>" sistnämnda fick förresten rätt 2 slolsuts Ippmärksammat ”dom- BV lösdrift för. nötkreaturen under - en: 3 Är det djurplåge eri att låta | nötkreaturen: vistas" i det fria: + eller. > tillbringa. nätterna :i en' - kall" djurstall "med permanent | s öppen.» port när temperaturen =S + kryper. under nollstrecket?- Och ' « vittnar inte dessa djurs raggiga” päls och slanka linje om att de inte trivs med detta friskspor- tarliv? Joy' förvisso! svarar den mindre initierade.” "intet replikerar expertisen. Den vid. ett särskilt i lordbrukar- . et” är; i Svenskar åtskilligt främmande för denna form telse" i än emperatur, som skilligt högre än: den "Moder ' natur begåvar Svårt nordliga kliniat med. a ” lösdriften både: inom- och utomhus z även imder' vinterhalvåret: De låter: Y gå "de vill; även. om” Snön ligger djup ” "och: kvicksilvret" sjunker åtskilligt under: nollpunkten, Och inte stänger a de" terna; även om kölden knäpper . i knutarna. Men pälsen på djuren får: växa natur] igt: och bilda: det skydd, + den en. gång avsåg att ge. ; En/ entusiastisk förespråkare för. "-denna metod är lantmästare Thomas. "Alwerud på Bohl..Men & även han har fått ' erfara "att det har sina risker: "+ att vara förespråkare för sådant som. v a : vilka förresten har - mibyggnaderna på Bohl är nytt och oprövat. Misstankar om” att det är” en form av djurplågeri. - shanå a Svår har: -riktats' mot' honom. -d. v, s. att.djuren trivs bättré sköts” enligt lösdriftsmetoden, de tjudras +på ett. relativt ”begrän- « sat utrymme -en- : ombonad Jadu- : gård. Hans medhjälpare på gården, ; haft talrika tillfällen. - att- jämföra :. de "båda : metoderna med varandra, dess för- > tjänster och nackdelar, är av samma "uppfattning. Detta konstaterar 3 " skrivåren vid ett besök hos de al- ”werudska ritferna och deras vår- dare, der uo6 för kalvar på :varje: mjölkningsperiod sta höt "det till saken ätt ekono- gamla och omot derna; En -rationell mjölk- produkti ri kräver nybyggnad.” Men en .sådån:z] kostar stora? pengar och frågarisär om den är räntabel med hänsyn till, nuvarande byggnads- kostnader, Därtill kommer arbets- Nej, visst | am 0 då han - a TOT hr Alweru : På den: övre av cirka 30 plusgrader, "a flock ungdjur i Tastgården. Där var det inte fråga om lösdrift annat än i ladugården. Några av kalvarna var inte mér än någon vecka gam- la. Vid den åldern tål de inte den här äårstidens låga temperatur i det fria. Dessutom användes ladugården för svinuppfödning och en fyra, fem griskullar fanns också där. Följakt- ligen var det åtskilliga grader varmt hos dessa djur,” : "Men. lösdriften praktiserades. | Längst "framme! vid foderhäckarna fanns: en cementplatta på ett par meters bredd. Där står amkorna när de äter, Här samlas . även en del gödsel, som gödslats ut ett par gån- ger i. veckan, Själva bädden, som upptar huvudparten av utrymmet i boxarna, är torr och ren. Den bäd- das på. hösten med cirka en fot tjockt. halmlager," . i Sedan strös ny halm ett par gån- ger i veckan, Gödsel, urin och halm blandas och packas genom '; djurens tramp till utomordentligt fin natur- lig gödsel, som också är torr på ytan, behåller fuktigheten längre ner k blemet 'och - na för mjölkkörnas skötsel in, i bil- .Thömds, Alwerud har valt att låta de gamla byggnaderna stå kvar kreatursskötseln med in- år köttproduktionen. Ur : kan detta infe:anses "oriktigt, ty. ätt - "faktiskt: den' enda, jordbruksproduk vi" behöver) importera i större ut- knin sj vf rsörjande. Däremot hru- t verproduktionen'] på mjölk pre dukter, vålla stafsmakterna åtskilli- nde; en om” de för till- erade genom natu- med