| LAnonNs TIDNING : - SLU: har haft en konferens om "Landsbygden och de ökade [öns domens ma professor Sten .Wablund och. byråchef E.. Neymark ar knad ungdomskullarna”. Föreläsare var från Arbets- minskar rid gallrar hår dare: på Föreningsskolan Sånga-Säby domskullarna kommer ut på arbets- mårknaden:! Den tora ökningen — : Vad v vii dagligt tal menar med grönfoder är en blandning av strå- värdefullt kom pletteringsfoder;, sig dyrbart. I värma lägen | på mull. rika sand- och lerjordar ger den "De blivande '. or älgavgifterna "Domänstyrelsen kommer inom den närmaste tiden att till regeringen överlämna förslag till älgavgifter för jaktåret 1956—1957. Därvid koms"- . pd sc ilagn mer styrelsen att söka avväg; Ma .marknadsst större än någonsin här i landet — | säd och baljväxter,. som skördas il hö, gre zif AR i "deltog korsa pälter föreläsningarna följde estradsamtal, vari |drabbar mycket ojämnt. Detta be- grönt stadium. Vanligast är att man växter. Toa än de flesta andra [gifterna så, att den andel — 90 proc. ; ent Fritz ' Magnusson, SLU, förste konsulent fru Gre- använder det som reservfoder på ae 1, litt att ensilera[av inflytande" älgavgifter —som, ror på den stora utflyttningen av från I; Lu vär övrigt bete try- En sak är orckså säker, framhöll ter. Ibland skördar man det också till hö. De vanligaste. beståndsdelar. ta Bergström i i överstyrelsen för yrkes utbildni 'Tor- - vanlands låna Brämhult, ingenjör, Birger Berggren från Söder- läns föl onsu men är av rätt låg kvalité. Särskilt äggvitehalten är mycket låg. Maj- sen bör under det k de året skall tillföras länens älgskadefonder täcker de skadeståndskrav ” som" i dkänts under en fem- t bärig, vilket” i'sin tur äras" av'ett:. fortgående" vikande . N Ä suttit vid sin& kolbrasor och plitat - sina tankår? om: 3 Vv de "Vara femton ned: att”få sina ”fäng som SJ måste avstå. Men ty- Aratiku rlag - = . kommer inte att d och agronom Bertil Helin, Sån- [kort anförand berörde. de frågor ett "samhällsproblem i allra” ögsta ” grad, sade SLU:s för | dera av des- SE parter konimör- sålunda 'om re- -"geringen tillmötesgår SJ:s begäran att.”som följd av åtgärden | kunna "guld ” med: täljknivar. / Eller ob dförande Joh An: . tonsson i sitt 'hälsningstal. Vi "vet att antalet ungdomar ökar. . under hela 59-talet och kulmi- nerar 1961. Det är angeläget att I ; samhället, de olika organisatio” nerna, kommunerna och lands- tingen” är beredda att möta de: som man skulle diskutera, -"— Även om läget på det här om- rådet nu är ett helt annat än det var vid seklets början, så finns det dock "vissa: beröringspunkter, ' sade statsrådet bl. a. Då gällde det att skapa arbetstillfällen åt de tusende arbetslösa, som annars drog iväg till de stora möjligheternas land i väster — man ville: hejda denna utflyttning; I dag gäller det ock- byråchef Neymark: Ungdomarna får vara. beredda på en helt annan kon- kurrens under det' närmaste 'de- cenniet. -Här. kommer utbildnings- frågorna in i bilden. Arbetsgivar- na kommer att gallra bland de ar- betssökande, . Det . gäller för de unga att ha papber på vad de kan. ier att L få särskild känning av. detta: fö hållande; : : De utbildningsmöjligheter vi nu har räcker inte till. Talaren änför- de en: drastisk siffra vad gäller na är havre; ärter och vicker. Torkan örstörde vall-:' insådden 1 vanliga fal adlas ”grönfodset mest i västra Sverige och! Skåne. Den exceptionellt svåra torkan un- der” förra sommaren förstörde på många håll 'vallinsådden, och även de äldre vallarna och betesvållarna for illa i torkan. Säkerligen kom- mer därför grönfoderodlingen: att bli mycket omfattande i större de- kunna odlas i störret omfattning ä än tidigare. : tyvärr alltmer försvinner från våra åkrar: kräver visserligen mycket arbete, Tillfället är lämpligt att låta rot- fruktsodlingen återuppstå under år en god hjälp vid den foderbrist, som : Glöm ej bort rotfrukterna : " Till sist finns det'ett foder, som nämligerr rotfrukterna. De men ingen gröda ger så hög skörd | av så god kvalité som rotfrukterna. 