rv vvs Yv YyvyvvesvvevververvY ryvewevynfevyYeretrevYvT vereyvetrr Y . vYvryvev vervveeeeyveYyYrtYFYETFPY Yrv TrerverY a utbildade kvarstår sminst 'ett årtionde ÅgrOCKHOLM (Press) ” > Söcialstyrelsen har / till k. mit även ett uttalande över 1949 års | Våra vägar r skall ges god "estetisk -' "form: framdeles' Nå sDe vägar & som framdeleå byggs i vårt Jand kommer att fylla motor- folkets anspråk "men de kommer därjämte att, få den estetiska .ut- inom of om. arbetskraftbehovet - Utredningen +» fentlig + verksamhet. På den saken tvivlar fil” dr John som gör företrädarna för | . jandskapsvården nöjda och belåtna. |- | Är. det. nödvändigt | bevara. städernas "träkåksidyller? ” "STOCKHOLM "(Press).”. T Är, det nödvändigt att "bevara en myckenhet 'kåkbebyggelse i våra städer? Vinner vi någonting på att med alltför stor ömsinthet omhulda och 'vårda det, som ändå ill sist måste försvinna? -"' ' Frågorna 'ställs av ”Metallarbeta- Lantarbetartia har: "en-bra. bit: kvar till: likställighet STOCKHOLM; (TT) > ! : '. Lantarbetarna har en bra'bit.kvar till inkomstlikställighet med 'indu- : striarbetarna i "dyrortsgrupp 2 och. 3 — en. 'inkomstnivå 'som' brakar< . . na av, 10—20 ha:.— jordbruken 'enz ” ligt uppgörelsen ; ;nu nått, anmärker - framhåller: bl. a. att denna verk- Nihlén i. Samfundet för .hembygds- 4 till T £ö antartk etarförbund tidning; farnhels /expanaion. melfört Stena vård inte ett ögonblick. Han konsta- a Sräte årsbok, vilken den- |, Pet” får; därfök,. anses” rimligt, e anspri högre utbildning, En fortsatt ök- hing av" det årliga antalet studen- ter '—' upp till 11-12,000 under 965 -— samt studerande vid hög- skolor är dock sannolik. Något som också innebär fördubblat arbets- krafttillskott till yrken som kräver högre utbildning. s ärvarande råder brist på ikare, tandläkare, Järare och tekniker, Vad läkare och tand- Iödare beträffar . bedömes bristen komma , att kvarstå under hela det närmast / följande" årtiondet. Ja, möjligen bli ännu större om inte ytterligare «tillskott. av utländsk arbetskraft: kan erhållas. Bristen på akademiskt utbildade lärare i vissa / ämnen anses kunna över- - vinnas, tidigast under - början. av ter; un vi har "att 'motse ett gott "och förtroendefullt "samarbete - mellan ”VJägens folk” och landskapsvårdar- na. Ett dylikt samarbete har pågått i flera år, det kommer nu att:ut- sträckas och intensifieras, vilket blir en: naturligt följd av den: snabbare takt som vägbyggandet får, ;=i > Det är som bekant en av Sam- fundets uppgifter att animera myn- digheter vården av landsk mer betydelsefull nu då vi står 'in- bakgrund. angenämt för Samfundet tiskt taget inte behöver förekomma några ”. meningsskiljaktigheter;' hos och andra ansvariga? att," pet.' Denna ' uppgift blir så mycket t för ett vägutbyggnadsprogram; av. : ofantliga mått. :Det är mot. denna |” att konstatera att det numera prak=|' na gång ägnas staden; tidigare har intresset huvudsakligen knutits till lanäskap” och: årstider. Turistföre- ningen har ibland kritiserats för att den i alltför stor omfattning ägnat sig åt vad man brukar. kalla för fä- bodsromantik; heter det bl. a... Men den formen av romantik har ändå sin motsvarighet i i allt begråtandet över idyllernas försvinnande från i. första hand våra större städer. ' « Vi. har "ytterst 'svårt' att” "kunna pressa fram”en endaste "liten gnutta av sorg över kåkidyller som för" svinner. Var finns de estetiska vär-]| denå, var finns skönheten i det” som] man med ett missbrukat ord plägar kalla