott i början av sin bana. Få ÖREBRO: Istora Mellösa hittades på söndagen en 77-årig hemmans- ägare Johan Bernhard Eriksson död blott 50 m från sin stuga. Han låg lutad mot slipstenen och det tros att den.gamle, som varit sjuklig sista tiden, satt sig att vila, somnat och frusit ihjäl. av: legionärer är, en ' bulgarisk sergeant, har. rykte Skartor över terrängen ". Enligt skissen skall. klädda, 'utan packning, med” gevär och bajonett, rep och färdiga ' ; mankavlar. mörkret: Ansiktena har vi målat smed. < de kring skorna, tränger oss genom - tande: 'schakaler, Nere i dalen” lyfter .. : hundra meter längre fram syns några ' araber, lågorna reflekteras i å deras ger. nära migcott hans vida > vid min mässa där I te om. v Serseniten gör snabbt upp en st plan för att fånga de avlästa "5 15. "Goda Valdervac Jankson””, .mar Jönsson med and; vänta en stund tills två av dei soiné nat, araberna brukar. posta. en -i tan get,'. en; timma var, En kamrat och jag. får vaka över våra fångar, sen timma = går, skall de lyckas? Ytterli- tio : minuter går, ”sén” förs tre fångar till: 40885 en: av dem-är medvetslös, / sergeanten > har. knackat att ta några. risker med. nad. motståndare; meter dit.” Tre "man få till, kompaniet," de övriga fö Vi skall ge dem en "ävskedssalat” "Byn låg väl skyddad: I I datsänkån, vi hade ett virrvart av tält och' häs- | tar knappt, hundra .metet framför oss] sen i ävverkat de tre kilometrarn: Araberna tycktes fullständigt: ita. på sina framskjutna poster, > inga vakter | syntes till vid byn.-T skydd av, smår buskar kröp vi, fram "30 meter —| härmaste .tälten: Enligt .ö artikeljörfattaren "Gösta Valde." för: sin "prickfria Hänstgöring Jem fel ned fångarna! Vetskagen" om a dn tor- tillbaka I med huvudet lagom uppe för äte ik XN illdelades””det här” diplomet. ,. ri främlingslegionen .ommande en fruktansvärd för = ödelse bland "araberna, allt blev +, fullständigt kaos.” Innan” någon av mötståndarna hunnit fatta si- tu; en var vi långt borta; Åra- berna” sköt : vilt i tron att. vi. var on kvar och: ökade, därigenom förvir- tingen : ytterligare. :Tälten brann och ett kraftigt eldsken: steg upp tyrs som "väntade oss om araberna hann [ifatt «oss. drev på: Vi Hann tillbaka till kompaniet. Men det var knäppt. Motseåadarni. förberedde iunder ti- konpäderna var beredd; komlig mur av eld mötte. med stora” förluster: inåste runt, lägret. Ingen” tar I dem, ;Posterna' står bukade. vid muren tt kune | ren"; hlick melse. skulle vi på tecken av. fergean- ten samtidigt. kasta våra h och sedan " ge oss av i full re mot Jnori Töppet aven hal minut exploderade tjugoen granater bland | tälten.' Hästar och mulåsnor slet "sig och aalopperade "omkring åstad” nad . Försöker ara berna sig på ett nytt "anfall så finns vapen inom, . räckhåll. och varje" man set sin plats. 5 ”'Eb < formation 'av nio > läcta bomb- plai brusar plötsligt fram över lägret, gör ett svep över dalgången, styr bort mot byn som vi anfallit under natten. t|Dovå explosioner hörs; -vår spanings- fäpport. har gått vidare Nere i dalen stiger en svavel ot himlen. Byn briäner;” : "får ta emot de hårda. törnarna från . upprétade araber som skall hämna . platser. det var bara att sätta igång ' -utan vila, Alla arbetad= soldater, koc-” en ” gick det. Arbetet skulle vara klart till ÄN tjat kom orvisdande.. den' hade: fästna' [Fem ARI i. -Främlings-: "legionen; I NG ANS Flarn. hag det lätt. De fäller sina "> bimber, återv: änder sen till sin bar och mässen.' Det är vi, legionärerna, som sina döda, or NY - En främlingslegionar mycket annat. Det område som : un= - dérkuvats sen sommiarfälttågets början skulle koloniseras, vägar skulle anläg=. "gas och fort, skulle upprättas. De vitas ”civilisation” var på väg.” IN Vi fick order, att flytta oss tillbal ”. ka ungefär 25 mil, sen avancera allt. eftersom vägen byggdes. Arbetsmate= ,. "rid hade redan" hopats på bestämda” srt ka kar, officerare. Tusenta!s borrhål gjörer -> - "des, för hand, vi steti och svettades,' grävde, borrade och sprängde, krop- - pen stelnade, lederna nekade att göra tjänst av överansträngnipg men fram” den 14 juli, nationaldaren i Frank=' "rike. Den 12 var vi färdies, en första”. lastbil med material