VV No 7 - den st "och som har vå reevvevvrv LAROLMS TIDNING rverYvTEFrer mått” före en Tiserad nation som den franska, . iskt' sett är Algeriet hörn= t franska kolonialväldet, etta; ” och endast. via: detta kan ! ' Fränkrike kontrolera tora" Sabaraökren, som. geo= grafiskt binder det franska moder- landet. till". Kolonierna. i Ekvätorial- : Afrika "och ”frånska - "Väst-Afrikä, hala” ör örutom. Ryssland öch en I d på 21 miljoner, En : förlust avi dessa omfattande - och enligt uppgif råvarurika områden "skull - sänka. "Frankrike till:.en cd gller- kanske: fjärde rangens kt. Frankrike är inte en faktor. Yonslitätionenlå svagheten hemriia i det försvå agar nat ästerhköali IOner,' - detta män frategl, När: koms=' ar regering- t svaga Frankrike ” också detta" ett” Tg har.” övergått” kringränning och : är "farligare redan Höra; Orienten har tills dato”; : lt schemat: fi Su ill de” föregående - : Utvecklingen ' ” | bemästra de yttre svårigheterna. ” Längst österut. i det' Akuta” OT0sS- ” - "starkare personlighet & än” man : väntade” Han har slagit ned kom- irerade oroligl med stark ” hand” i gränstrakterna mot . Sovjet, han har förbjudit komriu- nistpartiet och nu senäst:resolut visat ur sitt land en kommunistdi- ""plomat; som ES på bar. gärni Pg. för spioheri,..: / .. frans svagh t är. fortfarande föl ts stora afmod. Ifall de styrande i Iran' kän förmås att använda de : oljedollarj=>som flyter -in, till” att öja "massornas levnadsstandard är - det: skäl: att antaga jatt Iran kar + bli eh verklig stödjepelare för fri- het och rätt. Är de iranska ledandé Tr ännen icke kapabla att inse nöd- q ; förnedrat, hot i + få idig" iket. i i Folken: jär" frågar inet, Saar-daleni rareni från” de två krigen: Allt: detta ä ”plåg K Ad rt Cringförings- ja i MEDA Frågan” om" en revision av : Thäringslagstiftningen prövas : if I Elt' spörsmål som 'utredningen : + härvid'har att ta ställning till gäller utformningen I av bestäm- :' affärsverksamhet av :kringresande:, förs £8a. missförhållanden, som har spammar jen riksdagsmotion av ndaren Jot 5 Det finns' försäl- ”sbreisöm på ett föga nogräknat 7 sättvulnyttjer: sin förmåga 'att rtalé kundérna att köpa va- når inté har användning ån i köpa billigare; i Kunderna” "Jockas Vy ekke bärt .: förmån- ig AGbetaln gsvillkor som se- I hare visar sig medföra ”ekono- ”misk: förlust: ;. hå många, fall. .idet. vara” gamla personer > faller, toffer: för ; . dylika Fförsa re gjort sig 6 skyldie Kälrekt;”. brottsliga . ”aksom stölder, och t.o.m. rån; Detbör? vara ett samhällsin- ”ösbes att försäljning och 'or- ”Heräpptagning: genom kringre- ande”. agenter och, försäljare 7 kontrolleras effektivt så att o- Segentli igheter från illojala för- Fäaljaret ida: Kindräs. Kontrol- Hön: är" £n; bristfällig särskilt uilantö avbetalningsköpens oms "Mmelserna om” kringföringshan-- n il. "serha; på vilken man kylen för att för måssorna överskyla de egna "inre svårigheterna. Även för detta "ändamål. är Israel ' ett gefundenes Fressen. Den rika släktingen Saudi- Arabien”. hjälper ekonomiskt ..så. länge | det finner det förenligt med sina: intressen- sina fattiga: stam- fränder att Knäggla sig fram; Hur länge kung Saud.ö -är villig att låta iguld flyta” ur egna fickor 'n:i rannländerna är dock « en fråga. > Man kan gott säga, att om Djä- t .tvulen själv uppstigit ur underjor-. den hade han knappast kunnat röra hop en: mera eldfängd dekokt än en politiska oreda 'som-nu härs- i kar i'en'vid cirkel kring Suez,,.