N ren . verryvv | guld och silversaker, kyrkornas överlevde pärsen och kunde. så oci t: d. r. Allt- ta si i. ig hem till. New- : sämmans packades i stabila foundland, där han senare, dog. . FEET hö ASS AAA RA an Ana nnas reev TYFTFEeStYTTYTYR VTT rYtYereevr « NN Hel ämerikan : Detta kontor . består : avsett) flertal" salar från golv; till tak : täckta "med tusentals metodiskt a "ordnade" dossier. Men detär inte precis något” alldagligt in- rnehåll. I. dem, - Granskar . man den finner man gamla sjökort, . .hamnbeskrivningar, . buffelhu- "dar med mystiska inskrifter' och ” ortsbeskrivningar, : till stor 'del Ei tt skatteverk för. sig är den avdelning i Treasure Pp till. uppgift att efterforska , de ofta fantastiska rikedomar: "den amérikanska' kontinenten eller sjunkit utanjör dess döljer sig rester. efter 'de stånd lande städer som en gång upp- fördes av" Ingar, " Maya- . och Toltefolken, som där'horat väl- diga .mängder ädla metaller och stenar. Av dessa skatter har man uppdagat guld och. juve- ler till många. miljoner. kroriors värde, ne söka gamla skatter = på skt 'deparlement står-t till tjänst med. kartor epariment I i Wåhington a som har ; som på olika sätt Icuster, försvunnit på gon". tur. med . Chimus" eller ”Stora Fiskens” . skatter, som tros' ha sjunkit några kilometer utanför : Trujillo i Peru,' Skat- terna "finns: omtalade : och an- givna med stor precision i ett 1500- -talsdokument;" Havet ber håller dock' än så länge dessa hemligheter, : Men framför '« alla” "andra är vånare föbrikt samman sitt vär- defullaste, smycken, diamanter, fiskebåt, halvdöda av svält och umbäranden. Endast Thompson kistor . varpå - godset fraktades till hamnstaden Callio, där en brittisk båt vid. namn' Mary Read förde det vidare till Co- cosöns nordostligaste spets: '; Man gömde "det i i en håla i den brant stupande havsstran- den, täppte ” för med” stenblock, och lättade ankar, Endast någ- ra, timmar sedan fartyget läm- nat. ön 'uppbringades det. av fregatten Espiågle, vars: kom- mendant lät. hänga: hela besätt- ningen med undantag av kap- tenen 'Thompson och en” sjö- På sin dödsbädd. berättade: han för sin "bäste vän, en” persön "vid namn Keating, historien om dei nedgrävda" skatten och gav: hol nom en' skiss över ”Dlatsen! Pla> nen innehöll dock en' del: 1uc kor som den döende mannen dessvä inte .kunde'ko lette: ra, a KM Försedd ” "med isoen” vände sig 'Keating till. en : ; köpman som lät fresta sig av idén att finansiera en expedition till den fjärran ön, Ett fartyg, Edge-]' yrdes och äventyret I combe, r. kursverksamhetstidet er och fliten blommar 1 studle- , Hikedomar att böj jade. ; cirklar och pr der 1 A ika, . s författede av. pirater, skisser |", | Svindlande rikeå - det den kolossala : skatten " på| man. Dessa skulle i stället peka ” . som Ju gärna vill vara ett föregångsland, har man ytterliga-! . av. skeppsbrott, geologiska 'ochj - s - i Cocosön .som lockar skattesö- | ut skattegömman. Espiågle åter- "> Olycksförföljda re; vidgat möjligheterna för de :insiktshungrige. Förutom" de h : A3ära Sr arkeologiska utredningar,” präs- Vers. vittnesmål, upptäktsresan- | sina svindlande ? rikedömar —|2:1/2.