Va || "Terrevtrv YETV YTV vrevtvev YtYTerYveTYT "”, LAHOLMS TIDNING : «> tTvY jag var äldst an, där. jag ”hade. Sex 'Systrar,. c : vilka. två” för. länge” sédan äro borta, Mina föräldrar, bruä- de 1/8 "dels' .hermman i byn, H gaft och: förvärvade därefter -: e gränngård' iLinghult; vilken i - ade ihtill: den. förra. Som, in far un hela min upp-> ”"växttid, vid; ;sidan: om ford | ;bruksnäringeh, bedrev handel i.: Skåne” "under, höst 'och vinter, "så mäste all tillgänglig arbets- " . Kraft ,tillyaratagas och utnyttjas så! långt" ske kunde: Inkomster. : : - na var. skäligen” små bå den den, då. -far” köpte” gården: ögalt. Det å året köpet gjorde av. jorden. 13.trävär havre "och . Potatis. : > IN "Det gällde” r både” far "och mor att arbeta, öch åter arbeta,” Och för oss barn gällde sam- ” ma regel. Sålunda . minns- jag, då jag börjat fölkskolar iCHis-' hult 1903, hur .Jag även under : vintern > måste" transportera | mjölken till' Ydrilts by; (1 Våxe Torps socken)” en vägsträcka” på ' , C:a 3 km, "Vårje "morgon;' innan., 'syskonska- trävar råg, sdetta förutom lite : obligatoriska transport genom .skog med snötyngda furor och . branta backar, fram till'grann- kommunens by, Ydrilt. Därifrån kördes mjölken vidare till Men- . lösa, strax utanför Våxtorps by. " Hishults ' mejeri befriade” oss - snart : nög ' från ' denna långa transport. Det var heller inga- ”lunda lätt att vari skolbarn på den tiden. Vi”hade då i'regel. långa och' stränga. vintrar med : - nycken snö. Fot beklädnaden var. ofta på den. tiden träskor. De var billigare än tofflor. och "skör," och dessutom, varmare. ” Men. ; desså'. träskor: hade en ” nackdel: de blev rätt snart fulla av shö, "och dessutom . tryckte -de hårt på fotvristen; och blev ofta orsaken till ömma och till " och med ,såriga knutor. "På vi än igen "kom fram till folksko- SA lan i Hishult, så ville alla sam- | : las vid den stora järnkäminen, vilken stod placerad i skolsa= lens - innersida, " närmast där < flickorna hade sina. bänkrader. "Men vi. pojkar, som satt vid . andra sidan i skolsalen, höll oss "regel borta från den goda värmekällan, kanske ined hän- jag” "Begav' mig till skolan,” en i syn till våra kamrater, flickor= ” vägsträcka på cia 5 km. ' Ofta | var det så mycket snö; att jag = hade all möda i världen för att komma fram genom snödrivor- na med min 'injölkspann, vilken jag alltid måste binda fast vid "ningen, . eter: "att ” mor” hade - mjölkat kotna; hade jag min .'na,'också ville vi kanske" visa" ' "dem; 'att 'vi. tålde kyla. Det " dröjde. ofta flera timmar för oss pojkar innan strumporna hann "torka "av" kroppsvärmen "och. strålningen från vår ”avlägsna” - kamin, . . in. första "skoldag i Ling- hults " småskola' år; 1900. minns jag väl, som om den va- :.1 TRÄDENS RISIGA SÖM REDAN.BÄR ; 1 SAVFYLLDA; : LÖFTESVIND; OCH:STILLA VÄNTAN. / ANINGSFULLT:. SPEGLAR "HIMLEN, FÖRVÅRSTIDENS DRÖMMANDE ; .STILLHET, vc ÖCH VINDEN: "RUSAR FRAM "Fi ÖSLOVANDAN: SS” ORO T. RÖ SJUNGER: SKÖGEN "MEDAN ' FAGELSÅNGEN «7. OCH SOLENS MILDA STRÅLAR TÄNDER” DEN FÖRSTA ''- LJUSA / (GRÖNSKAN ÖVER MN MILT -STIGER DEN. SVART. «MYLLANS:' RENA DOFTER : ÖVER . NYPLÖJDA"TEGAR, . OCH" GJUTER SIN BALSAM: KRING NYVAKNAD JORD, ' STARKT JUBLANDE - LD SOM EN. VÅRSYMFONL ' . MED: TUSEN : STÄMMOR! +" i KRONOR. företeelse på den'tiden. Skol- år, men var i regel 10—12.. Lär "red, Knäred socken, Redan från "tycka om, då hon undervisade . mycket bra, var. vänlig, rättvis och ' dmtänksam. :Första dagen "fick vi några enkla frågor, vilka . någorlunda rätt besvarades. Till : lillan. äro M - Vår ”Fröken” .måste» då tala ätt . skogens bryn