- "vidtas kan knappast anges utan . en ingående utredning av hela "problemet. De lojala försäljar- "na får” självfallet inte utsättas för intrång i sitt förvärvsarbete, :men det är angeläget att för- "säljningsverksamheten köntrol- . leras så att köparen ges bättre skydd. Man vill hoppas 'att nä- "" Tingsutredningen. till fullo be- - aktar dessa synpunkter och att den! ska kunna lägga fram 'si- na förslag snarast möjligt. : Ysby, LSS-; av. mört "hade 1 går ärsmöte I bygdegår. den, . under . ordförandeskap av Sigvard; Jönsson, Hov. Till sekr för. ;kvällen "valdes fru Elly Jö- hansson.. Till: ordförande ' för nä- sta studieår valdes Sigvard, Jöns- sont, Hov,' till: kassör. och studie- lédare : "Tage Nilsson, Perstorp, och"> Gunbritt. Lundgren, Stens gård; suppl Emmy' Jönsson, - Hov] samt , Elly Johansson; Ljunghem Kjell Fritzson, "Ysbygården, - »Re- visorer: Lars Bertil Larseon; Hov och Gustav Johansson,' » Hov, uppl Agne . Johansson, 'Ljung- hem” och: Einar ' Jönsson, Hov. till -distriktsmötet. i Fal (Ompad, blev, Kjell Fritzson, Ys- bygården,.i, ", Agnes, Johansson, Ljunghem, "Elly. Johansson, Ljunghem, "Emmy - Jönsson, Hov, suppl Börje ' Patriksson, Munka- bygget, "Sigvard / Jönsson, Hov: Gunbritt ' Lundgren, Stensgi rå]: Margit | 'Halbert, Glenninge,” De beslöts "att reseersättning skulle utgA med 5: kr pr/deltagare, .. En etiidieuffärd » skall; anordnas: let sommar, ridpunkten och måle' så: stolt och: övercivi« | ytvidd lika stor som a SENASTE NYTT: "Årets moderna :småvagnar är nya Anglias och Prefect -— - Se dem — Kör dem : finnes i rikligt färgurval. I kl "Ya å fördes ett: "att' ar med bevara” våra "folksägner. i nder :1800- talet betydande + z C teckna och 'd folksagor "och: Hylten-Cavallius o. R.. Stephens," | som tillsammans utgåvo ett stort i | arbete. benämnt "Svenska folk. 4" sagor och : "äfventyr”. l "mottogs Visserligen + inte - med större intresse ” av. allmänheten;. men i alla" fall stimulerade ” det flera andra till efterföljd, I Hal- Hand” blev 's såsom alla vet August Bondeson den, som med stör en- tusiasm” arbetade ' för att. räd sagor och sägner från glömska Hans samling ”Halländska 'fol! sagor”, som utkom år 1880, utgör också en av våra bästa samlingar på. området. Men samtidigt "so; I August Bondeson hade 'en ahnän .. hallänning N.P. Erlén från Staf- fanstorp,;: Ränneéeslöv;' insamlat en märfigd sagor och sägner, som ut kom - från ” trycket 1880. -Erlén kom dock aldrig' att ha. sådan framgång :'som : Bondeson: och hans samling : av : folktradition |: har. i det närmaste blivit bort- glömd, trots atteden” är värd att | uppmärksammas. EROS NRRAG " Nils Petter;Erlén var född 1853 MN i. Staffanstorp, Ränneslövs : so ken, där fadern var lantbrukare. Det var: tämligen: sällsynt, att; barn från” landsbygden gick stur | "dievägen; men Nils Petter lycka föräldrar, att han skulle få gå på läroverket" i Halmstad. Av, olik; "har. vi saxat vidstående intre | "santa artikel,. författad av-te dr Bror: Jansson . och slog. ; Sålunda medarbetade han bl. Hallandsposten ; och" Halland, - tidningarna skrev han artiklar | och smådikter, fe Något som: väckte Nils. Petter] Erléns stora: intresse. va -våra]j folksagor och” fölksägner. Ia mänhet räknades dessa som vär- delösa och det”: "ansågs" tyda på. en: enfald att syssla” med dem. Sagor berättades visserligen som underhållning : för' barn,” däremot höll tron” på folksäg nas:; innehåll på att-försvinnaå. Endast efterblivna kunde trö': på tomtar, vättar, troll, tyckte folk, Under sådana förhållanden” höll de gamla. sagorna och sägnerna på att falla i glömska. Erlén ville rädda en del av dem och genom- vandradé därför större 'delen av Halland, och samtidigt 'som. han skrev: små bygdebrev, till tid- ningarna, upptecknade han gamla sagor och sägner, som han ansåg värdefulla; Här gjorde; Erlén'" ett | betydelsefullt, insamlingsarbete,. E ftersom sagor och gner "inte var: särskilt " populärå, ” ville Erlén gjuta nytt liv i dem" Han visste, att folket i allmänhet upp- skättade "dikt och gärna sjöng folkvisor både i hemmen och vid bjudningar.'