vn skulle vi egeritligen inte tala” ord . kylan'— den är .tråkig nog ändå :. ufän: att man: behöver tjatä om" 2 tillverka regnkläder i plast, Sam- .. på floden kan man se "pråmsläp ma sak. kunde ni också så gott av alla de slag, ja, t. o. m, hjul- ; som ordagrant läsa i Hallands ångare av obestämd ålder töf- Dagblad. och därom vore kanske. 'far fram här, Det är nästan så inte så "mycket att säga. Alla tid-" man känner sig förflyttad till - ningar, stora eller små, klipper i " operetten och filmen ”Teater- - varandras spalter . men Halm-. båten” och dess vackra och ro- ” stådskollegan går ett steg längre, . mantiska nejder. Visserligen : ty. den . lägger.. nämligen till: ' såg jag inte några primadonner "Mi. enligt vad Hallands Dagblad eller några större skönheter på : . erfarit” o. sv v. Skulle det varit dessa båtar, men. det spelade | . viktigt rätt borde där ju stått: mindre roll, huvudsaken var. : » enligt vad Hallands Dagblad att det: verkade trivsamt och oa erfarit i Laholms Tidning”. "Ty > det gjorde det i sanning, ! därifrån får kollegan'de flesta av - Första gången vi gick upp för Pag sinajs.] k. . ”Iokalnyheter” : - Cape ;Feår Revér, fick jag på : . " babords sida ett stycke upp i VI LÄSTE häromdagen om tre : ett tillflöde till floden se något förtjusande pojkar, som. rymt som liknade en skog 'av kal- från ett skyddshem utanför Ud- huggna granar, När vi kom devalla och sedan stulit. en stor " närmare såg jag att det var" - Scania-Vabis lastbil, med vilken fartygsmaster. Det var en för- de: körde - till - Halmstad... Där vwvaringsplats för de under kri-. | > > spred de skräck omkring sig in- get så betydelsefulla Liberty- "oc nan de blev fast på Tylösand där, fartygen. Enbart på denna plats . " "de lyckades demolera ett par lågo omkring 500 dylika fartyg 4 sommarstugor: av masonite innan . förankrade, Utan att röja några SINE ae ca | s det är: det; ” den. Me våd.skall man. annars - hitta på. Nog tycker man att den bärjar bli ”vehängsen” för att ' tala skånska «och än värre blir. - det när man saratidigt hör i ra- dion att det är full vår på Island . — dö an bara trodde att det fanns och" att man kän: plocka”, le första :vårblommorna ute' i trädgårdarna, Eja voro vi " där! När .konimeér 'den första snö- . droppen > — neddimpande; på vårt 'redaki- ixt ute på marken” tionsbord?. Den som :kömmer ' .med denna vårens första bud-' bärare skall få ett extra heders=+' - omnämnande på denha spalt - — DET HÄNDER en. a hel. del nu för tider, inte minst på 'samman-' trädesfronten.: här ,i- södra . Hal-': land något:som ni dagligen kan 7 Jäsa i:Laholms' Tidnings spalter.. I torsdags kunde Ni också läsa i Laholms Tidning att -Vallberga''. skall få en" ny. och. välkommen - "fabrik, .som huvudsakligen skall Ana sedan den dag i ; min grönaste. ungdom när jag läste ”Onkel Toms stuga”, har jag längtat efter att få se och . göra närmare bekantskap, med. sydstaterna, -: Jag har inte mindre” än gånger haft nöjet att vara här nere, 'närmare bestämt i Wil- : mington, som” ligger i : södra . North "Carolina, alldeles vid gränsen till. South Carolina,” Staden ligger vid Cape Fear” River, några mil ovanför denna flods mynning i Atlanten; Wil-"- mington,”som är en stor järn-:' : vägsknyt har också en modern flyghamn - varifrån' flyglinjer: utgå till hela såväl