1956. T. o. m, små arealer kan vara årsperiod "Älgavskjutningen under jaktåret 1956-57 beräknas bli un:, gefär densamma som 1955-—56, I sj län, där högsta möjliga älgavgifte tillämpats, beräknas de 4 procen: ten dock ej täcka skadeståndskra |ven. Det gäller. Östergötlands, Jö köpings, Kronobergs, Blekinge, Kri. avgiften nästa år synes kunna sän- = > kas på grund av att älgskadefon- = - derna har så betydande belopp, att de räcker även för ökade skade- stianstads, Hallands och Örebro län. Å andra sidan finns det sex län, där = . fom ombudsman Alexej Pellijeff : spörsmål och problem som des= '|så att skapa sysselsä ig-| den + yrk k- jen av södra och mellersta Sverige | med all säkerhet k att fin- [stå åk, Det är här fråga om ” i 3 ussägarna formulerar s saken: |. ökade 'ungdomskullar för |heter, men nu, för dem som annars | samheten: : dét finns län, där man i kommande sommar. -- - nas kvar också nästa höst och Stockholms, Uppsala, Söderman= .' —Det kunde ha vari révligt att | - incd sig. Vi bör vara eniga om . | måste söka sig från'landsbygden till | allt som allt har 12 elevplatser in- - vinter, (J. N.)' |lands, Kalmar, Värmlands och Kop- ola se fråm mot .ökade möjligheter för|' våra. förbundsmedlemmar, att veta att "trycket "över näringen kunde "lättas Benom 'att' vi erövrade. ter- Vvärr. befinner sig SJ och. vi i det > här fallet. i samma . Underlaget skralt så är det skralt och ingep hehöver tro: att SJ skulle ha gjort sin .propå om dess linje- trafik på berörda sträckor gått eko- skt tillfredsställände, re: a Från samtliga de tre tillfrågade trafikinstanserna. ' eririras', .om den våldsamt. stigande bilfloden; sven- > ska folkets lust” att, skaffa: sig egna bilar står inte att hejda. Där: ligger '+ huvudskalet till” den. stora :nedgån-' geni den; ”större”. .träfik, som om- besörjs av både SJ: och privata fanschföretagare. Och. sått hoppas att glesbygderna irall;hast! skulle "tillföras. så mycket” folk, att därmed skapades ett. bärkraftigt underlag dj Tlokala, ' " Plånet. | .- att dessa unga, som träder in på arbetsmarknaden, skall ha sam- , ma chans till utbildning, sam= i ma chans på arbetsmarknaden ' som de som föddes under en altid då” vi hade mindre ungdoms- : kullar. 003 : — Såsom ett önskemål vill jag för min del anföra, att mån inom varje län finge till stånd en läns- plancring i samarbete med lands- ting och kommuner” och att man kunde dra" upp gränserna mellan de åtaganden som anses rimliga från kommunernas sida och de som är rimliga | från. landstingens si- da, " Med : andra, ord: - vad som här. skall ske, "skall ske på det Visserligen . skall riktlinjerna i dras 2 Upp > ” centralt, men "när det "gäller att. ge dessa ungdomar yrkesutbildning" été. må- ste" man engagera de lokala .; in- ” Konferensen öppnades. av ”statsz paner: i vinte; sökt" ge uttryck för en i Kopp om kejsar Tirokito, kejsarinnan och I hela nationen” skulle ta del. av de- ras. verk / joch: beundra "dem. ':Sam> » manlagt” "har" närmare 7.500 japaner dikter upplästa 3 vid ett årligen äter de "litterärt" kejserlig regi, : Det var omkring iu "> sende" gången en sådan . uppläsning anordnades "och ' det var inte” bara er eller mindre kända skalder som " ltävläde .om att få vara. med' utan "också tusentals okända diktaré'in spe.s I år. deltog” också ” några 'ut- "länningar ” men . deras alster kom . bort i gallringen..