fället,'; im: rens eget regleringsväsende och hjälp av. två' svaga skördeår, HH RA: gamla” koståallarna : på ”Bol gick:sju amkor lösa i stora avlånga boxar vid skrivarens besök. De hade 17 ;kälvar att försörja. Maximum för en nykalvad ko är tre stycken: An- .På det området är vi in- |! men där” baktetielivet frodas och en stark förbränning utvecklas. På vå- ren: har - visserligen bädden stigit åtskilligt i höjden men djuren har ändå så pass högt. till tak som de behöver för sin trivsel och välmåga. . När amkorna sinar flyttas de ut i en' lada' i en annan- byggnad. Men ä är det kallt och dörren till det ppen, dag och natt, i tö och frost, Luften där inne är torr och ren; iHalmbädden ä är ordnad på pre- cis: "samma sätt. som i ladugården, Men dessa djufy som vid skrivarens längre och tjockare päls än korna in- ne i ladugården. De var, helt enkelt rustade för ett kärvare klim s 25:tal tingdjur frisksport ri en utgårds kostallar - är nykalvad. På- bilden syns tre : kring juvret, Äldre, Fer djur. är lämpligast som. amkor, | konstate= ilden syns en flock ungdjur på den. metertjocka, . halmbädden : ladugården. Ytskiktet på: bädden har enstemperatu vilket givetvis temperaturen iden öppna lokalen -'ä "vinter: och värdagar. : hesök "bestod av någon "sinko' och |. några större ungdjur, hade betydligt |. [Motorfördonen är är :dubbelt s så många : 'som före” kriget :. "Fabriker : och gruvor i världen |. ”Producerade 1954 i det allra nära i maste dubbelt så mycket som åren rade dubbelt så mycket varor "och till sjöss fraktades femtio Procent mera; På landsvägarna körde dub- .|belt så många bilar. 1954 som 1938, i volym femtio Procent större, med=« delar Förenta — nati före kriget, järnvägarna transporte-' och världshandeln var 1953 i värde tre gånger så stor som före kriget, : - opinionsresultät ' ' STOCKHOLM (Press) "-Det blir allt vanligare för- äldrarmöten —— just nu"finns” 250 föräldrarföreningar anslutna enbart till Målsmännens riksförbund. Detta bevisar bl.a, att det blivit.” 'Popu=- Järt” med föräldraträffar; Målsmän- nen intresserar sig för vad som händer, och sker i våra skolor." En- nyligen företagen undersök- ning visar att åtminstone en tredje- . del av föräldrarna till elever i-små- ekolor, . folkskolor, real-. och: flick. skolor samt gymnasier besöker för- : jutkomna stalistiska årsbok för 1955, den sjunde' i raden, ett digert verk tabeller och översikter från 250 län ovan ingår inte uppgifter från Sov- +jet, pas :. östs.ater och: Kina, Boken har, såsom de tidigare upp- ällts "av: FN:s stati samarbete med statistiska. myndig. heter i 150 länder och med hjälp av FN:s egna fackorgan. på de många olika områden den berör: befolk. ningsstatistik, ekonomi och finans, : "arbetskraftsstatistik, ”socialstatistik, kultur och undervisning, Den täc- till 1954 eller mitten av 1955. =. garna som man kan hämta i boken, är, att världens folkmängd i mitten "av 1954 var 2,652 miljoner mot 2,250 miljoner . "1940 . och 2,013 miljoner 1930, Det betyder, att den 1954 var hela 32 procent större än 1930 och inen över hälften av människorna "bör I Asien.” Man . kan''skaffa "sig "hoggranna ppgifter från de mest olika områ- den i boken — hur , många inhem= ' ska" brev; befordrades t. ex.: 1954 i Sverige? ". 935, 515,000.. I > Finland? : nu 190,144,000, I Danmark? 410, 406, 000, antalet,' Danmark "Norge och Fin. Tland skrev, ungefär lika flitigt till "| utlandet — siffrorna varierar mel- Ilan 29 och 24 miljoner — men både svan "7 over Henna gång : "Utfodringen ' sker «två | gånger. dagligen utom--söndagar,: då såväl nötkreatufen' som svinen en; däst får:en gång. Detta förenkla som. det . förbiliigar skötseln, , Och någon olägenhet har man inte märkt med endast en utfodring -på söndagarna, säger hr Alwerud, Dju<: ren synes ha accepterat människans fritidsbehov. . 