. Om folksagor: och sägner, flyttades över till bunden form, kanske folket; i störré ut- sträckning skullé uppskatta” dem. I detta' syfte utgav han år 1880 en -.bok med titeln. ”Halländskå folksägor; "samla och utgivhe «De: > n | främsta ' härvidlag ' voro. G. O.; Li sö j . J Sägner icke endast jéns" "hembygd, "södra ' Hallånd, landskapet någorlunda: jämt re presenterat. terial från Er- utan han har försökt att få hela - "Egentligen är boktiteln folk. ' Han några bockar i " Med tyngden all -.- z Er ömklig död tilldelar, "Det där har skett” : Men Bockasten ic « - Finns ännu att. betrakta, . ”. En enda: jätte slungat 5 ”BLYGAREGATAN ix] 8 pA pr z VS TEL VÄXEL 18040 "u Akka i i Katastrofen: "> telegram på. första sidan, svenskar och två norrmän, ätt de knappast kan klara omkorrina "och saknade Två totalt slets, av. farty; i dag TTR et och att tar i en ledande artikel i si "laga. I ledaren, - polis. och underrättelsetjänst ] sagor inte riktigt korrekt, ty bo: J' ken" innehåller ' "knappast. några sagor utan endast "sägner; Hade |: Erlén väntat "på "stor: framgång ned: sn bok ”Halländska folk- | sagor”, måste han hä blivit djupt besviken: Folket hade inte större .sinne'för, folksägnerna, sedan de D: .kunna de bli: : Men:; hundra män :> : FE rubba den helt' sakta, r'en stor konst at! utgé - upptecknade sagor "och säg- ner. Antingen bli de för” stympa- 'de”sch” ;korthuggna" eller: också mycket utbro= 5). sägner; Ä också” "Positiv, på: journalistbanån ” | svarade blivit: flyttade & över till'versform, folkliga, naiva : 2 delbärhet gick lätt förlorat. Kri- T | tiken mot han försök att. skriva .| folksägner. på - vers ' var: också ganska hård och sägrierna' ansågs sin i versifierade form”. och : ”onjätbara. som -folk-' Kritiken: var emellertid : ty i Erlén 'häde. oetisk” begåvning: vänställda : i. "På Hallandsåsen jätté stod” " Med: vredgat mod sv » Och såg mot Ysby kyr ', Mot henne nongr han en Nn väldig en.” i Det var också” en "mycket .vansk- lig uppgift att. «omskriva :säj ner des, med stor möda övertala sina]; & NPpE eg derade + genom tillägg. Då, Erlén skrev dikter: på - sydhalländskt bygderiåt och införde: dem tiv ningarna;' fick han många läsare. Dessa. Enkla och lättfattliga dike ter med ett folkligt innehåll blevo synnerligen : ; högt + uppskatfåde och. äro -ännu icke: bortglömda. Hans sagor'och sägner i diktform lyckades aldrig nå'så stor. fram” ä inte. ”sägt, t hans samling är betydelselö slutet AV: sin, bok" återger; -Erlén en mä sålunda inte onidiktats" of ER nats till den” militära d fäpet Bottnen slets: Upp helt fullbordad" efter. | cirka tre "minuter. . "Grängesborusbolagets motorfartyg " Akka gick i natt på grund . i en skotsk fjord och sjönk omedelbart söm" framgår av ett kort ho Akka hade 33 man har 26 räddats' medan sju man befaras ha omkommit därav fem” ombord och av dessa . LI av: de räddade äro så illa däran - livet. Tre lik har anträffats; Av de är två hemiahörande i' Stockholm,” en" i: Göteborg och Eskils! ma. Akka, de' mot, de” fruktade i Gangtookklipporna i fullt 2; > Som var på 8.960 yY i det iskalla vatt? ingen korn: I