- : ilänan de 15 utvalda dikterna re- närmast : "om den. fria, : orimmade versen i västerlandet — om nu nå- rådet Gunnar: Hedlund, "som" i ett sarén: var 1949 års nobelpristagare i fysik professor Hideki Yukawa. "Årets ä ämne" var. våren men temat varieras år från år och nästa gång får de som vill svinga sig 'upp "på den” japariska parnassen . brottas med ”ljuset”. "Den japanska lyriken påminner gon "jämförelse -överhuvudtaget är i möjlig, 'Nippons . skalder måste i allmänhet begränsa sig till. 31. ord' som målas på fint handgjort pap- per i två. rader. Verserna har rytm men de bör man vara japan för att förstå. Den rent.”typografiska” utstyrseln - tillmäts stort värde vid bedömningen. - - ; - Xejsar Hirohitos eget bidiag i iår skulle" i översättning. lyda. ungefär så här: . i «Vi vill inte ha proj de större städerna. Det gäller alltså i dagens läge:att skapa arbetstill- fällen 'på bestämd plats, a Vs på landsbygden. . .1I dag har man också en helt an- nan syn på samhällets ansvar och skyldigheter än man hade tidigare. JagY tänker i detta sammanhang närmast på utbildningen av de öka- de ungdomskullar,' som ' nu «träder in i förvärvslivet. Det ”grundläg- gande problemet anser jag här va- ra yrkesutbildningen, .. Den" andra frågan, skapandet av arbetstillfällen, är inte mindre vik- tig men säkerligen svåtare att lö- sa. Vi bör kunna fånga - upp den ungdom, som är på väg till städer na: landsbygden. Det gäller fram- för allt att stimulera företagsamhe- ten. Vissa trevande försök 'härvid- lag har gjort, men mycket återstår -latt göra. Jag'tror för, min del, sade statsrådet, att man inte kan tvinga | fram initiativ eller" framåtanda,” retagsamhet etc;, men väl stimule- ra fram sådant inom vissa gränser, och det är där samhället måste sät- och andra tätorter, på väg att läm- |” ram — städerna inräknade,” » Men har vi sagt A så bör v vi ock- så säga B, fortsatte talaren. Jag tycker att vi under 30-talet sade A genom att sända ut parollen: flera barn —- minst fyra barn pr familj! Svenska folket är. ett lydigt folk, Barnantalet ökade." Det är dessa barn som vi nu måste ge samma chans till utbildning och sysselsätt- ning. De får inte få det sämre bara för att de är många. i De "av föreläsarna anförda syn- punkterna :: ventilerades 'sedan yt- terligare unger .estradsåmtalet, var- på följde vie 4 allmän debatt, - Skäriska. svin nsjukan r helt | ”iöringad” fö barn i? ”Profesåor Sten Wahlund" lämnade én intressant exposé över befolk- ningsutvecklingen under ; de .sena- ste decennierna. ” Befolkningsfrågan' är relativ, koa- staterade han, "För bara ett par hundra: år sedan var problemet här detsamma som nu i de. —:som vi felaktigt kallar — underutvecklade länderna." Men ' sedan” kom «vi ini ån "annan fast emigrationsfasen, Emigrationen räddade. oss från. ö- verbefolkningsproblemet. Men emi- grationen upphörde, vi kom in i det första världskrigets år och: befolk- nir. astillväxten var fortfarande stor. Sedan sjönk födelsetalet för att åter gå upp, Det är. alltså denna berg- för resonemanget här. När vi ser på födelsefrekvenseri som sådan är det viktigare att upp- märk fö och ' dalbana som ligger”, till grund |. på veterinärlaboratotiet i Kristian- stad; och” epizootien' kan nu. ånsés vara hélt inringad, omtalar, chefs- veterinär. Ivar: .Gärpman. för :SDS, Vid undersökningarna har samtliga årdar : söm kupt djur : från! den örst 'smittade av elsbesättningen på vid. kunnat konstateras att smittan | koramit till Asums. Killegård: om- kring ' den 15 juli. "Inget djur som sålts före detta datum har, nämligen visat sig vara smittat, 21 gårdar har kör ris från Åsums Killegård