" " eningsgård Mem, där han framlade | Wändagen-den 27 febru 7 oe Mr rl1056 -— LAHOLMS TIDNING - £ . Det har skrivits ganska flitigt om en. skogsmotion "vid årets riksdag, ) a ialdemot '£ dd finansministern, och i detta " sammanhang Lika viktige f; d,jord- . bruksministern, ' Per Edvin Sköld, Ibland undertecknarna, 'I'. press- plocksspalten i dagens tidning åte, ' geå ett avsnitt ur vad hr Sköld själ ”<anser vara motionens syfte. Håns :synpinkter är ganika divergerande -mot dem som förekommit pressa "diskussionen. För omkring tre vec- Kor sedan höll huvudsekreteraren i” "den - utredning, som nu snart är klar med förslag för effektivisering : ” ev mindre jordbruks komplettering : med skog, fil. Hc, Ferdinand Nils- son, ” ett förfdrak "på SLU:s för- sina synpunkter på motionen. Hr Nilsson torde ha mycket goda för- utsättningar "till. att kunna bedöma - hän ' läst motionen. grundligt, och "> dels behärskar han: ämnet i detalj. . ”. blivit lidande-av. dettä.: "". samma skogliga åtgärder; Dr Nils. Tyvärr har nog inte det stora fler- . talet av dem," got”. kommenterat”: motionen i'pressen haft tillfälle flåsa den, varför diskussioner ', Just med. tanke "på objektiviteten - i on. komma 'till' tals » Frams sa tidnin- gar. av det Sköldska förslaget har varit tendentiös; delvis med, påtag- liga överdrifter och förvanskningar. : Redan på grund; härav har de ska- - deglada : kommentarerna 1 höger- och folkpartipressen' om splittring i : . regeringskoalitioneri"+ kommit: att framstå som förfelade eller 1 vatt ' fall för tidigt ute, anser dr: Nilsson. os - Motionen berör” dels den. egent- " liga skogslagstiftningen,' dels också frågan om' förbättrad arrondering "av sk k sarbt 'om ”samarbeti inom bondeskogsbruket för genien. gon lämnade därvid "upplysningen, . =E LT: DEN 27-FEBRUARI 1956 IT= ” > från, ; bruk”med skog som då; åsyftades, frågestund som 'följde på stats I j e a s =. rådets inledning” Tyvärr ' måste' ."understrykör "de befolknihgspoliti- saklighet ' skogar " och "storskogsbruk.+ Det; är ” ficke ringa 'omfattning av små och . tänkande 1954 framlagt förslag till moderniserad bolags dslag sont jordbruksministern " förklarat sig ;viljarta ställning till i samband med frågan om skogskomplettering. Då socialdemokratiska . " moticnärerna uttalar sig på det hela taget posis "tivt öm detta förslag, En viss tens "dens till eftergift för bolagsintres. $ena skiner dock på dénnå "punkt igenom, | Cs cc Dn ns > Jag ansér :i s g- kunna? utgå sade hr Nilsson,” att den mo- tion som. signerats av jordbruksmic - Nistern -: frå; :1947, hr. Per: Edvin Sköld, i sin allmänna. ; inställning skall Vara. positiv till" den ganska Omfattande komplet ing av jord- >..Och. br Sköld var även medlem av koalitionsregeringen, vilken god- "kärt le väv hr Norup utformade direktiven för: effektivare medel: att driva på skögs ompletteringen, "Visst är det'sant att sossemotionen ska, och sociala liksom ekonomiska synpunkter som talar: att jo bruken i skogstrakterna = sådana att de kan, bestå. Och när man säger"sig vilja ha folk kvar på jordbruken. i.glesbygderna samt vet att detta knappast i många trakter kan:ske utan att småställena. koms Pletteras, med, skog, så borde det finnas grund för: ett samförstånd, Men då får man På Socialdemokra.: tiskt håll göra klart ;för” sig, att