| sänningen fram så vär det inte all . ” berör Island och Norges kust upp] (CPMA skulle slårig mer sättas I|mögen. Vilket under var det inte | RAIS bör ni ta varning av dessa alter I a - till Nördkap. Strömmen flyter rörelse, (ei. Vv . den dagen vattenskoveln tjänat ut fn " från USA: A k Och lanthandlarna, Och ätt det be- v vevv YEEYYVTTTY TY ENT EEYSYTTTTUT TT FREV ere CT YTYTTYVTYYTYTYYTYTE Yr är inte bara poiäterna som "Det - "Ack nej, det finns väl knappast gönting som kan anses accepta= Belt. Den som följer med -sin tid, kan knappast ha. undgått-att läg; &a "märke till den häpnådsväckan= 2 de försämring som har skett. på nd :ger harmoni '-..: | som vi, enligt” den" där historie- + det är fel på nämera:, . ; > +: skrivningen, borde ha varit. :«. "Men det är bara för att vi rå- kar ha för bra minne.. Med lite aystånd- blir allting bättre, Vi vet inte" hur: långt det kan vara till Nordafrika "på ett ungefär; men det "räcker i alla fall till för att |” Säl i ladugården påträffade man häromdagen i Agersted i Danmark, Den hade tydligen ledsnat på isyintern i Kattegatt och promenerade fyra kilometer över land till sin nyä . På tal om ladugårdar är det allra nyaste i den" amerikanska agrikulturen” att korna nu skall födas upp med piller. Er profes. sor i Wisconsin har kommit på en metod att åstadkomma piller med "komprimerat - foder,. hö; L Jförtroli ga stunder Svar till ”Friskt vågat är hälften vunnet” Vi förek Ul Nr NAN thun Lemne SAGT och. OSKRIVET. Det blir nog synd om den rege= ring, som I längden uppskjuter en höjning av barnbidragen. (PF. socialminister Möller) Det är en fara för nutidsmnän= niskan att hon aldrig får tid att tänka: hon matas med stoff från tidningar, möten, föredrag — men imring so skett. - r dr + || majs och luzern. Professorn på- det. vid "vissa mannekänguppvis-| när hinner h äl ? alla: livsområden:' kungariket . göra de länderna till paradis på s Ae pd Å om guppvis- on smälta det? Och Sverige. "> Moralen, "exempelvis, jord>n — om man befinner sig i står att koma tar sina piller utan” . ningar, att man visar modeller för bara det stoff man har smält ”ungd fostran, kyrksamheten, ' Sverige. mo for JP rotestrår mande, APS > Hlitet ”mognare” åldrar och då påj är ens eget " intelligensnivån, ”levnadsstandar- den, rättssäkerheten. : Och, som Sagt, potäterna.. «+ >. fört Men det ska. vi inte vära lessha - för, ty om. bara tiden får 'svinna undan"ett eller annat”decennium, "så blir det. nog guldkanter kring: ste hur "lyckliga människorna är där nérc, 'sa flic- kan som skulle resa dit. — Man förundrar sig hur vi här uppe kan "Vara så griniga och sura, när de där bruna människorna alltid är ln " så glada och vänliga... . Lexikon för en var: J. VÅRSOL? Det är ändå” 5 indå : de här lata solvargarna ske att de är i Alperna, en liten våraning över snövidderna, och som dåsar i sina vilstolar drömmer kan- X- Men bilden är tagen i Strandbad Wann- see, Berlin, - oo - N av dr IVAR EK-.