YryvererYyvyry? eervrevevvevvevrvreyreveyvtv EST a a nd a nand åskan da aaanaersdeddrnnad rryvtter ett rer eerreVvtr " . . a : . et ):Lördagen "den: 31 mars "1958 garilart tider ” inne 4 gran», låd- och tunnehögar- na vå gran mot inkräktare.: Och : kom”",.det ; någon sådan, slogs det larm," och det blev ett krigande' så blodet -rann; "strömmar, «7 "7 « ' Det hände. att man smög sig bort och tände de andras, påskbål i för-' väg, Men det hände också att de. | ”Påskeld i i : Liksom. nästan "allt annat hög- , tidsfirande , har. även det. som i se gamla ' tider knöts till påsken efter ; | hand alltmer | inskränkte, Ibland . händer : det . dock att nya seder | kommer 4 stället eller 'blir all- : | männa, såsom ifråga om påskriset "| vilket nu förekommer - över hela MARKARYDS: BYGDEN ”. Laholms Tidnings lokalredaktion: "Markaryd, Villagatan Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel. 10150 - Picue- Picuey "Klänningar - . Bland alla de söta modellerria vilja « vi i framhälla - : . Panama 3/4 ärm = Poplin-, vid POPLIN' . ' "«-YLLE i en mängd olika sorter, "raka o. figursydda,' 69: en, 19:—;' 95:—,; 115:— > Trosor, 1 Kostymer de ed kamgarn. Uppskattade ungdorismodeller i enas: . stående stort urval .' : Peskoredker med långt liv, 3/4 ärm, 4 högftn. kvalitet, - Vår reklamklänning av präglat bomullstyg, vidd i ; skjolen, stör. ;krage, 3/4 ärm. endast. + färger , Triumpf BH 5:25, höfthållar siden- o: Ylekoppor: i futsökt vackra modeller och förtjusande pastell-" . 2 95:—, H e 7:50 Festli På gränd av > mellankoramande karyds? Folkhögskola." Men sko- lans-rektor och övriga 'i kollegiet ville ändå -uppehålla "kontakten medi elevernas. målsmän och där- Lö dag kl. 8, sAnnand. "påsk 60.8 FEST I FLORIDA 5, ed-Ester. Williams och Van. : Johnson.” : El « Barntillåten. I r Di Ro atone om man -skall ”dörfia av. : "enkätsvaren i ocBM. Trivsel. Nu är det väl sås; att "husmödrar,i allmä; V gäller” ”att serve tycks > ”åtmin-. > strukesfänor .folketz; "ha, sista ”, numret stora "ambit sea or ebävor "Torrabri smör: el. Marga ec - nihg. för. att hushållsmaskine:”', riet, skall fungera utan gnisseL.! : LUNGE: Smörgås med Trä- e kor. soch"äggstuvning.” TIDDAG Lammstek med : ser N legymerz; ? - Citronfromaj e > sr Annandag påsk LUNCH: Sillrätt.. MIDDAG”? "Kall stek 'med potatissallad. Pruktfyl ig föräldradag på. Markaryds Folkhögskola dag i torsdags, Frågan ? är väl öm en mycket bättre inblick i'sko- lans liv, än en avslutn,, där man i huvudsak uppehåller sig kring en, redogörelse av arbetet i skå- lans : lektioner: och. de får se sina barn i verksamhet i vävsto= len gller i andra sammanhang. EP det strålande vackra vädret hade". 'också många : målsmän. männa omdömet var att man vär. storbelåten. med att man företa-, git den i många fall Jånga resan . | till Markaryd. ond H : .Föräldradagen " inleddes ': med husesyn i:' skolans .lokaler och därvid fick man: höra: fil kand. Samuel" Hansen” hålla lektion 1 ärftlighetslära. Samtidigt ; pågick |« ett intensivt arbete i Svalgårdens -hobbyrum där: keramikerna höll” till:under. sång och flitigt arbete |; 'med "leran: trolläde man fram olika” koristnärliga produkter: I vävsalen "var man "inte! mindre: flitig och under” ledning. av väv lärarinnärt fru Judith"JoHansöo Knäred; höll: ett=- flertat.. såväl hat Vackert” Fru Joh fisson hadé även ”harid' om' en grupp. eléver som "visade "kunnande 'i köypp- |? ling' medan” skolans 'husmor' Haft hand 'om de elever som' lärt i röttihgflätning och som nu visas de Hur man arbetar med rotting- materialet . för att få: fran. ge- |digna' artiklar. : landet, men som för. inte så länge kommit tillstädes och det. vall; Eker tott : såhgnummer” , trädde rationens tack till. den äldre ge- nerationen .