2; + : Naturligtvis blir inte. djuren-- I feta av den dieten, som kanske är . I vanligt .;' för .. mjölkproducerande djur, Men detta är heller "inte. av- sikten .under vinterhalvåret, . Hus behågligt för" djuren 'd ä låg. På undre" bilden en ' håller de gården. ligger en utgård.. Där fanns omkring 25 ungdjur i åldern: 10—16 nys på 644 tätt tryck ta sidor med siffror, . der och områden, Texten i boken är" "iengelsk och fransk, I siffrorna här-. lagorna av ”Statistical Yearbook”, NM avdelning. Den har. utarbetats i , industri; handel, priser "och löner, ” ker en period på 20 år och är förd | .-Bland de intressanta upplysnin- : å 118 procent större än 1940. Europa.” gär den tätast befolkade. världsdelen, : j Norge 0 och Danmark fick Jångt t flera H hög: grad fritidsproblemet samtidigt: f Sveriges småskollärarinnors- tidning, «En del intervjuer här - - verk- ställts bland föräldrar, och av sva- ren på frågan: ”Anser ni att. något 'eller några förhållanden i skolan inte är så bra som de bordé' vara?” kunde mar sluta sig till att det r fremför allt de, som besöker” fö ildramöten, som”är mest "kritiskt inställda. Av dessa klagar sålunda” var. flärde "över" vissa ' bestämda ' "missförhållanden; ” Vad är det "då | man hade att” tillkännåge ' sönliga ” Tingen som "sådan: och & » förallt lästiden på de olika" - men även på att vissa ämnen knas "De två koreanerna är Sohn Tae H har fått ett stipendium från FN:s för Korea (UNKRA), UNKRA. har uppfört den . tionsskolan," som ligger i närheten av av LA Inbtruktörer från Koreas" navigationsskolg s ser a på, medan löjtnant" i+ ' Leonard Urschel från Amerikas sjöfartsskola vid Kings Point New vil : York, på en glob visar sjöfartsrutterna från hans land. till- deras yön och Kang Kyung' Wok, son: X . återuppbyggnadsorganisation. we koreanska heviga: tr N Pusan, or and helt, Vidarå vär man inte nöjd "ned Iokäliteterna; man ' reagerade” mot i att eleverna får fara' möllen olika "skolor, att gymnastiksålar Saknå: 35. 000: bilar | pr år: att "skolgården är däier: "och &å | fiNANSierar tunnel > förstås' Mår” man missbelåten med | det. stora antalet - barn .i"sämma "Schweiz Italien klass, Till” mi hållandeha” räk- nades också ' plinfrågan ö : TUNRIN. (TT) slappa” lätare, för strånga lärare, lärarnas ' bristande underVisnings- klighet, " betygsättningen ” sånit kolfrukostarna, som ger dålig och otillräcklig mat.” MN - Kan. något gott framkommå av föräldraträffarna? Säkert, Ty' näst tan varannan av de mödrar, som i: besöker; dessa "möten, förklarar: ha :den , uppfattningen ” att Skolan verkligen tar, hänsyn till vad 'som i. förekommer, vid mötena. ' Ungefär sen tredjedel av de, som tror' på re- Frågan : om en landsvågstunnel genom Alperna mellan Schweiz och Italien står nu inför sitt avgörande. Förslag om: en tunnel genom Stora St. Bernhard behandlas av en köm- mitté, som den schweiziska , rege- ringen tillsatte för ett par år 'sedan, och kommitténs yttrande skall vara i mittén' skall också ytira sig om ut- byggnad av vägnätet omkring Stora St Bernhard och” fram till den. för Tunda kunna ge” exempel bi söm” blivit kättre "genom -e jonrsyttring vid något möt italienska sidan föreligger in inga: svå- - righeter i i detta a Den föreslagn E öppna en rak, kort och "bekväm ge- linis älskarinna Clara. Pefacci här , av, Stalin behöver inte nöd ” definitivt, säger det italienska -kommunistpartiets ' : Togliatli I sin