oMa ">, "leder -fråns Alexandria ner «till > Nytt = och «Flytt i O rdét öknär. förålla äl - mest bilden av ett sandhav i vågor. Men det finns öknar med vitt skilda natur; förhållan: "den. Då jag här kommer .med några bilder: från olika öknar, ärsdet na urligtvis endast så- "dana, som jag själv genomfarit. -"SDen, typiska sandökn + jagi Libyen, väster r ton; där = och öknen grönskar. Det -är late (ner av dadel, apelsin, citron, .Brapefrukt m. m,' Men där det finns någon obevattnad jordbit är det' rena" sanden, I ökenområdets utkanter, har » kaktus tagit, marken: i' besitt-' ning. Det är kaktus' i alla möj- liga . former, ' än .stora' taggiga klot och 3 två till tre: meter en såg om Egyp- | en 20' mil" lång | väg nu i-olika. former "Gize" med den stora Pyramiden. Där var. det-Sänd och åter sand ST längt ögat: nådde. Vägen var ' ” an AV: -Uppställ, : og jag mig än. Jasfalttunnör. Som vanns ormma. ; Arizona,. där "jag kori.att:fara | Härroch där gick : genont, den heta. Gilaöknen — ivågarbetate”. och sopa de bort! . varmaste området i USA: Där san den från asfalten - r " fanins det visserligen en ringa = "Meri Sahara hade öknen e en" växtlighet; särskilt då. vägen . helt ahnan käraktär, Det gäller ' var mest Höglandet; bus kar "emellertid blott. den. del av tt FO » Sahara, som -jag ha de tillfälle .- och så:näturligtvis kaktus. Häri att se vid en tur ner till oasen . och" invid : dessa 'ofruktbara « Bou Saada; 130” mil söder "om. "trakter bodde indianerna i sina Alger. Visst var det me Arastält, dit. de hänvisats av även Kär, men det lönins ock I | "dem, 'som rövat deras land, . gott om bergknallar, finpolera- Från "Amerika förflyttar vi de av årtusendens sandstormar, ' OSS bort till Främre Asien, där På- kamelryggen följde jag en jag på en biltur från Damaskus uttorkad flodfåra — en wadi — = söderut till Jordaniens huvud- där det i en och annan. håla - Stad Amman kom att passera kunde finnas' en tarvlig” grön- den Syriska ökren. Det var vis- ska, så' att kamelen kunde: få serligen "odlingar; här, och ' där en munsbit, På de hala: berg- tack väre' primitiva bevattning- hällarna, hade. karielen svårt ', där en kamel gick sin evi- att ta sig fram, det blev ofta ga rundgång och drog att en- ”att falla omkull. Den' trivdes kelt uppfordringsverk, Här vo- bäst i.den lösa sanden och sök- .. Ke” . säkerligen : möjligheter för en rik odling, "men arabernas ringa företagsamhet” och brist "på pengar gör, att allt blir vid . det. gamla. "På de ' uttorkade ID finns emellertid öknar på andra håll än i norra Afrika. - I sydligaste californien mellan Kustbergen och Sierra Nevada ligger ett: område; där det aldrig >. regnar, och där, .borde : det ju vara "öken, « och 'det är där också, meh man har: där riklig till. gång på vatten från Colorado- i Juda öken, som räcker, upp floden génomm en kanal som le" = till : Jerusalem -'och Betlehem der ner till: detta. område som och vidare söderut. Där var det delvis ligger lägre. än havsytan ; inte sand utanbranta berghäl-|. > lar, : där kalksterien lyste' ige- nom nästan . överallt. .Det var sannerligen”. inte. ett land. som flyter av mjölg och honung”:" E + sen P FREE SIA A- Europa ha vi ju-inga öknar, |: "men på det spanska höglan- det söder om Toledo finns. det " områden, som- gott kunde för- . tjäna detta-namn. På ett annat håll i Europa finns det emeller- tid områden, där det inte växer » ett 'strå, nämligen på de lava- täckta vidderna i det inre. Is- " land, På väg till Hekla kom jag 22 Över: milsvida . områden, - där marken helt täcktes av lava i makadamstorlek och på andra håll låg askan slät och jämn, så att ingen väg behövde följas u- tan bilen kundé föras fram var som ' helst ' över fälten! Runt ” markerna" såg man ofta 'bedui- nérnas svarta tält och därinvid .