var den plats där :skogen;, slutade” eller. började, : vilket /man vill" . ljust och vackert, ' "rit i. går. Mor följde mig till skolan första dagen, en vanlig salen innehöll förutom ett Bord ' för "lärarinnan; stol" öch bok- hylla, kista, svart tavla etc., två bänkrader -. för barnen. Barnantalet varierade år från | rarinnans namn var Hanna To- mander, som var född i Toma- första stunden tyckte vi om vår lärarinna, och hon var värd att fick'vi skriva några enkla me- ' ningar på pappersark. Därefter Kronprinsen: och slagnumret .: "Ett stort st i| g i Stockholnt har Volks-" ' ionen av Volk «En VW. tö by r - visar hur alt byta en VW-motor på mindre än två ti flesta och där stannade också kronprinsen när han besökte bilsa- . longen. Här ses han tillsammans med ' prinsessan Sibylla och ”stora-” Syster Margareta. | sist erhöll vi. besked om. ord- ' "ning och uppförande och hälsa- des slutligen välkomna till föl- jande dags” till. : Jag glömmer" aldrig : när vår. lärarinna”, en dag läste om den lilla flickan; som had vilse i skogen” och hur fö rarna ' letade" efter sitt bar Författaren. låter flickan bl. 'a. säga: ”Min moder gråter, min far går. skall, men. finner icke - ått sin enda flicka. Var är den tilla "på mormors pall? Nyss sätt så”: flitigt. och" lärde "sticka: - morgonskimmer, : : Du ' som -- strålar där, säg - till därhemma vart - På sista versens 5 två sista” ra: der står; ”Ring länge; "länge 4 ' -kyrkobyn; tills- dess jag hinner ” . till skogens bryn”: Efter att ha Fört hela dikten, frågade” så vår » "lärarinna oss,” "om vi visste" vad -. = .det:: kunde . :betyda-: ”skogens bryn”? Ingen av oss.var så-lärd. + att vi- kunde besvara frågan. : Vår, unga” ock: duktiga -lära rinna, ; Hanna "Tomander; ; fick. vid! ganska "unga år sluta” sin. levnad, :härjad av: en: svår : folksjukdorns Henries minne ä Många är. "den minnen,' som ärleder sig från Hishults folk. i skola. Vår: lärare, Axel Carls- lektioner & även på det "området. " Själv var han i' arbete” tidigt . och sent.:'Till och med på ras- "terna; arbetade han dels i den : rätt'stora' trädgården, "dels så- "gade och högg han veden, som användes i skolan! Varje mor- gon, då vi anlände. till skolan, satt vår lärare på sitt kontor, och jag. vill gärna säga det, att - han höll god uppsikt över hur - vi barn uppträdde, på ena eller andra uppförande, han, eller hon, ha- de" en god. bundsförvant i sin JHärare.l : : På middagsraster, under de värma. sommardagarna, sprang : vi gärna ner till ån (Smedjeån) ' för att bada. Det var friska tag . ” bland' pojkarna, och många var de” ”ryggatag” ”,/ som. då togs" ”adaråskostymen, men i dessa togs. på' terra: firma. "Med simningen 7 blev det väl inte.så mycket be-"' roende på;-att-under sommar- 7 i:ån; Där. farins' några.” för den nyttiga 'simkonsten håde': - små möjligheter, att: därnere : göra några framsteg. Ibland tög vår "lärare "oss med på skogs- "vandring i i omgivningarna. Bl; ”fog:han oss "med till "Galgbac "ken; vilken: ; plats är ;beläge strax bortom Folkets Hus. Kyr Kovaktmästare : Henning : Gus tafsson;. + Hishult; : äger: .de: "backe! på sitt ' ”jordområde. - sättet. Den som skötte 'sig i skolan med läxor och i” >gon, var, en-begåvning och lärde; barnen: utomordentligt "bra. i gamla "tider "har. galgar varit as uppresta där. Måhända har int +; alla 'ämnen; Han "skaffade .sig :' — respekt både ' inom och utom . . lämnade. ingen. möda : osparad ' - nastik mycket för, 'och, vi fick goda'. skolan; Mot slutet av sin lärar-: : :baha'.blev; undervisningen .nå- - ” got försvagad, tydligen beroen--. de på hälskoskäl. och krafter i