för idyll?” Finns det något fu- läre "än : gamla sne'a envåningshus av nästan murket trä inklämda mel- framhåller deä," att man med skär på. poängterat, nöd digheten: av och det berättigade i att även lant- arbetarnas löner lyftes till samma nivå. Hur; det skall kunna ske kommer väl att. framstå som ett av de "största problemen vid nästkom- mande förhandlingar med motpar- ten." Därvid kommeér' man i inte "att från:' arbetsgivarsidan ,ha 7 någön återförsäkring i jordbrukskalkylen eftersom den avskaffats. Återstår alltså .éndaäst att. hoppas arbetsgi-" varna är så framsynta att de inser: betydelsen. att höja inkomstinvån för”lantarbetarna” högst väsentligt, detta: för" att kunna” behålla den arbetskraft .som” nu. finns' och för” hna.rekrytera arbetskraft och ' mst yngre sådan. Möjligheter bör: det" utan: tvivel: finnas! då nu 1900-talet. Dock endast under för- vägfolket ” förefinns ett starkt. och |; ';. län ett' pår möderna stenhus med 3 ut ing ., .att > önskemålet om ligt intresse. f lem : ljusa och "rena fasader?, Visst finns BAL TE bör medföra Icke or: ing'-.av. klassindelni M det här gäller.” för- te 10- års perioden att utjämnas.” " Sverige. Rörlig! eten. är emellerti det hus. som av. olika anledningar bätt för de bruk- tork ställs: på , framtiden, J .En rätt anlagd modern väg, som Söke döva fat mar på törn maste. länga ken :då att |k de. av tillgången till flygba- bör "bevaras åt eftervärlden.” Men ning sdelar 2 som har alsta älld ar med upps ligger väl: inpassad "i landskapet, sö; pp huvudsakligen, bestå av '”allväders- ser, och dessa måste 'vara förbered. skapa då flera Skansen, flera-hem- betskraft; och då I jor at. ruket ju:hä- det. framtida antalet årligen bad :sludentexamina . visar - att detta" antal :, ökade mellan åren 1951-55; -frårt omkring, 4,500 till 6.000. Mot "bakgrunden ' av” ,den ökade; tillströmningen till 'de. till studenten "ledande ' skolorna, som förltses ". finner , utred t täcker : både. tekniska : och estetiska krav. Man ' kan påstå 'att'vi i den mederna: vägen återfått den gamla idylliska landsvägen i ny form,-Vä- gen skallsvara en del åv' landskapet, den .skall: ha' dess .”våglängd”. Det är också efter de riktlinjerna som fortsatt ökning . av. det årliga an- jalet. studenter upp till ålminsto” ”ä1—-12,600' under. , 1965. : osånpöla Hittills: har omkring hälften av "dem" som tagit studen- en I, att arbe Det kan i detta sammanhang näm= projektering på senaste tiden fram- kommit;i bl. av Tyskland.-Mari bry- nas att: helt nya riktlinjer. för väg-' i ikalt mot de gamla [154 ning”: "Året: därpå” startade '”Mari- nens flygskola”. "Ännu". så länge rörde "det. sig enbart om; försöks- verksamhet. Vid. det första världs- krafterna av. åtta flygplan :—' fyra vid:armén och lika många vid maå- rinen.'De följande årens verksamhet karakteriserades 'av: frisk "pionjär anda, : En. :enskild,. privatägd: flyg- I ganska, simponerande "ten fortsatt sina studier " till hög Me d" d Detta. även un- högre ygges, i lig: omfattning - Socklstyrela iträder utredningens. upp- fattning, att. man. ur allmänt 'so- > eiala säynpunkter: bör, sikta på. en 1 av: tenj- Ca att alla som har: förutsätt- ingar, för och intresse därav, kan fortsätta" sin utbildning Ren? eller Såna form? för, Beträffande "Sutvécklingen' av verksamheten vid-idaghem och för- skolor "anser" styrelsen att antalet skolbarn på "lågstadiet kommer, att ”-mihbka” de närmaste åren detta "kän" man räkna med safe Frariti- sålunda > med: fog- kan anses ' som a dagen; för" värt: flygvapens" födelse. ' jedantdess- har: flygvapnet; utökats ing, som”.vi vid Hygkrigshögskolan, nder tiden |: 1 okt. 1956-—20 5 juni 1957: . Till.en. kurs Få: radarmateriel. 