€n liten ' fårflock 'som gnagade det förtorkade gärset. " Från Amman kom jag ner ö- . ver Jordan och så var jag inne Dagens: Hamn -INGEMUND - i - i ns s I "omkring det stora amerikanska ” Solen går upp kl. 5.26 c och - flygfältet i Kjeflavik är det ned kl. 19.04,- et också lavaöker där anlägg- "Morgondagens namn' ningen av startbanor var enkel " ” HEMMING nog. Man behövde blott lägga Solen går upp kl. 5. 24: och. Ut asfalt över den jämna lava- ' höga pelare: 'öch med blommor | TYSK MODEUPPVISNING var det på törsåsgen fem” berlinfirmor visade upp modellkonfektion, - tlogan på Ra val då fem = "' förmån för Röda korsets verksam het, och prinsessan Sibylla hedrade evenemanget med sin närvaro. Här studerar prinsessan — vilken satt : tillsammans med tyske ministern Herbert Siegfried och Svenska Rö-=" da korsets gen.-sekr." Henrik Beer — en något kinainspirerad vit tylls "- ftonk ing med det r tiska namnet ”Valse. eo FAmour”. : tre, -« sträcker Tre slags mod.” CE människa 'vtan Kristus .. Cronin! har skrivit en Bok : blir . med : ens .:så otillfreds- som heter ”Tre slags kärlek”. | - ställd med. sig själv. Hon lik: > Berättelsen "om ' hur Jesus - som hör. en röst: fråga: ; Har unpenbarar "sig: vid Tiberias : du | något "att; äta? "och hon sjö handlar om tre slags mod. -måste :'i "sanningens" namn Missmod. «> i Hossein. Svara: Nej, jag håller på att - Slu män utan Kristus, Nat- : svälta ihjäl i allt ' mitt. över- tens människor: flöd. Hjärtat" håller: på” att li: -”Simon. Petrus säde' då till: . da svältdöden, >, U=Å vg "dem: - Jag . vill gå åstad och . :-Eller . det ' komméöå én be- » fiska, De sade: :till honom:' Vi synnerlig. : -.osäkerhetskänsla gå. "också med. dig.- Så begå-.' över en självsäker och Istabil vo. de sig åstad och stego 7 i ' människa; För så många av "båten. . Men den natten. fingo” "dessa 'grvningens människor de ”intet” : + blev .det' aldrig någon" splupp- "Varje människoliv som 1e- gång, därför' att de livet ige: ves.utan Kristus präglas mer 'nom . stannade: i sin våga o eller ”mindre! "av resignation. tillfredsställdhet, De tog inte och -missmod, "Det är inte-en. . tillfällighet - att ateisten: Sar- - " existentialismens feder,”, är. -ångestens: i och. förtvivlans.” diktare, se : - En” outhärdlig övergivenbet - innerst inne — utan Kristus. Ingen tro. Ingen. himräel.' In: tet mål > Ingenting på andra ' sidan, .”Utan hopp och utan ”i MIA s rön oe indre 'ske.” ' kelycka. dre, a :; Mod? rr ” :2 Siu män med Krist Gud i världen. fre li £örY 3 Bonens människor. - Värför finns det'så mycket i. Nu är. det ljusan dag: över . planlöst ochsflaxigt arbete.wså i. Tiberias. sjö. och. dagen i bry: mycket; -slammer > utan +--me" - «ter in i. de sjus sinnen; ivisg- ning,.