avtynande. - . ; Folkskollärare, "Axel ars ” " son- var mycket 'punktlig ' och” ' sökte alltid att lära sina barn 3 "det inest möjliga. BL a. vär han en duktig - ; räknemästare; och ” 4 : för. att' lära bort den viktiga” . konsten. Alla skolämnen inom ” - sin skola behärskade han full- ' ständigt, och han var både glad och nöjd, då han såg sina an-' strängningar bära frukt. Gym- . intresserade - han . sig "så ' få människor på dessa” trän utkämpat sina sista svåra lev-: , hådstimmar på jorden; Kanske '; många av dem oskyldigt dömda: i tider, -då ofred och krig rasa-. de; och 'då den tillfällige makt- c havaren sökte slå ned allt mot='” stånd från andra sidan. På plat- - sen finns på ett ställe ännu en '.. fördjupning där en galge, vari nedsatt. - z 3 "En och de "en femöring och ibland 'en tioöring över till handelsbuti- : - : ken på andra sidan vägen som då ägdes 'av handl. och kom- .munalmannen Josef Johansson; . Biträdet, Birger 'Högfeldt,, var. en alltigenom vänlig och humo-: ristisk. laffärsman. : Jag” minns | att på den tiden fanns bl, nan gång vandra" ' - q Forts. . Söbens k iltar,. köplen F Porter, och kapten" Dröulllard; försökte”. förgäves sätta én damm för: den vilda flykten. Gång efter! an nän lyckades de åter formera' linjerna "endast för: att åter se" dem bryta samman för nästa rebellattack.-- Deras 'ansträng- ningar voro "dock förgäves. Senare fann jag orsaken till. den vansinniga reträtten. Woods ' hade missförstått sinä order och : dragit tillbaka sin division, var ' vid en väldig Jucka uppstod i " linjerna; Innan det åter kunde fyllas, var skadan. skedd. Den-: na blunder - berövade --Rose- i crans dagens seger och blev se- " nare orsaken; till.hans avgång;. den gav anledning - till - en. räckte. mig. den. Med en stram . krigsrätt för. undersökning av - McCooks : och: Crittendens rer. trätt mot Chattanooga, då de- ras närmaste 'chef flytt. "Att de båda frikändes har intet. med denna berättelse att göra. . Det dröjde. månader; innan. vi'i de lägre graderna" fingo" vetskap om vad som ' verkligen 'tilldra- -. git sig, och under tiden hunno, vi att förlora förtroendet för män, som voro. satta. att. Jeda o59, De - fallit kvällen förut. . "— Löjtnant Mason, sade han -. : med hes stämma, rid genast till: Thomas.” :Meddela "honom att ' "högra: flygeln har brutit sam- man, och säg honom vidare, att Jag drar rnig tillbaka till Chat- tanooga "för : att åter formera linjerna. Säg åt honom att hål-." . Ja sina ställningar , . . vad som;. än händer; Har ni förstått? — Ja, general, svarade jag. . fortfarande som förlamad över , nederlaget. "oc oa — Rid då genast! Nej; väntat + Jag ska 'skriva ut ordern; : Han 'skrev. hastigt .ned de- h -på en blankett: och; . honnör ' kastade "jag om min häst och galopperade bort ge- nom: kulregnet till det ställe, där. Thomas, bister, grå men - trots allt oförskräckt, stod som en stenmur, hållande vänstra: flygeln; fastän. halva den kon-, federerade armén stormade :e- ' mot honom. E n gång blev jag tvungen att rida genom strids- de ; linjen, En' kula klippte av en lock av mitt hår, under det att en". .annan :: hamnade - i läder- | Rosencråns vinkade mig fram stoppningen på min sadel; " till sig. Nu var han långt ifrån ändå kom jag igenom utan: en” - 'den kunglige krigare, han före=' skråma.' : ” >; Ni vet, vad denna” order " och! ! «Då kvällen kom befarin: jag” mig: framför den' stolte gamle krigaren, ' Jag berättade ” ho- t: " nom nyheten, att Rosecrans ta-... git till flykten, och jag "skall. aldrig glömma" det uttryck av smärtsam förvåning 'som drog över hans bronserade,. vänliga ansikte, då