detta inte kan ske inom -de" snäva gränser som motionen antyder. Det är att hoppas" att: bondeförbundet skall. kunna: förmå 'socialdemokra- terna : till. större : medgörlighet när det gäller befolkningspröblemen i Under sitt besök '1 södra Hal- land hann statsrådet Ivar Pers- son. förutom skolinvigningen i Våxtorp" öckså med: att hålla en diskussionsinledning! vid Höks krets av BF. årsstämma i Ving- slätt på lördagseftermiddagen, Statsrådet uppehöll sig vid de dagsaktuella politiska - frågorna med tyngdpunkten -lagd på det nya prisutjämningssystemet, den föredömligt kort men samtidigt belysande bild av. de största in-, rikespolitiska frågorna; 'som blev an mer 'penetrerade - under den denna" avbrytas efter knappt en kan begära 'att snälltågen skall vänta, con ” Stämmodeltagarna '" hälsades välkomna av: Axel' Månsson; Or- reberg, varefter kretsordf. Alvar Andersson, Knäred, öppnade för- handlingarna. '; reta + Till kretsordförande 'omvaldes Alvar "Andersson och till v. ordf. Erik Pettersso , "Berg, Våxtorp. nyvaldes tillfledamot av. krets-' styrelsen - i/' stället för ' Arvid; Edvardsson, "Laholm, som avsagt sig.. I övrigt oravaldes Richard Bengtsson, .”Ränneslöv;” Sixten Lindeberg, Hishult,. Folke Lars- son, :Skogaby, Veinge, och Erik Pettersson, : Bingsgärde. . - Till suppleanter ' omvaldes " Bengt Bengtsson, :Ö,. Karup. Erik' Hj. vårt lands vidsträckta skogsbygder. "Kanske bottnar motståndet i viss mån i ett missförstånd då man sät- ter : likhetstecken ”mellan : industri. galunda "så, att all den" skog som ges av industrien' alltid erbjuder de' bästa förutsättningar: för. stor: skogsbruk, "Industriskogarna ; består smala : skiften "av ungefär: samma struktur som bondeskiftena i trak- Larsson, Skummeslöv, B. Erik Larsson, Tjärby, Oskar Johans- sony, Hishult, : John : Joh on, timme,. då inte'eng ett statsråd -. Ernst Lagerbetg, Nyby, Laholm,' . - : vid .BFckret ren 7 ekohormiska "Politiken, skatterna: 7 et och” skolfrågorna. 'Det :blev en 7 > Riksdagsman ALVAR ANDERSSON ">" omvald ordf. "lämnade ordet till dagens före- dragshållare. Inledningsvis uppehöll sig stats- rådet Persson vid det nya pris- sättningssystemet och underströk med skärpa att vad däri utlovats — inkomstlikställighet med vissa yrkesgrupper — måste genom- föras. =: .. See — Vi måste "hålla jordbruks- . ministern räkning: för ” att han lyckades få'avtalstiden nedsku- ren från 5-till' 3 "år. 'Det nya prissättningssystemet — blev. en kompromiss mellan de två alter- nativ utredningen avgav. Vad det kommer att innebära i prak- tiken? vet vi inte,imen det finns spärrregler - och andra bestäm- melser som tillförsäkrar såväl Producenter som konsumenter en viss jämnhet i prissättningen. ( sstämman' i Vingslätt — Den" ekonomiska politiken har måst genomföras med mindre populära åtgärder, men vi har varit tvingade till dessa, för att kunna behålla vårt penningvär- de. Det stora köpkraftsöverskot- tet är ett inflationshot som måste bekämpas, För oss i Landsbygs- partiet bondeförbundet. framstår det som ett självklart krav att räntan skall sänkas'så snart det är möjligt. eos — Räntan enbart är inget ef. fektivt vapen :mot "inflationen. Det har den engelska högerre- geringen på ett drastiskt sätt fått erfara. Rn — Dyrortsfrågari inåste bringas till sin lösning, ansåg statsrådet vidare. En