(målsmännen); för att man fått lov att komma till en sådan här skola och 'prisade han i varma ordalag den upp- ”fostrandé betydelse som en folk- | högskola har ,i våra dagar. Hög- |tidligheten avslutades med, att [rektor Orrling läste välsignelsen och, sedan följde unison psalm- c | bjöd så på. kaffe och målsmän m.fl. blev i tillfälle att . se de, vackra "utställningar av Tolika se slöjd som fanns an- Iokaler:. En olyckshändelse, fe : där. en cyklist. skadades, int: äffade i torsdags vid 17. 30-tiden. vid? Ta i Markaryd. Cyklisten var på över Drottninggatan och blév därvid påkörd > "åv en 'dansk motorcyklist på: väg" söderut, : Vid "sammanstöt- ningen kastades. såväl cyklisten som motorcyklisten i ' gatan / och, fick skådör, 'motörcyklisten dock” inte årarerän Han kunde fortsätta fär- ål den "hörande i -Markaryd ' skadade ena | benet och:ena handen och fick, se- dan han. besökt, läkare, värdas I hemmet." fMarkätyds' Bio > : Spelar" i: kväll och "annandagen ”Fest i Florida” med Ester Williams och, Van: Johnson i-huvudrollerna. En uppsluppen och trevlig historia som , avslutas med en fantastiskt "| vackert” avsnitt med huvudrollsin- nehavarna' på vattenskidor." Filmen > Cyklisten, som. vår hemma? |. sedan. huvudsakligen användes 4 östra : Svealand, . Och påskeldarna, - som många kanske trott vara ”uråldrigt” och hedniskt bruk ir7vårt land, inkom som sed troligen först så sent som under förra hälften av 1600-talet genom de holländska köpmän, som - hitkallades när Göteborg grunda- des, Påskel F - utbr råde är också än i dag västra Sve- "rige, och även här blir påskeldar- na på en-del håll numera avlösta av valborgsmässobålen,'. vilka , är vanligare i övriga delar av landet, Om 'påskeldarna i gamla tider från våra bygder: skall jag återge några uppteckningar ur olika källor, . > Gammal sed, : + » Jo, det är. neg gammal sed här i bygden att elda påskeldar, De ha- de dem helst på det högsta berget son fanns i närheten, för de skulle synas långt, Och så plädde de dansa kring elden. (Fagered). Omkring 1900 kunde en se "påska högar brinna på alla håll, men i fjol .var det bara några stycken. Det är bara barn å äldre vid högen nu. Ungdomen gitter inte vara där utan skall på sina nöjen. (Käll- jö).” : Påckela brukade förr varje år tändas på gravhögen Tackhög. Ung- domen samlade ihop en mängd ris- bråte och lade upp detta på högen. tjärtunna för att det skulle brin- na bättre. (Ränneslöv). - Petter var åt Kongsbacka :å vid påskeldar (1872)," Om kvällen -var jag å Johan upp 'på- Hunnakulle, pojka brände påskeld- där. Johan sköt några skott. (T ölö:1875).- -På Salveboberget skall det brän- nas påskeld, 'och så skall det. bli dans i någon snickarstuga. Det är afton och mycket ungdom har sam- lats för” denna. ”gamla” sedvanliga fest. Efter det påskelden " brunhit ut, tågar” skaran ner till .byn, I Långenäs 'snickarverkstad ' har man "gjort i ordning för kvällens festlig- beter, ' Här . blir .dans-- och , sång. (Älvsåker 1899). SN ' Påskveckan skulle" det ordnas för de dvanliga eldarna .påskafi Vi - var - små - villiga di. = Ibland hade man också en gammal |: andra tände våra bål tidigare, Men - ' vis hade, möjlighet ”ått bygga” nya, och har i regel avgått med 'segern. Tävlingen om vilken part som får sitt huvudbål'sist tänt håller & sig än I dag, Man har då gjort så, att ' flera småbål résté här och var, vil ka tändes ett efter. ett för att Jura de" andra att ända, sitt stora bål; (Varberg); 3 : - På Vällaina rådde särekilt under ” påskdagen ett, rörligt folkliv med, skampning, "äggrullning!