- miljarder ktonor och!son och sjömannen lyckades fly |Cosön'- utbröt. av. någon 'anled- teser jr New or om te a doner I Konstenv'att röka en es dagböcker, det tråkiga är. bara att man komriier ursprungligen ls från och :gömma sig. i den frodiga ning: myteri ombord.” "Upproret » vilket tydligen ' Inte är "en så enkel procedur jörövares avslö- > janden; gjorda på. dödsbädden: "Denna, ' unika So tersaming, Utgör vill adrå Te dossier” och till: den efterforskning som " utförts x varje särskilt fall ger den ame= för forsknings. och bärg- ngsexpeditioner av detta slag <'hingar från skilda länder och > . miljöer." Dit" kommer > stenrika ' - mångsysslare och : äventyrare, Vares men också / vetenskapsmän. :] ment skall etsikt över all ' den... r om' har därtill förbinder sig; Vissa platser är' berömda för ännu : inte: lyckats lokalisera dem; Med flyg och allsköns de- tektorer och sökarapparatur har man letat efter Mayafolkets re- ligiösa — metropol, ”Regngudens stad, som enligt : gamla ' doku- gömma kolossala skatter, ' men ': utan ". framgång, Inie heller "har man haft nå= ' "T.o.m." UNESCO har nyligen ..- . deltagit i den här sortens ex- — peditioner. ot På" senare tider har framför allt "Yucatan, . Arizona, :' Mexico 'och Centralamerika va- rit föremål - för förhoppningar. 1 dessa svår: tillgängliga” ” områden -. tiv Stor del täckta av 7 tät djungel Nya | skattsökarnas - karna. Den värderas" till. minst När den: sydämerikanske ge- neralen Simon Bolivar 1821 ho- tade "att storma” Lima, 'på den tiden den rikaste staden i hela "| djungeln, =." vände till Cocosön, där Thomp- |: .Efter en veckas fruktlösa terforskningar gav männen på Espitgle upp öch stack till sjöss igen. Thompson och hans kåm- sydamerika, samlade dess inne- (expeditioner! x Om: ni har den minsta gnutta pojkhåg och äventyrslusta i kroppen bör det fröjda ert hjärta att läsa om Treasure Department i. Washington och dess kuriösa' verksamhet. : : . SE Den berömda: skatten på "Cocosön har : jagats” av: inte mindre än 45 rat hittades något senare av en : kapten Boag. Han” öve Å också skissén” till "en "vän, som ">, marinofficer," > efterfos När. fartyget närmade sig Co- stävjades och Keating och kap- ten Boag, kunde ta sig i land och. börja söka; Man' lyckades också hitta skattegömman "" 'och släpade ombord ett” rejält' byte; alltsomallt . ”"dock:'”endast " : en ringa del av den fabulösa skat- "ten. Därefter pluggades' grottan igen med stenblock och . man]: stack" åter till sjöss. — endast "för att få en nytt "myteri : på halsen. Denna gång tog det en "allvarligare vändning, ” och 'det :blev Keatings och kapten Boags - fur att fly iland och | gömma Sig på ön. Myteristerna lämna- de dem "åt sitt öde och seglade . glatt. därifrån, men: " kapsejsade kort därefter med' män och allt. . En "valfångare" tog: senare 'om> .bord Keating vid ett” '. Långt ' senare, :' 1867; "erkände " Keating döende. att Han under "vistelsen ; på; "Cocosön i mö "senare gav den till en' brittisk En ' ättling" tll "denne. organiserade sedermera ; sultat, ' be " + Detta är den blodiga och fan nr tasioggande historien: c om : iskat- expeditioner : försökt . sUpp- föl ; man: kunnat. förmoda. som” svarar" för. -dessa” instruk- tioner, De intresserade "eleverna får lära sig hur cigarretten bör hållas, hur. man - avnjuter. den, hur” "man undviker att få niko- kvinnor under: 35 år. som här|. får Järå & sig hur” man snärjer en bra. karl, hur, man behåller ho- nom,'-och hur man sedan upp- rätthåller "den äktenskapliga hårmonin, "Lärarinnan är själv utomi rdentligt” lyckligt gift :.med sin. femte, man! =, 7 "> Texas kan skryfa med tt ha én” läroanstalt "för : .unga pappor med''undervisning i spädbarns-. vård, ; tvättning av nappflaskor, blöjbyte och: vad mera en” om- kats.. Skawten: förblir oupptäckt. 