rapport till parse , tiets klårt före den 25 juni i år, Kom- |. - inte finns någon som önskar utplå-' na Stalins" namn i historien "säger > Togliatti ten, och handlingar "finna sådant som efter en noggrann! granskning + synes vara felaktigt, oantaj bart p pch ft - Också” Togliatti fördömer? Stalins: själ vförgudning:: ot ROM, (TT—Revter) " ST ” . — Allt son skrivits och sagt stra OR digtvis betraktas som sant .och.y + i SJ se : VM sekreterare. "centralkommitté om den" "ov 21:a ryska kommunistiska par ct | tikongressen, : NV ” Rapporten; 'som "ladeå "Fr a tisdags och nu offentliggjorts, upp=- å tar hela tre sidor i torsdagens num- mer av kommänistparti ts Spräkrör > s ' ”Unitå”, : Efter att ha- Understrukit att det, : "Man kan i Stalins arbg= - PELATER Hirt a grävts upp och överlämnats - till d d. örbindel ”. hennes anhöriga. +: från Nord- och Östersjön över Lau- 2 fena jPetacci blev julen av] sanne LV. Jevey—M. :] ofullständigt”. ot pariisan Martigny : till : Medelhavet förbi I: IDuce och begravdes i. Musocco nära i Milanos Kistan” med. hennes ja stoft fördes på torsdagen till, Rom för att placeras i. släkten Petaccis fmiljegrav. på Veranokyrkogården. Aosta och Turin i Italien, I motsats till Mont Blånc- tunneln, som har gjorts beroende av ett” avtal mellan den franska" och italienska, staten, lär St; Bernl In avsedd alt "byggas och finansieras av Iokaly tressenter på ömse 'sidor om sen. Kostnaderna beräknas till hö Z 45 miljoner schweiziska franc och bör kunna täckas av ett aktieka pin. vi ns- 3 Många underliga. inta Egurer med i joe lån, Att projektet inte ställer. sig] dj are. ; beror :. på: ätt man” äninar ägga tunneln tämligen högt. upp] VY cach täcka tillfarterna med snöskydd nar. iv betong, Tunnelmynningeö på den. hweiziska sidan skulle; ligga. påll i en höjd "av '1,905 " meter. ” Själva månader, Vid cirka 20 månaders ål vudsakliga . der är de lagom för Släkt... "När djuren hörde att det kömniit ”främmande” på besök' de de sig i dörren för att'se' "vad det var fråga om. En efter en trop- par in' från rastgården, söker sig fram till.” foderborden för att. se efter om det redan är matdags, el- ler tar en lov runt halmbädden. Men sedan beger de sig ut i det fria igen. — Men är det inte kallt för djuren om nätterna? undrar skrivaren. 2 — Nej, försäkrar. hr 'Alwerud: Vid ytan på den torra halmbädden är temperaturen cirka plus trettio grader,. Dörren är öppen endast på en sida i ladugården," Sk. kors- drag uppstår följaktligen inte, Dju- ren fryser inte där de' ligger på den varma bädden. Luften är dessutom mycket torr där inne på grund av den låga temperaturen och dén rik. liga luftväxlingen. Och dessa ung- djur . har: "förresten en försvarlig päls," som säkert "utgör ett-bra skydd mot kylan. Och pigga och krya ser djuren ut att vara. ”Vättenfrågan , har faktiskt” vårit en smula "besvärlig i vinter, menar hr: .Alwerud. : Vattenledningarna frös " under - den : kallaste” perio- den, . varför den automatiska vatt- ningen inte fungerade. Följden blev att man fick knacka ut isen ur: vat- tenbaljorna på morgonen och fylla på varmt vatten. Men djuren dric- ker i regel inte mer: än en. .gång' om dagen, så den. etaljen: klarades ganska bra :noc. tion ligga. på sommarhalvåret med det billiga utebetet. Slanka ungdjur, som fått. vit; och mineralbeho- vet tillgodosett, blir 'de mest lång- livade. bruksdjuren.. Detta har. vezs tenskapen bevisat. En liten jämfö- relse är kanske att livförsäkringsbo- lagen "som bekant tjänar sämst på feta "människor, marknadsmässiga krav på köttkva- betskraftsbesparande - 'utfodrings- krav, vilka även dikteras