> en "mannekäng i fyrtioårsåldern — men ändå är det nog i sista laget att”börja ägna sig åt den banan i'slutet av trettiotalet, Enda möj- ligheten jag kan se är att ni kon- taktar något större modehus eller någon stor konfektionsfirma som (Edy Velander) Jag undrar var mödrar har lärt sej allt sånt där som dom var- near sina döttrar för, ” (Gahlin.) Ute vid Koppartälten kunde än- vår; "beklagansvärda tillvaro. Så -' — Jaha. Det låter ju bra. Men | . . ordnar k Pp gar och ag den vintern ad, brukar :det gå — det finns inget "varför slåss dom jämt då, varför Fiskar som lever nära .vatten- hör efter möjligheterna, Vad yrket överrock och långbyxor, päls och + "som går upp mot lite avstånd i tid eller rum om man vill ha ett mera och ting. sympatiskt skimmer -kring saker Nu har det framträtt en lunda en professor som förklarat att vi van -' trivs så in i vassen i, vårt 'regle. rade. samhälle, 1. jämförelse med ” vad.som var fallet. ”förr”, om det . nu. var 20- eller '30-talet' som" av= : sés, Han är inte den ende'som ser ' de där tidernai ett förklarat ljus, - "Eldfarlighetsförordning”,. . berättar ” ningarna. Al, B. och skans; ev - vie vt Vad är. det .då för fel med vår / tvärtom; hans synpunkter är ka- råkteristiska för. en hel skola av” tänkare” som har. sin styrka fram- för allt:i' den barmhärtiga glöm- tid? J är .kringgärdade med tar. som lärt sig människokunskap i böcker och inte i livets skola. Vi då vi var fria och våra styresmän hanterade: oss. med .faderlig om: i flyttas omkring som . . kan de aldrig hålla fred? 1 Slåss dom? Kan jag aldrig tänka mej, dom kan inte göra en fluga förnär. 0 ofef7e2 "7 — På bilder som man ser där- nerifrån ligger det i alla fall tra- . var med lik på gatorna efter de- . ras vänskapsbetygelser, vad det nu kan bero på, Mot ee i-—-"Anejdå, det måste vara något misstag, Det var nog Skåne eller » nåt sånt, Det 'vet ju alla hur het- "siga” dom är i Malmö. Men inte - araberna inte;.. Sjukdomar fi Nordafrika, vad kan ni ha fått det ifrån? Ni har inte sett hur fris- .kaioch. starka dom ser/ut alla människor därnere. Fattiga? "Jag ska säga er en sak: dom ameri- kanska lyxbilarna kommer dit ett alvt år innan dom är här, Alla har bil, till och med gatsoparna... ”: Där ser ni hur fel man kan ha i sin oerfarenhet. Vi hade fått för paganda. Egendomligt 'nog är det dock sällan som någon av de nor- ytan, till exempel makrillen eller sillen, är ofta blå eller gröna, men gen blir mörkare finns det många fiskar som är helt génomskinliga. |. De | sammansmälter : då helt med|: vattnet och kan på det sättet undgå sina fiender, ”- vest När man kommer ned till under 300 meters djup i havet är de flesta fiskarna silvervita, men här finns också många fiskar som är röda, gråbruna och svarta, Kommer man längre. ned än 500 meter i havet finner man att de fiskar som lever här är antingen svarta, bruna eller mörkvioletta, Däremot är de kräft- djur som lever på detta djup. för- ”.edda med skal som är scharlakans- röda eller purpurfärgade. "> Golfströmmen, som 'vi ofta har så mycket bekymmer för här efter- sta ' kartläggning - var Franklin, som ju hann med att in- Benjamin längre ned i haven där vattenfär- |: - För ett par veckor. sedan rullade det sista mäldlasset fram till kvar- nen; "samma .dag' slog .den gamlel mjölnaren igen" den gistna kvarn- dörren, gjörde en lov runt byggna- den, snöt sig b ik | :Odekvarnen - Av Willy Walfridsson = hade kvarnkammare; brännvinet o. kortlapparna var väl inte bann- lysta där heller. Men vid socken- kvarnen träffade man bara kän- ningar; vid Kvistrum var det an- dar Dj Robban as kade djupt, Säkert tänkte han den dagen på alla 'de tusen stég hans far” och" :farfar tagit inne på det mjöliga kvarngolvet, på