han såg upp från det papper, jag fört med mig: betyder, löjtnant? ' + Alltför väl, general, Gene- Å fal Rosecrans inpräntade vik-. ten av att' den kom. fram till: er: utan ett ögonblicks dröjs- mål. Jag befann mig vid hans » sida; då genombrottet skedde. + Han vinkade åt mig att ta- ga plats vid det grova bordet . och satt så en lång stund med- slutna ögon gällt visslande och - - med huvudet lutat mot rygg-. -stödet. Officerarna hade slutat: sitt samtal, då jag köm in, tyd- : ligen med en förkänsla av att jag" hade "viktiga där fortfarande visslande. Men plötsligt vände han sig till dem .- : med en röst lika skarp « och: di- ' ; el 8 De; två adjutanterna” sprungo ”meddelan- - - ..den. Mig föreföll det som en hel evighet, medan han ' satt - på exercisfältet. .'— Gamle Rosey'har tagit till " harvärjan och faller tillbaka på Chattanooga, Han anhåller, att ' jag ska stå kvar här , tills han hunnit formera om sina linjer. . Mina herrar, arméns öde hän- : ger på vänstra flygeln i mor- gon bittida.” ” ;. Utrop: av förvåning Kofsade , rummet. "Men så blev det åter : "tyst med undantag äv rasslan-' det av papper och den grå ve-. teranens gälla visslande, under : det 'han” samlade sina tankar, så talade han på nytt: "7 oo. i — Löjtnant Watkins! Kapten Wandergrift! "— Mannen här är trött, "och hans häst är troligen fullstän- digt utmattad. Rid tillbaka till . Rosecrans med mitt svar men se till, att ni rider skilda vägar ' så att åtminstone en av er kan vara säker på att komma fram”. «> Forts, -+ ren och ofta av kyrkoherden SURTE Te ”nåbot 'som "hette negerkyssar och kostade 2 öre st. De var ofantligt goda; Denna delika-- tess var jag i likhet med många andra skolbarn, ganska svag för; varför våra små slantar och .-Degerkyssarna ofta» bytte = ägare, 2 En dag då je jag kom insi bu-: tiken ” stod "ett gammalt his-. hults-original och skulle köpa : snus för'tio öre av Birger. Det . var på våren och olika. jord- bruksfröer , var” i sina + resp. säckar "utsatta i butiken, , Vår. snus öpare såg. väl int så bra tad över en säck som till ran- den var fylld av klöverfrö. Han lyckades leta rätt på sin si .slaht men i nästa ögorblie gled den ifrån honom och ham<. nade i den" stora” "fröpåsen;: Ivå efter slanten ju djupare ägde Birger "Högfel Te upp: och hed kulle: vända "med :fröet vara "med öftetatt ”. hän: ändå” skull& få Slytligen. gick kunde att leta "reda på slanten till en annan" gång” vår snusköpare : kom tillbaka: Detta lovades” och : ; kunden kunde avtåga med sitt ' "shus och Birger Högfeldt hade: sitt frö kvar i säcken. 7.2 : Strax "härintill -bodde :handl. "Sven "Bengtsson, .. Utom :: stor "lantbrukare var ”han även. vin- handlare." Ofta var jag. där och "köpte "vin." Det vin. som mest -' hade "åtgång ; var portvin; jag vill minnas att priset var-75 öré « litern på den tiden, Men det är nu c:a 50 år. sedan: : E xamen' i skolorna . stor .: högtid: - En. : mängd. vackra blommor, -hämtade från skilda "trädgårdar, följde med - . föräldrarna. till examensdagen, . - Om det. var möjligt för kyrko- herden att infinna sig så gjor- "de han det gärna, Det blev då ännu mera högtidligt. då han: . alltid brukade hålla et "vackert tal vid avslutningen. :. hämtade från skilda trädgårdar, - följde med: föräldrarna till ex amensdagen. Om det var möj: - ligt för kyrkoherden att. infin-= - na sig så gjorde han det gärna. . - Det blev då ännu -mera högtid-' ligt, då han alltid brukade hålla . ett vackert tal vid avslutningen.” ' De examiner .vi hade i: His-' hults folkskola mirins jag väl. Stora" skaror festklädda' män-, "niskor, de flesta barnen försed-.. da