av att köttprodukticnen inte. tål några dy-, ra arbetskostnader, om den skall bli: lönsam; | so ; Lantmästare Alwerud har hållit på - med » köttproduktion och lös= driftsmetoden i tre år, Misstag be- gicks- väl i början; ty erfarenheter te vare sig litteratur i ämnét eller personlig sakkunskap tillgänglig i om: Det går bra att utnyttja gam-= la, omoderna byggnader för lös- tläriiten, metoden kräver ringa ma-' nuellt” arbete, köttproduktionen är minst lika lönande som mjölkpro= duktionen, ; och, till syvende och sidst, djuren trivs förträffligt. Vis- serligen ser de litet ruggiga ut när de "börjar fälla pälsen fram i april, då värmen kommer, men det är ett skönhetsfel som naturen: själv av- hjälper längre fram på våren. Och när sommaren kommer får djuren gå i flock på betesvallarna precis som andra nötkreatur. Men kalv= ningen bör helst inriktas på vinter- 4 halvåret och stallperioden.. : Nej, djurplågeri'-är. det” säkurt inte fråga om. Men en nyhet för det svenska jordbruket. Och såda- Feta åjur inga”. 'hälsodjur ” Vad får djuren för foder? —:.Jo, först och främst. så myc- ket halm de orkar äta. Följaktligen går det åt mycket halm till både foder och strö. Dessutom får de:en|na kan vara svårsmälta nog innan högiva på två kg om dagen. Mine>] de vinner erkännande, . talet måste givetvis minskas i med att. mjölken grn ie Någon kilometers väg från huvud- ralfoder har. de även ständig till-]-' I Rögnor. 2 aäholmis. Tidning; är- oersättlig som; annonsorgan:1 söd måste för en lönsam kättproduk- Här synes. alltså liteten rimma mycket väl med ar-. fick han skaffa själv. Det finns in=' högre. grad. Ett. par väsentliga sa=" ker är hr Alwerud dock övertygad - k dl tunneln skulle bli sammarilagt 5.880 mannen, : " suspel ta me lemsvärvare meter, Vid tunnelns mittpunkt där och : insamlare." "Det. heter :vidare: lvägbanan löper på 1,911 meters höjd inte företrädare för €r- över havet ämnar man spränga en kända hjälporganisationer som. Räd-: ”drät ; Jufttrumma en - en dal- NN "ng i alpmassivet ufttrumman a barnen. och "Röda Korset, Men :s tulle bli 370 meter lång, Mynnin- tyvärr finns det också andra: Från!" på den italienska sidan skulle olika "håll har, det "meddelats -oss': «ga på 1,858 meters höjd och tun- att : agenter" för - ett ”främjande”, .:>In skulle därmed luta svagt åt -såda sidorna från mittpunkten, På sera, häromåret. tilldrog sig föga "en schweiziska sidan "skulle, man smickrande uppl mäxksamhet "ygga en snötunnel av 5,500 meters ängd och på den italienska 3,200 60. kronor tiska 2 'snötunneln skulle börja i 1 Bourg' St, Pierre på en höjd av na börjär 1,670 meter och den italienska vid 50 eller. 40. och hamnar slutligen 2t. Remy på 1705 meters höjd. nere i en blygsam femma! Man' tar: förbindelserna. till dessa båda or- vad man får, Enligt tidigare. er- steriär öppna året om. Den egentliga farenhet" finns det all. sannolikhet! jbergstunneln skulle få en bredd av för "att" huvudparten” hamnar hos 1,5 meter.” de -talföra ackvisitörerna, Det syfte |; För: ätt. täcka" köstnaderna för man i detta fall uppger sig främja, amortering och underhåll har man nämligen. försvaret, bestrider självt föreslagit - en ' avgift av högst. 