det bygde. centrum kvarnen en gång varit, ” Nu hade. kvarhen tjänat ut och mjölnaren var värd att få njuta sitt otium efter en lång arbetsdag. Drygt 80 år, eller under tre generationer, hade 'sockenkvarnen : varit i mjöl- narfamiljens ägo. Farfar hade byggt skiftet, Härvid hade det fått stan- na: vår tid är inte småkvarnarnas och suc- hv . man inte ligga och vänta vid. socken. kvarnen om man. inte” hade lust, Man körde. bara ner mälden till kvarnen, lämnade 'av 'säckarnå 'och fick besked ' om när malningen kunde beräknas vara klar, Till soc. kenkvarnen var nästväg, När mjö- let var färdigt hade bara att fara och hämta det, Kvarnrörelsen gick bra; mjöl ren byggde en liten vattensåg, Nu som fotomodell - beträffar är det likaledes säkrast att direkt kontakta någon fotograf, Eller möjligen sätta ut annons. Jag är ledsen att jag inte kan ge er stora förhoppningar, men manekänger och fotomodeller börjar vanligen sin bana i 17—18- årsåldern. ' Med hjärtlig hälsning. ” ” "Gallie” Svar till ”L, N> Kära ni, nu tar vi fasta på 'en' viktig punkt till att börja med: 'ni ångrar att ni har levt så vårdslöst, att ni fått dåligt är ett steg i rätt riktning, liksom att ni funderar på att flytta någon annanstans. Det tycker jag absolut ni ska. göra. Det är ännu goda tider och ett liknande arbete som det ni nu har kan ni säkert få överallt i Sverige — kanske till och med något. bättre betalt. När ni sedan inrättat det för er, så tag till.er ert minsta barn, Att ha ett .Ilitet barn att ta' vård om — och det finns ju daghem under arbets- tiden — ge ansvar och är- en rykte på orten där ni bor. Ångern |. hatt. Det var ett brytningsår, det började just bli genant att inte ha sportkläder, Herrar, ungkar!ar, lite vilsna och udda Personer, vågade ännu ta på paletå och hatt och staka ut sakteliga över Hagas vita vägar, Deras opraktis= ka klädsel och ringa fart gav uttryck åt en grundtanke som inte var så dum: de var på prome= nad — inte ute på härdande sport, utan på behaglig, angenäm pro- menad, De var det på sitt sätt, : (Jolo i DN.) - ”Köpenickkaptenen” blir åter film Den 9 mars börjar I Hamburg tag- Lo ningarna till filmen ”Der .Haupt- mann "von Köpenick” efter Carl Zuckmayers under 1930-talet bl. a. i Sverige spelade teaterpjäs med narns egna staplar och säckar. Nå- gon kontantbetalning' för malning skyldig att" göra, även om han vägrar att gifta sig med er Hos ren att på "kejsarens order” utläm= | na stadens kassa har tidigare filma= - : . diska besök kvar dä sr on : tid, Under senare år hade det inte |och sågning fö, ekom "inte: 'mjöl- | barnavårdsnämnden utser man. en | tiserats, - Denna gång skall Heinz rf NRO Dö - - De . er i 3. sa MM omr > r era o jarnets intressen, 3 N äga DE som-har, upplevt 20- och 305. forna... gl i uppfinnare,' Liksom den norra ek. |" i4 kvarnen, Mest hade det" varit! pa mjöl ur. varje sätting, ett bräde således i första hand dit och vänd]! Held får uppträda i borgmäs= , talet Kar litet svårt" att: erinra sig - Det kanske beror på att de bei de där finesserna, De flesta av oss skulle" kunna "sitta och berätta .i timtal: 'om de ganska otillfreds- tid som 'ens'potäterna var så bra ' "eller ens 'så riktiga som, de. är n YLÖCK- UR SPRESSEN I | äv SSLF:s. tjänstemän kallade, till. ett simmanträde, där 1951 års oljeut- redning lade "fram ett utkast till SSLF':s' tidning, organ för speceris rövdes” information” för att "begripa Atredningens föreskrifter 'kan :Kan- ar. och : en; som läser. nedan- stående citat, hålla med om: : > 75 :Cisternavstånd "må" i fall; som) . avses:i de under: 1, med a) :be- tecknade" styckeria” under avdel- C.