- så många fiskafängen heten. att: de infe är ensam- utan: fisk, så många presta a, satt Mästaren lever. och tioner utan resultat? y' äp .med: dem, ' Mästaren; kom- « mer” och välsignar lärjungar- vil -daggfriska örvandlande som :för prestationerna. Morgonens + Gud. om du finns; dölj i i tus träder inte längre! 'Se.vhär:: mina . in i varje gryningsmänniskar -Se här... vardag, om; hon lyssnar till — värm det! ,' > hans röst och lyder hans! .or- "der. va Med. Kristus fram —'det Betyder framför. allt med, Kri- " stus: fram genom arbetsmö- dan. = "Det : finns. människor som sett påsksvner.' Vi känner i gen dem nå den öppna varma blicken, där. de 'gå i sina enk- : "la. "gärningar, "I väl och ve I + samma trosvissa vår i blic- ”männriska, sig längtansfullt. mot Guds morgonrodnad,' gör det. inte förgäves, - i "När det sedan häde blivit- morgon, ' stod Jesus där oå stranden: dock” visste lärjor” garna icke att det var Jesus.” Då vaknade ; ett. annat” ”mod” - till iv, va TIN Vankelmnod, : : | Sju- män för Kristus. Gry- "ken, : Morgonens”. . ”klarögda ningens människor, I” människor.” . | var trött, 19.06. Måndakens' -namn fena OTTO Solen . går upp kl. ned k Fl + 21 och äl "nar i vårt land, så vida vi inte ytan, som bildade. en säker bot- ten, "0: Att stå inför Kristus är att "Som väl är, har vi inga ök- : leva: i "gryningen. : skulle ge våra nakna fjällmar- ker detta namn, r a sig: över. ”dalen : 'öch kantade" kullarna vid horisonten med en gyllene gloria; En' ogenomträng lig dimrna lägrade sig på mar- ken mellan de båda arméerna, ' och Juften var andlöst stilla; tystnaden bröts endast av fåg- larnas "ängsliga kvitter i trä-. den, 2 st Vi vöro just sysselsatta "med år magra frukost på fläsk och Senhärt bröd, nedsköljt med samma. svarta kaffe som 'kväl- Jen förut, då rebellernas kaho- ner tog "upp uvertyren,: -Jag . skyndade bort till min häst för. att återvända: till Thomas" hög- . kvarter; vinkade ett hastigt far- väl åt mina gamla vänner, då dessa skyndade bort till sina män, > oc Skolade : :under månader av aktiv tjänst ordnade sig Tho- mas män” rent automatiskt i' ställningarna, De kommo löpan-' de från alla håll '/och stodo lut; ligenligen femtio man djupt, ”sköto, knäböjde, Jaddade och" sköto på nytt. Bakom oss dund- ' rade hundratals kanoner, 'sän- dande sina södsbringande bud- : ' varje del av stridslinjen' minst ; Måtte Gud genom sin nåd göra dig och mig till. sådana Värje : människa upplever - morgonmänniskor, som tror sådana ” "gryningsstunder med Oå ljuset . och vandrar:i liu plötsliga gryningsförebud, ” sett Text: Joh. 21: 1—14,. ikap in i den Zrå leden, vilka "voro > de färdiga att gå i i döden doldes av skogen och i ravinen. En gång lyfte röken, och jag linje som en hästsko utefter ' uppfångade en skymt av ett av "sluttningen och upp emot top- mö lernas batterier, till häften pen av den delvis skogbeväxta . dalslänten och använde sig av, som ett sårat lejon; hans hatt dolt. - -undervegetationen; de ' än här, och. än "där. erallt. för. honom. - Han formerade, sin "Men ingenstädes vunno. de en tum. Thomas” -obetvihgliga fast- het tycktes uppfylla 'var och en "av! hans . män, Granger” stred gråklädda kanonjärerna arbe- Narje klippa "och: varje för- '' var söndertrasad av kulor; "och tade som galningar. för. att be- svara Nordstaternas heta häls- ningar, Röken, . den ' genom- trängande, stickande krutröken' trängde