bondeförbundsmotion till årets riksdag kräver en yt- terligare > reduktion ”av' spän- ningen mellan högsta och lägsta dyrort, En reducering har som bekant genomförts och den min- skade relationen mellan högsta och lägsta från 16 till 12 procent. ” M > Inovsvv M - ”-. Skattesänkningsprogrammet skall genomföras, men vi måste också ägna. kommunalskatterna uppmärksamhet." I samband med skolfrågorna framhöll statsrådet att automa- tionen kräver en höjning av anslagen till forskning och hög- re utbildning.” '> ers Sha sionen kom även en del lokala - Problem -upp” till. behandling innan statsrådet i ilfart måste f. v. b. söder ut, Lejeby, Laholm, David Bengts- son," Linghult, . Mästocka, : samt nyvaldes' Hugo Braun; Våxtorp, efter Ernst Lagérberg. Represeri- tanter 'i SLU:s kretsstyrelser blev: 'för. södra 'Hök - Åke Gott- fridsson, Ysby (omvald) och för horr Per Persson, Laholm; -ny- vald +; efter r”Arvid ; Edvardsson, " att båda dessa senare frågor — om 'ten. Vilken nationalekonomisk olyc= +” för att: få: bort förbudet för sbolag > Hr”Nilssön "framhöll även” bety "fullaste tillgång: De "skall föra "» kominuns handlingskraft och" en - serna ”de närmaste” åren. Def är - de, dätom, om den. behagat. : ” komplettering "av småskiften och ka skulle det innebära om "ett så- om. byten! för bältre arrondering dant skifte hamnade i bondehand? Jiksom om sämarbete "mellan skogs- :' Skulle det "innebära. en' uppsplitt- Egarna”. — "sedan -länke.”. stått i på "ring av skogen om ett' därintill bet i inom utredni d. 3, dagor m.fl. Även Landsorganisation ' beretts tillfälle .Avgiva, yttran. Ber "kan komma till stånd till gagn. för ter allt fjäskande” för; bolagen . både bönder och skogsbolag.'; att köpa böndeskog,'vilket -kommit delsén av att bondeskogsbruket kan från vissa fackföreningshåll, var det - tillägna sig 'storskogsbrukets fördes » på tiden med" deklarationen 4 den Jar genom samarbete: Han poängte: ialdemokratiska ;, partimoti rade även, att .skogsvårdslagen inte får bli någon tvångströja, som” för= om att detta vill' mat inte Vara med som "avsagt. sig. Alvar Andersson omvaldes -"till'"repr.” i” SLKF:s kretsstyrelse liksom suppl, Erik Pettersson, : Våxtorp. Till leda” möter. i. distriktets" valberedning valdes” (suppleanterna” inom” pa- rentes): "Arne" Jakobsson;'' Sönt nergård, Veinge (Sven Jönsson, Mellby; Laholm) "och Sven Nils- son,” Hårsabäck, Våxtorp. (Arvid Johansson, ;Vångadal,. Knäred). ' vv i Eh "hälsar" ecklesiastikmihistern välkommen ”till' södra "Halland, där praktiskt taget alla koräåmu- ner” fått nya skolor under, :de senasté” åren, såde' riksdagsman ' präglat av ”varint intresse för "betydande, minskning. + >. ... ningen från landsbygden, men vi om, Utredningen har: redan i. bé- (4 verket 'och: utvecklingen ; vidare, sade "ecklesiastikministern' bl; a; "id sitt invigningstal son formade sig till en hyllning av 'Våxtorps belysning av dé problem 'som vårt skolväsende har att brottas "med, Statsrådet Perssöns tal var våra ungdomars framtida möjlig= heter :. och mottogs" med sto: "hjärtlighet av auditoriet.” "vi Det år många "av. våra korm- muner: somi haft svårigheter att dras med när det gäller skolvä- sendet.. Många. skolbyggen «har varit tvungna att uppskjutas på grund av. restriktioner, Det.se- naste ' världskriget ''med:: dess