- beräknas på, så sätt där sägs, därest antin- gen utrymmet mellan. visternerna är'dritt "inom. ett. område : som .i sidled "begränsas av. 'Projektionen på markytan' av;'de gemensamma Angenterna till /de” två med ci sternerna .. koncentriska irklar, liga” spe ma detta är: självklart; Kan "man "sedan för- må: lanthandlarna att minutiöst fö Jbum.' Marilyn trakta sitt fosterland genom av- ståndets trollglas, Då blir t o. m. potäterna bra, : 2 méd en U-årig supporter, en skol- '.|flicka,. som 'samlat ihop 4,389 olika ;|fotos "av 'sin idol "Korten är vac- 112 jättestora al- bn förklarade: till. pres- sen att det var hennes livs största öv skning'att hon fi ferad så ofta och att hon hade lika flitiga och outtröttliga beundrare. ME | västvart från Afrika, därefter. mot vatorialströnimen börjar också Golf- ströminen i Atlanten och flyter först norr längs amerikanska ostkusten i havet med en bredd av drygt 15 svenska mil, :Strömmens djup har man mätt upp till 1,500 meter och den flyter fram -med en hastighet av nära tre knop. I norr på vintern kan .temperaturskillnaden .. mellan Golfströmmens vatten och det intill liggande havets vara 10-12 grader. Fartyg som. styr in över ”gräns- linjen” kan sålunda ha varmt vat- ten vid fören och kallt i aktern, "I Kina använder man även ankor som dragkraft, På de kinesiska flo. derna ser man ofta båtar som är En'dansk' journalist fann en da; två: mycket gamla herrar sittand "har med snören spänt fäst ankorna vid en tjöckare bogserlina, Bätägar, "flantmän forslar på detta - fofta besvär med att bli av med det -"Javskräde . som” dagligen ' uppstår. förspända . med : en flock. ankor, ibland ett par hundra stycken, Man gubbe, grovmalning, och även den hade sinat undan för undan, Hos de fle- sta: av' bygdens :lantbrukare finns gröpekvarnar, Den gamla' kvarnen hade tjänat ut och de slitna kvarn- Man mindes. den gamla kvarnen från sin. bamdom: vilket liv och ståhej var: här inte då under hös- tarna, Trängsel på planen utanför kvarnen, stampande hästar i kvarn. stallet, buttra stutar, en och annan bölande . ko, ty flera av" torparna på den tiden tämjde korna. Mjöl- naren trind, jäktad, vit som en snö- doftande: ' spannmål varmt. mjöl. Bakom. kvarnen fanns lämningar. ' av." den. gamla kvarn- dammen : och kring kvarndammen trängdes vi pojkar. I bäcken, som rann genom dammen, fanns små rödprickiga öringar: sommartid när vattenståndet var som lägst kunde man fånga en och ånnan öring om man" hade tur. Nedanför de gamla 1: le” dammluck svängd och ur varje stock eller så. Mjölnarn som kommit till socknen söm en fattig karl, blev burgen med åren. När sonen tog vid omkring sekel- skiftet ansågs släkten mycket för- Itjänst. Töff-töff-töff..., hur snatt- rade det inte' från motorn och hur puffade inte röken ur plåtröret, som stack ut genom kvarnväggen; Häs- Mjölnarfolket Var. nymodigt.' Med tiden skulle arns bli rika som Så profeterades det då något annat, Självhushållets dagar inom bygden ' var till ända i och med freden efter första världskri- get, Bönderna lämnade inte längre huvudparten av vetet, rågen, hav- ren och kornet till sockenkvarnen; Ännu fick" väl kvarnen 'svara för husbehövsmalningen,.: Men .