in och frätte som syra i mina näsborrar. Åter och åter ; gingo de'konfederade till anfall : endast för att ånyo kastas till--- baka utan'att ha vunnit en fots- : dess två tredjedelar av årmén bredd mark; : +. stred vid hans sida, Thomas” red från "plats + till” Lika 'orubbliga som Tälppor2”, djupning. i -terränger:" Rossville kom' Granger, och . . håns män kastade sig hurran- de in i striden utan att vila ef- ter med största delen 'av reser- verna, Från alla håll samlades de kring den gråsprängde ”Pap- pa Thomas” baner, ända till,” ' plats, och det verkade, som om ” na, på: vilka 'de stodo, sågo” han befann sig överallt, ' Lika . Nordstaternas män de gråkläd-"' kallblodig som om det gällt en' . da stint' i ansiktet. Longhurst parad, iakttog han allt, och ur- kastade fram sina- -veteraner; der dagens lopp visiterade han: . män som tidigare under;batal- Jen sprängt Sheridans och Da- vis" linjer: Med. sammanbitna tänder, med svarta och fårade . "ansikten, kommo de hurrande ; ut' ur krutröken blott för att” om, och om igen hurrånde ut ur krutröken blott för”: | och: om ;igen' kastas tillbaka med fruktansvärda förluster; .De försökte :gång på gång slå. ett dussin gånger. Han kände stridsfältet, och vad mera var) han: kände sina män, som en far känner sina barn, ”Pappa Thomas” kallade de honom, och han: hade alltid varit som en , far - för dem, kännande” och: nämnande hundratals av dem vid namn. De avgudade honom, och, då han vädjade till dem, . humör» . kvar, "en öppning i våra ded, anföllo >. Från ; blodet ranh över" hans ansikte från ' ett skrubbsår i' huvudet. Han drev på sina män och kas- tade sig själv in i striden, där " kulregnet var ”som tätast: Och «ändå var han bara. en 'av de många, ty varje man visade sig "den dagen - vara ett' stycke av en hjälte. ; "Så kom näåtten; Rébéllarién drog sig långsamt tillbaka. Och : omkring Thomas" = "Klippan från ". Chicamaugua” stod -resterna av hans armé.'Utfröt- tad men' med oförbrännerligt stod vänstra "flygeln där "den "ställts, Armén å dad. mat 4 var ri "> (Forts) ' sata Ian --Hemmet var förr merå- än 3 nu medelpunkten ,för familjen. Man älskade det: lugna och friafulla liv i ,hemmet. Det vår trevnad "där; även om det” Vår fattigt och utrymmet. litet. En; bidragande orsak till" denna samling och före nöjsamhet var "utan tvivel ”hug- andakten, I. många eller ide fles- någon form av «' Människan” behöver ibland av- koppling. och xö någonting att samla 'sina tankar. kring: Har kon inte detta, blir hon rolös och för- strödd; Hon behöver också näring ät själen, ty förvisso gäller bibel- ordet, . att människan : lever icke allenast ” av bröd; Trots att man ällen 'kom,: hind- rade detta inté” att. husfadern tog fram Bibeln och Psalmboken åch, höll en liten andaktsstund.” D: man ätit kvällsmaten, skul- te man hålla en kort - andakts- stund; innan man gick till sängs. Alla i faniiljen satte .sig att lyss- na.. Först. sjöngs: en psalm, som alla.i i regel" kunde utantill, Då den var slut, vände” . någon. i familjen upp Bibeln, där man, förra gång- en lagt ' ett. märke.' I ” regel var det husfadern "eller. .” - modern, som -läste ett kapitel i Bibeln, De gamle . sade, ' att .de' läst" Bibeln från” "träfjer" tin" Hträfjel 'så eller så många gånger: De gamla Bib- larna hade Aräpärmar, ' d.v.s. trä: fjelar.” Alla hörde” ivrigt på under Nisnirigén., Efteråt lästes”; .en bön re Hl man en EN | I många" hem I tå direkt ur Bibeln vid” husandak- ten. utan -i "stället" en utläggning ay: någon : bildtext, "En mycket uppskattad, -:. andaktsbok . .var Magnus Fredrik Roos" ” Morgon öch. 