YrY Tv NY: r YTYYtftTttttYTYTTTYTTY ver Le vv Må YYVETTYFTT YYYYTTYT ot salarna ä är fulla av: folk som åuc= ”TSLAHOLMSTIDNING! -— 2 SR ur , [ : ”Tekniskt välstånd g grogrund för | ; det andliga förfallet”, rubricerar en av våra mest kulturella huvud-" stadstidni: det hu vara som ligger bakom den utvecklingen? "= . ne . Jodå, det beror "bland « annat på " T-årige Göran är ett barn som” | funderar över mångt och mycket. En dag säger han: — Mamma, du är väl. inte så nära. släkt med mig och Lillan som pappa är? ' «> — Varför tror du att jag inte” är det? — Nej, svarar Göran," för du är ju född Berg och inte Pers- 14 2 AMRA Tan rf NN [lUstsan SAGT och: sön SKRIV ETS Vår tids ungdom har en särskild : jargong och dess vördnad för då ” äldre är ofta minimsl: och ibland helt obefintlig. Vilket kanske följa > jande historia kan ge en lit - "av;” söndagens ”kulturk nf bättre "kost. och mer friluftsliv,|! son som vi... no | Nodrige 1 . us ia ER a aning bättre "kost. o h ner filt iv, | I Nicåriga Ingrid hade med anled- "Man. ajar: inte precis till när” man läser det där, men det beror på" att "man sett ungefär samma” . sak. förut en del gånger, varje . gång. det har. varit en' kulturkon=- sådana . sammanhang hör det -Hliksom' till att tekniken och väl. "ståndet skall'ha sina slängar: Det ' "ären teckning i svart och vitt, — ket allt ju är en obestridlig frukt "av, "de. tekniska. framstegen. Det ”beror vidare «på att. kvinnorna snörde' sig på det mest. fruktans- värda sätt, även' under graviditet. - Havandsskap var en sak": som mån skämdes för och sorn därför skul- Je döljas så, län Ze som möjligt, exempeivis genom 'snörning, och Moskvahumor av: "Två konferencierer vid Stora tea: vid progrämanmälningar följde de nya politiska signaler som utfärda- detia anses också, ha haft'menliga följder för fostrets utvi eckling. Den "utan. några? ?. tekni- ken går framåt, men, vi blir inte tryggare: för. det, tvärtoni.. Vårt ' välstånd ökas; mer och mer, men ite ;.. blir vi lyckligare . för det, "och: "rotlösare,' hela, vårt liv me=+ ningslösare, ; som? ;det, anses ofint att ställa sig: " tvekande; "inför. < Välståndet gör ' . människorna, olyckligare; det, vi d välmåga får vi ta költsprafeter! fördöma: de; mates «' riella :; framstegen, men man har ": vetérligen, aldrig. sett någon som frivilligt I avstått från frukterna äv: "som skall & göra det!) Föreläsnings-' ” kart över den uschla tekniken, men nat blädå i:samma "fulturorgen så Kal - att I muséerna tvärtom, v vi--blir bara: -olyckligare", "Man hör nämligen ofta : finna: en. framställning > 3 . att man. blundar f hitta lämpliga manne. . de bi å het och den vidskepelse förr 'var så utmärkande, för äldre tid har. senare lyckligtvis brutits ”av av moderna” tiders. sundare — Just det! — andliga inställningar på det här. området. ' lörtörg oc .: Den som så önskar fa ju blun- da för denna tidsbild och behålla sin en gång fastslagna uppfattning om relationerna ' mellan. välstånd : och lycka. Men han skulle också Kunna fråga sig om déssa stackars kvinnor i sitt omänskliga slit och släp, I sina hemska snörliv,' med . sina täta barnsbörder och i'en bi- gott "livsmiljö , verkligen "var så förskräckligt lyckliga elle: sig så trygga? Fur " Det torde vara rim! ställer sig tvivlande, I så fall tor- : de det också kunna” fastslås” tj det, rikare liv! som våra 'dagars människor lever inte. bara :beror]. På, "att materiellt, elände brutits - utan också på att vidskepelse, ör : domar och okunnighet sopats | PR Ala tekniska framsteg? . Men man blir inte