Befälhavaren på en: skotsk ' förja var ögonvittne till olyckan 7 [0 1. han begätlar alt" botten . kka' sjönk 3 på tre min. (Glasgöw Tidningen a Informations" "chefre el] tör Börvo "Outze ”bekrät- > n tidning att kommunisterna har , : 'avlyssnat tidningens telefoner 1 sin kamp reot dess nödupp- i. : som innehåller en rad reficktioner med an” . -Jedning av den 9 april, "heter ' det: Föreställningen, att endast - kan beordra telefonavlyssning, . är förå'drad : Det komniunistiska partiet kan också konsten. : Rigstelefonen här själv "verkställt en utredning ' rörande ett visst" samtal mellan "Informätions redaktion och Aarhus, Det har därvid” - konstaterats, att obehörig : detta samtal; På Informations: " inittativ har. | skett i . saken övertäm- inblandning” ” st -sarbetar ”med affären; - (Köpenhamn. i 2), >» som for i vilka inte minst ur ”landsbygds- synplUnkt; h r åtskilligt” av "in- "Året betecknas s "lastbilar och - -ömr traktor ”trögt” f tydligen” också - sätta tecken, Land: bygden. r de: gamla föll ch gnerna till största : delen huvudsakliga”. traktorer, och: t äro utdöda .som, folklig tradition och "de: flestå' traditionsbärarna gått ::bort;” skall: man : mera vän tidigare" uppskattå Erléns; insats jatt ;rädda” en del av Vår” rika . folkdiktning, Många "sagor" och | sägner, från Halland finnas, en- Jdas bevårade genom” E; léns års ålder dog Erlén och. hann: sålunda aldrig uppdrag - att hålla efter trafik- syndare, : ee: 4 : Finns det någ a "sådana? - En kanske | onödig fråga. men. vi framställde den ändå, =". Åja, ' inte. fattas det' sådana, de -.båda herrarna, som bl.a, omtalade, att.de på tre timmar, i « Trönninge,' tog" inte mindre å än 27 bilister, som körde över, 50 kri'-— ingen av de an- tecknade höll sig under: 60 km. "var t.o.m, uppe'i hela 96, dock räknade: man bara i en riktning. Det blir givetvis bö- ter för. samtliga och för'en del kari. det; bli nog: så- kännbart "om än'det'inte blir så påss hårt som det: kommer att gå för en. göte- börgare;' som statspölisen tog för i versform”. Samlingen "innehål fortkörning vid Falkenberg; Hån ombud i för: 2 gturolsön, , Bjälv bestkmmA, Vilka” Heärdor s som bör Mötet avslutades med samkväm. en c FÖRSÄKRINGSBOLAGET "ALLMÄNNA SER nos ”Nypograt Erie Nilsson, Kyrkogatan 4, tel, 854 och Köpman 'Sven- Kune Nilsson; Rosenvägen 20, tol, 620" Laholmi, .:.- l FYTETTTTTTYVYY! "vi träffade I i "Söndags ' ett par] representanter ”. för statspolisen vi träffade dem; ändå — och de berättade, att de hu voro ute på kr, miögcnhet på e en, halv ) 'dagsböterna blir minst | hundra. kronor. och blir: det: då 35 stycken så förstår man att det blir: en dyr, fortkörning. Det verkar; som om folk syn: nerligen väl respekterar stopp- skylten för huvudled, berättade statspöliserna vidare,” ren hur det går till sommaren ed' en massa turister är kanske” 'svårare att säga, Däremot, tycks den be” gränsade farten mellan 50-strec ken inte; vara så: lätt att hålla. Men folket som bor. utmed :vä- garna där det finns femtlostreck ussar. . Om ”motoråret”. 1955 i sin helhet alltså. kännetecknades av en kraftig expansion kan. man nog... fråga sig om- "landsbygden sion :i så stor": borde. varit önskvi mfattning söm hk skördeutfäll. och landsbygdens ” Vägförbättringar: Detja är emellertid sfrågor som] kräver en närmare analys, bl. a. av. det: :reella behovet av t. ex, traktorer. : en även frånsett ”déssa re- flektioner "erbjuder bilhandelns och; > reparationsverkstädernas fjolårserfarenheter och framtids- :”Bilbratischen har n; offentlig" räkna "med Större. 