20 all kontakt med ”frärmjandet”; schweiziska franc perb il 'med' fyra "Eur skall man egentligen” kunna | passagerare, Det räcker om" tun- , så mg man "ned "til en av meddelarna till Köpmannen” året för. att det hela skall bära sig. Det är i själva verket ganska: lätt: I Denna siffra anses-inte så -svår att kontrollera”. att” 'vederbörande å med hänsyn till att årligen 'när- postgirckonto- på 900-seriei mare 2 miljoner utländska bilar be- Ett" sådant: genom näringslivets | söker Schweiz. Därtill kommer den "granskningsnämnd ' utfärdat :; kon" inhemska bilparken på en halv trollgiro är. en garanti föl att det miljon.” N finns betrygande revision "och att! - Om projektet odk inns kan fun- pengarna går till: uppgivet. syfte. heln ” bli klar om 3 r. - Arbetet Det borde vara en "självklar sak att skulle ledas ”av italienska och man som första villkor. för att, lschweiziska ingenjörer av vilka de som teori av Stalin 'som talar om fortsatt '. w klasskamp i en 'socialigtstat' sedan - i ) kapitalisterna '- fördrivits: Stalins: ' . inställning. banar' vägen för nästan: så hopplösa ;;. framtidsutsikter . känne- tecknade av, oupphörliga förföljelser i i de olika. semhä SE lan”, + "heter det. ' Stalins "misstag var att ha stnåningom intog en ställning: över 1 partiet'och'dess styrande orgari och ' ; därmed: sköt den kollektiva lednin=" ; gen åt.s sidan, I och med det uppstod «+ länder partiet till skadå. ' Stalins sätt att lägga sig till" med” allt: större" personlig makt' pågick” ”före, under och"efter kriget”, fort ' sätter mankallades inte ens partikongresrs i sen och centralkommittén med, re=, | i gelbundna mellanrum, På så sätt. : uppstod -felgrepp och misstag som t hade ett negativt inflytande på den "" ekonomiska utvecklingen, orsakade vt | avsevärda förseningar i fråga; som: ue d jordbrukets problem och. som förersA | I | ; modligen också inverkade menjigt z på. själva" krigföringen, » Som följd av personkulten blöv smickret alltmer omfattande och f dess släptåg följde karriärpolitiken +" ” och 'byräkratiseringen inom: stats? och partimaskineriet, säger Togliat- ti Slutligen följde det” skede- då pr Togliatti betecknar därefter så- ' ”falsk och överdriven” den - or a NE VRAK mRR en Isklasserna. em cult som står i strid med 2 tiets. nda och som oundvikligen, Togliatti. Mot slutet sams; iska fakta pr ta ett; sätt som inte över med verkligheten. ; Om mat en person som först äter länge och i; av 35,000 "bilar om jintensivt med sina ögon, sedan fort; oa äeläeda tll IRA året för tt de sätter att äta med näsan än längre och än intensivare samt avslutar njutningen relativt snabbt och utan större intresse med munnen. ' i Sacha Guitry: ” Att äta är pre cis som en teaterföreställning, Tun«" gan sufflerar, gommen sätter £ södn”. 2 och magen spelar publikens roll, den” har bekymret att smälta arirättnin: gen”. en Adlai Stevenson, "demokratisk pre? ot å 1 Engelske : - karikatyrtecknåren os hard Vicky: ”En li är i Yt 'kandidat i USA: "Skillnader z överhuvudtaget. diskutera . saken 'senare har stor er het av alp- Valais med Vvattenreservoarer i ber- ängning från arbeten i kantonen | mellan en fattig man och en' rik kontor Har fär rea fa an a med man är att den”Tattige tänker på sir, : konto. Har hån inte det finns det j alltid arleåning att befara att sa- Xen är ”sjuk, stål, - gen där | man använt svenskt borr- nästa måltid medan den rike på sig + sista” z : RATTBQO cc ofrer När Sven Andersson i viksta skulle starta sin bil, de två decimeterlånga "råttor fram under den öppna: motorhuven. När had närmare såg efter upptäckte han att råttorna börjat inreda ett bo på sidan om motorn. ' Till: saken hör att bilen stätt oa! rit lämpligt att boi den goda men. «= ccs vänd en on längre tid, och att en för- värmare varit insatt. Detta gjorde | -: kanske ' att råttorna tyckte det va- |Predikoturer 2 + införes på allmänhetens be- gäran på £fredagar,, För att L a > «NV H ; , cs 2 bom ; . ne a RA RA FR NER REA FRK bl prrn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.