nästan. totala : byggnadsstopp : är orsak till. eftersläpningen, > Allt större barnkullar har” också”bi- dragit till att'vi hår Jokalproblem " kväver intresset -för skogsbruket, :: gar liga arbetskraften som ' är 'grun” lä den för produktionsutvecklingen. Det behövs dock inte enbart ar- betskraft i form av muskelkraft, varför vi måst bildnings tuell arbetskraft. Universitet. och högskolor måste byggas ut, vil- ste skapa större ut- igheter för intellek- ket för'med sig ätt grunden här: för" gymnasierna — måste få följa med. i utvecklingen, Antalet realskoleplatser måste också ökas för att de unga' skall kunria be- redas "Möjligketer' att" göra sig själva rättvisa i framtiden, «= .Vi'får inte ' glömma” den per- sonlighetsdanande' . fostran - som våra skolor skall ge: Många me- nar- att' de: nya "uppfostringsme- toderna inte varit bra; I mångt och mycket är det en missupp- fattning "av. Uppfostringsteore- tikerria- som lett. därhän. : Vissa har -uttytt-fri: fostran som frihet att brottas med, För folkskol del nås toppen för barnkurvan :1957—58... Därefter kommer,” =— tyvärr måste: vi säga — en gatriska + — Vi här all anledning att -söka --utnyttja?' byggnadsresure- emellertid många som pockar på nya”skolor.. Behovet "är. givetvis störst i" de. stora” tätorterna, som fått ta emot den 'stora Otflytt- får därför inte glönima” bort . landskommunerna: Praktiskt .ta- ”Iget alla, våra kommuner hår 10- ”"Ikalbekov,.vatför det blir. en. viss från” tran: Vi. måste':gå frari med" klar fasthet utan att tillämpa den stränghet som' var rådande för 30-40 år sedan, De gamla kristna.normerna, son vi haft så stor:nytta.av, kommer säkert”även i" fortsättningen' att vara ”rättesnöret "för en lagom sträng uppfostran. ” int ":'' Samarbetet.hem-—skola : ! inte att överlämna allt åt skolan. BKövs goda lärare och vi har: an; ledning säga oss att vi står: oss I Andersson bl. a; innan han över- är oerhört betydelsefullt. Det går| I all uppföstran intar dock lärar. a na en -nyckelställning. Det be-|. nt - ger stimulans i arbetet." Det " därför "glädjande "finna "att Våxtorp fått så vackra och än- kunnat: våra större, men man bör också ” hålla" på :de skolor som finns i'periferien. Dessa kultär- härdar behövas” och bör behållas där det går. Det har alltid varit svårt att. avgöra: hur långt man kan gå i rationalisering. "Ekonö- miska och pedagogiska skäl är inte alltid avgörande. "non cc 23 Och 'så kom en passus i stäts- ”rådets" tal" som säkert gladde sallat 15 ee >. — Jag anser det inte orimligt "om hi kommer med en-ansökan "'om utbyggnad av”den här sko- . lan; men tänk också på de små skolofna ute i bygden. TT - Avslutningsvis uttalade stats- rådet sin: glädje över' det stora intresse: de lokala myndigheterna isar skolväsendet. : vo sivns M = Jag vill uttala ett tack till Våxtorps kommun för den'in- sats. Di "gjort "nied detta skol- bygge. «207 Ca så Fa t ; : redikoturéer . : inf S på allmänhetens be- gäran på fredagar. För att säkert kunna räkna med in- förande måste de vara oss tillhandå senast kl. 9 fm. da- gott. Hidsutdräkt infjan' det:kan "re upp: i kanisering. och. "Ljusa Iokaler är en: -och : barn, -— Mode god: hjälp för "lärare - | kerade fordonet, "men i samråa Idär han kvarligger; ue damålsenliga sköjlokaler; De hade | ", : Givetvis g "även blev i det första