'aftönbetråktelser : för” sex veckor. :Den kallades. I” regel för sexveckorsboken, ty det tog sex veckor "att gå igenom. den: Roog' lilla. bönbok hade” man: nog i de flesta hem i södra Halland. Bo- Ken'var så billig, att alla" "kunde ha "råd. att skaffa & sig den.” - Från. Ysby. berättas, hur hus. andakten tillgiok i: : slutet ' av 18005 talet iett hem. "Hemma ha- de vi varje. dag andaktsstunder. Mor "höll en betraktelse på kväl larna: Hon läste M: Fr. Roos? be traktelser och - ibland Arndt. Hor avslutade. méd "Fader : vår" och Vä?singnelsen. ” Psalmboken ,vär- desattes allra' mest av” "olika böc- ker. 1 regel sjöng vi en: psalm fö- re.o. efter ändakten. I två grann- gårdar kunde man höra; när de började" öch ' slutade". -psålmerna När de slutat, på ena, gärden. med psalmen, började de på 4 den andra, Lik ände” berättelser från väl reda: på hur” vår och. en höll sin andakt? «oc : En utförlig skildring av husan- dakten : på" en" gård 1. Laholms landsförsamling få, vid: följande: Far" så män” om. ätt gå tin Net, "Laholms kyrka men n han höll ock: så noga på husandakten: Vi har de Pasigs Själaskatt, Arndts Po- stilla och XNSanna "kristendom, Schartaus Predikningar samt na- turligtvis Bibel och Psalmbok. På kvällarna bad mor oss läsa någon ; betraktelse. Mina föräldrar voro så "rädda För högfärd' och fåfänga. I Själv kunde mor sjunga så vac- > kert. Far var mycket sträng men goihjärtad och snäll. Han fäste ) 1 älg mest vid” Pasigs. Själaspis. och « Johan Arndts böcker samt Bibeln! ; i Själv har jag alltid velat ha an- É dakt var dag, särskilt på. kvällar- : na; Vad man lärt i hemmet sitter : kvar i hela livet.” i 2 i I en del hem försökte man In tressera barnen för andakten. Från Hasslöv omtalas, att. man . i ett hem hade andakten "sålunda: "Hemmåa läste vi aftonbön och t mörgonbön "varenda dag. Det var « + nh 1 böner. som stå i Psalmboken. vil . barn fick vanligen göra .det, och det ' gjorde vi gärna. Läsningen | gick omkring 'på oss syskon, Vi ; fick. läsa Lönerna :var sin gång; Både far oc mör: hörde på, och : det var "roligt för. oss, om 'vi fick” | beröm för art vi läste bra Cor "2 "I. enstaka. hem, där man hade bättre tid, hölls andakt bådé mor: gon och" after; Men då mannen 7 kanske" redan ' klockan : sex. på morgonen skulle börja sitt arbe: - te; blev. det: svårt att hinna' med ” någon: andakt "på morgonen, PR. > diga linjerna” i modet. Tweed ock: äter tweéd,' säger "mode -"något, helt. annat än den kraf- tiga, kanske :ofta ; + rent sav : klumpiga typ, som fanns” 5 ut. Det "kraftiga tyget anviän- "der. man. fortfarande” till . de”: plagg, .. 