Nord-. som” ' Sydamerika. I hamnen råder. ett' rörligt liv, ty härifrån ut- : skeppas årligen en myckenhet av: bomull och sydfrukter, Sta> ' den räknas ju inte till de större i: Amerika, ty den har bara: 55.000 inv. men den & är på nå- got sätt trevlig och inte så jäl-": tig och brådskande som städer- kh na längre norrut. son : Befolkningen utgöres ungefär - till hälften av negrer, men säms. jan mellan dessa och: de vita. tycktes: vara tämligen god. Ute de infångades. ' Snälla och"rara militära hemligheter' kan jag gossar tydligen och vi får väl .tala om att längre uppåt floden ' hoppas "att de fick mycket kaffe . .lågo ännu större ' anhopningar: , och ' cigarretter. och annat gott när de;kom hem till hemmet i Uddevalla: Och så får vi väl . koppas: att 'den snälle rektorn ' låter dem ;vila ut tills 'de nästa' ' gång ger sig ut på eskapad. Låt dem för all del roa sig med an- . av denna sorts: fartyg. Samma "är förhållandet vid -många av de ; amerikanska .: seglingsbara floderna. Lotsen = från - Wil- i mington berättade att ameri- kanarna tillverkade ett sådant fartyg per dag på varje varv dras bilar... Om de kör över lite där. byggandet pågick, och ef-' "folk, förstör några bilar eller de-; - molerar. några hus spelar” väl ” ingen roll — huvudsaken är ju Å alla fall att de trivs och får roa . sig — de stackarria äro ju ”miss-; anpassade”. gubevars och .de måste ju absolut Pavreagera” sig. Vi hittade i en Stockholmstid- ning där. följande ”lösning”. före=, slås: ”Varför i all världen låter man icke med ett tydligt och väl syn-- ligt märke beteckna psykologers - 'och .ungdomsvårdares " bilar, : så att de stackars pojkarna Jätt kunna se vilka bilar de gärna få låna? Att, genom rattlås eller ge- nom förvaring i garage eller på ' annat sätt försvåra åtkomsten av dessa bilar är en asocial gemen het, som borde strängt bestraf-. fas” ' PA TAL OM bilar 0. dyl. så / skulle en Halmstadsbo. härom- dagen inställa sig på fängelset i Halmstad för att sitta av böter. Sista dagen av friheten firade han något ”vått” i Laholm. Se- - dan ringde han till polisen i i Hök och till poliskontoret i Laho och begärde i hårda ordalag att få åka taxi in till fängelset. Po- tersom det var hundratals varv "TUSA som under kriget syssel= ;. satte sig' just med sådant, så förstår man vilken oerhörd pro- duktion det måste ha blivit. Man frågar sig hur fartygen, kunna bevaras för att ej bliva nötta av tidens tand. Även på det fick jag ett nöjaktigt svar. 2 en tidning vittnar: . 7130 vagnslaster is hafva den- na månad afsändts från Marka- ryd till platser i Skåne, Upptag- , ningen och framkörningen hafva utgjort .en välkommen arbets- förtjänst för ortens befolkning. me DET GICK BRA att få fina skördar ur jorden, även med de”. a 1 äldre redskapen och med häst- draft och innan alla sorters be- läsa i en tidning för femtio år se- dan kan nästan komma en lant”. brukare av i dag att känna sig avundsjuk. Nettot av odlingen. . | torde bli betydligt bättre än det. .