=" netter ovanför de: kolsvarta huva sr g0ONR annan; utväg för Parisregerin- = trupputbyie ; fulla. uniformer; så de," svarta séne- 1 "stället; skall franska Nato Sonerade:i . .mot,.:de Pproriska .nationali - Mat . att Frankri å Erande. nation-i 2 2 som Hlanfpaktorgänlsatiorlen n (Na- ”to)iskapadés för att motv få itabelt; Men. Frånkrikes ”militära't fåurset är faktiskt nume” - |dingstruppérna i'det franska impe. riet, de berömda. spahis och les Chasseurs. : TAfrique”, .de afrikan- rå så' svåga, att det" icke finns . EÉn, om den vill fortsätta satt hävda "Sig som "kolonialmakt.' och ”ramtidigt: framstå som" en av 1 Västtyskland; skickas till aber och berber i Afri abiska soldater skall få äran att .represen”, Västlysklandt ” M som nu till stör del är g: Nordafrika för att där insättas - isterna i Algeriet. Detta titbyte av strids- ike avser att begagna -sina' euro= ika, medan å. andra sie | inångårig" tjänst bakom sig; "alla fri = | villigt ; värvade. . . ” i . Då Frankrike år 18 "ockuperade Algeriet och behövde ytterligare 20 år, för, att erövra det bakomliggan- de låndet i strid mot Ab del: Kå- ders :förenade . beduinstammar, så uppsattes de första afrikariska inföl stormakterna, som i:'stor. stil mili- ”de -tyra'. "stora": i Europa! Det kan för fråmhållas, att början” till detta nuari,. då de förstå ”kontingenterne av iordafrikanska soldater 'kom till Eur a :coch : omedelbart skickades i ti ”mälttärp raderna den! 14 julf, söm säkert aldrig det im ignifika,. och ; glänsande | skå« deäpel, då" dé” stolta: ; kolonialrege-- smertena. från, ”France. 'Toutremer” a jägarha vi ”sifia prakt” galnegrerna . med blixtrande” bajö- sist de Eracila och ff: is2 tariserade sina koloniala. underså. tär.— först mot de egna landsmän. nen men snart efteråt tagna:i tjänst även i Frankrikes krig mot europe- iska -stater: (Krimkriget ' 2953—1856, fransk-tyska kriget 1870—1871). Med "god ' sold, vackra: uniformer :foch skicklig ledning förstod frans- männen" ”att vinna sina” "afrikanska soldaters trohet.” Den ' 250.000. man [starka armé; med vilken marskalk Petain” I' mitten av 1920-talet slog - - ned ” ”tiffkabylernas | "Uppror under Ab-del-; Krim, . bestod — till största delen "av arabiska” kolonialsoldater i | från Nordafrika, I både första och andra världskriget" skickade Frank- éeg | rike nordafrikanska soldater - till fronten: Det var nordafrikanska och negertrupper, som fick sköta Ruhr- ockupationen efter det förstå världs- kriget, 'och- det var samma slags träppeér Frankrike använde för att besätta s si Å zon i Tyskland efter det Det första - svåra baksläget med de" hittills lojala: arabiska. soldater- na upplevde fransmännen i Indo- Kinafälttåget för tre år; sedan, då flera” bataljoner ur det '3:& 'märoc- kanska tiraljörregementet gick över ina "vita. tropikhjälmart krikes makt från'and- ra sidan haven som «marscherade: :kölonial reservarmé. av: all världers raser och religioner. Och dräg or stridslinjen i Nordafrika: Ar dé äldsta "och mest ärorika i hela : u | Ingslegionens: soldater; som Frank: fill tständarens, - Ho-Chi-Minhs, arniéer, De" gjorde' det” "icke, därför att de blivit komminister utan helt erikelt > därför ” att de ”icke Jängre ville kämpa, ör intressen,” som de icke mer: erkände som'”'sina' egna! av åll" "denna Frankrikes sak: :var:;icke. längve, All |; [lah's sak: Den "nordafrikanska nar tionalismeri "hade" våknat' hos dem, rike: kuride lita på i detta olyck: liga fälttåg. "Och "äv. dessa” vis” den | första av: de europeiska |” Vill man: ha byxor i lyxklass finns måste "det bli en ljuvlig vår och samma härliga sommar som i fjol. Många ungdomar: har börjat fun- dera så smått på den nya vårdräk- ten eller: vårkostymen. Jackor” med . [byxor i Audréy-modell för flickor och. bildress för pojkar är: tiders | melodi, och "det är. ett både prak; tiskt- och. tjusigt mode. . möjligheter" att kombinera: och att . varje -.säsong skaffa" sig något nytt. Algots” nyutkomna" kollektion är. många + ”slående”.. nyheter.; Man nella; standarden. och stilen och att priserna, kan hållas nere i en tid å Zallting annat. bara stiger och jr Så många tjusiga "plagg finns det att välja på för barn, tonåringar - och uppåt att valet i vår torde bli svårt. Vi skall ta. några "exempel när det. gäller, flickornas, s: klädpro blem: Vårens ”drömjackor”:. Marquisackjackan" av årets m — "impregnerad markis blir väl: en av säsongens schlager; för flickorna:i tonåren; Det är en rakt skuren jacka: med breda och djupa ' fickor” och" stor ornament- skuren ! "cardinalkragei- Stickningär i kontrastfärger -förhöjer effekten. Vårhimmelsblått; :: moörotsrött : och djuprött är .modefärgerna: för den= na både oömma och eleganta jacka; | som, är av kontinentalt snitt, Cardinaljäckan" ' "gissar = nästa ”slagnummer”, , = blir Den är av, mjuk”. ylleflausch med stor orna= mentskuren : cardinalkrage, "även den med effektstickningar på kra= ge och' fickor. Många färger finns att välja på: vårhimmelsblått, djup- rött, . klärrött,"'capriblått, ”pariser- blått; kamel; petroleum; morotsrött, äggskalsvitt' och blekrosa:; Till”"dessa ?. båda”. jackor är det klädsamt med de populära Audrey” byxorna i i:svart, midnattsblått; ma rin. eller, grå nyanser. Man konsta terar: att .modellen -blivit ännu. smä- lare" och har. fått ”reglerbar” midja och" sticknitigar:- på; midjebandet. det "amerikansk" rayongabardjn och däcron- fayongabardi Vi PSöring- Fashion" : omkring. "de 20 åren: snäv Kjol och. ka .med cardinalkrage är stränga vintern : Det ger ett : vårbudskap. ' Den ' innehåller frapperas.'av den höga internatio. + ; leden, var "Knäckt och: . 2 . ”Spring- Fashion”, dräkt av nöppé- tweed med -snäv kjol och figursydd |] > : : jacka med I cardinalkräge: ”Och' så fick" vise skjörtor och bl sar, som soré : ”världsriyheter”. : en annan "historia, som. Kipling.sa', Ty innan "det blir varmt” i luften lär det. inte ”rådligt' att ta. "dem på sig,.' Och däremellan : kommer pås- ka IULSSVENSKA -RUDA. KÖRSE [r&590080 POSTGIRG FÖR EN HJÄLPANDE K 3 AND som med fog. kan betecknas 4 Men i det är "de det Himalaya-! -bergens (oppan nisterna är viljan att bli först på - Japanerna förbereder ' för: femte lingstopp, -””Manaslu” som är 8.126 meter hög 'och ligger i närhet gare alltid Mnisslyckats med, Större gången angreppet" på Japans älsk- |ska. Under de die senaste. åre; noterades ” ”rekordprestationer vid utforskningen av de högsta bergstopparna ] På vår jord. Främst gäll- bl. d, Magdens högsta berg, Mount just dessa toppar, s som man tidi. än någonsin, meter från målet. Arets a argentin- las av de'infödda för ”den” strälans ” block, t med en sammanhäng= = - som mycket besvärlig men inte alls. omöjlig och anses vara betydligt” lättare än de.andra fem som Ovan nämnts, Den österrikiske ingenjö- ren Fritz Moravec, en'av Mellan europas "bästa alpinister, "med. 5 Segrar mot 7.000-are på sin merit- lista, är på väg mot Gasherbrum nm, börjar pp av Mount Everest i Nepal, Profes- sor Mainichi . som” fyra" gånger misstyckades med Manaslu, vill in. te gu upp och fullföljer 'sitt mål med asitisk envishet. som -inger respekt hos världens främsta alpi- nister. Aren 1952 och 1953 blev"dot både Mount Everest och 'Nanga Parbat, de båda högsta . topparna som” av brit- klart att Manaslu' var svårare än äl. Huerta. Schweizarna går i år mot Lhotse, den högsta hittills. betvingade Hi- malaya-toppen ” På 8501 meter Lhotse är Mount Everests tvilling bror, Under ett helt å