och öv- riga "tolv; som", hittills förklarats smittade, från' sekundära härdar. " Hur smittan kommit in i landet har ännu ej kunnat klarläggas, a om de kommunala yrkesskolornas + landet, Av dessa kommer det där- Åsums Killegård före den 1 april i fjol kontrollerats, och "det hår där-" fått smittan direkt genom djur som, Det vanliga” grönfoäret. Odlingen "av vanligt grönfoder har en fördel Oftast har man eget utsäde och alltefter tillgången kan man göra” blandningen mer eller mindre rik på. baljväxter, 'Genom baljväxtinslaget slipper man: också kvävegödsla, Utsädesmängden mås- te dock hållas hög, 250-300 kg per ha, och detta gör att odlingen trots allt blir dyrbar, Man får räkna med en hektarkostnad på 125—150 kro- nor. Att försöka med lägre utsädes- mängd är nog dömt alt misslyckas, Ogräset trivs gott i grönfoderhland- ningen och. tar då gärna överhan- den, Kan 'n man odla alla gröntoder- : " växter? Den "höga" utsädeskostnaden hos det vanliga grörnfodret har föranlett försöksverksamheten "att pröva en Idel andra .växtslag.. De flesta av dessa odlas i stor ormfattning utom- lands men flera har den nackdelen att de är svåra att'fröodla -inom för tyvärr att saknäs frö till' våren, | Detta gäller 't. éx. den 'gulå' sötl pinen;-som: eljest säkerligen är värd att. odla i större omfattning på våra a Den'ä är en "god äggvite- producent som kan" odlas för lering 'eller: direkt utfodrin; ; En . annan växt, som .fi Även, här är dock 'fröfrågsn det stora prublemet."Fodermärgkåien är annars en ypperlig reservfodeiväxt, fom; mest har uthyttjats som ,övel gångefoder > på hösten, "mén söm också med” gott resultat prövats" som 'ensilageväxt. 1. .motsats till lupinen fordrar fodermärgkålen höga kvä- vegivor. En salpetergiva på 400—600 kg per ha kan anses lämplig . De senaste åren har majsen bör- jat odlas. som 'grönfoderväxt;' främst för ens 2. Tyvärr måste" också detta f porteras och det ställer i gamla: tider: Krokodiler i i Skåne bet sönder elsladd dog av: "strömmen Fyra krokodiler, som i omkring ett och ett halvt år vårdats av kon- servator Nils Olof Möller i Skytts Vemmerlöv, har avlidit genom cen olyckshändelse, Krokodilerna; son var av rasen kajmaner, hade under '; den tid de vistats hos hr Möller vuxit från 22 till 60 em, Anlednin- gen till olyckan var att den elek- triska doppvärmaren på bottnen i akvariet, vilken höll" vattnet vid lagom temperatur, 'sönderbitits av" de glupska djuren, Strömmen har : tydligen varit för stark för djuren, ]|' vilka låg döda 'då hr Möller. tittade till dem. : parbergs län. Även i Malmöhus, Gö-" teborgs och Bohus, Älvsborgs, Ska= raborgs, Västmanlands och Norr- bottens län skulle ökning kunna ske, Dock anses därmed böra anstå tills lopp, som kan möta framtida ökade ds län tänker sg” Idomänstyrelsen en avgift av 50 kr .. för årskalv samt för annan älg fälld under ällmän jakttid, 85 kr och un- :der särskild jakttid 100 kr mot resp," : 150, 85 och 100 kr för 1955/56, Med dessa . avgifter " beräknas inflyta 29,575 kr under jaktåret 1956—57, Av länsstyrelsen godkända skade ståndskrav har i medeltal för perio- yden 1950-—54 utgjort 50,100 kr. F.n... är i länsälgskadefonden disponibla sa 15.850 kr. oc. Ifråga om : Älvsborgs län tänker - " jsig domänstyrelsen' en avgift av 50 tå I. "BILISMEN GÅR | ”SEGRANDE FRAM ' och: de ' 'pålagor som : den '; presumtive biligaren vet att: han har: att "betala. tycks inte i välstån- ' dets” Sverige verka” mer än "mått. ligt ”hindrande från köp. Nationen har blivit bilminded, skriver koo- perationens”. dikt” VI - [En 7 Sällan har väl en röst hos den ' ”stora allmänheten Vunnit så-liten , anklang som "den vilken .härom- såret krävde, . att: samhällsmakten » kr för årskalv samt för annan älg fälld. under "allmän jakttid, 85 kr- och: under särskild jakttid 100 kr » mot : resp, . 