6 aug-—15 sept; beordras förste. elek- tormästarna' E. Li Persson" och Seb- ring samt elgktromästaren Ashage; an: ti uni: > beordras anjun- kare P, Skarp, F,.14, or "skall Kunde. förutspås, nant L.-Q. Ohlsson; EF 14, Nara” a-elev i vara "snabba; och och sutgi rid "dag en, maktfaktor av. utomordentlig be- rummet över "vårt eget land" måste vi bekämpa' de: fllgstridkräfter. av allä"släg; som "kan komma:'att upp- träda" där. Den uppgiften”tilldelas-i första hard" jaktflyget. Jaktflygpla- nen måste ha god "stigförmåga; kun- |, na flyga på" mycket höga” höj nd krigets utbrott: utgjordes ”flygstrids- j , flygning på; mycket . Attackflygplanen I béväpnas : ,våttack-|c jaktplan”. Beväpningen" består” av automatkanoner om 20—30 mm ka- liber, raketer. samt efter hand äver kk; som skall; bekämpas," I åste :jakt- k "Tuftförsv; strömmar: ' upptifter från radärsta 2 Uppgiften; att. i: .samverkan : : med! land tillkommer »i första "hand ';at” tackflyget. + Flygplan”, avsedda" för sådana uppdrag rnåste' känna: möd- föra "jämförelsevis - "stor :vapenlast och : god - manöverförmåga.: För ratt inte. lida. stora förluster måste: at- tackflygplanen . vara ' snabba :, och säkert : kunna nå målet ä automatkanoner; byräketer, robotar och: bomberseMed lätta”eller så: kallade taktiska: atombomber ökas: 'slagkraften väsentligt. Atomi' vapen ingår dock som bekant ännu kunna, avge eld med” "god verkan. ka "fiendens, anfallsförberedelser” flyget ledas. . Den" uppgiften still | 7 na. Dit - Snabbheten har öj at al imer och redan ' nu; har: man fått: farter om- kring :och över. ljudhastigheten. Ett förband J 29:or-kan med start från Stockholm nå vilken plats som helst Sverige inom en timme. - ickvidden gör" det möjligt att till: motståndarens ätta. in” anfall mot fiendens förbindelselinjer och baser, + Slagkraften' har: utvecklats i oer- hört-snabbt tempo... Massförstörelse- vapen. i' form av: atom-" och -väte- konventionella: minbomber, spräng- bomber och' raketer' fortfarande ut- görs deti:svenska flygvapnets” star- kaste. beväpning. : » Koncentrationsförmågan manhänger +" med -:. . rörligheten. Obundna "av stridskrafter” till "lahdå och" sjöss: berg: och skogar; snö och .lis kan" flygstridskrafter koncentre- / de elektronist hjälpmedel Vecklats under,''de å sker" Sötcklingen mycket Följderna” för? ; Iygväpnet blir ett --| framsynthet; men i det här spociel- sam-|. " bygdsmuséer!. IAte kan flydda år- hundradens . . byggnadskonst ” "och" stadsplanering få hindra det tjugon- | de århundradets stadsbyggande! På alla andra områden skryter. vi över vår rationella medvetenhet och vår danefter, komme: jatt få behålla, de ådda 'rationali Ä -andra': sidan tycks "det dock ' pH en ofrånkomlig utveckling att båda" parters, iinom;. jordbrukets arbets- marknad. satsar , på "ett: 'utvidgande av sackordsart Utan” detta la fallet låter:vi na. bita sig ohjälpligt fast. -Borde det inte 'i Turistföreningens fina årsskrift om staden ha kommit med lite yrede ö över alla gamla fula kåkar — de är alltför : många — i åtskilliga svenska: "städer? Och var- | för "inte ' lite helig'ilska' inför alla | . : d armé; armén: och "marinen: försöka” avslå bomber markerar i idag toppvärdena inga'; raksträckor med.ar t lagkrafi dan | dessa fula och ” ”provisoriska” plank, ukå” vida" Kurvor ganiseras 7 