- likväl blev det plötsligt :så' tyst ute på na sitter i båten och styr denna med en" 'styråra . eller ett spö, Många sina grönsaker till städerna, I en indervattensbåt har man Mängden av detta kan bli ganska stort när det i em dylik båt finns från 25 upp till 80 man. Vanliga sopor kan förvaras till dess.man kommer i ytvattensläge, men mat- rester, som efter några timmar bör- jar att förvandlas, alstra gaser och otäck lukt, vill man gärna göra sig äv, med genast, Detta sker så att det. läggs i säckar, . som är försed- På en bänk, Då han tyckte det kun- de vara roligt få ett råd hur man da med tyngder, varefter säck skjuts. ut eller :blåses ut genom torpedtuberna, : Säckarna .. sjunker g fortfarande det" stora skovelhjulet på gnisslande axel, Det var kusligt att höra kvarnhjulet kvida i kväll- ningarna: det liksom en gången tid, - > Sista mjölnarns farfar mit inflyttande”: till "socknen . på 1870-talet. Socknen" saknade: kvarn, till bruket-storkvarnen vid Kvist- rum ' var "vägen "dryg; över en mil eller så. Sockenbönderna. blev be- låtna när den nyinflyttade började bygga kvarn, Förr hade man måst lita sig. till handkvarnarna i går- darna "när det varit som brådast och mjölbingen blivit tom. Att fär- das. upp till bruket vid Kvistrum var ett vidlyftigt företag; dessutom kunde väntetiden där bli betydan- de, Under väntetiden hade man för all .del kvarnkammaren :att hålla berättade om hade kom. kvarnplanen, : När andre' mjölnarn dog var det mången som menade att sonen, tredje generationen; gjor- de klokast i att söka sig ett annat .| verksamhetsfält. Lämna ' kvarnen? Aldrig i livet, Kvarnarbetet hade gått mjölnarfolket i blodet: kvarn- rörelsen skulle fortsättas, fattas ba- ra annat,' Sågen hade fortfararide en”del 'arbete under vär :och” höst, Och tiderna kunde bli annorlunda. Siste mjölnarn stannade på sin post. Det gick bakåt med kvarnen från år till år. Mjölnarfolket kunde inte längre räknas till de burgnaste i bygden. ' Kvarnens värdighet: som bygdecentrum gick förlorad: foror- na, som "sökte" sig till" sockenkvar- nen blev allt färre. Man minns från sina hemsockenbesök under senare år den stillhet söm vilade runt å, och mjölnarn tog oljemotorn i sin . tarna skyggade. och oxarna bölade. |; t. bör äv seklet, men utvecklingen ville |” er' sedan till Arbetsförmedlingen eller sätt in annons om nytt ar- bete, Studera d tockhol tarens roll. Det' blir färg- och vid- film efter filmmanus av författaren pressen om lediga platser. Lycka till och skriv gärna. igen. ' SV eg Moe la a — Jag ska lära dej att'slå poj vars pappor är större än jag! .:- "3. Ligge ogill:> han håller på att jaga sin hustru är . inte berättigad" till" ersättning för: olycksfall i arbete, förklarar socialvårdsmyndigheterna i Lille. Henri Buret, anställd vid en elek-; trokemisk' fåbrik, - begav. sig: efter arbetets slut "in. på fabrikens. kön- tor: där hans. hustru; med" vilken han låg i skilsmässa, arbetade, Hust- run blev-rädd och låste in sig i ett annat rum. Buret försökte. spar- vid "så svål örmö i åtskilliga dagar, Han En man som ådrar sig'skador när mindre än 9 fartyg fast i isen och väntar på hjälp. De har legat där ' några dagar men m . te säga när isbrytarassistansen kan --, komma. . Isbrytarna har nämligen ' Carl Zz SS "Har ni hål i fickorna förlorar en miljon kronor om dagen . i småpengar som ramlar ur fickor- na, Enbart i droskbilarna lämnar de efter sig 15 miljoner' kronor, . om året I borttappade ”fickpensar” 1 von Massor av fartyg > fast i isarna runt Danmark "Det är. alltjämt en betänklig sak för fartyg att ge sig ut I + > danska farvatten, ”Tjaldur", som. " sedan i måndags morse legat 4 Kättegatt med 100 passagerare' från Färöarna, kommer inte till "Köpenhamn förrän någon gång på. torsdagen, och ”Storebjörn”, : måste förmodligen hjälpa ”Tjal= — + dur” större delen av vägen, ör Söder om Langeland ligger inte kan ännu in- er än' nog att göra på andra håll, I : förbindelse med Bornholm upprätthålles nu med flyg eller via Ystad och man har de senaste da= gartia- haft 'stora svårigheter i Ös- tersjön. : Sträckan . längs yyllands a in dö kadade sig där! kust' är den bäst farbara medan + a dörren men skad bley På dte svenska kusten blivit farlig på ' grund av isen som vinden pressat / . : - å H ä Dp en, samma namn, Historien om den lille N ” betraktas som k upgar. och: sklig >> oss att det var ett och annat rätt bero et äv värmen eller kyl ä den -— som vattenkvarn far ha- | blev det ännu livligare kring kvars Hämsko på frestelser av ola slag. Ia k i den iska små= M Inaivider "Varav följer att vi länge allvarligt”. fel' med. förhållandena dess vatten, kartlades första gån de fortsatt och sett den förvandlad nen, Mjölsäcl och brädstapl barnavårdsnämnd så: I att "fadern staden Köpenick som år 1906 iklädd VN +. , - , H = ler - H N Ki 2 ag | DAT + 1 > h 9 . tar'tillbaka till de förgångna tider / "där nere, men det måste vara pro- | gen år 1769. Ledare för denna för. | "ll Motorkvarn: strax: efter. sekel. |na. växte'— inte minst då mjöl- | betalar för . barnet. . Det är han lurade bär sig åt att bli så gammal så slog "sig ned, =: ev: os | — Hur bär man han en av männen. mas -— JÖ, jag har fört ett lugnt och stilla liv. Jag har' bara hållit mig till grönsaker och bröd. och aldrig | 5 druckit . annat än vatten, Jag har ”hyresreglerin gen. aldrig rökt och så har jag inte kom- - -häringsidkare ren" bibehålles' för I mit senare än kl 20 i:säng, Men hyresgästerna av. bostadslägenhe-|så fyller jag också 106 år nästa. må- "ter. : Organisatiorien' anser. att här nad, -;.. ARE . till botten på grund av tyngderna. Befinner sig båten i ytläge kastas allt. avskräde överbord likaledes 'i säcken med sänktyngder. Detta sker nu inte endast på grund av hygie- niska eller snygghetsskäl, utan fak. tiskt mest av taktiska skäl. Befin- ner stran sig I krigstid får en ubåt i undervattenslägt inte visa var han befinner sig. Om avskrädet blåstes ut. utan : sänktyngder' skulle det österut, På linjen mellan Hälsing-. ' borg och Helsingör kunde trafiken | jpå: onsdagen upprätthållas endast I | Isingör och detta med I KRSKERA RES :'-Istor svårighet. ” " Och så en 'dag. slog den gamle kvarnen. Inga öringfå poj- kar runt kvarndammen, inga stam- pande hästar i kvarnstalelt, inga stutar eller dragkor ute på. planen. Sock sista stut hade för länge sedan tjänat ut och inga kör tämj- des längre till att gå mellan ett par skalmar i småtorpen, vilka för till på. -Men kvarnkammarnätterna kunde bli farliga om man var svag för spriten och svag till karaktä- fen. Brännvin och kortspel: hörde ihop med ” kvarnk en : vid Kvistrum. ' Mången ' bonde - hade spelat bort både mäld och häst och vagn medan : han väntat på att f i å å . komma i tur, till malningen, övrigt mestadels låg öde eller: riv- d dammen, låg, vindgrå, med t En dag "stod "den nya socken-|na, Någon gång stannade en lastbil :kta fönsterrutor; Ett monu- kvarnen färdig, Mjölfororna börja- | med ett mäldlass 'utanför kvarnen. | ment över ett gånget yrkessläkte, begärde: ersättning för olycksfall på arbetsplatsen: men fick” alltså avslagits et TOT 2 ä? fråclde Över Stora Bält gick trafiken på onsdagen nästan normalt, Bilfär- jorna gjorde fyra dubbelturer och från Korsör avgick 12 tågfärjor me- dan 13 avgick från Nyborg. Färjor- na behövde i genomsnitt normal tid, mjölnarn igen, Ms ts » Men ännu står den gamla kvar.! industriorganisatjon: ”; : ; rslaget skulle : innebära att en sådan kätegoriklyvning ter s' ”; hyresgäster behatidlas lika: föreligger "'en :risk' att den fria sektörn skulle. få betala även för " övriga hyresgäster, Förslaget ti "anmärkningsvärt också av. + skälet. att tidpunkten då de sr" kunniga . tänkt sit hyresreglerin. gens avveckling för övriga hyres- gästkategorier icke.på något Bä't » Preciserats,. Organisationen anse ..det” rättvist . att' alla kategor' " Näringsidkare har. lika -litet scr andra hyresgäster sköl att .nmotsätt» 'sig en hyra, som står i proportion till fastighetsi och förvaltningskost- nader m, m., framhåller 'haptve — Jag har fört ett älldeles annor- landa liv. Sedan min ungdom kan de dagar räknas som jag inte gått full till sähgs, Jag här aldrig rökt under 10 cigarrer per dag och otali- ga, är de nätter: som jag har sölat ill ljusan dager, - klen >> Och hur gammal är ni nu? " | . >” Jag fyllde 34 år härom dagen. . LUZERN (TT — Keuter) >: "Fyra personer här avlidit i para-' tufys ”på . förlossningsavdelningen av ettisjukhus i Luzern. Samman- har 80-tal personer däribland flera barn fått paratufys på sjukhuset, ' | Det är knappast en. familj som inte snart flyta upp till vattenytan och de infinna sig, Även sockenkvarnen Men lastbilarna ;var ack så få. en påminnelse om tider som varit. d. v. 5, 5 kvart, för överfärden. 7 för fienden : förråda att en' ubåt fanns i närheten;:':" ' - ren + I Syrien och särskilt 1 staden Aleppo . har man :faktiskt får som sällskapsdjur: i stället för hundar: har ett dylikt sällskapsfår, som föl- jer sina ägare utomhus lika troget som hundar gör det på andra håll, Syriern tycker också om att pryda sina" får, , vilket mest sker så att ullen förgas på olika sätt. Ett så- dant får kan ha en blå svans, röda öron; gul nos, grön kropp eller organisationen, Däremot har de go- | som sköts av nunnor. Epidermin da skäl att begära Timligt hänsyns- Ihar tills vidare kunnat begränsas s > fögande- vid. uppsägning, då deras till sjukhuset, som införde besöks- ">. situation blir" en helt annän och förbud den 24 februari, De första också .' ändra > färger! på de olika kroppsdelarna. H : a svårare" än; för 'anidra hyröstöster, lfallen konstaterades åtta dagar ti- od ” , "> tillägger BHSOQ: : >. =Idigaree +, sö KR a . N I or tt oa en : nn 3 AN TARSRIRRLRPISESS t w v Vv . i - i > : oh ry FETETESEVTEYTETTETYTETYTT VI VYVV VY TV VV TTT YET TINA TI ETC ETT TTYE AMMA. AMANDA — - — X ikh ES SAN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.