50, 85 och 100”kr för '.' 1955/56.- Med dessa avgifter.beräk= ; . nas inflyta 80,940 kr under jaktåret "1956-57, Av länsstyrelsen godkän- » > "da skadeståndskrav har i medeltal -för, perioden 1950--54 utgjort 46,400 kr. F.n. är i: länsälgskadefonden dispc ipla s: 68,500 kr... toa på "ett effektivare sätt måtte :in= >">, ”rikta 'konsumtionen;' så att inte' vem som helst gick sta och skaf- " fade sig "bil" Redan nu'har, vi 1 gehom de indirekta skatterna en viss dirigering av vår varuför- 5 brukning. Staten "bestämmer i, långa 'stycken vad medborgårna ska betrakta som lyx: För vår att. ett samhälle, som styrs efler del kan vi inte finna: annat än -.- SH fortsatte talaren. Den 3; jär för när- principen, att individen under 2 A citerades inför den-kejserliga” far jI min san sb 1 : a varande lägre än någonsin i Sveri- NRA os + Fabundna aa a Jå så tor KEN ll. mé ull . miljen läste en representant för ho” där en fasan strövar omkring med/ges historia, alltså lägre än '1934—] När. det nu åter. är auktionstid som köpt gångkläder på auktionen. et som möjligt, också "måste :. dlla >" vet upp ett skaldestycke av kejsa- : synbart nöje =. (35, Socialstyrelsen kom med 'sitt re- | skall här nämnas något om ovan- |] Han lyckades också spana rätt på ; sträva efter att ge honom största i 23 au ulttre "Bude' c ” innan och kronprins Akihito före dröjer våren ännu kvar med en. | måste sätta igång :en.-propaganda | <oner och 'säregna aukti t e"i trakten, som |' "välja sin konsumtion utan att ; ? : - N NR a 2 7 flerad soldat, men vi spe-. « drogs. : Hirohitos verk: upprepades | '; I ; kylig fläkt.” för ökad barnafödelse. Jag kan inte] Smt om helt vanliga sådana, vilka en spottstyver, Med i '-hindras av ahdra onera. En sam- Jar dumma och låtsas bara att vi : fem gånger och kejsarinnans tre... De dela en sådan uppfattning. Vi vill renom”.. särskilda .. omständigheter | byxorna blev'det värre, och dessa | hällsbildning' med en sådan ut- tror det är ett riktigt träd! - r sträckt frihet finns emellertid oo l - rén själv. Även "bidrag från kejsar- och naturen bar klätts i rimfrost Stoltast och gladast av. delt: nå nedanför tronen var en '65-årig 'u diversearbetare Seizo Doi, som in- te bara visade sig vara poet utan också något av en filosof. Han var cept för ett par månader sedan: vi ju inte ha några propagandabarn — vi vill ha önskade barn, Det var vi inom bondeförbundet som mo- tionsvis aktualiserade dessa frågor i riksdagen. Vi vill ha befolknings- liga auktioner ' och säregna auk- och . återfå. rocken och västen has Iått en. utgång som: blivit oväntad ”ntingen för säljaren eller köparen. Som en kuriositet kan inlednings- vis nämnas, att yxan förr brukade sara det första som, såldes på en hade mönnen inte lyckats” upp- spåra, 1908). möjliga rätt att själv, sedan han "betalt sina” direkta skatter, få" "inte och kommer väl heller ald- rig att finnas. Vi får trälisen Ett 'h närast kilofemi skrek” auk tionisten." Går. den bort för” ett- upptäckte att de bjudande röster- - -— . Ja, det vet jag vä att det: är us > nöja oss med kompromisser" och : betala. särskild skatt: inte : bara "för att vår håg står. till tobak länsälgskadefonderna vuxit till bes . + en gång en man med en stor. för- politiska åtgärder — vare, sig de på- | ösöreauktion, . Man "vet inte ur- hundrasextiofem?',.. ' Pang! - Ett |na' tillhörde ett par äkta makar, | och spirituosa utan jämväl bords= .. , . mögenhet i Korea. :Den försvann verkar födelsefrekvensen eller inte. sprunget till denna''sed.. «7 | kassaskåp: Fru Antonsson, Svale- | som blivit skilda åt och inte kände | + vatten och tandkräm, ehuru vi "> under kriget men han arbetade upp Det är i första hand ett sk 0-1 Kyrkogård försäljes : av I hult! igen varandras röster i allt sorlet. | "har svårt att inse att de båda” ; « sig igen för att på nytt bli ruine- blem, Vi konstaterar" med kalla "yrkovärdarna . på offentlig auk-| — Kassaskåb!? hojtade. fru An- | Då bad jag karlen. hålla tyst och , sistnämnda varorna gör, vårt div : rad. 1948 vid:en jordbävning. Nu siffror att barnfamiljerna har 30. 