med nya kläder och skor den: ner. Till sist villevhan satt. ; ””Ingenstäde fären men Birger: 'måste. lova ' ”Palmsöndagen Av: domprosten Nils Bolander, Lund, "Ni Polarforskaren Finn Malmgren under sin ödes- digra polarexpedition lade sig ned” på isen för att dö, tog han fram sin kompass, läm- nade den till sina två följesla- gbre' och bad dem — om de " blev räddade — ge den till hans mor som sista hälsning. Just kompassen skulle hon ha, trofasthetens :symbol, nå- len . som. ihärdigt pekar mot norr. Det var också den nålen som ständigt skule peka mot sonens grav, . Nattvarden är en "sådan kompassnål som Jesus lämnat efter sig åt oss, en hälsning och en: gåva. som oavbrutet . vill "inrikta våra tankar mot : Kristi " offerdöd ” och förso- » Din «5 gärnin B. > Tacksamhetens råltid, Ev karisti, : z : . Gud vare "tack för hans Ör utsägligt rika gåva! - N ' Gemenskapens måltid. .Com- munio, : Gemenskap med nattvar- dens Herre och gemenskap " med de kristna, Alldeles så som "psalmför- fattaren sjunger: Du gör Oss till ett med var- andra "kring altarets rund, till ett med din son i din lidande - kärleks förbund! ; ok ; När Mästaren delade ut si- na: håvor,' brödet och vinet i ”Denna, kalk är det'nya' skap som spränger tidens och" a rummets gränser, Varje gång :; nattvardsgästerna böjer knä : vid Herrens bord är ringen sluten, ringen av kristna ge, nom tiderna, Forntid,” nutid , och framtid räcker varandra handen. Vi rn ett, därför att vi slår ring kring trons hövding och fullkomnare, ”Hdernas Herre. "Kommen, ty nu är allt redo! säger nattvardens Herre och i”Minder "oss till sitt bord. ' "Jag har högeligen åstundat att äta: detta påsklamm med. eder.” > c : Skulle några mena, att de- res första nattvardsgång i femtonårsåldern ” blev en sår", x sa vad eh 1 ae d”1 besvikelse, att de aldrig 4 hämtat sig därifrån, vill jag säga, att det tror jag visst.” Men dét måste bero på att de! gick till nattvarden med fal=" .ska förväntningar. -De hade . I sa - väntat tecken och under, äng? 't Jlasvner utanför kyrkan efter-', ät. Ack, Gud kommer helst av. allt i don stilla susningen. Stilla, för”åderligt stilla som våren träc'» in ibland oss kän ” Yr själarnes konung stiga in I vårt hjärtas rym och viga det . till sitt term nel, ” : > Det finns en gonska föscl- nerande ' tavla, föreställande "den första nattvarden, " va 3 sc LJ . Lärjungarna sitter på sina Ne stolar och Fer upp till”sin ' Herre och Mästare: med; in förbundet i : mitt blod.” — nerlig förtröstan. En, end rank ..kände lärjungarna att de” ar ett med sin Mästare." F; På "samma" sätt upplever . vi” i samma måltid” "gemenskapen med: vår Herre och Frälsare, / emenskapen" i natt 7 enn ”"vyarden: : gäller "också - natt- vardsgästerna. betsledare,” En norsk "are + en. gångt: folkkyrkonés ; Herrens bord dukas allde-” és lika för ung och gammal, hög" och låg; konungar och ' NEN möts: med samma "ord. la: "friska måste: böja 'sina knän . lika djupt. Vid 'nattvardsbor: stol. står tom. Den tomma sto len lämnar oss Ingen To, « De; suger blicken till "sig; Ange ten slår sina vassa klor i en "Inte är det väl min stol? '. I "denna högtalarvärld ber; - höver vi mer än någonsin fly till den stillhetens plats "som heter nattvardsbordet o:” där ' vigas till: kristen, beredakaps- nå ”tlänst. -sig alldeles nergådd i trötthet” : och synd". vill Jag säga med... «. ”Du bör ofta, Men i Lutherg' ord:: gå" till" nattvarden, .., - synherhet när du är besvärad med "många ' och svåra syn- tärlekens, , - der.” SI påsk Kommer den heliga -. mållidén att dukas i alla kyr- | kör "och korsets man hälsar dig välkommen till