2 Få lyckas... ”.På det hela taget. är det yt- terst få företag av denna art som lyckats, men, misslyckan- avskräcker . ingalunda. E 7 vänliga kurserna I språk, rousik,. Treasure: Departnient får ide- 4 rlåning," teckning” o.s.v., 1 kan » tänksam -far :. behöver : ; vera: Bland eleverna' finner man bla. en - T7-årig . man — för -länge' : sedan farfar — vars hustru ny= : ligen . fått sitt 'sextonde ' barn. Skolan är ' mycket uppskattad, inte" minst : bland stadens ' nys g| blivna mammor! dam ppnat - skola ” för ogifta]. Att charma 'käshållerskor” "Instruktioner i- konsten "att lien framgångsrik | luffare” står det på ' broschyrerna från. ' en; ; verkligt. kufisk institution i Alabama. Här bedrivs kvalifi-' cerad undervisning i att avvisa: hotfulla . bandbundar; charmera snorkiga hushåller=. skor, blidka farmare som upp=. lada, hur man bekvämast övers nattar i det.fria, Osv, ara ger vi slutligen publicitet åt den. kursverksamhet. ' som ! - enlig New ' York-polisen . bedrivs störstadens' undre värld, 'näm-" ligen” gangsterskolor, På , sche- mat står öppning: av' kassaskå hur man i trängda lägen ska kar av sig efterhängsna poliser ligen 'nya besök av opti > | skattesökare, rTusiga av tänken öns hemlighet; men” än så Så bran- . schen," För övrigt vet inte: po-- lisen stort mer om skolan; H 3 ET ÄR INGEN IDÉ att va tyrare anslöt sig till dera - I och att ”huvudet är rakat, kasta: litet "vanlig jord 'i en cirkel runt den . välde" ledaren," Han tar: jorden : från en silverbägare, som en ung |. : Minnen äp. t Inte” många nationalsång — de har: lärt" sie oh många andra” "sedan. 1920," : När en ny atamän valts, brukar Idén äldste .närvarande- delega= ; ten, -vanligen ”kännetecknad. av av'dem kommer längre ihåg sin. konsten / täckt att man nattlogerar i hans .; Endast: med /'en" viss tvekan ra alltiför. "noga" när man : skall räkna 'antalet ' kosacker I st världen, Ordet kosack är hämtat ” från det” turkiska” quzzaq, som levande; Nästari varje ny rysk betyder ungefär vagabond, djärv regim har" ändrat I villkoren för ryttare eller liknande. K h k en den t na var ursprungiigen "nomader 1917 blev de självständiga, men "och" deras historia är ' lång och | deras områden har nu på nytt . orolig. Under «långa. tider har införlivats med Sovjetunionen. den som en gång skrivit in sig i >. kosackarmén måste för alltid stanna där, liksom hans efter- : och" söt flicka '-håller. En präst |' "4. den' ortodoxa kyrkan väntar, |. beredd att ge den valde ledaren en bibel att kyssa: rr Det är hela ceremonin. Den är du ganska enkel men' kosacker- | : na är "mycket stolta "över den t för att den är absolut "deras" och | ingen annans, Ingångarna ' till): v ! "> "deras enda uppgift varitatt va-| "Jämsides med sin förmåga att + lokalen är mycket väl bevakäde . "= a soldater, och de hat både del-|rida har kockerna blivit beröm= och "bara de som har en 'spe- - > tägit mot och med svenskarna, Ida för sina' sånger och” danser, ciel inbjudan släpps in. Donkosackerna är ju. gn känd trupp som också besökt Sverige. Kosackernas - frihet, som alltid stått I skarp motsats till det ryska folkets betryckta ställning, . och deras. kamp mot Asiens . stammar förr I tiden, väckte be-" . undran i Ryssland och gjorde ">>, dem till den ryska folkpoesing, : hjältar." - a . det senare på Karl XII:s tid. De 3 är mycket: kända som 'skickliga et ryttafe. Reglerna ' var stränga - för kosackerna — många även- MAN KÄNNER ' LT ALLMÄN- "HET inte. till att själva, Ryss- " Jands uppkomst till stor de) är 4 ett verk