96 ion, och ;de därför inflytande |tonsson högst. förfärad, Ni sa ju lät frun få fällen. : " särskilt luxuöst, a - tar han, dagen som : den . kommer - "och arbetar som daglönare; Sedan "jag blev arbetare har jag upptäckt | - att livet är värt att” eva, konst; R terade, han.” ;; Bland de" övriga; som fick äran N "sn in i någon affär. Det är just vad ia ”Sockerbagarens senaste erövring, Dyrbar fåfänga Under :" Verdi-festspelen ' skulle Toscånini dirigera flera konserter. Då han tyckte, att genomförandet av hela programmet skulle bli allt-! för betungande, blev en rival till! den gamla: mästaren 'anmodad att överta två konserter. ' Den yngre båda ' konserterna, erhöll han en check på en lira. Toscanini hade till. Vedis ära "dirigerat utan hono- rar, oc Dan os "gjälvsäker ung gosse äntrar kär- ran och ;vänder sig till den unga damen. som han dansat :med under lägre levnadsstandard än de barnlö- -sa och att man inte tar hänsyn till detta i lagstiftningen, ' Skatten är ju inte bara beroende -på hur stor], inkomst det är frågan om men desto mer på hur många som delar den- na inkomst. : ” Hur skall man då kunna hejda utflyttningen från landsbygden? I "I varje fall inte genom att klandra landsbygden. för att söka slå 'sig fram i städerna och de större tät- orterna. Modellen är i stället åt- gärder, som kan, göra landsbygden |; till ett trivsamt hemvist för de unga, att den kan ge dem utkomst- och klanka på dem som lämnar |. enningarna fördelas emellan kyr- :an och, pastor i proportion efter "orden de" vardera ' tillsläppt såsom szyrkogårdsjord (1858). - En gammal man hade. nyligen gått ur tiden. Redan två dagaar iter. begravningert;' 'skulle' hans lilla .ohag försäljas på auktion, Bland ndra saker skulle även den av- 'idnes gångkläder gå under. klub- van, Dessa bars ner från sin plats så vinden, och det ena plagget ef- 'er det andra slumpades bort, : Bland auktionsbesökarna fanns även, en äldre man, eri 'den avlid- 08 närmaste ' släkting - förresten, "om blivit inbjuden till. begravnin- "Hårdare konkurréns för ungdomett: : : Byråchef E. Neymark talade där- efter om hur man inom Arbets- marknadsstyrelsen ser på dessa frå- got. Ur sysselsättningssynpunkt har tagnat vid begravningen men 'av- 'agt under auktionen, «= .". Vart. den tagit' vägen var Jätt att. gissa, Den hade "naturligtvis av misstag gjort sällskap med den av- lidnes kläder och sålts på auktio- aen,. och ; märkvärdigt "nog stod igaren själv och såg, närshans eg- att' det var en dammsugare, A de ropa i alla fall ja på. : Vid en auktion 1948 i ett tings- hus slogs bländ annat en” gammal Ir. bort för. 10 kr. — ' Nä, ett k skåp, . va de. Dammsugarn /gick- i' första ropet. Pjäsen står i: bottenvåningen "och väger. 