-. varit i våra moderna jordbruk oe de senare åren: ”Ett i ekonomiskt hänseende åt många varom följande notis i sprutningar var uppfunna. Ne- danstående" notis; som stod. att. lismännen beviljade inte fram- lysande år som 1905,' torde de ställningen; och då uppsökte skånska landtbrukarne ej ha haft mannen personligen stadens Po-' på länge och fråga är om ett liskontor, 'där han 'på nytt in= Jiknande år så snart torde åter- -. sisterade på att få gratis taxibil' kynma. Nästan i regel gaf bet- till fängelset. Hah var glad i hå gen men inte ”finkfärdig”,.och 40.000 kg per. hektar, Betpriset = odlingen under 1905 års sommar - "och Asmäskirier... Men derade Jiftning; EN UTDÖD INDUSTRI". är så isupptägningen I på sjöarna nu när man hat kylskåp, frysböxar för. férotio sår. sedan. gåv ' :den! sök; > dourhävande” polis . rekommen- var utan undahtag öfver 2 kr. :. : per 100 kg. Till det pris, hvartil betorna' såldes, kommer tillägget för dem; s som tecknat sig för 3 års odling, Detta. blir en rätt vacker. premie.” ” Inredningen på varje a fartyg a ä överdraget ' ned någon . slags -plostmassa, som : varken fukt. " eller -:mögel: kan .genomtränga. Även maskiner 'och skrov äro ' : specialbehandlade, tockholm "och dess bösätt-: ning . fick ;en strålande, re- : klam i. samtliga Wilmington- tidningar. > Hela" sidor .: voro reserverade med repörtage" och ” bilder, som handlade"om ”den - ivita; svanen från Sweden”, ; och ” "dess kryssningar för amerikan- ska” turistbolags, räkning. Tack '- Vare detta blevo vi oerhört po- a 1pulära i. "Wilmington och stas dens borgare gjorde allt för att? vår. Vistelse i deras stad skull bli ”så angenäm som” möjligt. . Sålunda kunde det hända att stadens ' | välfärdsorganisationer' kunde : bjuda besättningen : på "bio; Privatbilar kommo ut 'till vår: tilläggsplats "och : hämtad -0ss'; för: vidare: befordran :ti stadens i centrum och 'de olika » förströelserna, Efteråt blevo' vi: i många fall inbjudna på ”vick-: ing hos olika familjer." : En gång inbjöd stadens flick" sköla oss på skolbal. Här del- > togo såväl lärare som föräldrar, : ; Det i dansades” och bjöds: på trevlig 'underhållning 'och na-": : turligtvis 'serverades det både kaffe och smörgåsar samt för- > friskningar -av olika slag.' Allt gick hyggligt och städat jinlväga Gösta. Hall: kommer denna gången under :" "sin resa med M/S Stockholm » !> till" Wilmington, - en - trevlig . "I stad, där. han - träffar flera -: svenskar. do och ingen kan säga annat än att. Stockholms besättning "gjorde : god reklam för gamla Sverige. Eftersom flickorna, som hade inbjudit oss, voro både vackra och trevliga är det en tämligen : ' ömse håll kom en aning i svall- > ning och många vänskapsband, : "med löfte ' om brevskrivning;”. knötos denna ' kväll. Som - väl var undgick jag "att bli träffad "av Amors pilar, ty som bekant : ” är man ju inte så värst intres- . serad av det; täcka könet —tror « Vid ett annat tilltalte voro, jag och många andra grabbar inbjudna på dans och under- - " hållning till en plats som heter '; ; ”Greenfield, . och - några mil. utanför Wilmington. . Vi åkte buss dit ut och hade "en ' verkligt trevlig: kväll, där" det förutom dans även förekom, ' frågesport och : kaffedrickning. När vi skulle hem utåt natt- kröken proteserade våra värdar : och värdinnor mot att vi skulle - åka buss tillbaka till stan. De . ställde sina egna ägandes dol- largrin - till. förfogande . och : skjutsade oss ända hem till bå-- < ten och när vi skildes åt önska="". de de' oss hjärtligt välkomna tillbaka och. hoppades” att vi . USA, ' som uttryckte det mest isande'F s na av'den uppfattningen att det naturlig : sak