av kosackerna, Detta, ”steppens folk .;upprättade. . en mycket: stark barriär mellan det, . feodala väldet i ; Ungern + och . Polen i väster och tartarerna» i : $ster: När mongolväldet gick mot sitt fall började kosackerha, kö-, - lonisera Europas >vilda ö . . och : en” del historiker” har! ed vilken ett äkta ryttarfolk behärskar sina hästér. förblir också för den som känner dem väl något beundransvärt. +. ' Ros kosackerna är, småbarnen hemmastadda + hästsadeln redan innan de kan nå ch. de” växer" sedan upp ikop med diuren under ständiga, levande, bilder av mytens centaurer. . 8 | i tcherkesska och lammskinnsmössor brukar Ik mellan tänderna klamra sig fast & d karriär framrusande ' hästen. Handstana med" som;en pyramid över två hästår — så går stepp= ryttarnas vilki jakt på. hästryggen vidare: medan” han eldar upp 89. själv och sin: äst. till raseri "med gälla rop." Hemligheten; med denno naturliga” sariklang mellan "människa och djur fattar man först sedan man sett dem umgås en längre tid. På sitt mjuka .kosackspräk: talar 'de med sina trognaste ' kamrater. . Reserva= tionslöst uppgående t djuret, gränslös. hängivenhet "till. sin ryttare höet "ut, det är hemligheten med dessa steppens centaurer, Bra FOrEGE mot varje: inkräktare, "Vem vet? JEN: AUKTORITET BERÄK- : NAR: att' det nu finns omkring 18.000 kosacker t världen, men i H iffra In : västern>' under ' 1800-tal ed än te de rd "Kubankosacker 4 samspråk vid sjöstränden' — var' säker på att de kar: ; Tartarflyktingar” bidrog till att. ingen” "exakt, siffra på hur mån-' minnen att: berätta 'och att de' kan konster att berätta, | både' tal, ' göra kosackrasen Kård,' Gradvis ga de är: Men vi'vet att de in-> n te underordnåt sig kommunist-" - i i : : regimen: detta är förståeligt ef- gater från utvandrade kostck- | | tersom. det är-en vild rag, vars |koldnier från' hela världen" utan- atur, inte är så lätt att undere för Ryssland.q v met kuva. ' - "Som" en symbol / för enighet - har de fria kosackerna' sin egen ”president., Han ' kallas ”ätaman, > dande folk: i det ryska. impe git ned de kosacker "som satte | tjänst" deh” ge ansågs. klokt satt sig 'upp mot der nya "regimen ; K erbjuda: dem ..områden, 1 Asien: + | Ryssland. ' betr ra På detta; sätt stoppade , de i I Då ryska ”kosackerna var ett | na dödsfiender. mongolnomadér« ” &OSACKERNA ÄR EGENT-. rikt folk; de hade: blivit väl be>Ina vid Amur-floden. . Kosackej LIGEN : den - äldsta utvandrar- lönade för 'sina tjänster av den gruppen från öster "Efter. den I siste tsaren. De stämplades so! At kosackerna kan Inte, trots ; att " «kongressen — 1920, plutokrater. med "anledning" av åter. |de är köpmän. hantverkare och : nl sen. Der var general Makes där de upplösts kosbckrepubllz detta landsförvisades, Hr och |. kör a ae Får att bälta sin Srbeldre "bu, glömma att de”t. te s Jon. som: ;kom”" till Mänch kerna slö sig +. till nn fönöslades 1 Eibirten, Nigra. a . k å "de n tiden för tre hel gren vid tiv väljer de |själ och. hjärta är ett” stridande ew / érna' på de : . äe doch hall för att: installeras. lunion, ett vandrande folk, bör= kades yr deras OMS lore osåc Pp | far egen presideht. fo - rel 4. tsherkesika, "Det är en mycket högnolig fade de dra jämerata. Trotskis konf | - y cle= a ki hude med, Uden, sti [ochde th - Eantnaän sila in långa khåv. ceremoni, Som besöks BV, dele- , röda arné hu ni och ef - : N FET YYY TY YIVT FFESTFSTTYFSEEFSETERINTTTTYSTYYTTYVVYY YT YT!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.