300 kilo, så den stoppar. in- gen i byxfickan, Lycka till mä tio- öringårna, fru Antonsson! Nta Vid : .auktion efter ett par gamla 'ystrår gjorde man .en hel del överraskande fynd. . Just: som man skulle slängå en gammal kartong in i spisen, upp- täckte en av ,auktionsmedhjälparna inte mindre än 900 kronor i kon- tanter, Och ' alltefter: tu auktionen skred vidare, fann den ene inroö- gick på 15 kr, . vi stant av fångvårdens tillverkning Två resande passerade på genom. resa en stad, där det just pågick auktion, De lyssnade till | buden och förvånades över hur försiktig: dessa var, | — En och tio bjudet, ropade an dra: och log "överlägset, och var > kö stark efter 'de gjorda 4 fynden, och : för relativt värdelösa saker' betalades höga summor, En gång var en 'slädfän till' salu på en välbesökt auktion på lands- bygden. En dam och en herre, som stod rätt långt från varandra i folk- den ene ropade: — Fem kt: - bjädet. Alla vä sig mot den som r0- 4 at, och då ingen. bjöd över, ho-,: Bora föll :klubban.” Den ”sora ropat! men där är det i stället så att den - sist stegade fram till auktionsför-! öppnar vida" persvektiv för ett ris >" rättaren, 'tog fram plånboken! med kare fritids. och friluftsliv. Till | Svårigheten att skilja på vad som är lyx eller inte att ha privatbil: " Fråga - en skogsarbetare." som "har två mil till hygget, dit det numera . leder timmerväg, Han ska svara, att bilen är en tinzest som visserligen gjort jobbet Jit- . tare för honom, som vidare ökat hans produktion. men att den knappåst kan räknas till nöjes=' detaljerna på samma sätt som t, ex. älgstudsarn,s som- kommer . dirigenten gick' också med på dettalmöjligheter. så ten och nu hade stannät över till | paren efter den andre små belopp | tionsförrättaren, . ned från väggen en gång om Året. " - men ställde som ' villkor, -att han |. Det farli i hela ! auktionen, Men tänk så förargligt! |i allt möjligt gammalt skräp, klä- .— En och elva. cc 0 Men det är klart, att det finns skulle ka en-lira mer i honorar än ;om dessa problem är att det finns När mannen dagen efter auktionen der och dylikt, + —'En och elva bjud” - rst, bilköp som är så dumma a man Toscanini, Detta villkor godkändeä, I folk. som säger att de inte jer så skulle resa hem; saknade han sin |. Inroparna' fick emellertid. inte andra". äl” baxnar' inför dT fort gott Vard Sedan Toscaninis rival dirigerat de allvarliga som man gör, dem till sästa helgdagsdräkt, som han' be< behålla pengarna, na trots detta] De båda ”nykom - vÄrNA såg” pål ju till sist ändå i stor - .den enskildes sak, = for I de stora avståndens Sverige är bilen ofta nyttig vardagsvara för oerhört många medborgare. I tät- orterna är den inte Jika. ounjbärlig, lyx och vardagskonsumtion | Tre ekstolar för referenter gick börde mana lagstiftarna att nalkas för 26 kr saammnlagt, Lakan till. en indirekt punktbeskattning med arrestlokalerna slogs bort för 8 kr särskild" varsamhet, fortsätter skri- paret, Ett grovt linne för kvinnlig ' benten 'och ställer frågan om det, - fånge såldes för 3 kr, medan en!.- hel. linnekostym för manlig arre- | i i i "der tat de och sidst är det nog den : kvällen: «— Får JE lov att köra tssnaste tid Erna Onexlie ; så "in va kläder gick under klubban 4 'utan I hopen, ville tydligen båda ha den jen flett gest och frn köpt för [enn de flag st ä i nm Ja fr men kan: ni köra vida, att det funnits rikligt av ar jatt känna igen den «252 -| vackra fällen, ty de överbjöd var- | — Nå, vad- är det i de av bilens : vi! ack | : : rn H ha andra I ARNE 1 Her 0 ä ' : - tliga |, Nu ville is. > för om det är, fråga om lyx el : i med Ta NAT ena dett. . NE an de är att vi 'gen sina helgdagskläder och sprang | ' Jag lät dem' hållas. —: berättar nyttigvara. . . H : fe Varsieod då då, Här är ätt, ävple. Inu står. inför td tiden då de stora unde omkring i bygden hos alla ' dem auktionsroparen — ända tills jag | , Ni | | a UnPpLåA S TIDNING . j 2 ” Id : I . . ” Rd ,' ” & ” - EST | NIT PETG FIYTESETRSSKENeN: Arokshotkodkeda | A NYFTSUSTVETIETETESETEYTTNN A rdr fina ” rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.