att känslorna på T ! hängande individer. Allt sådant ' som" ligger " "Skulle något sådant hända i A=" inte ”häft allt. för tråkigt under vår vistelse i deras stad. Jag "förstod att detta var Amerika, det verkliga Amerika, ett mel- ”länting : mellan öst" och wväst- « . Staterna 'men med sydstaternas ; hela; ofördärvade charm,” Va den är trevlig och väl - uppfostrad, .;.denna - ameri- kanska : ungdom. Eftersom jag nu vistats en hel del i Amerika, så kan" jag, tala om'för den svenska ' ungdomen, ' att. de ””tuffa : killarnas” tid” där för 7 länge sedan är ett avslutat ka- '.: pitel. Den svenska: "ungdomen är oändligt” mycket mera ameri- -. . " kaniserad "än . amerikanarna” själva Inte'ser man några grab- "bar som klär ut' sig i' byxor :' "med så smala ben att man näs. -tan måste använda skohorn för. » att. få dem'på sig, eller i röda - ; spetsiga skor: med höga .klac-. "kar med tillhörande klack- och "4." :tåjärn -.', Skall en svensk? Jazza hr gosse ”möt förmodan ' bära: hatt, ->S '” Kenad egering har. beslutat, att ige Europa till . konst, som eskimåerna i norra Kanada frembri att sändas ut till de flesta europeiska länder, Fimå i sitt tält vid Lake Harbour sysselsatt me "". Under tiden är hustrun le att se en rad prov, på den vackra och egenartade ” jer. För den skull: kommer 'en vandrinysutställning” däribland de skandinaviska. På bilden ser man en' est d ett träsnideriarbete, som skall med' på utställningen: met ef NT i perenn så skall ju denna helst-se ut | som ett upp och nervänt dass- lock. Kring dessa löjliga pajas- . figurer samlas så de tuggummi- ätande ”bönorna”, därför att de. tro att dessa, deras hjältar är och ser ut' som” en sådan där ' "tuff alla: tajders-kille? modell ;; Ärade "små låsorinnor, jag - kan försäkra er, att ingenting . > kan vara mera felaktigt än'en ; ">; sådan uppfattning om ert man "liga hjälteideal.. Kom ihåg en sak, inte någonstans i Amerika, :- "ser ni sådana grabbar, inte ens: '” så metoder i Sverige.? Säker! ”i de. allra sämsta 'slumkvarte- ren. :. Skulle , en ; amerikansks grabb vissla åt en -jänta som. - han möter på gatan, för att dä rigenom " draga” hennes” upp- märksamhet” ”Hll” sig, "så "skulle: han; bara ; mötas av en blick; " förakt, ty i-staterna är flickor är bara på hundar man visslar. . Glädjande nog är det ett gan- ln ska "litet fåtal” av:den' svenska " ungdomen, som. på detta sätt . drar. ett löjets "skimmer över sig, Det stora flertalet är präk-' tiga pojkar och flickor, som på de i; klädsel: och uppförande! irörar. sig a och sitt land. "I :de amerikanska" städerna . ser. man aldrig några gathörns- sätter polisen stopp för. På tal om polisen, så har den mycket | "större befogenhet i USA än-i + Sverige. I de svenska. tidning- arna läser man ju dagligen om ' de ungdomliga biltjuvarna och "deras '- "härjningar och om de miljontals kronor ;som . detta ”nöje” . kostar svenska ”staten; merika och dessa gangster inte skulle behaga stoppa vid en po- lisspärr, så sätter snart poliser- nas - pistoler ' stopp. för vidare framfart. Kulor och krut är det : enda språk en gangster förstår menar man, och tack vare det- : ta . behövs .. det inte heller. en . massa mer eller mindre öppna " anstalter : för " dessa ' herrar.” Ulla. till filmen.” : ”. 