från 5.1 5 ut 1926, som eventuella" invasionsförsök mot'vårt för; stormakternas' slagkraft, me som finns i var och varannan. stad. I Det' är: sännerligen : inte ålltid.som döljer husbyggnadsarbeten. vn att det 'skulle' vara 'omöjligt att öka [1 ut denna verksamhet” inom: ramen]: för "verkets -fasta” is "på- de det. bli!svårt att) utgå från dustriarbetarnas Fv genomsnittsför- s2 nås till stor del genom "ackords- arbete. De spediélla” värgärder? somm, | bara, två procent 'av verkets totala arbets... volym;; inom «' »telefonområdet.. Till detta kommer. att, man inte. yrkat på. annat än att de privata. installa! rertia bara skulle ha hand om vissa pekar generaldirektör Håkan' Ster- ky'i anslutning till några reflexioner i Industria om möjligheten att häm- stallatiorierna ifråga som regel ingå i verkets abonnemangrörelse, Dett medför att "verket, i framtiden lik. som” hittills måste känna till vilka - tjänster som målsättning då ju des-7 - expansion .. åt : verksamhete Därför ' övervakas - ta” hjälp av privata elinstallatörer, eftermiddagshemmien, Det kan "kapten De' skall kunna: operera i allt.slags : bete Skälet är helt enkelt att-staten på |installationer som 'finns' hos abon= . s "> lunda framhållas at de” växande väder. samt, : även under" mörker, havsomiäden cc och , man? Spanar. DR för att talltid « stå berett möd modern grund av det 'samhällsekonomiska nenten,: både. med tanke ' på .debi- . i; ör ut : Vid Fi skall; under iden 22 juli avg. "anordnas: en central "kurs ittills:i alltför Tr w Ser- a inga utsträckning geanterna vid ken Standar och kunnat beredas ' lats - mlddagstiom, av pa vid efter O. I; Andersson skall vara lärare; Tidigare fahns "en markerad. skill- nad mellan ”dagjakt” och nattjakt”, däri första "hand -nattiakten>-var väl försedd med. elektronisk utrust- ning: ”Skillnaden "mellan dagjakt teringen av kvartalsavgifter och på - . underhållet; - av.: installationerna, : Man skulle alltså behöva hålla sig med: detaljerat rapportsystem. mel-3 lan” . entreprenörerna" och verkets Problemen? ”med de's k' "nyckel läget inte anser sig ha råd att ge så N barnén tyder” på, "att för värvsarb stora investeringsanslag som svarar mot den nuvarände; .eftrefrågan på telefoner. . ;. - i += Sedan finns det också" är Pp I ! i I H I | i i flygbaser. Modern flygspaning utför res -huvudsakligen: genom "foto grå fering av målen från höga: kö bider, Dagens' "högaktuella" " problem ; är frågan om 3. anskaffning" av, lätta atombomber, 4flygbasernas utform- ning i åtomåldern, teleyision och fandra; teletekniska: hjälpmedel, luft- rm Tygande tunnan: i muskel. V Försäkri för Smi it mu Husdjurssjukdomar har avgivit frvältelse över fjolårets verksam- he » Bolaget, ansvarade, vid -årets slät: för 885,577 - djur till ett. sam-= Mmanlagt : värde av drygt, 705 milj, kronor; : 3 Under 1955 har intet tall av ; mul- och sklövsjuka : förekommit . i "Sve- 1ixe, I Danmark har 43 besättnin- ,r vRIit smittade, varav endast ett -3inl' under årets sista del, I Väst- eutOpR å övrigt -har,endast spora- virsa fall. uppträtt; Av. de övriga tl a kromar, som omfattas av bola- i & försäkring, har i Sverige en- I 5 fall av mjältbrand förekom= f n fudring av gällande Kungl, relse, , angående försäkring ned «stulshidrag mot förluster på g.und "av "smittsamma husdjurs- siukdomar, avseen Ice en utvidgning av ersältningsbestämmelserna, till > vilke: bolaget tagit initiativet, ge- nomfördes vid vårriksdagen och trädde i kraft den 1 juli 1955, Promier. har: under 1955 