- bollspel och änkelek' m, tl: nöjen. Påskafton syntes! en mängd. eldar kring 'sta- der, och naturligtvis hördes också inte så få skott avlossas, (Falken n berg, 1901). : ” :De sedvanliga våskeldarn. spred "den stilla påskaftonen "här 'och där från höjde in trolska glans, Isynnerhet observerades ett flertal dylika på” Hallandsås. (Taholm" 1896)5; Jag inns Kör - granngårdarnas srodrea ”Anders- 2 pojkar och jag veckor i förväg dis- z gidengivrine lerasarer 89:— händelser kommer. det inte att inte sådana föräldradagar, som | elevkårens ordf, Knut - a der -- Påskafyren tändes på Bastekulle, ku'erade 'hur:vi skulle kunna göra ” + |] bli någon offentlig kursavslut- [den nu 'anordnade, ger de ' för! son, Farstorp, fram tll katedern ösojten skade runt Eskhults vår påskeld till den ståtligaste : . ” Nylonunderklänningar med bred brodyr "issce 22: 50 ning innevarande vår vid Mar-;jskolan intresserade målsmännen | och framförde den yngre gene y. (Förlanda) trabten; Från ljungbackarna hade A burits ljung och enbuskar, Fjolårets potalisland hade renrakats på ”po- tatickål”. "Far, som alltid hade stor förståelse för pojkars strävan, hade skänkt" ett- helt förråd gammal halm, Och det bästa av allt: vi ha- de för 50 öre köpt oss en tom tjär- - funna, och den hygglige handlan- den hade låtit ett par liter: tjära följa smed, a das, Först småbarnens nere på gärdet, ' De vär så otåliga att få eld på sin lilla rishög, att den flammade upp och brann ner, redan innan det hunnit ' bli 'mörkt. "Sedan" började eldarna lysä/ på: bergen ' omkring. Vår ' påskeld tändes först när det blivit. riktigt 'mörkt. Att” den var socknens finaste var inget tvivel om. > När "vi? titlaf "oss" något" så - när mätta på vår : egen. eld," vände vi ögonemr åt ide andra :eldarna: : Den närmaste 'hade redan slocknat, Det var ju: tydligt, att grannbyns poj- kar inte kunde åsiadkomma någon= ting ordentligt, i Vi vände hemåt t- mörkret. Även " de andra: eldarna .hade - slocknat. ;” Men långt borta Vallda s änni en eld - brin; -biträden härvid, men "bålen "ordnä- des och sköttes förr av stadens bor- gare och hantverkare. «= . > Två större eldar brukade tändas inom staden. Den ena på. Månsa- grund ovanför nuvarande järnvägs- bron, Det andra påskbälet förlades till främsta kullen på Vallarna Här byggdes en väldig stapel av: pack- - och hade kanske ännu mer. tjära på. bottnen. Vi-hade ett år. på oss att fundera ut,. hur: vi t på Backarna gör, knappast Lnågon människa glad. "Det. är skada, att - det" inte "är möjligt att leta" upp någon "lämpligare plats, sedah Må- Efter dessa lektioner åt es. man i” skolans” högtidssal lådor men framförallt tomma tjär-|sagnindet. och "Vallarna blivit” för- tunnor," 'som det på” den tiden | bjudna! I trakterna runt omkring ten glvitinägot e + men: man: :undrar öd är barntillåten." ”'mannagrynstårta:”v - '. på mornarna att det inte blir” - och SR helt :med, deras eget; mor- ji - gonniål. Handen på hjärtat — , blir det inte ofta bara en kopp " Kaffe med .en bulle eller en ” smörgås, -hur- mycket som än” - Blorts i. ordning. til de övriga familjemedlemmarna? ; : hur blir 'det med lunehen för de husmödrar som då är en- samma hemma? "Maken har . kanske med sig matlåda. eller I ot . äter lunch ute, barnen får skolfrukost, Vad får husmor? 7”. smörgåsarna i varm ugn, tills ' salt, persilja, Curry « . "med, enitjock:skiva ost. I och tag kärnhuset ur ett äppli klyv inte äpplet utan skär he- ' la skivor och lägg på smörgå- : sarna. Lägg två baconskivor i " kors - överst och gratinera "Bred smör på brå g På. de rensade rä- en vanlig stuvning : blandå ner” "de finhackade äg- gen, smaksätt med curry "och > baconskivorna fått brun. färg persilja Häll stuvningen över och osten börjar. smälta, ;. räkorna!och strö riven ost ö- > ver!Gratinera i net ugn. "Smörgås med räkor Ö Oo - ; stuvning, 4: "skivor formbröd smör el, marg. . Potatissallad - (6 per). 