1 ovan Vägen NN söteborgstitekun Ota Sankklaf. har fått en roll i Sandrews nya film” i vackrå flick or”, 80m - regisseras: av. Håkan Bergström. Bilden å aläktingar i i Frillesås... « ;" behaga rymma, : tigt säkert att inte göra”om 'd Skulle det finnas några "sådana och någon av gästerna skulle '; så tro inte att ; de, när 'de blir infångade "och « på nytt återförda till anstalten, - blir mottagna med kaffe och : : dopp och en massa tal om. att: ”nu min vän lovar Du väl rik. här fler gånger :— nu skall: Du ' var. en snäll gosse. i fortsättningen 'o.s.v.” Nej då, Amerika skulle det säkert an. vändas hårdare - och mera” e fektivare ”metoder.' Hur skul det vara om man försökte de gen 'skulle det” stjälas - eri" hel del bilar mindre efter ett dy- Även barnen, flickan bakom: - disken, och ;en .son,. också - han > anställd i firman; talade ärans ch : hjältarnas språk” alldeles rad "att följa med 'till det 'A erssonska . hemmet,.,.som ågra kilometer - utanför -Wil- . ”mington, på en plats som heter Jacksonville, : Mrs. Andersson mottog.7'oss . på verandan 'och + människa: var från Katrineholm chatt" hon hette Ruth i'för amn; Båda längtade till Sveri. e, de skulle för. övrigt resa di ytande.' Eftersom -det snart var lunchdags blev jag invite-" önskade mig: - välkommen till. : ” deras hem: Senare fick jag reda "på alt denna'rara, och, trevliga . hans släktingar i Nässjö, 'Tran= ås "och :Lamhult,' Hälsnint arna äro redan fri amför da," förta bången, när vi skulle gå från Wilmington till Ber-, för oss, De ungdomliga musli- kanterna, som var iförda' röda "jackor: och mössor, samt vita byxor, skötte sina blåsinstru- ment mycket bra, Bastuban blåstes för övrigt av en flicka, och flickor. "=. När vi avgick, "denna ” "gång . gällde. inte resan” någon lyx- ER omvänder. ej en människa med d pisolmynning,, sätt; anm.) ikt försök, (Fel! hr Hall — man, i; till;sommaren öch köpa sig en” antgård i Dalarna, ty'sen fir. man r överlåtits « till:. -barnen, ' skulle Ruth och" Bernhard flytta: till: "det, gamla” landet och" ; Västindien; nej, nu ställdes » den till New York, f. vb. till ka orkestern uppställd på: kajen och:när-båten lade ut is kunde firman säljas, så att r -spelades-både Kungssången och »bainen om de ville, kunde följa TF PDu:! garåla Du fria”, Alla visste ed 7 till. Sverige. Sä "att" det” säkerligen dröjde ' behövde inte barnen Andersson. mycket: länge: innan vi skulle bekymra .sig för; framtiden; iåterse" denna trevliga 'stad, 'och tiligt vad jag kunde örstå vi De lär : finnas. "en; shel idel svenskar i Wilmington; men det' var tyvärr bara ett mycket litet”fåtal ' av' dessa, jag -hade nöjet att sammänträffa med: dag, när jag i sakta mak pro menerade uppför: Third Street; fick jag utanför ett hus se'en 3 + kryssning ' till Bermuda; och idetsamma ”visste.. Wilmington- ; | stor skylt. på "vilken; det” "stod lät ju. väldigt mycket. svenskt + och när det från en av dörrärna' i. fastigheteri klev ut”en grabl borna, ..ty,..det . hade .samlats taga. farväl. av oss "svenskar," "7! "Medan det stolta fartyget led "allt längre och längre ner för. ..dolde”sig bakom: denna skyl som såg hygglig och trevlig v trevliga . svenskar” 'och det var den" "mäktiga" floden, stodo” vi frågade : jag. honom vad som, . med saknad jag åkte från den” Anderssonska hemmet. Jag vårt: värdfolks.:; ”avskedsvift- träffade: ännu' 'en svensk i-Wil- ningar." Det sista jag såg. var och" vad" det var för .en' mäns: . muda, stod en stor skolorkester: or g -. uppställd på kajen och spelade. ty den”stora orkestern 'bestod ' ” av. 