kulturell gi nom. att blunda, inte : heller: i ner mani + andlighet, i i "Skulle allt detta hå nåtts utan], . leg r. verkligheten. I]; es av. den 20:e partikongressen. Så > berättade , programledaren Sjtepsel . under "publikens jubel: med egna tankar”. / j Den. andra programledaren, T: tapounka, säger varje. kväll: bl. : ”Säkrast att få överleva är trycka sig svävande; klokt men mångtydigt. Så' gör: kloka fabriks-' ledare, Ppartisekreteräre. och mäkti- ga. män, De:-vet: att "brist 'på” "eget initiativ-”för "det - mesta åtföljs-av klagomål och ”förmåningar; men det- ta, är inte "alls farligt. på ”fänker så: Eget initiativ' kan Ieda "till fels aktiga resultat, .. men veri skulle | veta det i förväg om man hade rätt eller orätt. Och hade man orätt så är det klippt; upphovsmannen vandlas till stoft”, > i De: båda. "humoristerna' börättar om angivelser "som ofta, ledde” "till död, avrättning eller i lyckliga fall bara till 25.års straffärbete De tillråder de skrattande "och lössläppta : åhö- rarna att. då de vill skaffa sig nya t i anklaga; de [d . . - Re ; nyaste tappning. tern i Moskva var de första som ; ”Våra ivriga Propagandister brukar. glömma att luckan mellan två citat av döda. ledare bäst kan. ; utfyllas- i St.F . I M. Comgbell högthidligen ö i:London härom dagåen ble installerad i sitt nya ämbe: n. efter h ar sagts, att "inget annat Spanien kunde frambragt dan figur:"som' Don Quijote, é "var: något > Vv slags k Unge är samma etikett menar man kan sättas på en: annan medeltids- ö Ch 3 + Under" sina”. sjöresor kom Ren engelsk tjänst. under 1470-talet och därifrån till Portugal, där 'han gif- |; te'sig och därmed blev lierad med en portugisisk amiral, Med stöd av' en':karta, som kom från en floren- tinsk matematiker, försökte han nu infressera. portugisiske” kungen för manövrer, Sjtepsel berättade bli a om: eri framstående man, so; föddes, Detta upp kteg. emellertid först sedan han under, 27 :år. till- "I hört kommunistpartiet, och" under 12. år var "medlem ” av” .kommunis- tiska parliets FÖRA Ae > Ko- är”att. han" hela den: Ta "resor Spanien—Nya världen, var fullt övertygad om att han hittat Japan och östra delen av Indien, Det är ju också; därför som öarna han landade på kallas Väst- > jindiska, vilket ju'är så missvisande gom, det; kan. vara. Te Vv. äcktsresa i akt. och mening att hitta en kortare väg till Indien, På. grund > av: de höga: fordringar, | ZN som : Columbus uppställde :lät dock kungen hela planen förfalla, . Utan att.tappa modet, begav sig |. nu C. till” spanske. kungen . Ferdi- nand, och försökte. i stället, få ho= om att: understödja en upptäckts= | färd, utlovande att han skulle skaffa I. "kungen ett: nytt . "kejsardöme: plus]. 3 len: gamla goda. tiden och en av ivdelningsmedlemmar- |K. na i fackföreningen tyckte att han började behärska mötesvokabulären så bra att det var dags att -begära ordet. Det skedde sedan man länge och väl diskuterat löneställningen, och hans "ståtliga ning av uppflyttningen i' tredja I klass måst byta skola och fröken.” "Mamma fann 'sig föranlåten att fråga, vad hennes förhoppnings= s fulla dotter tyckte om den nya : lärarinnan. ån, — Jo vars, blev svaret, det är .en gammal skrapa, men hon duger” Sva att slita till vardags, — : - "— Hur gammal är hon då? frås ' "a " gade mamman, som i andanom såg : ”en mossbelupen tant som hade lyes voan kats klamra sig fast ö över pensio= we neringen, ' ME ”— Tja, svarade 'den lilla dot- Port tern, hon ä är nog så där en 40 år, J-pennan, n ad ta bort kärleken från livet” v är som att ta bort solen från världsaltet, a . Cicero, 2 ' Nya ord om. kärlek . 