'som passar 7 "för: det, "men man har också lyckats få fram smidigare, tunnare: i tweeder, som för sig väl, inte" - mister "passformen. och ' har tweedens alla. möjligheter. "till > - harmoniska ' - färgställningar.” "Tweed med. noppor'och -”gal- lertweéed”," har ju setts förut. , De typerna står sig nög i vår också, - men, den” ”pangsaken” blir. nog ”Unne-' » nar och 'nästan' känns” som linne.” Mä Alt "är inte påsten i vår "növer 'inte bli lottlös ” knallstarkaste; . "apelsin ' rött, ' ”päfågelsbla. och : gen- darmgrönt finns också! ös ', Starka färger blir det 'sär- av de' riktigt stora nyheterna ' 1 vår, Ute på kontinenten har' man . redan tidigare ; använt a kraftigt bomullstyg till mån- "dras en särskild slags väv för att det. ska bli. ett. hyggligt samrätt för ett . svenskt gång stadiga och mjuka typ, det "första svenska markisty-- get, som: vå anser riktigt väl- lyckat. Don A Dagens goda räd: Ju . tunnare dammtrasan lir desto bättre! Dammtra- sor av pgasväv tar upp dammet lättare än några flanelldukar, . herrarna i "Paris, "och precis. - : samnia' åsikt har vi hös oss i - Sverige: Tweedén' av i'dag är ' verkliga ' ; H . tweeden, en härlig: yllekvali- : tet, som .vävts så att det Mk-'- . modet, Den, som vill ha en-.. : färgat i - kraftiga nyanser, be- . ' skilt på bomultspläggen, , en. I ga 'ytterplagg, men 'det för- plagg.. I vår har vi fått 'en ti markistyg. av denna på en. : en" helt :-mekani era , lingavel, Kycklingarna "Idäck: i”jättemaskiner” och " uppfödas 2 i. 'specialhus från. femton- till « hundratusen - djur. -De;: ; föds . : upp: ; helt : och' 'hålet inomhus ": påven ” utexperimenterad "fö Uderstat.” "Med" konstgjord be- : lysning. håller man dem: vak- : na större delen av dygnet, och hela: tiden "äter de: från ett” ; ständigt välfyllt - transport- . band. "På den. dieten tar: det: tolv : : veckor . "från ; kläckning Några av vårens nya. mo- deller Sjömansbiff : vå. "malet. ' . 13 kg oxfärs . salt, vitpeppar : ov. "fill 'stekning: - "8 msk smör eller marg. 8—10 potatisar 2. stora gula. lökar , vatten eler fextrakt)' "Jong och. litet plisner. : ' Beredning: Forma färsen till jämna, tunna . biffar, "Stek . dem hastigt vackert bruna I cmuöret. Salta” och peppra ef- ter atekningen, — Skala 18-" bul- : och socker, och. Vispa ner en" ", prassade . ciron- och apelsin- "8 skivor kokt skinka "1' grönsalladshuvud "4 grönsakerna . och ' lägg» upp.. ' spenat » med” Hgghalvorst an "malet kött. « APeISInsOppa.: ås. . MIDDAG: : Kalla. ”skinkru”, Vv OT med. i RATE och : på potatisen; ” skan . så mycket” "knappt täcker. .översta la; och koka vätten' i BE I ”Apsistusoppa : a vatten » . ” 1 .dl strösocker - 114 msk potatismjöl saften av 1 citron och 2 siner. . fv rivet citronskal röd karamellfärg > + » fedning av potatismjölet,' uts' rört i litet kallt vatten. Låt- soppan kallna.och tillsätt den saften: samt det rivna skalet... i Smaka "av. Servera : soppan I väl” avkyld, (méd” ”apelsineki- ; f i i d en klick" visp: ' i "vor och ev. grädde i varje tallrik. 4 . Kalla skinkrulader med spar” ris och grönsaksmajonäs.'' J "74 burk knoppsparris ' | 1 hg färdigköpt majonäs” 2 .msk .hackad' gurka (färsk 2 eller salt) . 1 äpple i små tärningar 2 tomater SS vn Beredning: : "Rulla 'samman skinkskivorna "till strutar '21- ler. rulader, och lägg ,etty par. ;ö sparrisbitar. A "varje. i Smaka , av . majonäsen, fälla? - sätt merd kryddor om det be” hövs och rör gärna ut. den” med lifet vispgrädde. Blanda! ara såsen på: sköljda grönsallads- blad på stort vackert fat till- sammäns: med skinkstrutarna.” t G nera med. tomatklyftö or servera kokt potatis till: MIDDAG: Sjömansbiff på i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.