11 kokt kall, skalad 'och skivad potatis tor Z Adolf Adgård, lät "sångens É jud klinga uti lokalen. Rekz tor Orrling, tog därefter åter till orda och talade om livet på sko-: lan.” Han sade' därvid att skolan tär som sin främsta uppgift att intressera, och inspirera , ung- domarna så att de får intresse för fortsatta studier, Några .be- tyg delas inte .ut i'skolan' och rektorn framhöll att man. ar- betade för att eleverna skulle få en god allmänbildning och - vill man försöka" skapa respekt för flytta postmästaren S, F. Sundberg i'”Maårkaryd,” har överklagats av ”stationsmästare. Sigurd ' Sjövik i Göteborg.» a «+ aa Forts fr, föreg. sida, + son, .' Ranarp, Förslövsholm samt . Hjalmar, Svensson med maka som har fådernegården i Båstad, "att rätta till tunnorna, om "dessa skulle komma på glid. (Falken- berg). ' " Formerna : kring påskeldarna finns nog kvar, kvar är också:den våld- mellan Platsarna och Lindesberg att söka åstadkomma största bra- än. 50 "år tillbaka. Vi satte i gång att skäffa bränsle till bålen redan i oktober, november, Rännandet samma rivaliteten” på .påskaftonen ve sorna: De här bålen har bränts mer |... ktor Gunnar Orrling | fanns gott om, Dessa staplades upp | staden" syntes emellertid en. mängd mödrarna ibland hi - re LÅ Postverket, :od "ket spring och. passning just el margarin på brö- > 2 dl.,mjölk > . hä sade "välkommen varefter Poststyrelsens beslut att till post- fyra till jn tannor ar Med för präktiga: " eldar: €f alkenb erg 1 modet. och" täck hela brödskivan. '2 hårdkokta ägg - elevkören'under ledning av kan-.| mästartjänsten vid Malmö 3 för. | Männen hade brandhaka TY 19063, AN en "Namnet på dessa eldar har van= ligen i Halland varit påskeldar el ler ” påskbål ' (påskabål); Hallarid : förekommer också 1 ket påskfyrat, en | Ze vär JAG]: som körde in efter jul vid jul Vi bevakade argsint: alla våra ringstiden -blev en veritabel. sport; : - SR Vv huvudled utan M x (Ce stanna först. el samlingar till påskabålet. Men lika litet som lindesbergarna kunde låta bli. vårt, så kunde, vi lämna deras vå fred. Vi grabbar satt om nätterna i I många, många fall blir det nu Ågen « kaffe och smörgås, . : | det bekräftas vid en undersök- Få finhackade gula lökar ': 4 hårdkokta finhackade ägg ( använd ev, överblivna). fakta. Flit och ordning har hela es kursen varit den bästa trots. att Georg, Rosén, Etter. en, Jäng- vi säkerligen har betydligt min- | 6: tids sjukdom har byggrnäs- 132 hg räkor eller 1 litet pa . ket: djupfrysta räkor. 'Äggstuvhing: bör taren - husmode de'en mm lemmar, kar, juo hop med na? Ja; av, men att man |. ”dard: än: övriga familjemed- . "Men! just husmödrarna bru- lig charm” — hur passar det i- -Ätande' blir: ringsämnen som kroppen Be- . Därför N "tésultande vår ensak hur vi sköter vär, mathållning, frisk husmor är en. förutsätt-. mL Dägens £oda”råd:— > "ning som gjordes för några år i 1 msk' smör el, märg | "sedan. Man: gjorde där den : förbluffande - upptäckten ' att ” 2:msk mj ini en familj ofta ha- ycket sämre matstan-« : fta visa prov på ”fyle de dåliga matvanor- ett ständigt smörgås- man inte mager därför är det inte sagt får i sig alla de nä- är det inte heller. u- En” må i VV : 23-årsdag.” Dagens god dagarna. "Lilla Helgonet Sonja Stjern2 gquist har- storrengöring -hem- Hon väntart nämligen många gäster till sin” .mön lilla våning: för att: fira” sin! Sångfågemn. a råd: ' Sonja har hunnit med en hel det. sto t I kkp finhackat kokt selleri : r ål: majonnäs «. ; I dl.tunn grädde 22 tsk!salt oe Beredning: Blanda: alla. ngre- . dienserhå i erftskålföck? häll” : majonäsen blandad med gräd- "i den över. Smaksätt med salt. ocH ev. vitpeppar, . Ställ salla-. den kallt före serveringen. : 200 g smör el. marg, 3 da mannagryn . Vägg - kk a msk vaniljsdsker N "34 dl socker . KO " 3:äpplen isyrliga) en” rund form, helst med lös- tagbar botten. Kläm ner degen | 31 botten.och på sidorna" som en! skål. Skala och skiva" bananer och äpplen och ordna” dem i ster; samt strösöver. dtet, socker.! Vik” över degen, som "skjuter upp vid kanten.: Gräd- naturel. till VIhbre. tllSr te. : Nod vr oh KT ; dre förhållningsregler på denna skolan, än på någon annan, . I stället för en massa förhållnings- regler så anser vi det vara be- tydligt bättre att vi litar på elé- verna och. får kamrätuppfostran vara ”rättesnöret ' sade rektor Orrling som avslutade med”ått läsa Karin Boyes dikt ”Ön; kan”, Georg « Rosén, Båstad, avlidit '76 år, : :'Han' var bördig från Rök-- Östergötland "..; och emigrerade sedan han utbildat sig till bygg nadssnickare till "Amerika, där han': vistades: i. flera år. 1914" flyttade ;' familjen till Sverige och" inköpte: ett lantbruk i-E- seberga. Han blev skäldörviksbo "I rikstorp, Vv. Karup. Sedan det- ta avyttrats förvärvade Rosén Lyckebo i Båstad och innehade därefter 'lantegendom 'i, Farits- löv, V. "Karup. I början på 1920-talet återkom han till Bå- stad och för över 25 år sedan|' uppförde han den villa vid Ny- bovägen han vid sitt" frånfälle bebodde. Under många är var han egen företagare inom bygg nadsbranschen, :.. .. Personligen var han stilla och försynt; -När- mast sörjande är maka, f, Pe- terson och :tre barn; Dottern Elsa är maka' till verkmästare] i Oxelö- sund, . es "Henning Loeman, Byggmästa. |. re ; Henning , Leeman,' Skäldervi- ken ; avled hastigt långfredagens i, morgon i en ålder av nära. 79 år. Den avlidne .var född i” Skum- meslöv, och : lärde muraryrket då bla, I Baåståd samt. skol- by>gnader och gravkapell i Rös- tånga äveusora krematoriet i Ri- är 1946: rmast sörjes han av barn; "barnbarn samt släkt och många. vänner. : BEGRAVNING: gode be önisdagen I rum i' Knäreds ky 'rka då stoftet. efter heninians- ägare Emil J Hansson; Blanker d, "till: gravens” ro. "Prest värna. fördes av f. lantbrukarna” Albin: Pålsson; Blankered och. Le- ander” Johansson, -Knäred. Då kis- tan” inbars Mv ” kyrkan. spelades Sörgmusik.: av stud. Bengt, Eriks- ' höver för att må bra: En rik- "2 bananer) see Erik 8 Båstad h "; Prästgården. ' Ps. .324:1-—4 "tig kost är viktigare för vårt | ik 'vensson, stad "oci följ jaej Savfördfästnin; en som för- | " Beredning: Rör samman ryn, as aa Imö. Sc J Bg ÖJ välbefinnande än wi kansk - Ty Gunnel," bosatt i Malmö. Sonen rättades av. kyrkoherde. Sven tror! ns e ägg, smör och socker. Smörj Norman. är kamrer Eriksson, 'och sedan följde ps. 95: mn Officianten utförde saltar.« ock” T.: :Fru' Ragnhild Erikssori sjöng från” läktaren "Saliga + de "Form ' ifrån, världens söden”: Under stilla orgelmusik utbar kistan i till” grä är det fet går trögt. 3 ma roller, och vi önskar henne da i varm ugn till degen är. Halmstad, varefter » han . genom ve . eu TN z ; än. gnider In sait om j a iramgång i fortsättningen." gulbrun, Låt kakan svalna i studier och .' praktik blev bygg- Här . förrättade ” Kyrkoherden arin. Olja bör man inte mn att börja en ny | kaaMer hon formen och stjälp den' sedån.; mästare, Han, uppförde” i : sin |bön och slutligén ' sjöngs ps. 118:3 vända, då det lätt blir fläc-" med Max Hansen. Det gäller” Scivera med' vispad grädde el" krafts dagar- många hus och vil- Anhörlgas' tack frambars av kyr- . kar på tyget. Pafrvisteig VA Holgenot, CCÉ a våniljsas el. Tar | koterde Sven "Eriksson.,' ' Många vackra” blommor” "hade sänts til båren, förutom; Sävar. till. Knäreds blomsterfönd. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.