år utforskades dess' omgivning av eh blandad in- ternationell expedition som lycka-| des kartlägga hela trakten och be- stiga en' lång rad av 6.090-meters toppar samt hå betydande veten- ter resp. tyskar, Är 1954 hotages den japanska expeditionen av upp- bragta infödingar och år 1955 var hela expeditionen nära att' gå: un- der,: Manaslu är: grymmast bland Himalayas toppar, där är. faran för snöskred' och; väntade katastrofer Argentinska expeditioner lande envishet :som japanérna, Fastän de två år i följd nisslycka- des "med Dhaulagti mm är | Hö ltat, Toppen Lhotse har emellertid ingen be trätt, Årets schweiziska expedition har lyckats engagera den berömde infödde . ledaren, sherpan Tensing ' Norkey, som deltog i den brittiska expedition . som: erövrade Mount Evérest, Han var den första män- niska som någonsin satt sin fot på Mount JEverests topp. : » Vid"”sidan om: de nämnda tre bergstopparna som ligger i Nepal- | På 8.176 meter, skall de. i. Fi upp? repa försöket. År. 1954 'var "den argentinska e peditionen'” nära segern, Den. kam perade- framför. de sista hindren vid den sista.-toppens fot, Argeni tinarna : måste. emellertid. -Ze upp, expeditionens ledare prof,. Frances- co "Ibanez avled : : på sjukhuset: i Katmandu, kort efteråt På grund av "frostskädör, Året: därpå; 1955, försökte "en .schweizisk- -fysk -expe- dition att erövra Dhaulagiri, peditionen ” var så till vida” enastå- ende då dess medlemmar ketarianer och utgick. frå gandet ' satt: .de utan, kött och ani- "i maliskt fett lättare skulle, .kunria isslyckade nå ', be; laya återstår tre obetvingade 8.000-åre - i .: Karakorum, . Högst bland "dem" är Hidden Peak med sina 8.086 -meter. För två år sedan hisslyckades - tyskarna vid Hidden Peak och så vitt mari.vet finns.1i år ingen expedition På väg mot denna jätte som". tillhör de' svåraste och grymmaste bland. jördens: bergs- toppar,» ”. o Tysker | ert] igkoffer sömn; år. 1953 besegrade Nanga. Par- bat .och år 1954 misslyckades vid Hidden Peak "skall -i.år i sällskap med pakistanska alpinister” gå mot Broad Peak .i Karakorum-massi- vet.i Deh är endast 21 meter lägre än) Hidden” Peak, den ter 8.047 meter. De aren i Fimalaya & är Gasherbrym Im ar en: ”oförständig- ungräv, häde' nan råkat” fastna” med ena frambehet = r läktes,' blev: benet styvt och för- De: på en höjd a av 7.800 0 meter, bara 380 utfö "taxen hängande" efter -i Svanss'' H spetsen; En salva av tyra dubbelz nde' ur en av gångarna meå rbart frustande törnde tarmen; ; intresserade, "Då, 16 "en, smula skogen :. ä de en” gul strir mma på. snön! efter sig! ' På ett oaftigare" en dehna vecka. under ledning av av]. sjätte obetvingadé 18000- - -— Skönda dej, här ä ett dåjur hos-mej i graven, 'Och' nu klättrade maken. ner, : satte lämmen på glänt efter sig, ” repåde eld på en "tändsticka och + += upptäckte micke! inne i det mör- kaste hörnet, Och nu: började Jaxbergsrävens dödsdans, Gubben mättade det ena dråpslaget efter det andra mot den trebentes hövs, vud, men vig och kvick som en 4 vessla smet denne undan” En Sa gång råkade gubben -av: misstag > Su dänga till sin stackars vettskräm.”", 2 da hustru rakt över: - smalbenet « "så hon skrek i himmels sky, Men ', slutligen måttade han" rätt och” axbergsrävens saga, var all... När Johanna och hennes make NN - kom uppkrypand2 ur sin Jord: [källare, den senare med räven il handen, stod redan jaktherrar- ' na där Och så blev det ett. kristligt ” utbyte” mellan axbergs- rävens päls och 'sköna sedlar, ty jaktherrarna hade ju lovat att.' föra hem skinnet av den treben- te. Inte var' det vidare ärofullt för, dem, .men det! vat: ju fedån 7 förutsagt att axbergsräv n "aldrig skulle falla för: varken bly el gilter. | orock: up". Q PRESSEN