utgått efter ssmma grunder som under 1954, d.:v. s. med 10 öre per 100 kronors försäkringsbelopp och med premierabatt om .15 & efter 4 år, 30 & efter 8 år och premiefrihet efter 12 år. För 1956 har styrelsen fastställt oförändrad premivsats, men utökat rabatten så Bm pre= - mien reduceras med 25 året äv försäkringens giltighet sd och Premiefrihet nt räder fr, om. Fe året. Bolagets fonder inklusive fö ko ringsfonden uppgår till 4,5 mi kr och nattjekt kommer inom"den när- : vinnan Helen 2u Törring-Jetten kiske kejsaren, blev en glansfull ix eftar oigselceremonin. Det äl SXasper ov Taerrina-Seafeld som” Furstebröllopet i medeltidsborger Sezfeld. i Västtyskland, Äär gre- ärkehertig Ferdinand av Habsburg, back, 18 år gammal, vigdes med ” brorson till den siste österri- tillställning, På bilden de nygifta r 214-årige brudnäbben Hans "dominerar Västmanlands flygflottili den Sena ;betecknin; en. Den! på SAAB ' Linköping” Konstrueråde J 29:an; "eller. ”flygande".: tunnan” som den populärt kallas, "ingår i dagjaktens” förband. En liten del av jaktflyget är" ännu "utrustat : med den nu omoderna. J:28 Vampire, som - dock börjat ersättas av den hypermoderna JI' 34 Hawker Hun- ter. Hunter är byggd i England och kommer även -att utgöra stommen i atlantpaktens jaktflyg. . sa Även - attackflyget står inför 'en ombeväpning. En flottilj. dras fort- farande med omoderna tvåmotoriga propellerflygplan, s. k. B 18. Det är denna flottilj, . som i första: hand skall :'få de nya, moderna Lansen- flygplanen, som tillverkas av SAAB i Linköping. Efter hand skall alla fyra attackflottiljerna utrustas med A 3 Lansen, a förbanden är ligen utrustade med 5 29, som är försedd med 'automatiska : serieka- meror. Senare kommer ä även Lansen att tillföras spaningen.” " För ' den. grundläggande ” flyg- utbildningen = erfordras + särskilda skolflygplari. Den första typen som den blivande "flygaren stiftar be- kantskap med är SAAB Safir, som i sin militära version kallas Sk 50. Dessutom ingår ett flertal trans- portflygplan som t..ex. DC-3 och det senaste nytillskottet Percival Pembroke, 2 Isak Flygstridskrafternas egenskaper ' . -Den operativa rörligheten gör det möjligt för våra flygförband att t. o. m. under samma dag anfalla mål vid t. ex, landgränsen i norr betjänten Josef håller I benden. Ilva jaktilötelljerna-& är; jen |ö : nattjaktflottilj. Den är) + Härigenom kar: en Ur musikalisk, fy flygburna robotär, ik il negligera; imbetsverk: När -byggnadsstyrelsen skall be- handla,, frågor om ; kyrkorestaure- ringar. visar” det sig ofta, att'för= samlingarna åsidosatt gällande fö- reskrifter, bl. a. vid orgelbyggnader och. elanläggningar. Detta har nu föranlett : styrelsen att för domka- pitlen: framhålla angelägenh av "| rektören. l Utländskt sjöfolk" andra synpunkter på frågan om pri- våta installatörer, "säger ” faldi För det första den att myndigheter, något som hr Sterky 7 menar skulle bi” både e opraktiskt och. oekondmiskt.,. 2. är räddningén' för. vår 'bändelstlötta ” STOCKHOLM. (Press). > De :sistförflutna tre åren har: för den svenska handelsflottan: innebu- rit svåra förluster, speciellt i mate- riel, ' Går " man igenom listan på att , församlingarna skrifterna ifråga om det offentliga byggnadsväsendet, d. v. s. att sty- relsens tillstånd erfordras, Dä. jäm te bör klarläggas, att exempelvis kontraktsskrivning är att anse som bindande förberedelse." / «Vid . ombyggnader av verk. och fasader till orglar tecknar försam- lingarna i många fall kvntrakt med