4ö Ejort-sina årsberättelser för 1955, | motorfordon än i städerna... ”: Att" bilaccisen är "betungande r' ingen nyhet — intressarit! är : tresse att: -förtälja.-. Totalt har] däremot att'få;veta att man räk- under 1955 :sålts 128.000 person- | riat med att kunna sälja ytter- " bilar, 13.000 lastbilar och 13. 000 "ligate” 20.000 bilar om inte derna : accis återinförts, något som-vii. isar vilken hämmande effekt den- bussar. och för traktorer får man | na punktskatt har” 'Att'den fort- tt fråge- | farande träffar även" begagnade uden bilar hör till de olägenheter söm blivit" delaktig = av” denna expan-|s snärast borde korrigerasy Me nad, kännetecknad av ett rikligt utbud i förhållande till efterfrå- konkurrerisen skärpt och' margi- sjunkande. Man: hoppas .på. framtiden, "även 'om et. understrykes att kreditsvå- "righeterna ;är "betydande. Före de nya: reglernas -kraftträdande . skedde en förskjutning mot ökad cent .av de sålda. fordonen "vid fjolårets slut. Även detta faktum torde kunna ställas ixwjss rela- tion till: inkomstutveckling och penningtillgång "på "landsbygden: ordspråket säger, att när bonden har pengar har alla pengar, kan prognoser: mycket : av intresse, ör landsbygden ' ät ju bilismen av: vitalt intresse" och det bör ställelse "att ”man inom, bilhan- deln bedömer "utvecklingen så, jämfört "med fjolåret — i alla fall kommer: "att : kunna: köpa 'upp-' Skattningsvis 105—110.000"- nya |. bilar i år. och att bilbeståndet år 1960 bör ha kommit upp i 1 miljon, Till ljuspunkterna; hör också. att bilreparationskostna- der-timdebiteringar — har kun- ser mycket gärna att polisen hål- | ler efter syndarna och vi får 'så gärna sitta på verandor. o. dyl för att. hålla efter dem;' slutar poliserna som ,hastar vidare med sin bil föratt ta nya Syndarej Frivilliga fö försvaret .. LÄHOLMS LOTTAKAR har Italiensk afton hos fru Märta Bendz, Vallberga grå; på torsdag kl. 19.30... 7 v Ränneslöv' Konfirmation S ägde i fredags rum i Rännes- lövs' kyrka med 34 ungdomar. med de unga, som kunde sina så- ker” bra" och. talade sedan över Ps, nighet, inramades av psalmsång. PA söndagen -fiek da unga mot» taga. alt första nattvard, NETEFEREFETI EEE EEN Kyrkoherde Sjöholm höll” förhör som den borde vara. vars förare tydligen hade: dimmi- 119: 1. Högtidligheten, som|ga begrepp övervars. av :en. mycket stor me- tvingade en Hallandsbil. att. kasta upp sin bil på en trottonr” i La- holm för att undvika en kollision. nat sänkas på grund av pris: och marginalsänkningar på reserv- delar m. mi, något som inte minst är värt att notera på landsbyg- |: den, där 'man normalt måste vara ägnat "att väcka ”tillfreds- |: att. vi — trots en viss nedgång]. bil- och traktorhandel.: É Mg stvaf dörmedlemmarna i kopparligan > H: agsrätten meddelade i i dag k Huv "straffarbete ' vari ingår tidigare ter att trafikkulturen , inte ärj- En A-bil om . vänsterr egler FEVETSTYTTYVTN straff på 3 mån, för rattfylleri ".Jakobsson' fick 1 år och 2 mån, straffarbete och Lööf I är, "vari ingår ' tidigare ådömda 8 mån. för stöld. + > "vr Två andra deltagare i ligan fick resp. 10 och 9 mån, 'vill- korligt. i : ;; Predikoturer > Laholm Sion Tisd: Bibelstudiuin kl. 19.30 em. Bertil Erikson, ', >: islitning av fjolåret kom vi emellertid. definitivt i in i en köparnas mark- nog tillämpas även när det gäller, ” Finn fick. 1 år och" 9 mån. ' i Tan, ”Trots stor avsättning blev . id inom branschen på en - sering. och ser inte "alltför avbetalning till "mer än 60 prog (domar i det stora målet mot. - ' ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.