på 8033 meter. Den ligger också Ye jön Karakorum I Pakistan, » Berget" kal= Md de väggen”, Det är elt enda klipps» == + ande jätteglaciär. Toppen 'botraktas" svsldag jmenterar de synpunkter byråches fen: :framförde , vid :SLU-konferen- | ingen är' att de årskull nu som under denna tid kommer att 2 dtycka in på arbetsmarknaden, äro" väsentligt: större än de föregåen< de; Utbudet av arbetskraft kom-, ”meér med andra ord att ökas. För. utsägelsen kan tagas för god, fö- [rd N ska kolonialarmén, De; är. bo od åt "pratet. om. trollrävar” och. Io= : Det blev sorg oc | förstämning”, delsestatistiken , ger vid handen I s tå delen” Ad. tyska krigsfångar! vina sl + . , länk idigt a bästa, litoypper med sta de ej tysk lgsfängar? ,; En run dskur en" swingkjol tvinat.: nr Spårstämplarna bed 'vade, satt” de "snart skulle. :visa, «med åtföljande hetsig” övet,. sök läget, kommer att bli Ju det ; i = - LS slut Desertörerna kan bli” méd jättevidd :och klockfall hörde Man Ra er e ddat SA ot snöå hemmaskyttarna” hur . man" med den: vårdslösa, skjutning": som vars a Själ ÖR ram] EN mer lut, 4 Tehel lernas ryggra d "också till de intressanta nyheterna. het: endas snuc a goda hundar. och, vapen : tar kål fat 'den "duktige taxens död, och - 7 Å-fronten” bör tänka på att främja = ok beslut | Den var. av. högklassig filt i färger] eller” ritat en "liten rand 1 är fåntasiräv, = = under tiden hann. den trebetite ..yrkesutbildningen för att tillgodos -.Åi | - "Frankrikes nu" kångjorda" beslu nä cerisrött, vårhimmelsblå ”paria, Språ na, 4 Därför; kände nterdeg. "med trollräven få ett, gott. försprång: 3e dé' ökade" krav, som 1 dylika 2 / - att” förlägga alla sina: muhamme- [serblått och klarröt r varenda Jägare” på trakten: Den "fn, spärsnö kom de up Men” nu” släpptes 'stövarna” .på ""| sammanhang alltid > pläga "göra +! danska olonfaltrupper oh ill Taopa ”För . -skolflickor ” upp visades en trebente' och trodde; att: Axbergs- till Axbergsskogen med en skarp: spåret och den” vilda jakten bör: ”gällander ne sr ett svtet råd :$, grundar sig på vå dos nätt. och tilltalande dräkt i årets! 'rävens -slughet "och: list berodde biter tax och två. beprövade lag des u- I dieten a "Färna på arbetsmarknaden räxlins, j.:. ; . tån man hyser i aris, a TN sd pastellfärger, -- Helveckad ' kjol 'och på E han” var : defekt r . I l STOCKHOLM (CT). sa trupper finge Re 5 h ord= figursydd : jacka "med, sammetsbe' öch: måste” vara iyttörst mot byn och man förstod,.att nu ,” TILLFÄLLET GÖR TJUVEN och och "Det är främst kreditåtstramning. a gom allesammans och | sättning” : på.. kragen, har, denna att inte råka ut för skarpsprung-, skulle det inte dröja länge, förre. |vore vi lika noga med våra bilar, . fö "arna 'sorå gjort” att många” företag DE Ja över till rebellerna-nationalis- | Lucky-Me”. - - des att | N2 hundar; När det var djup och ; än den trebentes saga var all. ” som vi-är med de pengar och vär=' ,. : t terna, vilka på så vis skulle komma | , Med tillfredsstäl! notéra S al tung 'spårsnö, höll -han. sig därför trenne inbjudna "vänner, ata g0-1.:: Under tiden: som: stövarmusi-' ' |desaker vi äger — som 'vi låser in . ; ätt få en välutbildad och välbeväp- 5 skar jan T alla ålder och stilla I grytet och svalt hellre än|ga och kvalificerade jägare. Och ken spelade upp; preludiet ' till :N Jassaskåp. och bankfack. rs ob ör hela familjen: i Hustrun , |bilstöldernas antal gå ned avsevi of ; e Jona 2 underoflor nm de nu storlekar kommer igen med SR del a pose ået minga, öm tra 2 | mm |A SET da rom us i nä- > janser tidningen Motorföraren,” göm C- N H stam av underofficerare, som de n Ari ] nnars var 4 - 1ä5E€ T : | i k ar : ket äv ;kreditrestriktionena har saknär. "4 + > | Jo blixtlås, ifråg tade efter hans liy, ty Axbergs: ven för att hämta potatis i jord= ”. pekter på Problomet med de ung a X lågts en hård konkurrens, som 8€E- | "Frankrikes Beslut att förlägga de | 29 " väven var en öves Vädig hönstjuv ällaren > borta skogskanten.'” bi iltjuvarna: » I om den växande" importen .från|vilda ökenkrigarna till Sydvästtysk- och. så hade hän" 'ett "ovanligt |; Källaren eller jordgraven var". Det: måste vi idtagas åtgärder . 4 der med lägre löner och fram. ade än gla dee: välbetänkt praktfullt skinn. med 'en. glän- Å itgrävd ien grusbacke; och mån för en åndlig och moralisk upp- : I in skiftade t sig för det. djupa |kom dit genom att öppna en rustning som återställer ”respekz sh er skostnader - skärpts på ett Orefaller icke särdeles. välbe 'sande". hårrem, som ':s) trogen; aktat sig . : dant då i att den börjat obEa- hag log oeiskt sott, Tyskarna har svart. och med ett starkt 'marke-/ snöfallet och stannat stilla i-ett]och klättra ner på mod mäke och | von Här her tage ghet ra tt i hörligt Zällra bort "även åtskilliga fänska Tolouida Jäaten rv ide efter rat kors över länden. Därför ha-| gammalt säkert favoritgryt.: Det på. backen stod Lasna sa och kanske avgörande betydelse. Hem-, olonialsoldater både = Lyssnade oci a t honom under 'åra> l)ks uppe iskogen under en stor | högg ved :och- lys: t är > samhällets = viktigaste N . bland dem. som velat. följa med i första "och andra världskriget, och de' man jagat honom under” É upp Aundskallet som ” | Me > : - kliga sätt: med d -in- » och -. utgångar åt då nyfiket. på Ahundskalle grundsten, men är det inte så, att : den tekniska utvecklingen, En ti det. synés vara en onödi utmaning tal på alla upptän an na | SteN ME 4 lt" > : digaré vinåtgivande eller åtminsto- |a;. den: tyska självkänslan att på giller, gift och geyär, men alltid | fyra olika -håll.. Där hade han |puktade uppe i skogen. nere 4. | JE äds materiella tänkande ällt-" : : he räntabel produktion har snabbtldetta sätt upprepa försyndelser ur hade: han klarat sig, ne legat "och känt sig' Hrygg otaliga | 3 OA motad : efter. pofatis |. divid, hem som samhälle? Under 4 förvandlats till en förlustbri ” det förgångna just vid en tidpunkt, ut. åtel på gödselhögarna under gånger medan jägare och hun mörkret, o' « | jakten efter höjd standard åsido- - : de för många av dessa företag. då det tet sig nödvändigare än når måänljusa vinternätter ' och låg il nosade omkring för att söka hans | och fyllde sin: spann, då rr sättes lätt moralbud och etiska be=- i Varje” företag! som vill överleva gonsin att. försona de tyska och fähusgluggen och "vaktade; men I rända sigill i snön med de tre något tungt föremål ramlade grepp. Far och nat 2 e ildramas > ' Måste i détta pressade läge se "väl franska nationalkänslorna och ska- Den - trebente -aktade sig.. Han! stämplarna. Men något så illistigt rakt på ryggen bå henne. Hon och - och tillsyn. Ändå är det ' i "om 'sitt' hus, Det gäller för var och på en fredlig och förtroendefull at- hade ett sjätte 'sinne, som vakade ' som > grythundar :- hade - aldrig |sände skarpa klor, som” klöste" omsorg det är ändast hos tryg- I en att. hålla sig på toppen av ut-|mosfär på båda sidor om Rhenflo= | över alla försåt, - kommit in i hans medvetande till 1 nacken och så tog före- ga, lyckliga och härmoniska indi- '. H .. vecklingen : och - att oavlåtligt söka den. => NIE + Axbergsräven kunde ”korhma förr... ” "I'målet ett skutt in i ett hörn 'av. vider — stora eller små -— kan | ' anpassa produktionen' till 'allmän- ad de arabiska och berbiska sol a dagen -och snappa rebente äv, - när: han den mörka graven och försvann. begreppet personligt ansvar - på pv Vi r mitt på ljus g "Den ti n 4 d mänfi- - " hetens