orgelfirma. utan. att ha inhämtat tilistånd " till” avsedd ' förändring. arkitektonisk 'och” antikvarisk syn- punkt fullgod lösning försvåras el- ler omöjliggöras. Förfarandet mås- te även ur ekonomisk synpunkt bes traktas- 'som mindre lämpligt, då vederbörande församling. riskerar att vad som i kontraktet överens- kommits inte kan av styrelsen god- kännas, . a + Samma: gäller om elaj läggningar i kyrkorna. Det har i åtskilliga fall visat sig att sådana 'Utföras. utan tillstånd eller att av styrelsen läm- nade ;anvisningar inte följes, För- samlingarna berövar sig därmed de möjligheter till förbättring av tek- nisk, estetisk och även ekonomisk art som en” ingående: och opartisk bedömning ” av - förslagen erbjuder, frånsett att vedérbörande kan' åläg- gas ändra utförd anläggning i den iakttar föres] 5” gar, kollisioner,. brän- er -o. dyl, finner man att antalet medelstora haverier varit betydan- de. och att många olyckor ' drabbat framför: allt: det: äldre' och mindre tonnaget. ' Motorseglarna. har som vanligt t hårt åtgångna.- st tveckling + aktualiserar frågån om. sjösäkerheten, konstate- rar dir. Sten Hedén, som i Försäk- ringstidningen gjort ' en "återblick. Åt väderleksförhållandena 'kan : ska utvecklingen för med sig stän- digt nya faromoment, som det far, tid att övervinnar” +; - Det är nödvändigt tatt ”heman- ningsfrågan ägnas skärpt uppmärk- br nhet, Dir. - ' Hedén framhåller ars Monas , Ett fartyg; söm "inte i alla av- seenden sjävärdigt, bör inte få ge sig ut: på håvet, Där duger, endast], det bästa ” men som erfarenheten alltför tydligt visat är inte ens detta alltid. Bott nog. . Vi- måste ersätta äldre, omodernt tonnage med nytt, en uppgift som' dock i dagens, läge är allt annat än lätt; Men det räc- ker inte, Vi måste göra allt för att grader, både på däck "och i maskin. "och inomhavsomirådet utanför södra derna inte kan godtas, säger bygg- ;padsstyrelsen fevtn I fomil "Antalet maskinhaverier. ökar : Maskinhaverierna har börjat. visa "€n oroande tendens att öka, ;både i ingenting göra, men vad som måste kon observeras är att själva den tekni- i få förstklassigt folk ombord i alla ” ” vållat, ån h: vållar" svåra bekymmer | för dem, som i en eller annan egen= skapi har"'att. göra. med vår sjöfart. Ren d man inte kan uppbringa folk och" Jutan hjälp av utländskt sjöfolk, som > nu Ttgör" ungefär. en "tredjedel av” alla våra ombordanställda, skulle vi" inte kunna klara oss. Detta & är ett" allvarligt: krissymtom På : SARS kryt ingen till sjömansyrket. Den anisskola, som finns i Göteborg, sk småningom” få! disponera ” ”Viking”,. vars. om= 7 "ändamålet pågår. Även t-äldrig mer kommer att g sjöss torde det erbjuda 'rmyc- - ket lämpliga fö utsättningar fören " god utbildning" "under verklighets-". trogna förhållanden, —. Broström- " n bedriver sedan många år". bar kskeppet b f kombi” serade 3 tyget ”Albatross”, och numera har .- tyget Clipper-rederiet i i' Malmö ett - - eget” solfartygs ”Sunbeam”, ena vv on sta makterna vilar ” od 3 " Statsmaktérnas dessa. vitala: spörsmål» kunde. emelv: ” lettid vara mera positiv, Det väcker: i hbetänksa: bofälsskö fösand nyligen. avgick på -rund av de otillfreds.. ' ställande. törhållanden under vilka undervisningen där måste bedrivas. Upprepade framställningar om Mo a frågar sig hur: länet "det skall gå innan man övervinner den allmän na likgilt ighet ill antal och. .omfattnir g. Befälet, öm- inte:så sällan i kustfarten, därför att”,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.