fallet. Olyckan i” .Margretetorp träffade strax efter kl. 20 på I dagskvällen, > och; Laholmshijen färdades, mot Ängelholm., I, det dimmiga vädret med dålig - sikt upptäckte; föraren i: sista. stund en framförvarande grusbil, som| stannat: -på . rikstvåan. - Föraren lyckades köra utanför det par- ögonblick ;: kom det en mötande bil, och krocken var. oundviklig. Frampartierna 'rände mot var- andra. I .laholmsbilen åkte, tre personer; passagerarna undkom utan blessyrer, men föraren fick bl. a. en lätt hjärnskakning och fördes till lasarettet i' Ängelholm, Premiesparandet ' fortsätter. - i sparbankerna; Gamla 'och nya sparare får vara med.:” "Ni får 15 Yo skattefri pre "mie "och" dessutom högsta '- sparbanksränta, nu 4 7 ': Kom: in -i sparbanken, så "får Ni veta allt om:PS. ==" > Här Ni f. ö. tänkt på att de pengar. Ni sparar i spar- banken kommer. den egra:'. bygden tillgodo..." gen innan.” - oe . [JINASVENSKA RUDA KORSET och Margretetorp | inte ved ohelgen utan att det blev bil- krockar — det milda vädret lockade ut många bilister, 1 Margretetorp krockade en laholmsbil så pass illa"att föraren I. hamnade på Ängelholms lasarett medan olyckan i Knäred "> orsakade - omfattande materiella skador, vilket det givetvis TOT "åa « Krocken i Knäred inträffade på. söndagseftermiddagen" 1 väg- korset i Dyreborg, jungefär milt för -Agard "Johanssons affär. En De Sotö var på väg från Björke- reds by och mötte en Ford Con- sul, som från 'knäredshållet just] kört in på vägen, Vägen är gan- ska smal, och vid mötet bromsa- de Forden och, sladdade; därvid ut på högra vägbanan. Fordorien '" Under den följande diskus- | bege sig till Laholms station |. Två skogsarbetare vit ytterligare opålitlig och också ned I vakar nen kunde AGöteborg I dag TT). « ” TVå ensamma skogsarbe svår. (Karlstad i dag TT), > Många olyckstillbud i Bohuslän .innebrända Isen I Bohusläns inre skärgård har gonom bildvädret bll- I går inträffade många olycka- - tillbud, En cyklist och en motoreyklist körde ned I vakar men kunde hjälpas upp av tillskyndantie, Ett 'fnårtal gående kom «Jälva eller med hjälp ta slg upp, N tare blev I går Innebrända 1 alna . bostäder på ensliga ställen I Värmlands skogar, På bägge stäl. ” Jena sökte man Komma männen tll” Hjälp men elden var för ” att Håess'trodjs distrikt; vi Veterinärdistrikt Knäred-Hishult förslag på Knäreds RLF-stämma - aa roa ' Knäreds RLF:a årsstämma på lördagen uttalade sg för - ket : omfattar: > Knäred—1ishult .. skulle omfatta ett veterinärdistrikt, Förslaget, Näbktes av an Joel Henni:; svinhälsokontrollen fr, 0. m. arbete för veterlnlirerna, var arbeta vidare på förslaget, Hönsodlarträtf- - iYshby bygdegård Exportchef N . , BERTIL FLYGARE. I morgon tisdag "kommer Bä- ert. många .hönsodlare i söd- ra Halland "att söka sig till Ys- by 'Bygdegård.. Där har näm- ligen Walda vilket framgått av annons Bin årsstämma kl. 14, I samband med stämman talar en äv de ledande männen inom svensk + ägghandel; 'exportche- fen "Bertil Flygare, Stockholm. Flygare kommer i sitt föredrag » Bom Ansåg att ån skärpta årsskiftet skulle medföra ökat för ett nytt vetoriniärdistrikt en- . ligt förslaget borde tillkomma. Styrelsen fick I uppdrag att orsa - Under stämman, "som gick uns der Ake Crondvista ordf.iskap flele styrelsen I uppdråg att untdersö- ka huruvida inte Televerket skul le kunna reparera fel.