krav”och önskemål, Bl. av daterna själva beträffar, torde de bort en höna eller ett halvdussin plötsligt spratt upp vid ljudet av "Far borta på vedbacken kände bli en realitet. Och flessa män 2 . :konimer rationalisering ”att krävas betrakta sin tysklandstjänst som en kycklingar på en gård. utan att röster och hundgläfs utanför -gry-|håret resa sig vid det hemska skor fostras Iltså inte stl kning jän ti- y : |' Motorföraren "lägger 'a F en helt'å ånnan utsträcl landsförvisning im de helst: Lee man märkte 'det, förrän det varl:et, Med'ens vaken och . varsk | nödrop, som Vv steg upp borta från hela ansvaret för de ihasstölder av ” igare " slut på så fort som' möjlig ök haglen om | al ig att lystrå och va- - tju-. i för sent.. Ibland T eg ställde han sig att ly: . bilar, som förövas, på de unga tj i + der skulle JIsannår Nr 5 verkligt pälsen på honom från "någon för- ra på vakt. Det odugliga benet tänkte, Han, pm - varna: Många bilförare och många, soc et ; militärt värde 4 AL ran] rike och bittrad skytt, men det var som hängde krokigt och styvt i luf- |käringen ramlat ner. och .bruti . hem bidrar till denna onekligen ”'< t. i för. Europa i händlse av ett krig, även varit skottfri. Han en de tre andra var spän- Ibenet i potatisgraven. : a samhällsföreteelse. . | kan man 'med skäl. betvivla, Däre- om den rä |ten, m ett allvarlig: d i tot det icke osannolikt, att d. gäckade alla försök; och så små-|43 som stålsträngar. Utanför gry-) Men just, då fick han se. e Skribenten gör även en annan in- :; - mot är det icke osann Ait. de i örj an tro, att det rarna och eggade [par stora hundar, som under ett = |yocsant iakttagelse: Drygt 11 pro- ) ”Junder sin tjänst i Tyskland kommer ningom började man tro, at tet stod jakther Pp : - . tressa! bilarna .-- 4 h - att visa större sympati mot detta var något. mystiskt med Den tre-|on strävhårig tax. att ge sig in,|fåsligt oväsen satte kurs rakt På loent.av de svenska person be I gästland. än. mot, Frankrike; 'som bente. EA gammal beprövad jä- medan ett par stora: stövare källaren; .Och då slog det honom '' lär försäkrade H de heln yktras Pre i tvingat. dem dit, Här . beror väl gare, soml sett ett och annat. ute des i koppel... - +? som en "blixt, att det var räven lag Ansvar, Fa Haktlige a procenbala ; också mycket på, hur. "tyskarna [' markerna yttrade en gång, att När taxen svunnit I i en av som hoppat ' ner. till landen . laget] stulna bilarna, men dei siff- | . själva kommer att reagera: "=: ' Axbergsräven varken skulle dölsgsngarna ställde de fyra jägarna |hans, Med ett vedträ än a fe sa ng6 Proccat Alltå i :Copyright NP — denna tidn) för giller” eller hagel, Och han sig atf vänta med färdiga gevär. tog. gubben avståndet 4 det å stals endast cirka hälften så månva H | blev sannspådd också." Och med ens blev det ett hetsigt | skutt och" stack ned h huvu e lar. för de helnyktra bilägarna.. - i ock ON or - sö Men nog var det underligt all- rabalder inne i grytet. källargluggen. - Detta måste väl bero på att dusa ... rn de Prenumerera tid, som det hände till slut' medi "> Hurra, räven var inne! ."]: — Va står på där nere, ropa tar bättre vara på sina fordon än, I st ” No Den trebente, : Det var det året] Resten «hände överraskande han: vor andra, eller som Motoriöraren ut- i ? | jaktherrar från stan arren-| rot "I Et jämmerligt stönande svar trycker det: slarvar mindre, ; Ya oc dag srev:basgn Ad derat hela Axbergsskiftet av det Som en röd blixt kom mickel rade nerifrån. : . fd nn 4 oe i ' rage och Audrey . a N . seen sr i NING ES | HOLMS: TID a : 4 a a ; + s i + ee - : Nn | RAR DNA RA HR AAA ANAR AA SARA AAA LIAM ANAAR ANDAS DA ANARA. rev AAA oh. dr ru dr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.