sitt bord.” ' det är vi alla. en enda klass, ä Måtfe inte din och min plats fattiga” syndareg' klass. stå tom!” lasörjare. Mycket sparsam och .!. arbetsam, omtyckt av små och ” en . En mängd vackra "blommor, ms Men "vid: nättvardsbordet..; Matt, ' 26: 17:30 st lästa I kom .så vår konf mationsundervisning. Vår:ko: firmationslärare, kyrkoh., Bi ger Johnson, var, en mycket. tisk prästman och.en stor sjä 'storå. Kom till Hishult 1895 och "fick transport” till ' Värö' och "Stråvalla pastorat 1911. Kon- firmationsundervisningen . hölls i kommunakummet, där His- hults Sparbank haft sina loka- ler ända tills nu, då den fått - a och Flytt . egen fastighet. of Kyrkoherden "var mycket: mån . om att vi lärde våra läxor or- ; dentligt, och ingen kunde va- ra: mer glad än han, då vi kun-' de våra stycken; vo Y : 2 "vi hjälp. av: ;”Kort förklaring till hade”. "mycket god ned kl. 18. 33, sn "Dagens nanin'. : GABRIEL . Solen går upp kl. 005 och” " Morgc namn > > Luthers lilla Katekes, innehål lande 1:sta t.o.m, 5:te huvud- ” styckena”; skrivria efter. minnet » av enitidigare konfirm.:. Gott" "MARIE BEBADELSEDAG : Solen går upp, kl, 6.02 och | frid Bengtsson, Linghult, His- 'ned' kl, 18.35, ed hult, (inom parantes en broder till Sigrid Bengtsson). Denne unge : man ' hade 'ett ovanligt gott minne, och varje gång han - : Måndagens namn : UEL Solen - går upp kl. 6.00 och . (skor fick det vara på examen),", kom : hem från sin konfirma- ned kl. 18.37, , "läraren i högtidskläder ”och”så, ' "kyrkoherden, sedermera pros=", ten, Birger Johnson... Blommor vart man såg. Förhör av lära-: åtminstone i katekes och biblisk ; historia '— utdelning "av "flit premier, : al och sång, och sist. betyg” | :' Jag. minns särskilt. en | exa "men, där kyrkoherde Johnson. med glädje meddelade, att. en flicka vid hamn Sigrid Bengts- > son, Linghult,' på ett mycket” " hedrande sätt, och med flit och ” ordning, varit 'ett föredöme för ' alla barnen i skolan. « : Jag minns ; hur en varm ström av beundran gick genom" mitt” inre, och hur alla närvarande - ” syntes glada över detta medde- lande frå ån skolr ådets ordföran= : de. TA ENT SN - ” tionsundervisning, skrev han . ned alla frågor och rätta svar, som, förekommit under lektio-" nen. Detta samlade han till ett , litet häfte, som var och en som. ville fick låna och skriva av," och som skulle bli många till stor hjälp under konfirmations-" tiden. Själv gjorde jag en så-> "dan: avskrift, och bevarar den: än idag; Gottfrid "Bengtsson, lärde till murare, och var myc- " ket anlitad,. men flyttade sedan till Oskarström, där han avan- cerade till kassör och kamrer på ett större företag. Bengts-' son var dessutom-anlitad i det "kommunala livet och var bl. a. ordf. i kristidsnämnden i Os- karström. Död sedan flera år tillbaka har han såväl sin hem- församling Hishult. som den plåts där han skulle utföra sin kens TR FT TA : I Tec” från dem”, säger Herren, kommer icke vid det orent är; och jag skall motaga eder och Forts å sid. 8 7 : mannagärning efterlämnat ett” vackert minne. s , terkommande till ”Konfit- mationsundervisningen, så ägde denna rum vintern: 1906'- 1907. Vi var 38 läsbarn det året ' Under lästiden avled en kon- firmand, en yngling från Skå" ' nes Fagerhult, På' våren. 1907 blev vi i kyrkan offentligt för" hörda i kristendomen :och'fick « avlägga våra löften. Ingångsor« den från predikstolen hade kyr-" koherden utvalt från 2 Kor, br.” 6: 17—18, vilka lyder: ”Därför gån ut ifrån dem och skiljens ”och , D Till den som känner ;, +; a FREE PESTETEFTTTTTESTT TSV TTR rem
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.