-på telefon: . ledningar snabbare lin vad nu är fatet. Olitgenheten påtalades av' Harry Olsson, NH ” "Under det ' gångna 'Varksams hetsåret har 'ävdefnihgen anord.- nat en diskusston angåendå må jorlcentraliseringen, en studieuts flykt tilll Skåno samt två skogs- dagar. Medlemsantalet är 229, I Vi återkommer med. valen I morgondagens tidning, ve att toaletterna vid Glän- ningesjö var stängda frots alt många ' människor sökt sig,ut till denna. Laholms vintersport: plats. = 4... massan a t att ge en aktuell orientering I varandra” och blav da fick stora skä- ..ingen människa jie körde ' i fråga "om, såväl "export som hemmamarknad, det nya prise sättningssystemels inverkan; på : äggpriserna, kvalitetsfrågor Kiksdasta YNvöet Moderådet för: yttertrikå eter'ett "nybildat organ för” Gösta Frohm, rikskonsulent i mode: och formgivnings- = Skid-. och Friluftsfrämjandet, . frågor, vars sakkunskap tas i” som granskar plaggen ur an- . ” ånspråk "av "ett antal svenska vändbarhets- och ' hälsosyn- trikåfabrikanter för ätt lance-' punkter. - . y ””ra Swedish 'Knit: En kollek-" = Endast. de trikåvaror gom ' tion "moderiktiga" ock" Praktis-". godkänts » efter, .Moderådets Ska trikåvaror .. av”Tten ull — kritiska granskning får rätt - svenskstickat ordets bästa be”. .att bära' ett kvalitetssigill I .: märkelse .— som vänder 'sig form .av. en hängetikett med Å till både hemmamarknaden o. namnet Swedish Knit, som bl. ” utlandet. Swidish Knit innebär..:Z- garanterar att varorna är «alltså "ett samarbåte,, konkur- "av ren ull. Moderädet är f, n, ”reiter "emellan — näggt av en I full färd, med att utvälja de revolution inom branschen när Swedish Knit-plagg som kom- 's det gäller "yttertrikå; Coch det” 7 bådar onekligen 'g ot " sumenterna, . 7 pre te es |": Moderådet fungerar.i. detta. . Ost och tomatlåda (4 pers) mmanhahg som en smakéns "46 skivor vitt bröd ' « och nyttåns högsta 'domstol o,- vå msk smör el, marg . r..dess uppgift är att ur'de'del- -2 då riven ost ” : "tagande :fabrikanternas i kol- -- A-Al tomatpuré ell 2 " lektioner” utvälja . de 7 bästa - SN "plaggen Tolika prisklasser Fn .de som fyller alla krav På mo-; + deriktighet, och praktisk nyt- ”, ta, Det består av fru Aili Pe” "konen Henschetii,-chef för sko- ” braschrådet ock "expert på ””"koordintion av färger, och fru .. Edna Martin, chef för handar- | betets vänner —;två inom mo-. " devärlden välkända damer allt ” Så, som här På sin lott att be- -. däma : mönster, färger, kvali- tet. och utseende. Samt kapten mänheten i höst... "of - Tora = Dagens goda räd: :- Lägg. .citronerna i enl. stenkruka med våtten, så ” | häller de sig länge, om «| vattnet. bytes- varje. dag. "+ purjolök": ita mer "att presenteras för al-.. - mjölk och häll äggstanningen | . "min, (2509), Serveras omedel- . Dagens rätter: LUNCH: Ost- och tomat- lAda, secs MIDDAG: Stekta torskfllé- er. Tunna pannkakor, - ' . skivadd. tomater Pe 2 msk hackad gul lök eller salt, peppar. . Äggstannings. "= 0 2 ägg ' : Na 2 kkp mjölk fo. Beredning:" Skär brödet I tär-. ningar och varva her dem 'å en form med riven ost, tomat- puré. eller tomatskivor och "fräst lök. Salta och peppra lätt ovanpå. Vispa famman Ägg o, i formen, Grädda lådan'ca 20
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.