'ungefär : lika ' delar pojkar : Sverige, "Även denna" gång stod massor av folk på kajen för att vo - uppe : på , däck och, besvarade en niska" som ägde firman, ty en mington;: "det. svar mr; Gustav dirigentstaven, som saluterade - sådan antog jag det var. Jo då, bakom skylten röjde sig konto-. "Arnold, som var ägare: till en :. för. oss. och den fördes av: en avr. stadens: största bilverkstä- -' högst förtjusande kvinnohand, "ret till en stör trävaruaffär och der; Tyvärr "hade" jag inte tid: - och när'jag till jäntan bakom:; Hän'' "var från Nässjö, . medan 7. » disken talade om att jag: var - . sammanträffa > "Ägare, log hon sitt allra vack- ' raste leende : och "sa” på ren "svenska, ”det' går. nog för sij om ni knackar. på dörren där ” y borta så träffar ni pappa irum- +. Där satt mr. Bernhard Anders- - ; rande skinnfåtölj .och vid ena. "väggen. tickade en äkta dala-" klocka. Sedan jag sagt vem jag : var och talat om att jag skrev "vara så där i 60-årsåldern, idel! :: solsken. Sedan jag bjudits slå : mig ner i en annan av rum- ”mets många fåtöljer och fått en . :. de varifrån mr. Andersson här-, "av dirigenten för skolorkestern, sågverk, ägaren” var svensk och att” tala så "länge" med honom,” 'musikdirektören "miss Nancy > han, träffades på sitt köntor' ty båten.skulle gå samma efter-. Bryan, adress: . - Wilmington, just nu. Alltså stegade jag in, middag som vi sammanträffade. :N. C.L. USA: : Nästa gång hälsar Gösta Hall. "på i New York och har mycket trevligt att berätta från denna: störa stad se hans: lagvigda var infödd ame-= ' rikanska. Gustav "Arnold bad ig hälsa till Sverige och 'till' Svensk oa blev: maka”. svensk ' och 'att”jag” gärna villé med -. firmans” met innanför”. , ».- Jag knackade” på "och blev äv en röst ombedd att komma in. son ' nersjunken i en impone- för. en svensk ; tidning, blev pappa Bernhard, som såg ut; att, stor, fet cigarr inpressad mel- lan mina läppar, kände jag mig precis som hemma. Jag undra- stammar i Sverige och om han ' "hade: "inga . släktingar i södra möjligen hade många anhöriga, : som jag genom LT kunde fram- tyvärr. inte för sig, t hard, (vi hade, nämligen. blivit "du och bröder vid, det här la- get). : var, från Sundsvall - och Han hade ; vistats i Den unika -exportartikeln, n " sista tugga lav av Ulla-Br in en tenko, som sänts som gåva prima renko, klappas om "och får-en p itt Jönsson före avfärden. s sl ik” sportartikel « 'har just terbolag, upptäckte en” "dag vid en . mnat Malmö via Bulltofta" Det är promenad. en ensam rentjur iden. - aj d Vå år fyllda: Sitt modersmål hade . han en: utpräglad” Sundsvi is na dialekt. NE. Sverige, : "Schweiz, närmare bestämt till djur- Amerika i 45-år och var nu.65 tri « parken i i Zlirich!. Renen mottogs på Han "undersökte. möjligheterna at| flygplatsen i Zärich av en stark, de- | lindra dess:ensamhetskval och re. legation från TV;.radio och film," > |sultatet - blev att .en, prima Iapp- a SE Luchsinger I'ADDO A. ländsk renko kunde skaffa sig Byg: . wåcB, ADDOS ashusiviska date- kilistt gä Roueia : han inte” glömt; tvärtom, "talade DAN AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.