för det pla > ökenfortet brummade « förbi a Det var förbjudet att "bege sig, utanför. lägerområdet som omgäte ”, "dades av en stenmur i brösthöid, > där: varje man hade sin bestämda - Zon”, Törde vid tråden. vi Kunde NH känna” om ganska! säkra för övet- glad över ut ämningen.” Min företrås dare hade "blivit illa tilltygad' genom fa” sekunder : nr I bröstvärnet" betate, kulsprutorna :börfade mattra. Er pat hundra; meter bort vimlade. det LU i stålhylsan.: Inom ett ögonblick skull Fden explodera: I sista sekunden kasta de jag "eländet över muren. i erahaten exploderade i innan geväret. nått, mare; ken, : 'bröstvärnet. "skyddade ös fria splittret. « . - , > Araberna kom ända fram a tår tråden i skydd av mörkret. där hejdas des' de och devs' tillbaka av da vär, kulsprutor och handgranater. Det var nära ått deras stormning lyckats. ' Så firade, vi nationaldagen" def 1 Hjul > H tr > (Copyright: REA- presa)« . Skjutbanorna, | - blir livsfarliga! | att anslaget till "frivilliga skyttevä- sendet skall bibehållas för nästa budgetår vid ofö ändrade 1.625. 090 kronor.” 2 In — Vi hade hoppats "att vederbö- rande åtminstone skulle gå med på att ge skyttet tillbaka de” 100.000 " Försvarsministern har föreslagit | | Ny form av ”samarbelfé mellan 14 skögsländer De större trävaruländérna i Öst- och Västeuropa samt USA har in- gått sett nytt "ävtal om mm umbylé av statistiska uppgifter rörande skogs= " Det första mötet på basen av detta avtal har 'just avslutats i.Genive, där FN:s livsmedels- och jordbruks= - or, a se' kraven på säkerhet; bl. a: måstel: kulfången göras högre" och förses med skyddsskärmar, re « Riskfria och i övrigt godtagbara kj är nö skilda ånordningar för att tillgodo- |, iomiska Europakommission' ECE var värdar för mötet. Det är även . I samarbete med dessa - «organisatio- ner som avtalet har ingått och sofa samarbetet utförs, +", De fjorton länderna i detta nya kr, varmed l för d 1954—55, k kapten A. Stubert i Skytteförbun- dens överstyrelse. Nu. får vi "lita till riksdagens .goda vilja;" det fö- religger som bekant en motion om höjning av nämnda anslag med 150.000 kr, pengar som behövs blott alltför väl : "De ökade kostnaderna för" vapen, ser. inte bara för den frivilliga 'skytterörelsen utan i lika hög grad för . hemvärnet ' och befälsutbild- ningsrörelsen. Dar Det är ovedersägligt — har ju också hemvärnschefen : uttalat — är: Belgien, Finland, Hol-. > land, Frarikrike, Italien, S Schweiz, Sovjet, Sverige," Storbri- tannien,, USA, Väst: och, rm Östtyska Jand och Österrike. Deltagarna i mötet kom" överens. ling av vissa fi a AT ifter, som skall - att h för utbildni samheten måste äga tillgång än skjutbanor, att de militära skjut- inte räcker på långa vä- och tion har blivit högst kännbara, men allvarligast av alltsammans ä väl att landets skjutb gar och att följaktligen det ' frivil- liga - skyttets banor nära hundra- pr tigt fas i anspråk för hem- till följd av otillräckliga anslag för underhåll och reparationer.- Att. de iståndsätts är angeläget ilt ur säkerhetssynpunkt,” enär. t. genom " regn, deformerad ' blinde? ringsvall kan föranleda träff i'ta- velställ och. därigenom , medföra risk för tjänstgörande markörer. Härtill kdmmer att automatvapen= skyttet, som nu bedrivs med allt större intensitet, nödvändiggör färs, värnets räkning, Lika ovedersäg- ligt är att det frivilliga skyttets skjutbanor nu undergår en kvali- som:i stor ning lett och leder till att de mäste ur säkerk Läget" på skjutbanefronten måste helt enkelt betecknas som varsk- ligt inte' endast för frivilliga skyt- tets rnä "utan i lika hög grad för hemvärnet. ippi inlämnas 5 med det första. Därjämte förband de sig att framlägga av- verkningsplaner per 1960 och 1965. . Meningen är att i framtiden insam= la uppgifter om avverkningspro=- rammen under liknande fem-" och der, - tober samarbetsformer skall drf vid framtida sammankom= r. Nästa möte blir i november, li- kaledes i i Genive NV ;" Annonsera hantering och trävaruproduktion: et FAO 'samt FN:s, eko= , , w I : FYVETSYTTITTEYTY TS TVVYV? AR JMA Jud. Mat ARAB. NYFEVSTTYT inte bära CCT « soldat, han är vigbyggare också bland PETS nd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.