60-åriga och av hela Frankrike liksom av många beundrare i and. ra länder firade vissångerskan och, 7. 5 revyskådespelerskan Yvonne Prin=, - [temps har sarnimanfattat ett livsera oc. farenheter om Kärleken med. stort -. + . ”Kärleken är de klokas dårskap... och” dårarnas - klokhet, ' Jag var ibland, klok, ibland dåre"; ; Den ofta utskällde och 'alltid oms stridde. Sacka Guitry, som nyligen: fyllde 70 år, var fem 'gånger gift” och har rykte om sig att vara ex.” er pert på området.» Han sade: "Det" . , sh är alltid bättre att älska än att bli”. älskad, Den egna kärleken ker säk.' ot rare ori » fastän den pfta le! «Iman .eldrig vet om man älskar av! : a |fattare av många , pjäser och filnier,) :i | mal, Deval sade: ”Varfe man måste der till fördärvet: Men då vet man” i förväg varthän man går, vilket" en kvinna”... VERORAR "Jacques; Deval; fransk succblöra bli a. ”Tovaritsj”, s är 63 år gom. då han blivit 50 år gammel. fatta; . sitt livs vikti och. svåraste be." [eller sitt liv. Han får uppleva kär« : slut, Han kan' förlänga sin ungdom; leken, som om ingenting hade hänt äl rr dét' bsolut- » tvunget satt rådligt' att inte". nöja sig "med kon= | Columbus har. blivi alla okuv- makt: och : obeskrivliga : rikedomar. |”. rbetaren av dem "känner igen” tjuven. "ic son, gemenligen kallad ”Jorue, vår 'f. d.: rallarbas:" och ban skröt-"ofta om när man byggde In andsbarian, r p 3 Den värsta arbetstakt. a jag vat Hed om, de va” flät Svåger min "och 'jag byggde Inlanidsba- nan; Han Ja 'syllarna” och ' jag fälsen ” och” ' efter "oss ” kom. DE "hade. varit förlovade för: 1 Ze sedan,” men: skilts: i rede.” ;Så träffades. de; » tillfälligtvis: många -år I en; bal. Hon gåv honom baka, Ce. och; gick. ut.". Efter en. ”stund .tog"' gästen upp sin klocka, tittade p den, och sax. — Det var: konstigt, ' vad Cöster dröjer länge. Här har jag inte tid att sitta hela dagen. och försämmåa mig! Varpå han Bick”sin väg aldrig" mera Hill”. istrax.. före kl 23:: > 5 +'a Hur möcke e Klocka? 'Hisifigsbroa. ” . Idylliskt.. "Det fanns på sin tid i Malmö olisöverkonstapél, "som. hette Cöster” och som länge: vari! på jakt efter en” farlig "inbrottstjuv.-: Efter stora köstnader och inycket besvär fick han' tag i honom”på annan'ort ö jande replikskifte : påstås - "ha , blivit, avlyssnat i, Göteborg, en afton d blev. Joséphine -Baker åt sin nya Addo= maskin, som hon med förtjusning genast provade, : — Jag har alltid beundrat svensk kvalitet " kolossalt,. säger Josephine Baker, som under. sina ssverigebe- ".:« sök brukat passa 'på att köpa något med sig hem,' Den här gången har hon kommit: underfund "med att hon behöver en. -räknemaskin, och då naturligtvis en svensk. Man hör v.y hämligen; allt ' oftare. det" resone- | manget -utomlands, « att. skall "man 5 |ha en klocka, far, man till Schweiz, skall .man" ha en räknemaskin, tar man en svensk, « Det. är inte bara: räknemaskiner -— Sitt här, tills jag kommer. till- |, inte på medicinska : spörsmål här spalten, men så mycket vet jag, som ”att ”missfall” lätt” inträffar "om man lyfter för tunga saker. Däremot har jag inte hört att rökning direkt skulle Då de: urstjelpta risformarna.:' riktigt kalla doppas dei vispade: ägg och ' därefter" i rifvebröd, hvilket upprepas två. gånger,. kokos i flottyr.. De: urgräfvas, med trollen av egna: felaktiga och inte också äkta sig för de idéer 5 som. far< fadern hade i innan "har "gifte si "Publiken ” vrider modiga: kvickheter ”soni "ställer .å siktsterrof och angiveri på på den kunna +. framkalla : missfall, Vad: bantningen beträffar: » faktiskt inte hur den påverk r ha« vandeskaj et; :: men naturii; provat av läkare kan'anses så så gott somi100-procentigt' sä- kert skydd, Det "kostar. ungefär en tia och man kan få det inprovat på lasarettens kvinnoavdelning, eller hos en gynekolog..I det senare fal- let, blir naturligtvis arvodet, dyrare än på sjukhus, 3. Har ni redan tvä tat byxorna i 'varnolén "och utan're- sultat 'undrär 'jag 'om det inte vöre bäst att låta en kem-tvätt ta hand om dem. Man kan skada mer än gagna "genom ? att . experimentera Med: hjärtlig. Ne ni Se vr ” 18. - ” > Svar till "En "Jängtande kakvän”, | Vi tackar ”Ruth Rönnberg” :för två "recept på rispastejer,' av vilka vi nu publicerar det : gamla trevliga receptet från 1892 med dess. karak= färistiska gammalstavning. MTill en anrättning för 12 persorier tages 33 centiliter risgryn, hvilka skållas och kokas i söt mjölk till en" stadig gröt. Slutligen" iröres: godt smör,: hvilket väl inarbetas. Rismassan packas nu i små formar af 'bleck eller koppar i facon af. ett punchglas, och utan botten, samt" utstjelpes, en efter an- nan att kallna. På detta sätt fort- fares tills all risgröten är: använd. hvarefter de ur'"flot- som Josephine Baker 'är intr rad av, när hon är i Sverigei Hon har” köpt. glas, silver och hemslöjd, ättar' hon. Just nu har hon in- och” reste med. honom till: Malmålg "I "källarvå å . fanns då stt poliskontor inryint oci it begav sig, Cöster med tjuven. handlat skiddräkter till !sina små adopterade internationella” "pojkar tyren, och fyllas med någon fin tagout och serveras varma, é da på en serviette, såsom förrätt e; L ter soppan, eller vid smörgåsborde' då de upplag- Man kan äfven göra dessa pastejer : kraftiga” konstaplar sutto' på a därhemma 1 Frankrik' af mannagryn! ” Med hälsning. "Gal iiie”, 7 Inom spanska kungaparets" unders lig. Han: hade: fantasi och förutse- ende, tro; och: kurage, 'envishet och tålamod, och "det. -var: dessa ee alls föraktliga "dygder, som skaffade. i det: såsom huvudlöst anseäda fö- Emellertid ; var; Columb Detta' var- år : 1486, men. "det dröjde ända till 1492, inyan' C; fick en av kungen utrustad flotta. på tre” Små h jag får fara Kem "tll affären: ett slagsigen Når jag varit borta; bar arit, tvängen: att uppes < jlivet måste han avstå från det ms nung Fe dinand om tad med. enad. snega- Läs HH r de Madariag a löjöla medarbe- ästa! erkännande F 'olumbus - vär född i.Genua, Ita- lien,-men:mycket anses-tala. för att han'ivår "spansk. jude, omvänd: till |katolicisren.” Det :anses otänkbart att” han” eljestskulle ha lyckats så bra i att, ställa sig in hos "spanska, kungaparet, '. re i Sinai mägdomsår” kHllbring le. han, till stor: del på sjön: bland; sjömän och långfärdsresånde, ' han :, läste .jockså med stör aptit allt han. kunde komma'över av: sjöhistorier; stude- rade kartor och: sjökort; med” stor iver,' samt” blev. så smån gom en studerad karl: . VU Det är mycket troligt att. han I re- dan tidigt började drömma: om -att få företaga” vidsträckta upptäckts- resor," ned betydelsefulla, än. dem . om'i i, aina" böcker ” eller hörde , berättas. nere, vid, "hamnen. Han ville bli en.”utvald”, ”, som skul- 1e: finna "länder flödande. av. guld och ädla stenar, och särskilt locka- des ”haw av” alla "omtalade skatter, som "låg 'och' väntade i Indien, Un- der, tiden' lät han sin. fantasi gödas januari 1493, 5 vå böc- Ide 1 «men det är li attan CC var: alltför -hemlighetsfull.. an samt att han ställde så. höga anspråk .på « vedergällning” ckte. m | själv, när de ansa” "kolonisterna |. gjörde .uppror”efnot'hans. di Då hade han dock förkortat sitt' lv". ” med åtskilliga ” år efter varje, nytt”. kärleksäventyr, ” vill: han, förläng "fortsätter" "Teobald "om vi vårt land i likhet med: :vad som '.. är föllet i vite: fonung > och guvernör. över Nya Världens? länder”. "samt ; tillsatte er resa - nådde "den nio: veckor : senare |, > 'en av: Bahama-öarna,' som Colum- - I bus antog'hörde:till Japan. EF no- vember nådde "han, äntligen 'Kuba, som har antog'var Asiens östligaste udde. Han var så säker på sin sak; att han hotade att skära tungan ur munnen på den; sjöman, som ”väg- rade att, svära på att landet som de] hittat vårkligen, var Hindustan" (In dien). ; försäkrade : att han kommit Fr 'att bringa kärlekens och + 'barmhärtighetens evangeliwp | 4 å till hedningarria;' men då han:f: att platsens utbyte av. guld och xi- kedomar :var. tämligen magert :seg- lade hari därifrån. Efter att: ha för- lörat ett av/fartygen under” resorna kors och tvärs, fann. hän: - Columbus gjorde NAN resor: till: den "Nya. Världen,' men |å utan att göra några andra upptäck- ter än enstalsa öar i det som senare kallades Västindien.. Tyvärr visade det sig nu allt. -klarare att, han i ig kel var mannen att:leda en viktig a peditionr" eller . att. grundlägga; en. koloni. : Columbus visade. sig - icke besitta ens”den minsta förmåga att organisera, administrera eller. styra sd, han. lade beslag. på av profetiorna i'de hebreisl kerna-och le väkna drömmar om: sära, fö et och' storhet. ä Han ' säges i för högstnådige kungen av Spanien. tället" ha "varit" fylld rikaresa å november 1504; och: från och bruteneman.; Han” gav sslg..vis=] serligen « inte + ändå, utan, lär' ha ivi etiitämligen oförskämt brev] ll. ;kung Ferdinand, I detta: brev citerade han” "Gamla "Testa profeter "och! "målade" upp: vision han hade av de förmåner son den ANS näktige' skulle skänka. honom. ; den” dagen var Columbus en utstött Fk isst vara på det sättet att / led etenskapligt edt tränåre "och ledare'av olis . neplanen alltefter duglighet och ' kvalifikationer," En lövande/- ; idrottsman skulle då kunna börja | sin-bania som extra ordinarie höjd > ' hoppare i fjortonde lönegraden för . att sedan trappa' upp, I femtonde:;" och sextonde och sjuttonde löne= plågad av > sjukdora och ie Något tack sin: insats "för Nya eningatza onr' betydelsen. insats” går: också - »mycket., så H riaga, men ”det, finns som , menar, tt Columbus". var” en duglig sjön: med praktiskt, s sinne- låg; och att. han” "utan tvivel måste äknas somen. BV: «världshistoriens I märkligaste- män, Någon hjälte... vedertagen mening var han väl dock knappast, även, om han. visade stor förmåga att outtröttligt jaga efter an länder och lockande hav.— er håvens Don Quijote "alltså. Hå t | Världens: upptäckande fick han 'ald- : graderna ' allteftersom ribban på höjdhoppsställningen tlyttade hög= re upp, För 'sådana höjdhoppare som koramit så långt att de'kari ställa £ upp - vid olympiska "sp skulle" utgå särskilda svårighets=+ ägg och var och en söm lyckata- 'a medalj skulle som en extra. . bel ing erhålla byråchefsg titel; Hd Lille Per i Lantarbetaren.' EN : Dr i Curlingsperten "är "gammal 'och skotsk "från begynnelsen De ' 18 il kils” "tunga stenarnä” kan 'båra skot- öra, Efterfrågan är så stor att stenarna måste kvotas ut (Sve=. =" rige får .100 par om året, De kostar 200 kr. paret, Canada. har, 30 300,000 E om, "medaljerna, I Sovjet Ä sa |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.